Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

En konferens om unga vuxna, hur de mår, hanterar oro och stress och upplever terapi. Inspelat den 25-26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018 : Lågaffektivt bemötande av unga vuxnaDela
  1. Barn och unga lär sig av att lyckas,
    inte av att misslyckas.

  2. Det gör bara vuxna,
    för vi är vana att lyckas.

  3. Om barn lärde sig av att misslyckas,
    så skulle inga personer kunna gå.

  4. Vi ska prata lågaffektivt bemötande.
    Det är två saker: ett sätt att tänka-

  5. -och så är det nåt man gör, en metod.

  6. Man måste tänka innan man handlar,
    eller hur? Annars blir det inget bra.

  7. Vi har upptäckt att i min bransch,
    den där folk slåss och har sig-

  8. -så verkar personalen ibland inte
    tänka utan låta ryggraden bestämma.

  9. Därför sa vi för 20 år sen:
    "Detta måste man kunna göra bättre"-

  10. -"än att brotta ner
    och lägga sig på barn."

  11. Det fanns personal som var livrädda
    för barn. Det förstår inte jag.

  12. Så vi började utveckla en metod.

  13. Jag fick kontakt med likasinnade,
    och vi utvecklade ett tänkande också.

  14. Vi hinner inte gå igenom alla
    detaljer, för vi har 50 minuter...

  15. Jag har precis varit
    på konferens i två dagar.

  16. Men vi hinner introducera,
    och det är ju det viktigaste.

  17. Vi måste förhålla oss
    till några enkla saker.

  18. Vi sysslar med attributionsteori
    när vi pratar om beteendeproblem.

  19. Det låter fint men kan förklaras
    med en väldigt välkänd situation.

  20. Är det nån av er
    som har fått en p-bot?

  21. När man får det, så kan man tänka
    på två olika vis. Antingen så här:

  22. "Jag ställde bilen fel. Därför fick
    jag en bot. Det var nog dumt av mig."

  23. Det är det smarta sättet.

  24. Man kan också tänka: "Jag fick en
    p-bot för att p-vakten är en idiot."

  25. Då kanske man parkerar där igen
    - "Det var ju inte mitt fel"-

  26. -och då kan man få en ny p-bot,
    för man står ju på fel ställe.

  27. Då händer nåt jättespännande -
    vi upplever det som en bekräftelse.

  28. Nu har vi två bevis:
    "De ÄR fan idioter!"

  29. Men vi lär oss ingenting
    gällande var vi ska parkera.

  30. Det är viktigt vid beteendeproblem.

  31. Tror vi att den här personen har
    sitt beteende för att han är elak-

  32. -eller för att han söker
    uppmärksamhet, då lyckas vi inte.

  33. Vi förändras inte,
    för det är honom det är fel på.

  34. Har jag beteendeproblem hos nån där
    mitt jobb är att han inte ska ha det-

  35. -så måste det vara fel på min metod.

  36. De flesta här får betalt för att folk
    inte ska kasta möbler och skära sig.

  37. När de gör det har vi misslyckats.
    Vi har ingen metod för vårt arbete.

  38. Vi måste förstå varför beteenden
    uppstår i samspel med omgivningen.

  39. Hur ska vi göra för att det ska kunna
    funka? Det är det vi ska prata om nu.

  40. Då måste vi ha lite tänkande
    innan vi går vidare till metod.

  41. Tänkaren Ross Greene säger:
    "Folk som kan uppföra sig gör det."

  42. Eller han säger "barn",
    men det gäller nog alla.

  43. Kan du uppföra dig gör du det.

  44. Kan du inte det är det nån som har
    för höga krav på nån förmåga hos dig.

  45. När man inte kan leva upp till det
    kommer beteendeproblemen.

  46. Vi vet inte om Ross Greene har rätt-

  47. -men det har visat sig att om vi
    tänker så verkar vi attribuera rätt.

  48. Han kunde visa i Maine på 90-talet-

  49. -att utbildning i detta kunde
    halvera återfallen i kriminalitet.

  50. I fängelser har vi kunnat minska
    våldet mot personal med 90 procent-

  51. -genom att skruva på personalens
    tänkande. Då blir de inte slagna.

  52. Vi gjorde en genomgång av SiS.

  53. 2015 tittade vi på varje avskiljning
    inom hela SiS, det var 179 stycken.

  54. I allihop var personalen en stor del
    av upptrappningen. Spännande, va!

  55. I över hälften var personalen
    de enda som trappade upp.

  56. Det är spännande, så vi måste veta
    vad vi sysslar med om vi ska lyckas.

  57. Tror vi att han kan påverka honom
    så att han förändras, då har vi fel.

  58. Det är nåt han inte kan,
    och då måste vi göra en kartläggning.

  59. Som neuropsykolog är det logiskt.

  60. Folk som har slagit i huvudet får
    dålig balans, inte dålig motivation.

  61. När folk kastar möbler handlar det
    inte om motivation, utan om överkrav.

  62. Vad är det för förmåga
    som inte funkar? Det är lätt.

  63. Men det blir besvärligt för personal-

  64. -framför allt
    när förväntningarna blir för stora.

  65. Då har vi plötsligt
    lite beteenden eller strategier.

  66. Ska vi göra ett litet experiment?
    Skulle ni kunna vinka så här? Bra.

  67. Kan ni samtidigt
    köra runt handen på magen?

  68. Jättebra! Tack.

  69. Det klarade ni av, eller hur? Bra!

  70. Men nu ska vi göra en ny uppgift.
    Börja med att ta av er alla kläder.

  71. Oj! Jag ställde ett överkrav, va?

  72. Vilken förmåga var i spel? Inte
    förmågan att ta av sig alla kläder-

  73. -men kanske förmågan att beräkna
    konsekvenserna av att göra det nu.

  74. Ni kan beräkna konsekvenser,
    men ni var inte vana vid kravet.

  75. Då blir det svårt att beräkna,
    och där har vi en enkel strategi.

  76. Ja, ni vägrade medan ni skrattade.

  77. Vad fan är det för beteende
    i en pedagogisk situation?

  78. Har ni träffat
    barn och ungdomar som gör så? Ja.

  79. När de inte förstår konsekvenserna,
    så kan de säga: "Trodde du, ja!"

  80. Det är jäkligt smart!
    Gandhi kallade det "icke-våld".

  81. En del av dem ni jobbar med verkar
    ha en tendens att läsa Gandhi i smyg.

  82. Fast vi ser det inte på det viset. Vi
    tänker: "Han gör inte som vi säger."

  83. Jag har en fråga. Hur många
    har nånsin suttit och tänkt-

  84. -"Jag hoppas verkligen att mina barn
    växer upp och blir riktigt lydiga"?

  85. Har nån tänkt det? Jag har tänkt
    att de ska bli självständiga.

  86. Det är konstigt att vi i
    pedagogiska sammanhang kräver lydnad.

  87. De som inte ska bli lydiga,
    för det är man bara i gängmiljön-

  88. -kräver vi lydnad av,
    och jag fattar ingenting.

  89. De ska få hjälp
    med att bli bra på att ta bra beslut.

  90. Det är autonomistödjande pedagogik.

  91. Kom ihåg det, för ni kommer
    att höra det mycket framöver.

  92. I forskningen är det
    där det händer nåt just nu-

  93. -kring autonomistödjande pedagogik.

  94. Det finns fler strategier,
    men vad var det som hände?

  95. Vi har en enkel modell
    som först beskrevs 1905-

  96. -det är länge sen,
    av nån som hette Kolb.

  97. 1983 var det Kaplan och Wheeler-

  98. -och jag har skruvat på den
    så att den ska passa mig.

  99. Vi har känslans kraft uppåt och tid
    bortåt och en situation som blir fel.

  100. När det blir jobbigt går känslan upp,
    och sen går den ner igen.

  101. Sen har vi en linje
    som visar hur mycket man tål.

  102. Den kallas "affektregleringslinjen",
    och den är väldigt låg hos nyfödda.

  103. När mina barnbarn var nyfödda
    hade de ingen affektreglering.

  104. Om de blir hungriga blir det kaos.
    Det måste vara jobbigt, tänker jag.

  105. När de är ett år rör sig linjen upp,
    och då klarar de att vara hungriga-

  106. -men de klarar inte ett nej,
    men det gör de när de är två.

  107. Det kallar vi affektreglering.
    Den förmågan hjälper en hela livet-

  108. -att vi kan lugna oss själva i
    svåra situationer. Det är jättebra!

  109. Sen växer den här linjen,
    och när man är 12-15 år-

  110. -så har 80-90 %
    en linje som ligger här.

  111. Därför har vi 15-årsgräns för våld,
    annars skulle 3-åringarna sitta inne.

  112. 3-åringar är den absolut
    våldsammaste gruppen i samhället.

  113. Det är okej att slåss tills man blir
    15 år, för då är de flesta där uppe.

  114. Jag jobbar med dem vars linje inte
    är där. Alla ligger inte lika högt.

  115. Det som är intressant är att
    i 60-årsåldern går linjen ner igen.

  116. Är det nån som har upptäckt det?
    Vi får se hur det går.

  117. Det är spännande. Vad gör det med
    oss? Vad gör det på demensboenden?

  118. 3-åringar slåss och 88-åringar också,
    och så funkar vi människor.

  119. Det spännande är de som vid 18 års
    ålder har en linje som ligger här.

  120. Vad betyder det? I en svår situation
    så tänker jag: "Det går nog bra."

  121. Men när de är i en svår situation
    tänker de: "Det här går åt skogen."

  122. "Jag klarar det inte, jag kommer slå
    huvudet i golvet. Det vill inte jag."

  123. Därför börjar man med strategier
    för att klara sig under linjen.

  124. En strategi är att ljuga. Är det nån
    av er som ljuger i svåra situationer?

  125. Jag gör det när min fru klipper sig
    och säger: "Vad tycker du?"

  126. Män i min ålder,
    vi gillar inte förändringar.

  127. Är det moraliskt fel att ljuga? Nej,
    det är moraliskt rätt att ljuga då.

  128. Så jag säger:
    "Det ser fantastiskt ut, Susan."

  129. Nu har hon förstått att jag ljuger,
    men hon frågar ändå: "Vad tycker du?"

  130. Och sen har vi den lilla leken,
    och det är jättebra.

  131. Folk ska inte fostras att inte ljuga.
    Lögner behövs i sociala situationer.

  132. Därför är det besvärligt
    när vi säger: "Ljug inte."

  133. Ljug, men ljug kompetent nog
    så att vi inte uppfattar det.

  134. Då kan man säga till sin fru
    att hennes nya frisyr är fin.

  135. Filosofen Pier Jaarsma säger att
    hälften av de med autism inte ljuger.

  136. Dem går det illa för, så dem borde
    vi lära klassiska standardlögner.

  137. När nån frågar "Hur mår du?",
    ska du säga: "Jag är lite trött."

  138. Du ska inte säga:
    "Jag hade hemorrojder i natt."

  139. Lögnen är en utmärkt strategi
    som vi inte ska moralisera kring-

  140. -för då blir det jättefel
    när det är en social lögn.

  141. När ljuger barn och ungdomar?
    När de har nån som kontrollerar dem.

  142. Nu är mina barn så pass vuxna-

  143. -att de ljuger utan att det märks.
    Det börjar redan vid sju års ålder.

  144. Det finns forskning från University
    of Toronto, som har en lögnavdelning.

  145. Men när barnbarnen ljuger,
    och jag upptäcker det...

  146. Om nån ritat på väggen och de säger
    att det var kusinen 70 mil därifrån-

  147. -så brukar jag säga: "Det är bra
    att du ljuger, men gör det bättre!"

  148. "Så kan du inte göra när du är 15"-

  149. -"för då kommer nån jävel att säga
    'Ljug inte' och kanske ta till våld."

  150. "Det blir inte bra, så ljug bättre."
    Vi gillar ju bra lögner, eller hur?

  151. Vi ger folk Guldbaggar och Nobelpris
    i litteratur om de ljuger trovärdigt.

  152. Så det är inte lögner det är fel på.

  153. Det hänger ihop med manipulation.
    Manipulerar vissa unga mer än andra?

  154. Ja, fast jag vet inte vilka de är.
    Jag träffar dem som åker dit jämt.

  155. Det är en funktionsnedsättning,
    det är ingen personlighetsstörning.

  156. Det är en funktionsnedsättning.
    De förstår inte vad jag kan räkna ut.

  157. Dem går det illa för, för vi lägger
    moraliska perspektiv på deras vård.

  158. Det finns en fantastisk bok om det
    - Predrag Petrovics "Känslostormar".

  159. Om man är intresserad av det ska man
    läsa den. Han går igenom forskningen.

  160. Predrag finns på KI.

  161. Är det nån av er som har rymt i en
    svår situation? "Jag ska nog gå nu."

  162. Klart ni har! En jättebra lösning!

  163. Är det nån som har fått en spottloska
    i ansiktet av en ungdom?

  164. Då brukar jag fråga: "Var du
    för nära eller för långt bort?"

  165. Du var nog för nära. Det är världens
    bästa metod för att flytta på folk.

  166. När det händer brukar jag tänka:
    "Jaha, nu blev det för hög press."

  167. Jag ska inte pressa
    utan hjälpa folk att utvecklas.

  168. Då får jag backa lite och ta det
    därifrån, annars blir det inte bra.

  169. Och slaget... Vi har många slag -
    kaos - och det strategiska slaget.

  170. Varje gång nån slår går vi igenom
    vad det var vi hade för höga krav på.

  171. Det är en pressad situation. Om vi
    polisanmäler ändrar vi inte metoden.

  172. Forskning visar att om vi gör det,
    så dubblas våldet mot personalen.

  173. Varför?
    För att vi inte ändrar metoden.

  174. Det är ett pedagogiskt problem.
    Om han slår mig har jag misslyckats.

  175. Vad gjorde jag fel?
    Hur kunde jag ha undvikit detta?

  176. "Ska han inte lära sig att man
    inte får slåss?" Han vet det!

  177. Personal har sagt: "Vi pratade
    om att man inte får sabba tv:n."

  178. "Hur gammal är han?" "Sjutton."
    "Tror du inte att han vet det redan?"

  179. Det är ju jättespännande.

  180. Han gjorde sitt bästa, men det blev
    inte bra. Varför blev det inte bra?

  181. Vad var det för situation?
    Den ska förändras till nästa gång.

  182. Barn och unga lär sig av att lyckas,
    inte av att misslyckas.

  183. Det gör bara vuxna,
    för vi är vana att lyckas.

  184. De unga ni jobbar med är vana vid
    att misslyckas och lär sig inget då.

  185. Om barn lärde sig av att misslyckas,
    så skulle ingen kunna gå-

  186. -för efter två, tre fall skulle de
    tänka: "Det här är inget för mig."

  187. Anna van Duijvenvoorde
    har tittat mycket på detta.

  188. Barn lär sig inte av att misslyckas,
    och bara de välfungerade gör det sen.

  189. 20 % av vuxna lär sig inte av det
    heller. De misslyckas gång på gång.

  190. Så vi måste se till att de lyckas.
    Om de låter bli att slåss funkar det.

  191. Självskador, skära sig i armen, det
    är modernt. Jag biter mig i läppen.

  192. Jag har inte
    lika stora svårigheter som andra.

  193. När jag pratar med dem
    säger de att det hjälper.

  194. Säg då inte "Låt bli",
    för då gör de nåt annat.

  195. Vi kan säga: "Hur kan vi slippa det?"

  196. Till dem som själva söker hjälp kan
    vi säga: "Vad kan du göra i stället?"

  197. Vi kan inte göra så under tvång.
    Man måste vilja ha en förändring.

  198. Vi har rus. Är det ett problem
    att J.R. i "Dallas" tar en whisky?

  199. Det är tufft i oljebranschen... Nej.

  200. Det är ett problem att Sue Ellen har
    samma strategi fast större problem.

  201. Strategin är det inget fel på,
    men det är dumt att bara ha en.

  202. Det är bättre med fler strategier.
    Vi måste acceptera att det händer.

  203. Hot. Har ni hotat nån genom att säga:
    "Om du inte lägger av, så går jag."

  204. Ville du stanna eller gå?

  205. Du ville stanna. Du ville pressa
    situationen i den riktning du ville.

  206. Så är det med ungdomarna också.
    Jag har blivit hotad av Bandidos.

  207. Jag skulle utreda föräldraförmågan
    hos en medlem i Bandidos.

  208. Han sa: "Du vet vem jag är och vad du
    ska skriva, va?" "Ja, inga problem."

  209. "Jag skriver det jag kommer fram
    till, men det blir inga problem."

  210. "Du får läsa det
    innan jag skickar in det." "Jaha!"

  211. "Du måste godkänna det."
    Då blev han jättenöjd.

  212. Det jag inte sa var att
    sekretesslagstiftningen kräver det.

  213. Han måste släppa sekretessen
    för mig som konsult.

  214. Jag tänkte inte ändra i rapporten
    för att göra honom nöjd.

  215. Jag tänkte se till att han blev nöjd.
    Det är ju det psykologer sysslar med!

  216. Han BLEV nöjd,
    och de FICK stöd, och det BLEV bra.

  217. Hade han inte varit nöjd,
    så hade jag jobbat med honom-

  218. -tills han blev nöjd
    och fattade vad vi menade.

  219. Så hotet är bara ett tecken på att
    man inte har lyckats med alliansen.

  220. Därför har jag inte hemligt nummer
    fast jag jobbar med våldsamt folk.

  221. Vi har aldrig haft
    negativa erfarenheter av det.

  222. Eftersom jag inte är hemlig
    måste jag göra folk nöjda.

  223. Vi måste skapa allianser, och
    även om det är tvångsvårdsärenden-

  224. -måste vi se till att alla upplever:
    "Yes, han gjorde nåt bra för mig."

  225. Det är kvalitetssäkring som funkar,
    men det blir lite mer jobb ibland.

  226. Och så har vi glåporden. Har ni
    nån gång sagt nåt ni inte menar?

  227. Var det när en försökte bestämma
    och den andra sa "Jävla idiot"?

  228. Då kan den här säga: "Jag vill inte
    bestämma över dig, vi är likvärdiga."

  229. Det händer väldigt sällan.

  230. Man kan också svara "Jävla idiot",
    och då blir vi också likvärdiga.

  231. Det är nåt helt annat i vårdsamman-
    hang, för där är vi inte likvärdiga.

  232. En bestämmer, och en gör det inte.

  233. När en säger "Jävla idiot"
    försöker han utmana makten.

  234. Då kan den andra säga "Förlåt,
    jag ska inte bestämma..." Jo!

  235. Och han kan inte säga "Jävla idiot".
    Säg: "Ja, tyck det, men nu äter vi."

  236. Då säger folk: "Får han tycka det?"
    Ja, vi har yttrandefrihet i Sverige.

  237. Man får säga vilket glåpord man vill
    till sin personal.

  238. Det är en nyckelsituation att säga
    emot makten. Det är jättespännande!

  239. Och då tänker personen: "Jaha, det
    funkade inte. Då slutar jag med det."

  240. Men om du säger "Säg inte så!", så
    funkar det, och då ökar glåporden.

  241. Därför säger vi: "Ja, tyck det."
    En kollega skulle testa en kille.

  242. Hon sa "Bara ett uppdrag kvar",
    och han sa: "Ja, ja, jävla hora!"

  243. Hans mamma blev jättestressad, men
    psykologen sa: "Nej, Annika var det."

  244. Hon förstod att han var nära
    att bli pressad över gränsen.

  245. Att han reagerar är inget konstigt.
    Vi ska inte förhålla oss till det.

  246. Vi har haft olika statsministrar.

  247. Har nån här nånsin tyckt
    att nån statsminister var en idiot?

  248. Det kan hända... Får man det? Ja.

  249. Får man skriva en insändare i DN
    om att statsministern är obegåvad?

  250. Ja, fast inte jag, för begåvnings-
    bedömning är nåt jag faktiskt kan.

  251. Men alla andra får gärna göra det.

  252. Tänk om han hade ringt upp och sagt:
    "Hur ska jag leda landet bättre, då?"

  253. Då skulle du få ångest, eller hur?

  254. Tänk om han ringer upp och säger:
    "Skriv inte så! Det är inte okej!"

  255. Tänker du då
    "Wow, vilken auktoritet"?

  256. Nej, du tänker: "Vilken jävla idiot!"
    Det är precis likadant med ungdomar.

  257. Statsministern ska tänka:
    "Tyck det, men så funkar det."

  258. Då känner vi:
    "Han har ändå lite koll. Vad bra!"

  259. Det här är strategier
    - eller problembeteenden.

  260. Det beror på om vi attribuerar det
    till oss själva eller saker i barnet.

  261. Om vi tror att det är fel på ungen
    misslyckas vi nog.

  262. Vi borde tänka
    att situationen blev för mycket.

  263. Hur ska vi skapa en miljö
    där han kan börja utvecklas?

  264. Då måste vi tänka på ett annat vis,
    och där har vi intressant forskning.

  265. Det här är forskning av en kvinna,
    eller tjej... Doktorander är så unga!

  266. Det är nog min ålder
    som avspeglar sig mer än deras.

  267. Ana är en ung kvinna som gjorde
    en fantastisk doktorsavhandling 2014-

  268. -där hon tittade på evolutions-
    mekanismer för sociala sammanhang.

  269. Studien bygger på forskning från
    60-talet om överlevnadsmekanismer.

  270. Exempel:
    Har ni nånsin tagit en skogspromenad?

  271. Sen ser ni en gren
    som ser ut så här...

  272. Då tänker ni "Det är nog en orm",
    innan ni ser att det är en gren.

  273. Det är sällan nån ser en orm
    och tänker "Det är nog en gren".

  274. Evolutionen har sett till att de som
    gjorde det misstaget har försvunnit.

  275. Det är så evolutionen fungerar.
    Det kallas "danger pop-out effect".

  276. Det är orsaken till att människor
    ser fara även när den inte är där.

  277. Det är smart på individuellt plan-

  278. -men på samhällsplan
    är det förödande.

  279. Det är en annan sak, för
    evolutionen fungerar på individplan.

  280. Ana tittade på sociala situationer
    och upptäckte nåt väldigt spännande:

  281. När vi bedömer människors beteende
    gör vi först en moralisk bedömning.

  282. Det gör vi på 20 millisekunder,
    och efter det-

  283. -börjar hjärnan jobba med en konkret
    bedömning av beteendet - ett varför.

  284. Den snabba bedömningen handlar om:
    Gör personen nåt för att skada mig?

  285. Det kallas "moral pop-out effect".

  286. Hon kunde visa att vi läser
    ordet "bedragare" mycket fortare-

  287. -än vi läser ordet "gå", för det
    går rakt in i det moraliska systemet.

  288. Vad betyder det? Att vi bearbetar
    moralisk information allra snabbast.

  289. Vi ser på andras beteende i första
    hand med moraliserande glasögon.

  290. Det kommer så klart att innebära
    att vi får problem i attributionen.

  291. Vi kommer att bedöma "Gör han
    det med flit?" lite negativt.

  292. Vi lägger ett moraliskt filter
    på strategiskt beteende.

  293. När nån skär sig tänker vi "Vilken
    jävel!", inte "Han gör sitt bästa".

  294. Vi pratar om en synvända.

  295. Det är ett Greene-begrepp som går
    tillbaka till Platon och Aristoteles.

  296. Platon trodde att barn måste tämjas.
    Aristoteles trodde att de växer upp-

  297. -och behöver stöd för att blomma ut.

  298. Tänker vi som Aristoteles,
    så blir vi lite duktigare.

  299. Det går bättre, visar ny forskning.

  300. Vi bör säga "Han gjorde nog sitt
    bästa" i stället för att fördöma.

  301. Så vi måste undertrycka pop-out-
    effekten för att attribuera rätt.

  302. Det är en kognitiv process,
    och den blir stresskänslig.

  303. Har ni nånsin upplevt
    att när det är en stressig dag-

  304. -så är ni sämre på
    att bedöma ungdomarnas beteende?

  305. Och fler faktorer spelar in.

  306. När vi är stressade blir vi lättare
    smittade av ungdomarnas känslor.

  307. Det har visat sig att när vi är
    stressade så letar vi efter hot.

  308. Om du är stressad på jobbet
    ser du mer hotfulla ungdomar.

  309. Är du ostressad ser du alla ungdomar,
    så stress är en jätteviktig faktor.

  310. Det kan man prata jättemycket om,
    men nu ska vi gå över till metod.

  311. Hur får vi detta tänkande i spel
    så att det faktiskt funkar?

  312. Jag jobbar med beteendeproblem,
    med folk som slåss och kastar möbler-

  313. -och hur gör vi då
    utifrån det här tankesättet?

  314. Det är där det är intressant
    om vi faktiskt har en metod.

  315. När jag blev psykolog
    insåg jag att vi inte hade det.

  316. Jag jobbade på BUP, första jobbet-

  317. -och redan första dagen slängde
    en kille in en stol i ett akvarium.

  318. Sen stod jag där och tänkte:
    "Fan, jag måste nog göra nåt."

  319. Fem år på universitet, och de glömde
    att lära oss det! Vilken jävla stil!

  320. Men sen tänkte jag:
    "Vad skulle Freud ha gjort?"

  321. Jag har faktiskt ingen aning.

  322. Den enda som uttalat sig är Bandura:

  323. "Allt beteende
    handlar om hur det uppfattas."

  324. Det intressanta är vad som händer
    i huvudet på mig, inte i akvariet.

  325. Till slut tänkte jag:
    "Vad skulle mamma ha gjort?"

  326. Jag visste inte vad hon skulle gjort,
    men jag TRODDE att jag visste det.

  327. Sen gjorde jag det,
    och det blev inte bra.

  328. Varför? För att hon var florist.
    Hur dum får man vara? Eller hur?

  329. Det här var i BUP:s väntrum. Vad är
    det enda som alla har gemensamt där?

  330. Det vanliga funkar inte,
    annars sitter de inte där.

  331. Nån har misslyckats fatalt med dem.

  332. "Det vanliga funkar inte,
    det måste vara fel på honom!"

  333. De skickar honom till BUP, och så
    tror jag att mammas amatörmetoder-

  334. -skulle ha nån som helst positiv
    inverkan. Det är så jävla korkat!

  335. Och jag har dålig balans, och det
    blev halt, så det blev inte bra.

  336. Vet ni hur det känns när fisken fort-
    farande lever när man ligger på den?

  337. Det vet jag, i två centimeter vatten.

  338. Men så småningom började vi
    utveckla en metod för detta-

  339. -och då upptäckte vi nåt spännande.
    Det handlar om metod för att hantera.

  340. Det hade vi inte. Jag hade en metod
    för att utvärdera som neuropsykolog.

  341. Vi kan ta reda på
    varför han funkar som han gör.

  342. De som sysslar med behandling
    är jäkligt bra på att förändra.

  343. Efteråt pratade jag med min kollega,
    en psykoterapiorienterad psykolog.

  344. Jag ville utreda killen,
    kollegan ville ha ett terapiförlopp.

  345. Vad fan var det vi sysslade med?

  346. Jo, vi tog de enda verktyg vi hade.
    Mitt var utredning, hans var terapi.

  347. Men vi behöver ju veta
    vad vi gör när han kastar möbler.

  348. Sen behöver vi utreda varför,
    och sen kan vi titta på förändring.

  349. Är det han eller situationen...?
    Där kan terapi vara en utmärkt metod.

  350. Men det är inte dagens tema.
    Det är ju hanteringsverktyget.

  351. Den verktygslådan behöver fyllas på.
    Det kan bli problem när den är tom.

  352. En personalgrupp sa: "Vi är inte
    överens om när nån kastar möbler."

  353. "Vad då?" "Vem ska städa?"
    Då sa jag: "Vad menar du?"

  354. "Jag tycker
    att den som har kastat borde städa."

  355. "Han kastade ju." "Jag förstår inte."
    "Han kastade dem, då ska han städa."

  356. "Jag förstår fortfarande inte."
    "Det är logiskt att han ska städa."

  357. Då sa jag:
    "Det är inte hörseln det är fel på."

  358. "Det är ditt jobb att han sköter sig,
    du misslyckas, och så ska HAN städa?"

  359. "Logiken håller inte." Då sa han:
    "Då lär han sig att inte kasta dem."

  360. "Oj, fel verktygslåda.
    Du trillade ner i förändringslådan."

  361. Han antog felaktigt att det är lätt
    att kasta möbler och svårt att städa.

  362. Det tror inte jag på. Kasta möbler är
    jättesvårt, städar gör han varje dag.

  363. Han var ute och cyklade, och det
    är en aversiv metod. Funkar såna?

  364. Behaviorister skulle säga "ja", alla
    andra skulle säga "bara på papperet".

  365. Får vi syssla med aversiva metoder
    i Sverige? Bara om folk ber om det.

  366. Det är viktigt. Gör du det inom LSS,
    så förlorar du jobbet, eller hur?

  367. Så det gör vi inte, utan vi ska ta
    reda på hur vi hanterar situationen.

  368. Sen tar vi reda på orsaken.
    En social situation gick nog fel.

  369. Sen kan vi göra förändringar.
    Det kallas lex Maria i sjukvården.

  370. Tänk så här: Du opererar blindtarmen.
    Två veckor senare har du ändå ont.

  371. De röntgar
    och hittar en inopererad sax.

  372. Tror ni att han som opererade får
    operera ut den så att han lär sig?

  373. Om han får det, säger jag ifrån,
    för han ska fan inte skära i mig!

  374. Vi lägger inte
    ett fostrande perspektiv på läkaren.

  375. Vi gör inte det på ungdomen heller
    när vi har klantat till pedagogiken.

  376. Vi ser till att det inte upprepas,
    och vi ska titta på en metod för det.

  377. Vi har begreppet "affektsmitta",
    beskrivet 1884 av William James.

  378. Sen höll Carl Lange på med det 1888,
    och Freud har också diskuterat det.

  379. Tomkins tog tag i det på 60-talet,
    och sen var Stern inne och pillade.

  380. Sen var det Rizzolatti på 90-talet,
    och i dag är det Elaine Hatfield.

  381. Hon har drömjobbet:
    professor på University of Honolulu.

  382. Det jobbet vill jag ha.

  383. Hon forskar om vilka mekanismer som
    gör att vi känner av andras känslor.

  384. Det är en neurologisk process. Det
    vet vi utifrån italiensk forskning.

  385. Det handlar om att muskelspänningar
    avspeglar sig i beteende och känslor.

  386. Det beskrev William James redan 1884.
    Han var begåvad, det var väl därför.

  387. Han hade rätt,
    och det här gäller inte bara känslor.

  388. Visst smittar det
    när nån gäspar och när nån ler?

  389. Har nån haft handledning
    om nån som är deprimerad?

  390. Då smittar depressionen till alla,
    trots att personen är okänd för mig.

  391. Personalen blir så här, och jag
    också. "Fan, det här är jobbigt!"

  392. Det smittar till och med
    genom tid och rum. Jättespännande!

  393. Det spännande med detta är att vi
    kan leka med det. En bild, en tjej.

  394. Den togs av Charles Darwin.
    Visst ser hon trevlig ut?

  395. Jag blir lite glad.
    Tänk om man hade en sån unge hemma!

  396. Det är inte alla 15-åringar vi mött
    som har varit så där snälla.

  397. Hon gör nåt med oss, eller hur?
    Och så har hon en väninna.

  398. Hon gjorde nåt med er, eller hur?

  399. Jo, ni skrattade. Freud kallade det
    "projektiv identifikation".

  400. Ni fick en känsla som ni omvandlade,
    för ni ville inte ha den. Spännande!

  401. Vi vet hur det funkar i hjärnan.

  402. Det är spännande att det funkar över
    tid och rum, med 150 år gamla bilder-

  403. -men det funkar kraftigare
    med ett barn i lokalen.

  404. Alla föds med den förmågan. Det är
    det första ledet i empatiutveckling.

  405. Men vissa barn
    utvecklas inte så mycket empatiskt.

  406. Ungefär 10 % får svårigheter
    med att förstå vem som har känslan.

  407. Det låter konstigt, men tänk så här.

  408. Forskaren Lombardo på Cambridge
    jobbar under Simon Baron-Cohen...

  409. Det är han som är kusin
    till Sasha Baron-Cohen - Borat.

  410. Simon Baron-Cohen är psykolog
    och sysslar med intersubjektivitet-

  411. -och gillar inte att prata om Sasha.

  412. Men forskargruppen har tagit reda på
    att vissa unga tänker på sig själva-

  413. -med det område i hjärnan som andra
    använder vid tankar i tredje person.

  414. Små barn gör det också.
    De förstår inte "jag" och "du".

  415. Till barnbarnen får jag säga:
    "Vill Arvid följa med morfar?"

  416. "Jag" och "du" gör honom förvirrad.

  417. Vid två års ålder klickar det - för
    90 % av befolkningen, inte för 10 %.

  418. De använder ett område som heter
    ventromediala prefrontala cortex-

  419. -när de tänker på sig själva, medan
    jag gör det när jag tänker på andra.

  420. I en studie bad man folk
    att tänka på drottning Elizabeth.

  421. Men vad betyder det? Att man får
    problem med att skilja ut känslor.

  422. Därför behövs en metod som
    bygger på och kompenserar för det.

  423. En metod för innan kraschen,
    under kraschen och efter kraschen.

  424. Jag får ta det ganska snabbt.
    Hur dämpar vi känslouttrycken?

  425. Ja, t.ex. genom att akta oss för
    ögonkontakten i krissituationer.

  426. Ett experiment: Ögonkontakt i tio
    sekunder, två och två, jag räknar.

  427. En, två, tre, fyra, fem-

  428. -sex, sju, åtta, nio, tio.
    Tack så mycket.

  429. Var det avstressande? Nej.

  430. Så säg aldrig "Titta på mig"
    när ni försöker lugna ner nån.

  431. Det är korkat! Varför gör vi det, då?

  432. För att han ska känna hur mycket vi
    menar det. Därför ger vi honom ilska.

  433. Men då måste han veta vem som har
    känslan och tycka att du är viktig.

  434. Gör han inte det blir det kaos,
    så nej, det sysslar vi inte med.

  435. Vi ska försöka prata lugnt.

  436. Det är inte så ljust här, inte så
    mycket fönster, och det är fredag...

  437. Ni brukar inte
    leva på att sitta ner heller.

  438. En del av er jobbar i praxis.

  439. Visst kan man somna
    på såna här konferenser?

  440. Vems ansvar är det
    att se till att ni är vakna?

  441. Det är mitt. Jag hade kunnat låta bli
    att använda vissa muskler vi har här-

  442. -men då hade det
    blivit svårare för er-

  443. -för det är väldigt lugnande
    när jag inte använder dem.

  444. Men jag kan gå upp i varv så här,
    och då ökar adrenalinet tiofalt.

  445. Kraftfullt, va? Vad händer när vi
    skriker "Nej!"? Blir det bra? Nej.

  446. Och käkspänningar. En personal sa:
    "Jag var lugn men blev skallad ändå."

  447. Då sa jag: "Vad sa du?"
    "Jag sa så här: 'SKORNA.'"

  448. Det händer nåt när vi biter ihop,
    eller hur? Det blir lite aggressivt.

  449. Det här är autismkunskap:
    Säg inte "nej", säg "sen".

  450. Vissa med autism är inte bra på nej,
    så man ska inte säga: "Låt bli det."

  451. Säg: "Gör så här i stället."
    Då får vi ett annat röstläge.

  452. Nåt händer när vi försöker stoppa,
    så det blir lågaffektivt att anvisa.

  453. Det finns massa metoder.
    Få personen att tänka på nåt annat.

  454. Det är klassiskt. Ni avleder
    barn under fyra år, eller hur?

  455. Hur ofta? När jag går i affären
    med mina barnbarn under fyra år-

  456. -då avleder jag var 30:e sekund.

  457. Forskning visar att vi skäller ut
    var 90:e sekund, så avled hellre.

  458. Vi kan avleda ungdomar också.
    Det är en evidensbaserad metod.

  459. På 60-talet visade nån att om man
    säger "Stopp!" så slutar inte folk-

  460. -men om vi gör så här, "Kuckeliku",
    så slutar folk.

  461. Studie från -67,
    "Diversion through Absurd Behaviour".

  462. Det är en av mina älsklingsstudier.
    Hur fan kom de på det? Eller hur?

  463. Det är spännande,
    den här vetenskapen.

  464. Respektera det personliga utrymmet.
    Om nån går bör du inte följa efter.

  465. Säg inte "Kom hit!",
    utan gör så här, för då stannar han.

  466. Nån ska väcka dig och säger:
    "God morgon, dags att gå upp."

  467. "Hallå? Jag står kvar här tills du
    går upp." Blir det lätt att gå upp?

  468. Nej, han måste backa.
    Det gäller alla kravsituationer.

  469. Backa, så blir det bättre.

  470. Och att stå mittemot. Så står vi
    när vi vill pussas eller slåss.

  471. Ni har sett den här:

  472. Och ni har också sett den här:

  473. Men när vi vill samtala
    så står vi alltid så här.

  474. Det är då vi får samtalet. Stå
    lite på sniskan i kravsituationer.

  475. Det är bra att sitta.
    Jag står för att hålla er vakna.

  476. Jag hade kunnat sitta. Det hade
    varit bra, för jag har dålig balans.

  477. Det är bara femtio minuter, men det
    hade väl ändå blivit lite jobbigt?

  478. Det roliga är att personal som sitter
    reser sig när ungdomen blir stressad.

  479. Det blir inte jättebra. Och fysisk
    markering. Det gäller mest oss män.

  480. Personal bör luta sig mot väggen.
    Om du är rädd för att bli slagen-

  481. -så är det bäst att luta sig
    mot väggen, för då slår ingen.

  482. Varje gång du blir rädd så gör du
    så här, och då åker du på stryk.

  483. Det vet ni om. Har ni nånsin varit
    ute och druckit en lördagskväll?

  484. Sen går ni hem vid halv tre,
    och så kommer det tre personer-

  485. -som är för långa, för högljudda
    och med nån tatuering för mycket.

  486. Ja... Brukar ni göra så här? "Öh!"

  487. Nej. Så när Oskar blir stressad
    låtsas vi att det är lördagskväll.

  488. Det är effektivt. Då kan han
    behålla kontrollen över sig själv.

  489. Jag vill inte ta kontrollen. Han ska
    ta den och lämna över den till mig.

  490. Då kan vi samarbeta, men inte
    om jag tar kontrollen över honom.

  491. Jag ska inte smittas av hans oro,
    jag ska smitta honom med mitt lugn.

  492. Därför gäller det att jag är lugn-

  493. -att jag är ostressad,
    för då går det bättre.

  494. På det lägger vi så klart
    även metod för det våldsamma-

  495. -och det är inte att brotta ner folk
    och hålla fast dem och allt vi gjort.

  496. Vi har sju dödsfall i fasthållningar-

  497. -i Sverige och Danmark
    de senaste tre åren.

  498. En tjej på 14 år med bruten rygg.

  499. En fasthållning i skolan i Mellerud
    förra året. Det hör inte hemma här.

  500. Den metoden skulle det ta tre dagar
    att lära er, för man måste kunna det.

  501. Jag jobbar med en kille, professor
    Andy McDonnell. Titeln är viktig.

  502. Han har länge jobbat med
    en fysisk metod som heter Studio 3.

  503. Det ska inte finnas nån skaderisk och
    personen ska återfå självkontrollen-

  504. -och det ska se ut på ett sånt sätt
    så att även allmänheten litar på oss.

  505. Det är viktigt. Den rekommenderar
    jag, och den bygger på det här.

  506. Jag tar inte upp den, för då tror ni
    att ni kan den och åker på stryk.

  507. Vi ska veta vad vi sysslar med när
    vi gör det här, men tänket är samma.

  508. Lågaffektivt bemötande
    handlar om förebyggande, hanterande-

  509. -och även om de nästa stegen:
    utvärdering och förändring.

  510. Tack så mycket!

  511. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare, talar om det maktperspektiv som alltid finns mellan den vuxna och barnet. Vad händer med pjäser som barn gillar men vuxna förfasas över? Och hur är det att göra teater för barn om skilsmässa och att ha en psykiskt sjuk mamma? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Samtal som förändrar

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Terapi som inte hjälpte

Hur kan man som terapeut se till att terapin blir så bra som möjligt? Psykoterapeuten Camilla von Below har forskat kring de som inte är nöjda med sin terapi och ger en insikt kring vad det kan bero på. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss