Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : Hat och kärlek på nätetDela
  1. Det finns en åldersmaktsordning.

  2. På samma sätt som vi har beskrivit
    sexism och rasism-

  3. -kan man beskriva en struktur
    som diskriminerar barn.

  4. När det gäller näthat
    har vi ingen juridisk definition.

  5. Vi har inte ens nån praktisk
    definition av vad det är.

  6. Det är olika hatiska uttryck
    på nätet. Definitionen är ganska vid.

  7. Som jag ser det måste man utgå
    ifrån offrets uppfattning-

  8. -om ifall det är en kränkning
    eller hat, eller inte.

  9. Det har inte bara med
    den faktiska situationen att göra-

  10. -utan också med offrets bakgrund
    och erfarenheter att göra.

  11. Det kan ta hårdare
    på nån som har varit utsatt tidigare.

  12. Samtidigt har flera informanter
    sagt tvärtom.

  13. "Jag är så van. Jag bryr mig inte."

  14. Båda sätten att reagera
    är lika relevanta.

  15. På samma sätt kan det ha
    med förövarens bakgrund att göra.

  16. Eller förövarens rykte,
    eller nåt som har hänt tidigare...

  17. Det är,
    som jag försöker antyda med bilden-

  18. -ett definitivt hot mot demokratin-

  19. -att vi har så mycket hat just nu.

  20. Det tystar grupper och individer
    på olika sätt.

  21. Vi måste göra nåt åt det.

  22. Samtidigt finns det en risk, när vi
    pratar om näthat och näthatare-

  23. -att vi målar ut hataren
    som nån speciell person.

  24. Man kan se framställningar i media
    där man kan få för sig-

  25. -att det är en ensamstående arbetslös
    person i Norrlands inland-

  26. -som sitter uppe på nätterna
    och hatar, men så är det inte.

  27. Det finns typer som har som jobb
    att leta efter offer-

  28. -eller att förstöra samtal på nätet.

  29. Men den stora massan av hat...

  30. Det finns inga belägg för att det
    skulle drivas på det sättet.

  31. Vi måste titta på andra typer av hat-

  32. -där situationen går överstyr
    och där det är vi som är hatarna.

  33. Där helt vanliga människor bidrar-

  34. -till dålig samtalston
    och kränkningar.

  35. Om vi i stället demoniserar hataren
    och gör den till en speciell typ-

  36. -riskerar vi att framför allt unga
    som begår såna handlingar-

  37. -inte får nåt stöd
    för att ta sig ur det.

  38. De blir i stället utpekade-

  39. -som en sorts samtida monster
    eller troll, för den delen.

  40. Man kan jobba med olika metoder
    för att försöka få ner näthatet.

  41. Men vi måste leta efter orsakerna.

  42. Varför ser det ut så här?

  43. På ett ytligt plan hör man ofta
    att nätet ska vara inblandat.

  44. Det är på grund av internet
    som hatet ser ut som det gör.

  45. När det gäller spridningen är det
    klart att internet är inblandat.

  46. Men hat fanns tidigare.
    Man vet från forskning-

  47. -att det mesta av hatet
    bygger på destruktiva normer.

  48. Det handlar
    om diskrimineringsgrunderna.

  49. Rasistiskt och sexistiskt hat
    är två stora områden.

  50. Sen har vi även funkhat och transhat-

  51. -och sånt som har med ålder, utseende
    och funktionalitet att göra.

  52. Det är där vi måste sätta in
    de långsiktiga lösningarna.

  53. Vi ska självklart jobba akut
    men måste också jobba långsiktigt.

  54. Vi måste fokusera
    på de destruktiva normerna-

  55. -och arbeta för att krossa dem,
    inte ersätta dem med nya.

  56. Vi ska krossa
    de destruktiva normerna-

  57. -som säger vem som får göra vad
    och vem som får synas och finnas.

  58. Här är skolan
    en oerhört viktig aktör-

  59. -men vi måste jobba
    på alla samhällsnivåer.

  60. Vi måste jobba på ett personligt plan
    med frågorna.

  61. Vi måste jobba på gruppnivå,
    ex. i familjen-

  62. -inom företag
    och alla typer av organisationer-

  63. -och på högsta samhällsnivå
    där politiker arbetar-

  64. -mot rasism och sexism
    och andra uttryck för diskriminering.

  65. Hatet har starkare uttryck på nätet
    än i rummet.

  66. De flestas erfarenheter är nog-

  67. -att sånt som sägs på nätet
    inte är sånt man hör i rummet.

  68. Det har sina förklaringar.

  69. Nätets egenskaper lockar fram
    en del extrema uttryck hos människor.

  70. Det finns en tendens till
    att uttrycka sig mer extremt-

  71. -och testa saker som man
    kanske inte vågar testa i rummet.

  72. Jag går inte in på
    förklaringsmodellerna-

  73. -men man vet att det är extremare
    uttryck.

  74. Det gäller åt
    det kärleksfulla hållet också.

  75. Vi säger vänligare saker.
    Vi peppar fler.

  76. Vi uttrycker oss ganska kraftfullt
    även åt det kärleksfulla hållet.

  77. Vi använder ord
    som "kärlek" och "älskar"-

  78. -i större utsträckning
    än vi vågar göra i rummet.

  79. Dessutom gör effektiviteten
    hos nätet det möjligt-

  80. -att stötta många fler
    under kortare tid.

  81. Under en dag-

  82. -kanske ni kommenterar och gillar
    på fem personer.

  83. Ni hade inte hunnit ringa runt
    till dem eller hälsa på dem.

  84. Det finns en sorts effektivitet
    i det hela.

  85. Men vi pratar inte lika mycket
    om det här.

  86. Det kan bero på att hatet skapar
    problem och då måste vi prata om det.

  87. Men jag tror
    att det finns fler orsaker.

  88. Vi tenderar att förminska
    effekten och behovet av nätkärlek.

  89. Jag har en vid definition
    för nätkärlek.

  90. Jag tycker att nätkärlek kan beskriva
    en gillning-

  91. -ett grattis, som inte kostar
    särskilt mycket energi-

  92. -och ända bort till att ringa 112-

  93. -när nån har sagt att de försöker
    ta sitt liv, och allt däremellan.

  94. En crowdfunding
    för att en ensamstående förälder-

  95. -ska få ihop till en vinteroverall
    till sitt barn-

  96. -och de starka
    feministiska rörelserna-

  97. -som finns bland unga tjejer.

  98. Allt det ryms inom nätkärlek.

  99. För många är det livsviktigt.

  100. För de flesta av oss
    är det en bonus i livet.

  101. Vi skulle nog klara oss utan det.
    Det är härligt att få många grattis-

  102. -men vi står och faller inte med det.

  103. Men det finns de som faktiskt
    står och faller med nätkärleken.

  104. Det är skillnaden
    mellan att ha ett bra liv-

  105. -och att ha ett sämre liv
    eller inget alls.

  106. Det är den viktigaste orsaken till
    att prata mer om nätkärlek.

  107. Vi uppvärderar den-

  108. -och samhällsvärdet av att det
    finns så mycket kärlek på nätet.

  109. Jag misstänker att det är
    mer kärlek än hat på nätet.

  110. Det kan vi inte mäta,
    för hur ska man definiera dem?

  111. Om alla går till sig själva
    och tänker efter...

  112. Har jag mer plus eller minus
    ut av nätet?

  113. Ger det mig mer än det tar
    av min energi?

  114. Jag tror att de flesta skulle svara
    att det är mer plus.

  115. Nätkärlek jämnar inte ut näthat.

  116. Så är det inte.

  117. Hat har en tendens
    att gräva sig in i människor.

  118. Men på det stora hela verkar det
    vara mer kärlek än hat för de flesta.

  119. Ändå pratar vi inte om det så.

  120. Det har förbryllat mig sen jag
    började med den här forskningen-

  121. -för 20 år sen.

  122. Det är konstigt.
    Jag är inte ens så gammal.

  123. Jag har funderat på varför vi pratar
    så märkligt om de här sakerna.

  124. Varför hör jag en sak från vuxna och
    en annan från barn om samma fenomen?

  125. Jag har jobbat med två teorier
    för att förklara det.

  126. Jag tänkte dra dem för er.

  127. Den första teorin handlar om
    att det finns "mediepaniker".

  128. Varje gång ett nytt medium
    introduceras-

  129. -uppstår känslomässiga reaktioner
    på det.

  130. De rationella reaktionerna
    kommer senare.

  131. Det första som händer
    är känslomässiga reaktioner.

  132. Det inträffar vid varje teknikskifte
    eller introduktion av nytt medium.

  133. Många var rentav med
    under videovåldsdebatten-

  134. -i början på 80-talet,
    som var väldigt känslomässig.

  135. Den gick ju över helt.

  136. Ordet "video" är inte laddat
    med några känslor alls i dag.

  137. Det beror inte bara på att vi inte
    använder det. Det är totalt neutralt.

  138. Det händer så småningom.

  139. Men man varnar varje gång för
    vilka konsekvenser det nya ska få.

  140. Internet är en stor förändring-

  141. -som innehåller det som vissa
    forskare kallar "minipaniker".

  142. Den är stor och utdragen.
    Det handlar om årtionden.

  143. Det ger utrymme
    för små minipaniker.

  144. Det har ni säkert också minnen av.

  145. Det kan vara en enskild app, t.ex.

  146. De kommer var tredje vecka. Man kan
    nästan ställa klockan efter dem.

  147. Exakt samma berättelse återkommer.

  148. Man har bara bytt ut
    namnet på appen.

  149. Panikerna säger alltid "förbjud".

  150. "Sätt upp ett filter."
    "Hindra det här från att hända."

  151. Det är slutsatsen i alla paniker-

  152. -oavsett om vi pratar om boken
    i antiken-

  153. -eller om mobiltelefoner i dag.

  154. Sen kommer frågan
    "vad säger forskningen?"

  155. Jag förordar
    att man ska lyssna på forskning.

  156. Men vilken forskning? Det är väldigt
    motsägelsefullt ibland.

  157. Ibland presenteras den skevt
    av media.

  158. Man läser rubriken och delar
    men själva studien sa inte så.

  159. Den visade på nåt annat.

  160. Vi måste lära oss hitta modeller-

  161. -för att kritiskt granska forskning.

  162. Vi måste sätta all typ av information
    i en kontext i samtiden.

  163. Hur hör det här hemma i dag?

  164. Jag har tittat på mer teknikhistoria.

  165. När järnvägen kom
    var det samma typ av oro som i dag.

  166. Tidskriften The Lancet hade 1862-

  167. -en samling medicinska uppsatser
    om vådan med att åka tåg-

  168. -där man beskrev
    risken för "railway spine".

  169. Det fanns en oro kring det här
    om vad som skulle hända.

  170. Det kom också
    populärvetenskapliga skrifter-

  171. -som boken "Hurried to death"-

  172. -"or a few words of advice on the
    danger of hurry and excitement"-

  173. -"especially addressed
    to railway travellers".

  174. Man hade längre rubriker
    på den tiden.

  175. Där tog man upp stress.

  176. I storstäderna i slutet av 1800-talet
    var det stressigt och trångt-

  177. -och man var tvungen att läsa
    tidtabeller för att åka tåg.

  178. Tåget i sig var farligt och man
    tvingades lära sig läsa tidtabeller.

  179. Det var inte människans hjärna gjord
    för. Förstår ni vart jag är på väg?

  180. Bra. Då säger jag inte mer om det.

  181. Vi måste hitta modeller
    för att förstå-

  182. -vad vi egentligen ska agera på.

  183. Var ska vi lyssna på oss själva
    och var ska vi inte göra det?

  184. Med den historiska bakgrunden kan vi
    möjligen göra det lite lättare.

  185. Det var teori nummer ett.

  186. Teori nummer två som jag använder för
    att förklara skevheten i samtalet-

  187. -handlar om att det finns
    en åldersmaktsordning.

  188. På samma sätt som vi har beskrivit
    sexism och rasism-

  189. -så kan man beskriva en struktur-

  190. -som diskriminerar
    och stereotypiserar barn och unga.

  191. Det här är
    ett självreproducerande system.

  192. Den som växer ur
    underordningen "barn"-

  193. -lätt blir en förtryckare sen.

  194. Då menar jag inte
    en diktator med piska-

  195. -utan bara lite småförminskande
    gentemot barn.

  196. Det här systemet...
    Jag kallar det "juvenism".

  197. På engelska kallas det "childism".
    Det är min egen översättning-

  198. -för att ha ett svenskt uttryck.

  199. Juvenismen
    beskriver också en struktur-

  200. -som uppmuntrar till stereotypisering
    och diskriminering av unga.

  201. Man får dra alla unga över en kam.
    Man får säga: "Sjuåringar är så här."

  202. Man kan säga till en sjuåring:

  203. "De har en sjuåring.
    Ni kan ju leka."

  204. Tänk om man skulle säga så till mig.

  205. "Hon är också 57.
    Ni kan väl sätta er och fika."

  206. Varför skrattar vi åt det?
    Det gör vi ju, så klart.

  207. Det är ett tecken på
    att nånting är konstigt-

  208. -när man skrattar åt ett sånt byte.

  209. Om man byter "barn" mot
    en annan grupp och det inte stämmer-

  210. -är man inne på nåt.

  211. Det här förklarar mycket av vårt
    samtal kring unga och nätet.

  212. En av de klassiska härskarteknikerna-

  213. -som Berit Ås samlade ihop och
    formulerade, är dubbelbestraffning.

  214. Vad man än gör så blir det fel,
    oavsett vart man vänder sig.

  215. Den tycker jag vi kan se,
    när det gäller unga och nätet.

  216. Unga får ofta skulden
    för hat på nätet.

  217. Jag vet inte hur många gånger
    journalister har frågat mig:

  218. "Kan du sätta upp punkter på hur vi
    får unga att sluta med det här?"

  219. Unga? Vad pratar vi om?

  220. Ofta är det journalister och forskare
    som är utsatta för hat.

  221. Vi får inget hat från ungdomar.

  222. En del av hatet är anonymt
    men det finns ju rimligheter.

  223. Men det läggs ofta på ungdomar.

  224. Vi måste bara uppfostra dem bättre.

  225. Vad händer då med 42-åringarna?
    Slutar de hata då?

  226. Samma sak med nätkärleken.

  227. Den förringas ofta
    och görs till nåt mindre viktigt.

  228. Jag har t.o.m. hört argumentet-

  229. -att eftersom unga "gillar" så mycket
    hela tiden-

  230. -så blir det en devalvering
    av begreppet kärlek.

  231. "Vad ska de då ta till
    när de verkligen gillar nåt?"

  232. Det är ett förnedrande resonemang.
    Man skulle inte säga så om hat.

  233. "Ni måste sluta hata. Vad ska ni ta
    till när det verkligen behövs?"

  234. Då tänker man sig
    att andra processer kickar in.

  235. Det kanske också gäller kärlek,
    om vi ska vara helt ärliga.

  236. Ett tydligt exempel
    på dubbelbestraffningen-

  237. -är hur vi har pratat
    om selfie-kulturen.

  238. Vi har pratat om den, som om den
    handlar om ett förytligande-

  239. -och ett sexualiserande av samhället
    och kulturella uttryck.

  240. Eller så pratar man inte om det
    som ett kulturellt uttryck-

  241. -utan bara som nåt ointressant
    eller möjligen destruktivt.

  242. I stället för att tänka på det
    som genren självporträtt-

  243. -som ju är en etablerad konstgenre,
    och göra den kopplingen.

  244. Att tänka på det som
    identitets- och relationsarbete...

  245. Vi har alla att tjäna på att unga
    får fler verktyg i det arbetet-

  246. -ett arbete
    som även vuxna utför dagligen-

  247. -även om vi kanske gör det
    mindre intensivt än unga.

  248. Det är skönt
    att träna på det på nätet-

  249. -och slippa uppmärksamheten i rummet.

  250. Dessutom är det en svår konst
    att ta en selfie.

  251. Här kommer jag in
    på det här med nätaktivism.

  252. Jag tycker det är viktigt
    att vi alla agerar i vardagen-

  253. -för det vi tycker är viktigt.

  254. Vi ska inte tänka att debattörer
    eller politiker tar han dom det.

  255. När det gäller selfies-

  256. -har det, så klart, blivit nerpratat
    för att det ofta gäller unga flickor.

  257. Allt unga flickor gör är ju oviktigt,
    destruktivt eller improduktivt.

  258. Hur många hobbies
    är produktiva egentligen?

  259. Jag försöker prata positivt
    om selfies-

  260. -och tar mycket selfies och lägger ut
    dem, som en politisk handling-

  261. -för att avdramatisera
    och markera att det faktiskt är-

  262. -en legitim handling.
    Det är ett kulturellt uttryck.

  263. Jag tror vi hinner.
    Vi kör selfieskola med Elza Dunkels.

  264. Ni har alla en bra kamera
    i er telefon.

  265. Jag hoppas ingen har stängt av den.
    Ta upp den, om ni känner för det.

  266. Ni måste inte publicera dem.
    Jag tänkte bara dra några tips.

  267. I "selfie mode"
    ser man sig själv i kameran.

  268. Det blir jobbigt första gången.

  269. "Sluta.
    Så där såg jag inte ut i morse."

  270. Det känns jobbigt
    och det är en nyttig erfarenhet.

  271. Ingen är så fåfäng
    som en vuxen människa.

  272. I stället för att kalla unga
    selfie-konstnärer för fåfänga...

  273. Om jag ska generalisera
    om generationer...

  274. ...så är de flesta vuxna
    otroligt dåliga på det.

  275. Av det här lär man sig
    hur svårt det är.

  276. Man kan inte ta en selfie
    och sen lägga ut den.

  277. Det blir man inte nöjd med.

  278. Lägger man upp bra bilder-

  279. -så tar man kanske 30 varje gång
    och väljer ut en.

  280. Det är en bra insikt.

  281. Ett bra knep är
    att göra nån typ av min-

  282. -eller förstärka sina ansiktsuttryck.

  283. Tar man bara rakt upp och ner ser man
    inte ut som man tycker man ser ut.

  284. Ju fler selfies man tar, desto mer
    kommer man att veta hur man ser ut.

  285. Det är en bra övning-

  286. -i sitt identitets- och
    relationsarbete, även som vuxen.

  287. Om man förstärker uttrycket
    och gör nånting-

  288. -så blir det oftast lite mer
    som man själv tycker är acceptabelt.

  289. Sen lär man sig vilken som är
    ens bästa sida och hur man vill ta.

  290. Vill jag vara genusfotograf
    tar jag underifrån om jag är kvinna-

  291. -för då ser jag mäktigare ut.

  292. Man fotar ofta kvinnor uppifrån
    så att de ska se obetydliga ut.

  293. Även om man är vd
    ska man se liten ut.

  294. Det är tvärtom för män.

  295. Sen ska man komma ihåg att EN person
    kommer att vara kritisk.

  296. Det är jag själv.
    Och kanske ens barn...

  297. Det är kul om ni kör
    på den här aktivismen ni med.

  298. Det är inget krav att lägga ut.
    Man kan träna bara.

  299. Men det är bjussigt att lägga ut.

  300. "Det blev inte bättre än så här."
    "Kolla vad fin jag blev i håret."

  301. Eller vad man nu vill bjuda på...

  302. Kul att så många var med.
    Ni får inget diplom den här gången.

  303. Det där var
    den andra förklaringsmodellen-

  304. -som jag har laborerat med.

  305. Kan det här förminskandet av unga-

  306. -påverka hur vi pratar
    om de här sakerna?

  307. Kan det vara en delorsak till
    att vi inte har sett kärleken?

  308. Jag presenterar inga nya rön.

  309. Forskare har beskrivit nätkärlek
    sen 90-talet.

  310. Om man tittar på tidiga forum,
    som Lunarstorm-

  311. -så var det tydligt
    hur mycket kärlek som flödade.

  312. Men vad skrevs det om? Kränkningar
    och andra typer av risker.

  313. Synen på barn spelar stor roll.

  314. Man måste bestämma sig för
    hur man ska tänka om det.

  315. Det för mig osökt in
    på mitt tredje tema i dag.

  316. Det är att leka med kottar.

  317. Det är det egentligen inte.
    Mitt tredje tema är moralism.

  318. Det ligger som en våt filt över alla
    samtal vi för kring unga och nätet.

  319. Det är svårt att komma ifrån att det
    finns ett starkt romantiserande-

  320. -av nån sorts ideell barndom.

  321. Det kanske inte ens är
    ens egen barndom.

  322. Det kan vara en stereotyp barndom
    som få egentligen har upplevt.

  323. Man skuttade på ängar
    och fångade fjärilar-

  324. -och man kunde klappa kor och sånt.

  325. Och man lekte mycket med kottar.

  326. Det var inte bara just kottar...

  327. Det var ju så kreativt.

  328. Det används som en falsk motsättning
    till det digitala.

  329. Det ska representera
    nåt som var kreativt.

  330. Man behövde använda sin fantasi.

  331. Medan det digitala bryter ner fantasi
    och egna aktiviteter...

  332. Den motsättningen är falsk.

  333. Det är inte så att när man sysslar
    med en skärm så stänger man av.

  334. Det har man kunnat visa
    när man tittar på tv.

  335. När man tittar på tv kan man ibland
    komma ner, som om man går i ide.

  336. Metabolismen lugnar ner sig.

  337. Men vid skärmanvändning
    är det oftare mer aktiviteter.

  338. Man ställer ofta de här två sakerna
    mot varandra.

  339. Det analoga är hälsosamt
    och utomhus.

  340. Det digitala är destruktivt.

  341. Det finns två saker att anmärka på
    på den här typen av moraliserande.

  342. Det ena är att alla inte har
    den här upplevelsen av en barndom-

  343. -där man sprang på en äng.

  344. Det vore inte möjligt
    och alla har inte haft det.

  345. Men det är en ganska stark norm.
    Det är svårt att säga:

  346. "Jag känner inte igen mig i det
    för vi lekte på en asfalterad gård."

  347. Det är svårt, för barndomen
    ska ha varit ganska lycklig.

  348. Det andra är att man säger
    till en annan grupp vad de ska göra.

  349. Ni har säkert hört nån säga
    att det är nyttigt att ha tråkigt.

  350. Det var ju jättetråkigt
    att leka med kottar.

  351. Jag blev nyfiken på
    hur nyttigt det är att ha tråkigt-

  352. -så jag började titta på forskningen.

  353. Det är svårt, för det är
    ett svårdefinierbart begrepp.

  354. Vi är inte ense
    om vad som är tråkigt.

  355. Jag hittade forskning som handlade
    om att komma ner i aktivitetsnivå-

  356. -så att hjärnan
    börjar koka av uttråkning.

  357. Dels fanns det
    anekdotisk bevisföring.

  358. Man berättar om en konstnär
    som låg i gipsvagga i sex månader-

  359. -och titta hur bra det blev.
    Det är mycket såna berättelser.

  360. De som tittade mer seriöst på frågan-

  361. -kunde se att det fanns personer
    där hjärnan gick igång-

  362. -och de skrev en låt och hittade på
    företag, när de blev uttråkade.

  363. Sen fanns det en grupp som i stället
    gick ner i självdestruktivitet-

  364. -och som inte alls mådde bra
    av att ha det tråkigt.

  365. I den gruppen
    hittade man fler missbrukare-

  366. -fler med självskadebeteende
    och fler rökare.

  367. Att säga till andra att ha tråkigt-

  368. -är ju en ganska riskabel grej om man
    inte vet att det är bra för dem.

  369. Man kan ju säga det till sig själv.
    För mig är det bra att ha tråkigt.

  370. Men att rekommendera det till andra
    utan nåt på fötterna är allvarligt.

  371. Det här ligger ofta som grund
    för hur vi pratar om unga och nätet.

  372. Men vi kan bryta det här och vara
    aktivister även i det här avseendet.

  373. Nu tänker jag lämna ut mig själv. Det
    är ett tillfälle när jag sa ifrån.

  374. Det ser man på min sura min.

  375. Det var ett panelsamtal
    om de här sakerna-

  376. -om det dåliga internet
    och den fruktansvärda ungdomen-

  377. -och hen började moralisera
    om nåt hen inte behärskade.

  378. Jag tror det är viktigt att vi hittar
    motstrategierna att säga ifrån.

  379. Vi kan säga ifrån när vi hör de gamla
    argumenten om ett nytt medium.

  380. Om vi känner igen dem från
    videovåldsdebatten, så kan vi säga:

  381. "Så där sa man på 80-talet också."

  382. "Så sa man om boken på antiken."

  383. Då är de argumenten
    i en mening förbrukade.

  384. De är ogiltiga.

  385. Samma sak om man stöter på juvenism.

  386. Många har börjat säga ifrån när det
    handlar om rasism och sexism.

  387. Där har vi fått mod.

  388. Vi ska inte behöva lyssna
    på sexistiska skämt och så.

  389. Vi behöver göra det
    när folk börjar prata om unga-

  390. -på ett generaliserande
    och nedsättande vis.

  391. Även när det gäller moralism.
    Där kan det vara lite känsligt.

  392. Alla de här sakerna är rätt känsliga.

  393. Men vi kan hitta motstrategierna,
    då vi jobbar emot det.

  394. Vi kan också jobba mer strukturerat
    och systematiskt-

  395. -mot hat och hot på nätet.

  396. Det finns tre viktiga principer
    att jobba efter.

  397. Den första är att alla
    har rätt att skydda sig själv.

  398. Det är upp till den som känner sig
    utsatt att bestämma.

  399. "Det här är inte okej."
    "Jag vill inte se det här."

  400. "Jag vill säga ifrån."
    "Jag vill ge igen med samma mynt"

  401. Det är upp till den som är utsatt
    att bestämma.

  402. Man kan tycka att det är olämpligt
    att ge igen med samma mynt.

  403. Det kan t.o.m. bidra
    till en eskalerad konflikt.

  404. Men vi kan inte säga: "Så här ska
    alla som känner sig utsatta göra."

  405. Det kommer inte att funka
    för alla är så olika.

  406. Vissa av de unga jag har intervjuat
    vill läsa allt som skrivs om dem.

  407. Även om det skär i hjärtat så vill de
    veta. De kan inte hålla sig undan.

  408. Vissa vill inte läsa nånting och
    undviker allt de kan bli ledsna av.

  409. Sen finns det, så klart,
    allting däremellan.

  410. Vi måste ge barn och unga det
    erkännandet, att de får bestämma det.

  411. Den andra principen är
    att vi ska stötta andra.

  412. Vi måste bli bättre på nätkärlek-

  413. -och gå in systematiskt och stötta-

  414. -nån som man vet mår extra dåligt.

  415. Sök upp den personens status
    och skriv nåt. Peppa.

  416. Om nån är utsatt,
    gå in och delta i samtalet-

  417. -utan att eskalera konflikten.

  418. Eller hör av dig direkt
    till personen...

  419. Ibland vill man inte offentligt visa
    var man står-

  420. -eller bli indragen i nåt.
    Då kan man höra av sig direkt.

  421. "Jag orkar inte skriva nu
    men jag backar dig."

  422. "Du kan höra av dig till mig."

  423. I dag funkar det inte riktigt så,
    att det finns ett supportsystem.

  424. Det här gäller även
    skolor och arbetsplatser.

  425. Det måste finnas en systematik.
    Alla måste få stöd.

  426. I dag ligger den andra punkten
    på den som är utsatt att ordna-

  427. -även i arbetslivet och i skolan.

  428. Även om man är utsatt
    får man hitta på metoder själv.

  429. Det är ett ganska omoget sätt
    att hantera frågan.

  430. Vi är inte där än,
    men jag hoppas att vi hamnar där.

  431. Den tredje punkten är att vi måste
    se till att inte själva bli hatarna.

  432. Vi måste bli mycket bättre på
    att tänka efter.

  433. Skulle det här
    kunna uppfattas som hat?

  434. Det är en svår balansgång.

  435. Vi måste samtidigt
    kunna kritisera saker.

  436. Det är viktigt för en demokrati
    att man kritiserar fenomen-

  437. -som kanske är odemokratiska.

  438. Men när det övergår till
    att inte bidra till demokratin-

  439. -blir det farligt.
    Där måste vi tänka oss för.

  440. Vad delar jag? Vad gillar jag
    utan att ha tänkt efter?

  441. Det är allas ansvar.

  442. Man måste också ta ansvar för det
    som brukar kallas för ens "svans".

  443. Alla har inte nödvändigtvis en svans.

  444. De som gillar mig-

  445. -och lyssnar på vad jag säger,
    är min svans.

  446. Jag kan inte bara
    slänga ur mig saker-

  447. -som riskerar att få individer
    i svansen att börja hata på folk-

  448. -och bete sig på ett dåligt sätt.

  449. En av de motstrategier jag beskriver
    i min bok om nätkränkningar-

  450. -jobbade jag fram
    tillsammans med ungdomar-

  451. -utifrån aktuell forskning.

  452. En av motstrategierna jag beskriver
    kallar jag för "ansvarighet".

  453. Den kom sig ur att många
    av de här ungdomarna berättade-

  454. -att när nån utifrån
    har sagt åt en vad man får göra-

  455. -så kan man bli anti.

  456. Men om man själv
    verkligen tycker det-

  457. -även om nån annan har sagt det-

  458. -så agerar man så
    i större utsträckning.

  459. Det har beskrivits i forskningen.

  460. När man upplever ansvarighet-

  461. -och att man har ett ansvar för sina
    medmänniskor och inte får kränka-

  462. -så är det mycket effektivare
    än när nån har satt upp regler.

  463. Jag tänkte direkt på det här fina
    från min hemstad Umeå.

  464. Verket är en DIY-musikscen...

  465. ...som unga själva har inrett.
    Där har man målat på väggen.

  466. "På Verket ska du känna dig trygg."

  467. "Gör nån dig obekväm,
    kontakta arrangörerna."

  468. "Sexism, rasism och homofobi
    är otillåtet."

  469. Det är smart att det står på väggen.

  470. Man ser det hela tiden. Så fort man
    har lärt sig läsa, läser man allt.

  471. Man läser sin egen gatuskylt.
    Så funkar hjärnan.

  472. Det blir uppenbart.

  473. Det blir en crossover
    mellan en varningsskylt-

  474. -och de här 19 sidorna man fyller i
    när man går med i Facebook.

  475. Fast det här
    blir en smäll i ansiktet.

  476. Tänk om det stod så här
    på varenda skola-

  477. -kanske på varenda toa,
    eller där folk träffas.

  478. I hissen, på arbetsplatser, o.s.v...

  479. Då skulle ansvarigheten kanske öka.
    Det blir en påminnelse om det.

  480. En dröm jag har är att vi skulle ha
    fler påminnelseskyltar.

  481. Det blir tydligt för den
    som kanske inte vågar säga ifrån.

  482. Det är tufft att säga ifrån
    när nån kränker en.

  483. Men då kan man bara peka.
    Man behöver inte säga ett ord.

  484. En annan fråga
    vi behöver jobba mycket med-

  485. -är det här med ett kritiskt
    förhållningssätt, eller källkritik.

  486. Jag fick chansen
    att ihop med Bamse-redaktionen...

  487. ...ta fram två nummer om källkritik
    för små barn.

  488. De frågade-

  489. -om jag kunde formulera mina fem
    viktigaste säkerhetsråd till barn-

  490. -i samband med lanseringen
    av det första numret.

  491. Mitt svar är alltid nej
    i det sammanhanget.

  492. Jag är forskare
    och vänder mig inte direkt till barn.

  493. Jag utbildar vuxna som sen får ta
    frågorna med barn de har ansvar för.

  494. Forskningen har visat att när man tar
    in en expert utifrån till en skola-

  495. -för att prata
    om kränkningar eller så-

  496. -så finns det en överhängande risk
    att det inte får nån effekt alls.

  497. Ibland är det även kontraproduktivt-

  498. -därför att de vuxna i skolan
    då har lättare att släppa det-

  499. -i stället för
    att ta det med eleverna.

  500. Experten glider in och ut...

  501. "Nu har vi haft källkritik, säkerhet
    på nätet och anti-mobbning."

  502. Det säger jag alltid nej till.

  503. Men vad tror ni, när Bamse ringer?
    Så jag gjorde det i alla fall.

  504. Jag grubblade på
    hur jag skulle formulera råden-

  505. -så att de egentligen riktar sig
    till vuxna.

  506. Det viktigaste rådet är
    att prata med en vuxen-

  507. -om man funderar på nåt.

  508. Fota gärna. Jag kan berätta
    var ni får tag på bilderna sen.

  509. Det här är det forskningen säger
    om säkerhet på nätet.

  510. Vi vet egentligen inget mer
    än det här.

  511. Inga filter fungerar.
    Inga förbud hjälper.

  512. De tekniska lösningarna kan göra-

  513. -att man slutar prata med sina vuxna.

  514. Det är en överlevnadsgrej för många.
    Ni måste våga prata med vuxna.

  515. Vems ansvar är det? Det är vuxnas
    ansvar att skapa den stämningen.

  516. Det andra rådet handlar om att vuxna
    inte vet vad som är kul.

  517. "Varför är det här så spännande?"
    Varför inte visa nån vuxen då?

  518. Det tredje rådet... "Tänk på att du
    alltid har rätt att ångra dig."

  519. Det kommer ur en lång rad
    väldigt tragiska fall.

  520. Jag skulle nog formulera det som så-

  521. -att offren har varit för
    väluppfostrade för sitt eget bästa.

  522. De har varit duktiga på att lyda.

  523. De har vetat att man håller ett
    löfte. De vet att man inte får ljuga.

  524. Men om den andra personen
    är manipulativ-

  525. -ska inte de reglerna gälla.

  526. Vi måste ge barn mandat
    att känna efter hur det känns-

  527. -och sen agera på den känslan.

  528. Om det inte känns bra - gör det inte.
    Alla barn måste ha den rätten.

  529. Sen måste vi bli bättre på
    att lära barn anmäla.

  530. Eller snarare
    - vi måste ta det ansvaret.

  531. Vi måste be barn säga till oss
    och så tar vi över anmälandet.

  532. Vi behöver anmäla, men unga tycker
    att det är poänglöst-

  533. -för det händer ändå inget.

  534. Hur ska jag lyfta det här
    från barnens axlar-

  535. -så att det inte är deras ansvar
    att skapa ett förtroendefullt samtal?

  536. Min femte blid blev så här.

  537. Visa den här artikeln för dina vuxna
    och be dem läsa.

  538. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hat och kärlek på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och ungdom, Nätdejting, Nätmobbning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss