Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : På nätet utan gränserDela
  1. Jag har använt internet mycket
    för att våga prova.

  2. Att ge mig ut i sociala sammanhang
    och ta första steget.

  3. Jag har vågat flirta,
    bli kär och träffa nya människor.

  4. Hej! Hör ni mig bra?

  5. Jag är lite känd
    för att jag alltid är sen.

  6. Det är inte bra, särskilt om man
    är föreläsare och entreprenör.

  7. Jag brukar skärpa mig,
    men i dag blev vi sena-

  8. -för vi gick vilse
    när vi skulle gå in i huset.

  9. Det första jag hör är:
    "Det är bra om ni respekterar tiden."

  10. Ja... Det var kul.

  11. Bra att ni är beredda att skratta,
    för det här ämnet kan bli lite tungt-

  12. -men det är också roligt och
    inspirerande. När jag fick inbjudan-

  13. -så kände jag mig hedrad. Jag tycker
    att det är så kul att vara här i dag.

  14. Jag ser fram emot resten av dagen.

  15. Men jag har så mycket som jag
    vill säga att jag fick hjärnstopp.

  16. Det finns så mycket att prata om.

  17. Jag har försökt välja ut godbitarna
    och sätta tonen lite grand.

  18. När man är först ut vet man inte
    vad de andra kommer att prata om.

  19. Vilka ämnen ska jag nörda ner mig i?
    Vilka tar nån annan mer ansvar för?

  20. Det vet man inte när man är först,
    men jag ska göra mitt bästa.

  21. Så ni får skratta när det verkar
    som att jag tycker att ni ska det.

  22. Är det bra?

  23. En gång sa jag så,
    och i en paus började alla skratta.

  24. Jag blev nästan lite kränkt. Sen kom
    jag på att jag hade bett dem skratta.

  25. "Vän eller varningstecken?
    Att växa upp på internet med autism."

  26. Det här handlar ju
    om autism och om internet-

  27. -så vi tar det med kattbilder.
    För internet består av kattbilder.

  28. Så föreläsningen bygger på mig och
    mina två katter. Mer om dem strax.

  29. Jag heter Jill Carlberg. Det står
    Faulkner, för om två månader-

  30. -ska jag gifta mig och byta namn.
    Tjoho! Det är kul.

  31. Jag återkommer till det
    och berättar mer om aspi-relationer.

  32. Jag har diagnosen aspergers syndrom,
    och jag är inte en typisk aspi-tjej-

  33. -som är tyst och försiktig, utan
    jag har alltid varit utåtagerande.

  34. När jag var liten fick jag utbrott.
    Jag var våldsam, jagade folk med sax-

  35. -slängde stolar genom fönster,
    sparkade sönder väggar.

  36. Ni har säkert sett de här barnen -
    några av er kanske har varit såna.

  37. Jag och några till. Eftersom jag var
    utåtagerande så utreddes jag tidigt-

  38. -och efter diagnosen har jag
    fått mycket stöd av samhället.

  39. Det är inte heller representativt.
    Många tjejer får inte diagnos tidigt.

  40. De flesta får inte en utredning
    överhuvud taget förrän de är vuxna.

  41. Så jag är inte representativ,
    och det är viktigt att komma ihåg.

  42. Jag har lyckats bra, tack vare allt
    stöd. Jag fick gå i en liten klass.

  43. Jag har fått boendestöd,
    jag har fått åka färdtjänst-

  44. -jag har fått bo på korttidsboende
    - därför har jag lyckats ganska bra.

  45. Jag hade en familj som stöttade mig
    och krigade när det behövdes.

  46. Jag har lyckats bra med utbildningar.

  47. Hur bra man lyckas i vuxenlivet
    handlar mycket om att klara skolan.

  48. Jag klarade skolan hela vägen genom
    gymnasiet, med ganska bra betyg.

  49. Så det är bra. Tur för mig.

  50. Sen dess har jag försökt
    göra nåt vettigt här i livet.

  51. Att ha ett Svensson-jobb
    gick inte så bra-

  52. -men jag startade eget i stället och
    började berätta om mina erfarenheter.

  53. Det har jag gjort i 8-9 år nu.

  54. Och det är coolt.

  55. Jag är duktig på mycket, men jag
    är väldigt dålig på relationer.

  56. Jag har jättesvårt
    att förstå alla sorters relationer.

  57. Vänskap, kärlek, syskonrelationer.
    Det här mellanmänskliga spelet-

  58. -är inte riktigt min grej.
    Jag fattar inte hur man gör.

  59. Men jag var en väl värd investering
    för samhället, för det blev bra.

  60. Jag är en sån där lyckohistoria.
    Och det är bra.

  61. Jag är född 1987,
    vilket är viktigt i sammanhanget.

  62. Det betyder att jag
    fyllde 30 förra året.

  63. Tror jag. Ja, precis.

  64. Jag hade fyra äldre syskon
    som kunde hjälpa mig och stötta mig-

  65. -och försvara mig på skolgården.

  66. Jag är uppväxt norr om Stockholm,
    i en ort som heter Upplands Väsby.

  67. Jag har en väldigt hög IQ
    - jag är jättesmart.

  68. Jag brukar leda med det.
    "Jag heter Jill, jag har 130 i IQ."

  69. Jag förstår djur utan problem.
    Här har vi mina katter.

  70. Den vita är Nimbus och Dash är den
    orangea, även om det inte syns här.

  71. Han är orange - tro mig. Ni får titta
    på dem medan jag pratar om det här.

  72. Känns det bra? Bra.

  73. Man kan säga att min typiska
    autismbegåvning ser ut så här.

  74. Man är jättebra på vissa grejer
    och jättedålig på andra saker.

  75. Jag är bra på språk, design, analys,
    kreativa saker, kommunikation-

  76. -kultur och musik.
    Jag är dålig på siffror, balans-

  77. -både att kunna stå still
    utan att ramla-

  78. -så jag brukar säga:
    "Oj, jag måste stå still."

  79. Men också som i "Vad är lagom?".
    Hur mycket ska man äta, prata-

  80. -chatta, allt möjligt? Jag vet inte,
    för jag kan inte balans.

  81. Jag har nästan ingen impulskontroll
    och lika dålig tidsuppfattning.

  82. Det är en intressant kombination.

  83. Jag har dålig empatireglering.
    Oftast blir det för mycket empati.

  84. De flesta med autism har för mycket
    empati, och måste stänga av.

  85. Vi är inte empatilösa,
    utan vi måste begränsa oss-

  86. -för det blir så överväldigande.
    Men ibland förstår jag inte alls-

  87. -att andra människor kan ha andra
    känslor. Det är en empatistörning.

  88. Nu vet ni lite om mig och vem jag är.

  89. Jag skulle prata
    hur länge som helst bara om mig-

  90. -men det är artigt att börja med en
    presentation. Det har jag gjort nu.

  91. En kort påminnelse: Vad innebär NPF?

  92. "Neuropsykiatriska funktions-
    avvikelser." Det är ett bra uttryck.

  93. Man har större problem än andra
    människor inom vissa områden.

  94. Svårt att reglera sin uppmärksamhet,
    impulskontroll och aktivitetsnivå.

  95. Att samspela med andra,
    inlärning och minne-

  96. -och att uttrycka sig
    i tal och skrift.

  97. Det finns fler saker,
    men det här påverkar väldigt mycket-

  98. -inte bara i verkliga livet,
    utan hur man är på nätet.

  99. Det här måste vi komma ihåg i dag.

  100. Vi pratar om personer som har svårt
    med det här. Vi kämpar med det här.

  101. Det blir för mycket, för intensivt,
    för ofta, det blir missförstånd.

  102. Och det händer hela tiden.
    Och det är alltid stora skillnader-

  103. -från person till person.

  104. Jag kan inte prata för alla med
    autism. Jag kan inte ens prata för-

  105. -alla kvinnor i 30-årsåldern med
    autism uppväxta norr om Stockholm.

  106. Det är en snäv grupp, men jag kan
    inte säga att jag är representativ.

  107. Det är viktigt att komma ihåg.

  108. Varför är nätet så viktigt?

  109. Jag var ganska ung
    när vi skaffade vår första dator.

  110. Mina föräldrar var väldigt på.
    Båda är akademiker-

  111. -så vi har alltid haft bra med
    pengar. Det fanns alltid möjligheter.

  112. Så fort det gick
    så fick vi varsin dator.

  113. Min autistiska mamma sa: "Man delar
    inte tandborste och inte dator."

  114. "Hygien, tack." Hon är sjuksköterska,
    så hon var väldigt... Jättebra.

  115. Jag spenderade mycket mer tid
    än de flesta andra barn på nätet.

  116. Inte för att jag inte var populär
    eller inte kunde bygga kottdjur.

  117. Internet fäste på,
    lite som vissa pratar om droger.

  118. Det tar första gången.
    "Yes! Nu har jag hittat min grej."

  119. Internet fäste på på mig jättebra,
    och det berodde på olika saker.

  120. Jag ska berätta mer om det,
    men det jag har använt internet för-

  121. -är just det här att våga prova.

  122. Att våga ta första steget
    i sociala sammanhang.

  123. Jag har vågat flirta,
    bli kär och träffa nya människor.

  124. Jag har haft en skärm mellan mig
    och den här kommunikationen.

  125. Jag har kunnat ta en paus, jag
    har kunnat läsa om vad folk skrev.

  126. Jag slapp det svåra
    med att vara med andra människor-

  127. -där ute på internet.

  128. Jag använde även internet
    för återhämtning - jätteviktigt.

  129. Jag spelade mycket spel. Från att
    mina bröder satt med sina Nintendos-

  130. -och skrek att jag inte fick
    komma in på deras rum, till idag.

  131. Och att kunna hänge mig åt mina
    specialintressen och lära mig saker.

  132. Att göra skolarbeten om dem.

  133. Jag övertygade människor
    att få göra det jag tycker om.

  134. Jag fick alltid göra specialarbeten
    på mina specialintressen.

  135. En liten parantes om det.

  136. Det här är sånt som ingen orkade
    prata tillräckligt mycket om med mig.

  137. Internet har räddat många vuxna från
    att behöva prata om detta med Jill.

  138. Fornegyptisk religion
    var mitt första specialintresse.

  139. Alla gudar, alla symboler,
    pyramiderna, livet och döden-

  140. -och det här eviga - det tilltalade
    mig när jag var så där åtta år.

  141. Sen kom Titanic, och på den här
    bilden ser vi den stora trappan-

  142. -som man har återskapat i Belfast,
    där de har byggt upp olika miljöer.

  143. Jag var där och kollade 2013
    med min fästman.

  144. Vi sa att vi skulle gifta oss där,
    och då fick vi se mycket mer saker.

  145. "Are you getting married?"
    "Oh, yeah."

  146. Nästa stora intresse var pesten.
    Det ville ingen prata om, det heller.

  147. Jag tyckte det var spännande. De där
    pestmaskerna som doktorerna hade-

  148. -var ju jättehäftiga.

  149. Världskrigen - det är obligatoriskt
    att gilla minst ett av världskrigen.

  150. Annars får man inte ut
    sitt autismkort.

  151. Sen blev det gruppdynamiska
    processer, och att man kan analysera-

  152. -människor utifrån olika mönster.
    Vi är inte så himla individuella.

  153. Vi följer en del mönster.
    Jag förhörde min mamma om det här-

  154. -och försökte få henne att... Men
    det finns mycket om det på Wikipedia.

  155. Revolutioner i Västeuropa.
    Det ville folk inte heller diskutera.

  156. Förutom nån lärare på gymnasiet. Och
    sen blev det Nordirlandkonflikten-

  157. -som är en jätteintressant händelse
    som få i Sverige vet så mycket om.

  158. Det är också spännande eftersom
    min fästman är från Belfast.

  159. Jag var besatt av
    att lära mig allt om Nordirland-

  160. -och han var ju därifrån,
    så det var ju bra att förhöra honom.

  161. På nätet, så klart.

  162. Varför är nätet
    fortfarande viktigt för mig?

  163. Varför har det inte mattats av? Dels
    har internet blivit så mycket mer-

  164. -än det var på 90-talet och
    2000-talet. Det växer med oss.

  165. BankID - är det nån här inne
    som inte använder det?

  166. Mobilt bankID?

  167. Alla länder har inte det. "Jag kör
    bankID... Nej, det gör jag inte."

  168. Sverige ligger i framkant,
    och det är bra.

  169. Jag kan interagera på mina villkor.
    Jag har mycket relationer på nätet.

  170. Jag håller koll på födelsedagar,
    olika events, hur det går för folk-

  171. -vem som har fått barn,
    vad folk partners heter.

  172. Det finns ställen där man kan se
    vem folk är i en relation med.

  173. Det jämnar ut spelplanen för oss som
    har svårt med det mellanmänskliga.

  174. Ingen förstår sarkasm på nätet om man
    inte använder smileys. Eller emojis.

  175. Alla missförstår text ibland, och
    på internet måste man vara tydlig.

  176. -för det är svårt att tolka varandra
    i text. Man kan backa och säga:

  177. "Det var inte så jag menade."

  178. Det gäller alla - neurotypiker,
    folk med autism och allt däremellan.

  179. Alla missförstår,
    och det är jättebra.

  180. Alla har lika lätt att missa saker.

  181. Jag får mycket saker gjorda på nätet,
    som jag annars inte skulle ha gjort-

  182. -och som hade gjort mig
    mer funktionshindrad.

  183. Det finns mycket jag kan göra på
    nätet som gör mig mer som alla andra.

  184. Några exempel.

  185. Apotek. Att som autistisk
    gå in på ett apotek i en större stad-

  186. -och ta en fånig lapp,
    och så piper och blinkar det-

  187. -och så är det en massa pensionärer,
    och de är ofta väldigt långsamma-

  188. -och en massa barn, föräldrar,
    människor som låter-

  189. -och det tar lång tid... Att gå på
    apotek är bara... Nej, nej, nej.

  190. Min pappa försökte lära mig, men det
    gick inte. Men nu finns det på nätet.

  191. Att boka och avboka läkartider,
    mejla handläggare på myndigheter-

  192. -boka om möten, upprätthålla
    vänskaper i olika former och färger-

  193. -hålla sig à jour med nyheter,
    se nya filmer.

  194. Jag och min fästman går inte på bio.

  195. Vi vill inte ha
    en massa andra människor som stör.

  196. Men vi ser mycket film på nätet.

  197. Hitta jobb, lära mig instrument.
    Först var det ukelele, nu elfiol.

  198. Det känns som ett rimligt hopp
    upp från ukelele.

  199. Att shoppa, olika pysseltekniker.
    Allt det här skulle jag inte haft-

  200. -om internet inte fanns.
    Det är viktiga delar i mitt liv.

  201. Både vuxensaker som läkartider,
    men också instrument och pyssel-

  202. -som är jätteviktigt
    för psykisk hälsa.

  203. Och allt det här finns i mitt liv
    på grund av nätet.

  204. Vänskap och kärlek online
    är mest positivt.

  205. Det finns risker,
    men det är mestadels positivt.

  206. Det har gett mig en möjlighet
    att kunna komma nära andra människor.

  207. Att över huvud taget kunna tänka på
    kärlek och intimitet med nån-

  208. -utan att jag behöver göra bort mig
    en miljon gånger på vägen dit.

  209. Jag förstår inte det här finliret.
    Jag hittar inte vägen som man ska gå-

  210. -när man ska säga rätt ord, röra sig
    på rätt sätt, le på rätt ställen.

  211. Hela dejtinggrejen är svår-

  212. -och det är ganska representativt
    för de flesta med autism.

  213. Det funkar inte så bra. Det funkar
    inte alls för många av oss.

  214. Tack vare nätet så kan jag gå
    ganska pang på rödbetan.

  215. Och säga: "Jag är intresserad av dig.
    Ska vi ses?"

  216. "Vad ska vi göra då? Ska vi ligga
    eller hålla handen? Vad känner du?"

  217. Och så kan man reda ut det där
    i förväg. Det är jättepraktiskt.

  218. Jättepraktiskt. Jättebra.

  219. När jag växte upp så trodde jag
    att alla gjorde så här.

  220. Jag förstod inte att andra höll på
    med ett mystiskt, osynligt spel.

  221. Men det gör de tydligen.

  222. Jag trodde att alla var så där. Min
    första partner träffade jag online.

  223. Tack och lov sa våra föräldrar:
    "Det är klart att ni måste träffas."

  224. Vi pratade i några månader,
    fattade tycke för varandra-

  225. -och sen kom han upp och träffade
    mig, med stöd från våra familjer.

  226. Mina föräldrar träffade hans
    föräldrar. Ganska traditionellt.

  227. Men det var ett tag sen. Vi hade
    en relation i ganska många månader.

  228. Jag var fjorton när det hände.
    Så det var ju bra. Praktiskt.

  229. Jag har provat att träffa folk
    via vänners vänner, på klubbar-

  230. -på olika ställen ute i världen,
    som man gör mest.

  231. Men den senaste och förhoppningsvis
    sista kärleken träffade jag online.

  232. Så cirkeln är sluten. Jag började
    och slutar med kärlek på nätet.

  233. En till anekdot om Nordirland.
    Jag satt och spelade-

  234. -och så behövde vi få in
    en till spelare till vårt guild.

  235. En kompis sa: "Skicka ett meddelande
    till den här killen."

  236. "Han är från Nordirland." Då skickade
    jag ett meddelande till honom.

  237. Ett lite opassande meddelande.
    Jag sa:

  238. "Dialekten ni pratar
    är väldigt...fin. Intressant."

  239. Fast jag använde lite mer vuxna ord.

  240. Han skulle kunna ha tänkt:
    "Vad är det här för galning?"

  241. Men han sa:
    "Vad kul! Ska vi spela spel ihop?"

  242. Han är också autistisk, och förstår
    inte heller det här med människor.

  243. Och nu ska vi gifta oss.
    Så det är ju bra.

  244. När det gäller vänskap
    så vill jag visa den här bilden.

  245. Den är ganska känslosam.
    Den är från den första träffen-

  246. -som jag hade med mitt guild,
    människorna jag spelar med på nätet.

  247. Det var några år sen.
    Här ser vi människor från...

  248. Det är ett internationellt nätverk av
    personer med autism och/eller adhd.

  249. Alla på bilden
    har eller borde ha en diagnos.

  250. Den är lite blurrad, för deras skull.

  251. Vi samlades i Sverige, och det är
    folk från Holland, Storbritannien-

  252. -Sverige, Norge, Danmark...
    En massa olika länder.

  253. Här har vi träffats
    och åkt till en grav-

  254. -för en av våra guildmedlemmar
    gick bort nåt år innan det här-

  255. -och då firade vi nyår ihop,
    och så åkte vi till Patriks grav-

  256. -och tände ljus och tog lite bilder,
    så att han också fick vara med.

  257. Det här är kanske inte helt normalt-

  258. -men det är
    en av mina finaste upplevelser.

  259. För många är vi varandras primära
    källa till social interaktion.

  260. Kunskap om diagnosen,
    kunskap om livet.

  261. Och i och med detta så har jag
    små känningar ute i världen.

  262. Vad händer i de olika länderna
    när det gäller unga med autism?

  263. Hur ser lagarna ut i Holland? Hur gör
    man i Danmark. Jag får en känsla för-

  264. -vad som är autism och vad
    som är kultur. Och det gemensamma-

  265. -är att vi kan slappna av
    när vi träffar varandra.

  266. Alla pratar om hur viktigt nätet är.
    Hur mycket lättare det är att prata-

  267. -när man sitter på en chattjänst
    med ett par hörlurar på sig.

  268. När man slipper se varandra i ögonen.
    Vi kan träffas fysiskt också-

  269. -och prata och göra roliga saker.
    Det finns en gemenskap-

  270. -som inte hade funnits utan internet.

  271. Det går över landsgränser,
    åldergränser och generationsgränser.

  272. Det är tidlöst,
    och det är helt fantastiskt.

  273. Gemenskap för livet och döden,
    och det är viktigt.

  274. Problemområden.
    Det finns en del risker-

  275. -och det måste vi våga prata om.

  276. Jag har utsatts för grooming.
    Det visste jag inte då.

  277. Jag tyckte att det var kul att prata
    med nån äldre, som hade lite koll.

  278. Jag fattade inte att när nån pratar
    på ett sexuellt sätt med en 12-åring-

  279. -att det kunde vara farligt. För mig
    var det ett sätt att utforska.

  280. Det hade kunnat gå mycket längre.
    Jag hade lätt kunnat skicka bilder-

  281. -och lämnat ut uppgifter. Jag förstod
    inte att det kunde bli farligt.

  282. Det här måste vi hitta sätt
    att prata mycket mer om.

  283. Det här smyger sig på och det är en
    känslighet hos personer med NPF.

  284. Det tror jag
    är viktigt att vi lyfter.

  285. Ett annat problemområde
    är konstanta konflikter med vänner.

  286. Hintar är internets krokben.
    Det sammanfattar det ganska bra.

  287. Det kan vara i privata chatt-
    konversationer, att folk försöker-

  288. -mena på att nånting inte är bra-

  289. -eller när nån skriver
    en öppen uppdatering.

  290. "Vissa personer är såna idioter."
    Ni vet.

  291. Det är så fantabulöst provocerande!

  292. Personer med NPF reagerar så här:
    "Vad är det här?"

  293. "Handlar det här om mig?" Man
    kanske frågar vad det handlar om-

  294. -men då får man nåt vagt tillbaka.

  295. I privata samtal så handlar det ofta
    mer om att det aldrig tar slut.

  296. Man pratar och pratar,
    och jag har haft svårt att stoppa.

  297. Det går inte.
    Det pågår dygnet runt, hela tiden.

  298. Man måste hitta metoder för det här.

  299. Forumdebatter och internettroll.

  300. Det dröjde
    innan jag förstod vad ett troll är.

  301. Vet alla vad ett internettroll är?
    Jag behöver inte förklara det.

  302. Jag gör det för min egen skull. Det
    är en person... Skrik om jag har fel.

  303. En person som skriver saker
    vars enda syfte är att provocera.

  304. Kan vi enas om den definitionen?

  305. Jag förstår inte det. Jag kan inte
    sätta mig in i den typen av hjärna-

  306. -som tänker: "Nu ska jag göra det här
    bara för att provocera."

  307. Jag kan förstå om man provocerar i
    politiskt syfte, eller nåt liknande-

  308. -men det här att bara provocera
    för provocerandets skull...

  309. Jag blir nästan lite psykotisk när
    jag tänker på det. Det är så knasigt.

  310. Och tar vi en yngre person-

  311. -som ska försöka existera
    på internet, och utsätts för troll...

  312. Det blir svårt.

  313. Och det är svårt att göra nåt åt det.
    Vi kan inte göra så mycket.

  314. Vi kan prata om vad troll är,
    och ge det onda ett namn-

  315. -men vi kan inte
    göra så mycket åt det.

  316. Att lämna ut information utan att
    förstå konsekvenserna. Jättevanligt.

  317. Ett stort problem är det här med
    att vi inte har några filter.

  318. Vi saknar filter
    mot visuella intryck.

  319. I dag har vi olika feeder,
    och man postar bilder och videos.

  320. Ofta är det fina budskap,
    men det är så brutalt.

  321. Djurrättsaktivister använder ibland
    starka bilder för att nå fram-

  322. -och det har blivit standard att man
    visar bilder på hundar och katter-

  323. -som har råkat illa ut,
    och det är svårt att värja sig mot.

  324. Min metod är att ta bort människor
    ur min feed som postar sånt.

  325. Ibland får de en varning, men inte
    mer. Sånt måste bort på en gång.

  326. Jag drömmer mardrömmar i flera veckor
    efter att ha sett nåt sånt.

  327. Det sitter i två veckor senare.
    Så är det för oss som är känsliga.

  328. Informationen filtreras inte bort.
    Det är svårt med det här visuella.

  329. Jag önskar att vi kunde ha
    mer etikett när det gäller sånt.

  330. Hur länge har jag pratat? Jag glömde
    sätta... Hur länge har jag kvar?

  331. Gud, vad jag har pratat på!
    Ska vi ta en liten andningspaus?

  332. Bra. Jag blir så exalterar-

  333. -så jag bara babblar på jättefort.

  334. Jag vill prata lite om metoder.
    Mina tankar och idéer om metoder.

  335. Jag börjar med metoder
    som har hjälpt. Relationscirklar.

  336. Jag använder det mest
    i riktiga livet-

  337. -men det har också kunnat översättas
    till min existens på internet.

  338. Det handlar om gränsdragning. Alla
    människor är inte på samma nivå-

  339. -i närhet gentemot mig.

  340. Man kan byta ut orden mot ord
    som passar bättre i sammanhanget.

  341. Jag är cirkeln i mitten, och jag är
    helt ärlig och öppen med mig själv.

  342. Sen kommer min familj. Det behöver
    inte vara de jag är släkt med.

  343. Med familjen
    kan man prata om allting.

  344. Det spelar ingen roll om det är
    pinsamt eller om det handlar om sex.

  345. Det är helt okej att prata
    med sin familj om såna saker.

  346. Med nära vänner
    kan man prata om ganska mycket-

  347. -men inte om allt.
    Det finns en begränsning.

  348. Det mest privata
    får man ta till familjen.

  349. Sen kommer bekanta, och det är
    alla andra. Nya bekantskaper-

  350. -folk man nyss har börjat chatta med,
    Ica-kassörskan...

  351. Alla människor som man tycker är
    trevliga, och gärna vill prata med-

  352. -men det passar inte riktigt.
    Så här kan man visualisera det här.

  353. Olika människor finns i olika fack.

  354. Det har hjälpt mig jättemycket.
    Det kanske låter självklart-

  355. -men jag var över 20
    när jag började fatta det här.

  356. Det tog så pass lång tid för mig
    innan jag förstod vad det betydde.

  357. Jag har gått i samtalsterapi-

  358. -för att få metoder och olika
    konstruktioner som jag kan använda.

  359. Det behövde jag, och jag tror
    att många skulle behöva det.

  360. Jag har fått hjälp att vara modig.
    I relationer och olika interaktioner-

  361. -handlar det mycket
    om att våga säga nej-

  362. -att våga säga "Vad sa du?",
    att våga säga "Jag förstår inte"-

  363. -eller "Jag vill inte prata med dig
    just nu", eller att bara stänga ner.

  364. Då krävs mod,
    speciellt om man har lärt sig-

  365. -att rent statistiskt, när nåt blir
    knasigt socialt, så är det mitt fel.

  366. Om jag har svårt med det sociala,
    och det blir lite otrevlig stämning-

  367. -så är det sannolikt mitt fel. Det
    var inte den andra som gjorde fel.

  368. Man tar gärna på sig väldigt mycket
    av ansvaret för det sociala-

  369. -och försöker, trots att förmågan
    många gånger är ganska låg.

  370. Det blir inte bra. Det leder
    till ett liv fyllt av skuld och skam.

  371. Skuld och skam över att inte klara
    av, att inte kunna nå upp till-

  372. -att inte passa in, att inte vara som
    alla andra. Det behöver bearbetas-

  373. -och det behöver finnas med
    när vi möter de här personerna.

  374. Fler metoder. Våga prata
    tills det blir normaliserat.

  375. Det här kommer vi att lyfta mer under
    dagen, men jag ville trycka på det.

  376. Det som räddade mig och gjorde
    att jag inte råkade så illa ut-

  377. -för jag har nog haft en ganska
    normalsvår uppväxt på internet-

  378. -det är att man har pratat med mig.
    Mina föräldrar har varit öppna-

  379. -och pratat om sex, kärlek,
    närhet, vänskap och lojalitet.

  380. Om hur man beter sig med information
    och såna saker.

  381. Hur man gör och hur man är.
    De har alltid pratat om det.

  382. När jag inte har velat så har de
    tryckt på. "Jo, det här är viktigt."

  383. I vårt hushåll hade vi en...
    Vi var ju flera tonåringar-

  384. -så vi hade en stor skål med kondomer
    på köksbordet. Det var jättebra.

  385. Det satte ribban
    för mängden öppenhet i hushållet.

  386. "Behöver du prata
    så kan du komma till oss."

  387. Det räddade mig, att det fanns en
    öppenhet och att man förde en dialog.

  388. Det är viktigt att vi vågar prata
    om det tills det blir normalt.

  389. Det är min erfarenhet med ungdomar
    nu. Om man bara pratar med dem-

  390. -så är det inget konstigt.
    Ofta är det tacksamt att prata om.

  391. Vuxna måste förstå unga bättre.
    Vi måste få bort stigmat-

  392. -som internet fortfarande har. Att
    det är så himla farligt och dåligt.

  393. Det är det
    att gå ut i en storstad också.

  394. I teorin kan man få ett flygplan
    i huvudet när som helst.

  395. Visst finns det risker i livet,
    men vi kan inte leva på det sättet.

  396. Vi måste prata om
    hur vi förbereder oss för dem.

  397. Vi måste ta tillvara
    på de strategier som finns.

  398. När man pratar
    med människor som är under 40...

  399. "Hur gör du när du ska träffa en
    person som du har mött på nätet?"

  400. Alltid på en publik plats,
    man talar om för nån vart man ska.

  401. Man kan ha med sig en kompis.
    Det finns en massa strategier-

  402. -och självklarheter som existerar hos
    en viss grupp personer i alla fall.

  403. Men alla förmedlar inte
    det här neråt i generationerna.

  404. Vi måste använda dessa strategier,
    och vi måste våga lyfta svåra ämnen-

  405. -och sluta generalisera.

  406. Många säger: "Mitt barn sitter bara
    och spelar. Vad ska jag göra, Jill?"

  407. Vadå? Spelar de "Sänka skepp"
    eller "World of Warcraft"?

  408. Hur då? Vad gör personen?

  409. En kollega berättade
    att han hade träffat en man-

  410. -som jobbade på en daglig verksamhet-

  411. -och de var så upprörda, för han kom
    alltid sent och var väldigt trött.

  412. Han hade svårt
    att vara i tid till sitt jobb.

  413. Min kollega frågade
    vad han gjorde på nätterna.

  414. "Han sitter och spelar."

  415. Det visar sig att han sitter och
    leder raider på nätet för amerikaner-

  416. -och han sa: "Jag måste jobba
    på natten. Jag får ju betalt"-

  417. -"och det är då
    amerikanerna är vakna."

  418. "Jag kan inte säga att jag
    kommer tillbaka om åtta timmar."

  419. Han fick alltså betalt för det här-

  420. -men i stället tyckte man
    att han skulle skärpa sig.

  421. Bara för att det finns såna
    missförstånd om vad det handlar om.

  422. Vi måste sluta generalisera. Vi måste
    våga nyansera frågan mycket mer.

  423. Jag tycker illa om att prata i
    generella termer, men jag måste det.

  424. -Nu får ni ställa frågor.
    -Hej.

  425. Jag har två frågor om din skolgång.
    Du sa att du gick i en liten klass.

  426. Vad var positivt för dig
    med att gå i den lilla klassen?

  427. Och finns det nånting
    som du saknade i skolan-

  428. -som du känner att du hade behövt
    för att det skulle vara bättre?

  429. Det positiva för mig
    var att jag bemöttes-

  430. -på ett helt annat sätt
    i en liten grupp.

  431. Tidigare sa man:
    "Jill, du borde kunna skärpa dig."

  432. "Du kunde i går. Du är så bra på
    det här, varför inte på det här?"

  433. Man förstod mig inte.

  434. Men i den lilla klassen sa de inte:
    "Du borde inte bli arg."

  435. De sa: "Vi förstår att du blev arg.
    Hur kändes det i kroppen?"

  436. De ifrågasatte inte hela tiden
    varför jag kände som jag kände.

  437. Det var ingen tvekan om att jag blev
    arg. Jag kastade bänkar på folk.

  438. Ändå sa många vuxna:
    "Du borde ha kunnat att inte."

  439. "Blev du verkligen så arg?" Inte helt
    genomtänkta frågeställningar.

  440. Så var det inte i lilla gruppen.

  441. Jag fick en helt annan möjlighet
    att få stöd i start och stopp.

  442. Jag kunde skärma av och jag
    fick jobba utifrån mina styrkor.

  443. Jag fick ägna mig åt Titanic
    och räkna på skorstenarna-

  444. -med diametrar och sånt.

  445. Då var det inte matte, utan Titanic.
    Såna saker gjorde man.

  446. Vad var den andra frågan?

  447. Saknade du nånting
    som hade gjort det ännu bättre?

  448. Om jag saknade nånting
    som hade gjort det ännu bättre. Oj...

  449. Ja...

  450. Den svenska skolan kan inte hantera
    väldigt intelligenta personer.

  451. Det låter lite skrytigt,
    men man hade kunnat ställa-

  452. -smartare högre krav.

  453. Det var mycket sitta av tiden.

  454. På gymnasiet sa de: "Skriver du bra
    på proven så måste du inte vara här."

  455. "Du kan ju mer än mig."
    I ganska många kurser.

  456. Så får man inte göra, men det gjorde
    de. Det var bara förvaring för mig.

  457. Min hjärna var nån annanstans.
    Så det saknade jag.

  458. Hade du nåt tips
    på impulskontroll i chat?

  459. Ja... Jag har en regel, nämligen att
    jag läser igenom allt en gång till.

  460. Ju mer upprörd jag är, desto fler
    gånger läser jag igenom det.

  461. Så det kan bli många gånger. Det har
    jag försökt nöta in hos mig själv.

  462. Läs igenom saker en gång till.
    Och undvik att skicka korta saker.

  463. Det känns passiv-aggressivt när man
    bara skriver "Mmm" eller "Okej".

  464. Det är inte kommunikation,
    utan en ursäkt för att vara sur.

  465. Försök skriva längre
    och vara lite tydligare-

  466. -och alltid läsa igenom en gång till.

  467. Hej. Jag jobbar på gymnasiet,
    och jag vill väldigt gärna höra...

  468. Hur hade du det på gymnasiet?
    Hur gick det?

  469. Grupparbeten, uppgifter, idrott.
    Kände du att du blev bra bemött?

  470. Jag gick på ett gymnasium där man gör
    en individuell plan för varje elev.

  471. Jag visste inte det, utan det råkade
    bara bli så. Så det var ju bra.

  472. Man har bara max fem ämnen åt
    gången.

  473. Man läser vissa kurser väldigt
    intensivt under vissa perioder.

  474. Det var tydligt och färgkodat,
    så jag trivdes som fisken i vattnet.

  475. Det var jättebra. Jag tilläts
    ha mer frånvaro än vad man får ha.

  476. Jag behövde inte sitta av all tid.
    Jag har haft en tredjedel frånvaro-

  477. -hela min skolgång, mer i perioder
    när jag har mått dåligt.

  478. Och det har gått bra ändå.
    Jag skrev högsta poäng på proven-

  479. -i de ämnen jag är bra på.

  480. Grupparbeten var jag sämst på.
    Jag gick media med inriktning foto-

  481. -och då skulle man lära sig
    att jobba i team.

  482. "Inom media måste man kunna
    jobba i team. Det finns inget val."

  483. Jag vet inte om det är så i dag. Nu
    kan man jobba hemifrån med sig själv.

  484. Men då skulle man jobba i team.

  485. Det var tydligt för alla att när jag
    skulle göra ett grupparbete-

  486. -så gjorde jag antingen allting,
    på mitt sätt-

  487. -och det blev ofta ganska bra-

  488. -eller så gjorde jag det inte alls.

  489. Och så fick jag dåliga betyg
    i just den aspekten.

  490. Och det var tydligt att det berodde
    på min funktionsnedsättning.

  491. Man förstod det väldigt tydligt.

  492. Men överlag trivdes jag väldigt bra.

  493. Min skola har fått kritik för att
    de har för mycket valbara poäng.

  494. Vi fick välja väldigt fritt.
    Frihet under ansvar-

  495. -är en ganska bra devis.

  496. Så... En stor applåd för Jill!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

På nätet utan gränser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Ungdomar och internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vänner

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss