Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

En konferens om unga vuxna, hur de mår, hanterar oro och stress och upplever terapi. Inspelat den 25-26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018 : Samtal som förändrarDela
  1. Fråga efter ögonblick av undantag
    när det har fungerat bra.

  2. När de har haft det roligt. När nåt
    såg annorlunda ut i deras liv.

  3. En av mina första frågor när det
    gäller klienter - unga eller äldre-

  4. -par eller familjer-

  5. -är om de har nån psykoterapeutisk
    erfarenhet sen tidigare-

  6. -oavsett om den var bra eller dålig.

  7. Om den har varit dålig, så varför?

  8. Om den har varit bra,
    så vad har varit bra?

  9. Om den har varit dålig, så brukar
    jag ta reda på på vilket sätt.

  10. Vad de tänker om
    att det inte blev bra.

  11. Sen träffar vi en överenskommelse om-

  12. -att om det som du var med om...

  13. Om det som du var med om en gång
    skulle hända här-

  14. -och du skulle känna likadant-

  15. -kan du då flagga för det?
    De flesta kan det.

  16. De tveksamma frågar jag
    om jag kan märka på dem-

  17. -ifall de skulle känna sig obekväma.

  18. "Du märker det på att jag viker undan
    blicken, blir rödflammig på halsen"-

  19. -"och på att jag blir tystare."

  20. Det är ett sätt
    att snickra på relationen-

  21. -och att snickra på ett vi.

  22. Att snickra på hur det går till
    mellan oss, och att det vi gör här-

  23. -är nåt som bygger på ömsesidighet.

  24. Det bygger på att vi efter bästa
    förmåga relaterar på bästa sätt-

  25. -och att man försöker sätta ord
    på det som är svårt.

  26. I Hallunda,
    där jag var i sexton år ungefär-

  27. -så hade vi en chef som
    på arbetskonferenserna var noga med-

  28. -att vi inte skulle använda
    ett diagnostiskt snack.

  29. Han krävde att vi kunde beskriva
    klienter utan att använda diagnoser.

  30. Det var bra. Man måste kunna beskriva
    en människa på ett levande sätt.

  31. Det gjorde mig sämre som
    diagnostiker. Det är jag inte bra på.

  32. Jag lyckas hitta olika sätt
    att smita undan från det.

  33. Den första rörelsen,
    som jag hämtar från familjeterapin-

  34. -är nåt som kallas "samgående".

  35. Då möter man en människa
    precis där hon är.

  36. Det gör jag och vi
    med den utgångspunkten-

  37. -att kunde du göra annorlunda,
    så skulle du göra det.

  38. Det finns två orsaker
    till folks handlingar:

  39. Det är det enda
    eller det bästa de kan.

  40. Min uppgift är bland annat att förstå
    varför du inte har fler alternativ.

  41. Varför är det här det bästa du kan?
    Genom att utgå från det-

  42. -så förmedlar jag till klienten-

  43. -att jag förstår
    att du har dina goda skäl.

  44. Det är bra, för när människor kommer,
    så är det eftersom de har problem.

  45. Jag har också lärt mig
    att undvika ordet "problem".

  46. Jag använder hellre "bekymmer". För
    mig är det mindre stigmatiserande.

  47. Mycket handlar om ordens makt,
    och hur vi med hjälp av orden-

  48. -kan utöva makt på olika sätt.

  49. En av mina första klienter i Hallunda
    var en ung kille.

  50. Han var fjorton-femton,
    tystlåten med kraftig akne-

  51. -skygg i blicken...

  52. Vi skulle ha terapi.
    Jag går inte in på skälet till det.

  53. Ett projekt som lanserades då,
    var att vi skulle bygga på en modell.

  54. En fartygsmodell
    som vi skulle ha som tredje part-

  55. -för att ha nåt att vända blicken mot
    som bokstavligen var ett byggande.

  56. Det är viktigt
    att man med unga människor-

  57. -undviker att ha
    för stark ögonkontakt.

  58. Ibland är det bra att sitta bredvid,
    eftersom blicken kan genera.

  59. Våra blickar kan kännas avslöjande.

  60. Vi byggde på fartygsmodellen länge-

  61. -och efter tre veckor undrade jag
    varför jag köpte en så stor modell.

  62. Jag tror
    att han måste ha haft samma känsla.

  63. "Hur länge ska vi bygga på det här?"

  64. Jag försökte kolla om det här
    bekymrade honom lika mycket som mig-

  65. -och han svarade,
    som alltid, fåordigt.

  66. Jag försökte checka relevansen-

  67. -men han kunde bara ge mig
    fåordiga svar.

  68. Mamman var lika fåordig
    och hade också akne.

  69. Hon satt inte med, men hon hoppades,
    precis som jag gjorde-

  70. -att nåt skulle komma ut av
    att vi satt tillsammans.

  71. Även om det inte var avsikten,
    så blev det nästan sadistiskt.

  72. Jag utsatte honom för en prövning.

  73. Så när man väljer metod,
    så är det viktigt att välja en metod-

  74. -som passar klienten,
    och att man väljer ett arbetssätt-

  75. -som är kongruent med min person.

  76. Oavsett teori, teknik och metoder-

  77. -så tror jag att man kommer på plats
    på allra bästa sätt-

  78. -om man väljer arbetssätt som är
    kongruenta med ens personlighet.

  79. Han gjorde som så många andra ung-
    domar, och svarade "jag vet inte".

  80. Senare lärde jag mig
    av en klok terapeut-

  81. -att när nån har svarat "jag vet
    inte" tre gånger ska man ändra kurs.

  82. En fjärde fråga, hur smart,
    sinnrik och klok den än är-

  83. -kanske inte hjälper. Man kunde säga:

  84. "Jag ställer frågor hela tiden, och
    du måste ha hört så många frågor."

  85. "Det måste vara tråkigt. Hur vore det
    om du ställde en fråga till mig?"

  86. "Du kan fråga vad jag gillar för bil
    eller vilka filmer jag tittar på."

  87. "Okej." Det kom inga frågor, men det
    gjorde mig lite friare, i alla fall.

  88. I det här samgåendet, som Anna eller
    Åsa nämnde, så skapades ett vi.

  89. Och det här är nog enda gången
    som jag refererar till boken i dag.

  90. Det här vi-et använder
    Anders och jag som skrev boken-

  91. -som en metafor för nåt viktigt.
    Vår formulering-

  92. -är att vi-et är parets första barn,
    ibland också det enda.

  93. Oavsett om paret får barn eller inte,
    så måste de börja där.

  94. Förutom att vara två individer
    som ska behålla sin individualitet-

  95. -så ska de parallellt med det
    börja snickra på det här vi-et.

  96. Vad är typiskt för just oss två?

  97. Vilka frågor hör hemma i ett vi-rum?

  98. Vad kan jag besluta på egen hand?
    Hur mycket pengar kan jag lägga ut?

  99. Den bilden har vi kommit fram till,
    tror jag-

  100. -i en av de mer
    verkligen användbara metaforerna.

  101. Den använder vi om och om igen-

  102. -i parsamtal...
    eller i samtal med familjer.

  103. Påfallande många har inte ett vi.

  104. De lever i en relation som om de inte
    har nåt som de kallar "vi-frågor".

  105. Vi fick feedback från ett par-

  106. -som hade läst ett kapitel i taget,
    var och en för sig-

  107. -och så kom de tillbaka
    och tittade...

  108. ...och delade sina intryck.

  109. De minns, men de inte bara minns
    och återminns sin historia-

  110. -utan ger nya bilder av sin historia.
    För dem var det berikande.

  111. I ett terapisamtal skapas också
    ett vi som måste underhållas.

  112. Ett vi vars relevans man måste kolla.

  113. Som terapeut, vilket jag gissar att
    även ni gör, så frågar man ibland-

  114. -om de tycker att samtalen
    tar hand om det de ska ta hand om.

  115. "Om inte, låter du mig då veta det?"

  116. "Vad krävs för att du ska låta mig
    veta att du tycker att nåt saknas?"

  117. På det sättet bygger vi hela tiden
    på det som förr kallades "allians"-

  118. -alltså vårt sätt att samspela på.

  119. Och vi måste även stämma av.

  120. "Nu har du hört mig säga
    och fråga efter ett antal saker."

  121. "Finns det nåt som har varit relevant
    för dig i det vi har pratat om?"

  122. Den frågan kan kännas uppfordrande,
    men jag behöver ju veta-

  123. -om det jag säger är användbart.

  124. Det är ett gott budskap
    att jag gör den andre så pass viktig-

  125. -så att jag frågar efter det. Det är
    en del av det som SAPU står för-

  126. -alltså en tvåpersonspsykologi.

  127. En relation där bägge parter
    har lika mycket makt, kanske.

  128. Nåja, skapligt lika mycket makt.

  129. Den är det viktigt att behålla.

  130. Jag hörde ett exempel
    på nån som fick handledning-

  131. -och rubriken... Nej, inte rubrik...

  132. Meningen var att på den kursen,
    så skulle fokus just vara på-

  133. -ömsesidigheten och på att det
    skulle bli en tvåpersonspsykologi.

  134. När den här personen ifrågasatte
    handledarens synpunkter-

  135. -så var handledaren inte alls inne
    på det, trots att det var uppdraget-

  136. -utan handledaren var lojal-

  137. -och mer trygg
    i sitt eget perspektiv.

  138. Nu började det relationella
    få inflytande.

  139. Så handledaren kom med kommentaren:

  140. "Jag anser att jag har
    en bättre tolkning än vad du har."

  141. Personen invände
    och sa att det inte handlade om det-

  142. -utan att det var dennes uppfattning,
    oavsett om den är rätt eller inte.

  143. Då kom nästa steg: "Om du envisas med
    att vi ska vara två om det här"-

  144. -"så stämplar jag dig som rebellisk."
    Hon blev även kallad rebellisk.

  145. En handledare som har makt att göra
    tummen upp eller ner är vanskligt.

  146. Så det här med definition är viktigt,
    oavsett terapiform-

  147. -för den som tar initiativet
    till att definiera får också makt.

  148. Och maktaspekten måste man hela tiden
    som terapeut vara uppmärksam på.

  149. När jag träffar människor enskilt,
    och även par-

  150. -så är en tidig fråga,
    vilket också Åsa var inne på:

  151. "Vem vet att du sitter här just nu?
    Vem vet bäst hur du mår?"

  152. "Om ingen vet hur det ligger till,
    vem har då den bästa gissningen?"

  153. Med den sortens frågor
    kan jag i bästa fall ringa in-

  154. -hur nätverket ser ut runt personen.

  155. Det kanske är många av er som
    har suttit en fredag med klienter-

  156. -som är suicidala, djupt olyckliga
    eller djupt oroliga.

  157. Då är det bra att veta om personen
    har ett nätverk där den kan få stöd-

  158. -så att jag, med lite mer is i magen,
    kan gå hem och leva mitt liv.

  159. Det är bra för mig som terapeut,
    och av många andra skäl-

  160. -att förhöra sig om
    hur nätverket ser ut.

  161. Förr gjorde vi nätverkskartor
    för varenda klient som kom.

  162. Man kunde se var det hade skett brott
    i relationen-

  163. -och se hur stora nätverken var
    och hur pass stödjande de var.

  164. Nåt som är kul att leka med...
    Nej, jag ska säga nåt annat först.

  165. När människor kommer till en mot-
    tagning, oavsett typ av mottagning-

  166. -så kommer de, väldigt förenklat,
    med ett problem, ett bekymmer.

  167. Det är skälet till
    att de söker hjälp.

  168. Terapeuter kan förstärka upplevelsen
    av att de inte bara HAR ett bekymmer-

  169. -utan också ÄR ett bekymmer
    genom sättet vi möter dem på.

  170. Därför är det så viktigt
    att fråga efter kompetens-

  171. -och att fråga efter nätverk.

  172. Om tiden
    och omständigheterna tillåter-

  173. -kan man fråga efter ögonblick
    av undantag när det har fungerat bra.

  174. När de har haft det roligt, när nåt
    såg annorlunda ut i deras liv.

  175. Tydligast kanske det blir när vi
    träffar människor från andra länder-

  176. -som nätt och jämnt har lärt sig
    det språk som vi pratar här.

  177. Nu ska vi leka med tanken...

  178. Föreställ er att ni kommer till
    ett sällskap - ingen terapisituation-

  179. -utan ett sällskap
    som består av ett antal personer-

  180. -som pratar svenska
    för att de behärskar språket.

  181. Föreställ er nu, om ni vill...

  182. Välj det språk som du behärskar
    sämst, kan allra minst om-

  183. -och kan prata mest bristfälligt.

  184. Föreställ dig nu,
    att du som en del i det här umgänget-

  185. -ska säga nånting. Det kanske går
    att få fram några enkla frågor-

  186. -kopplade till vad du vet.

  187. Det kanske går
    att göra några enkla kommentarer.

  188. Föreställ dig nu att du ska säga
    nåt roligt och vara underhållande.

  189. Du ska ta fram en sida som du vet
    att du har - din egen humor.

  190. Du ska skoja
    på ett språk som inte är ditt.

  191. Du vet inte
    vad som är roligt i sammanhanget-

  192. -eller hur din humor gör sig i den
    här kontexten. Det här leder till-

  193. -att när människor kommer med sina
    bekymmer, så blir de endimensionella.

  194. En av terapeutens första uppgifter-

  195. -är att göra dem
    mindre endimensionella-

  196. -genom att fråga om andra saker.

  197. Man kan ha en karta
    och fråga varifrån de kommer.

  198. "Är det landsbygd eller stad?
    Vilka har följt med dig?"

  199. "Hur har ni kunnat hitta
    en plattform i det här landet?"

  200. "Vad lever du med för förluster?"

  201. "När du tvivlar
    och är bekymrad eller orolig"-

  202. -"vem kan du då dela det med?"

  203. "Har du nån gud som du pratar med
    eller nån annan eller nåt annat"-

  204. -"som du kan vända dig till?"

  205. Man kan ställa frågor om kompetens.

  206. "Vad gjorde du i ditt eget land?
    Vad har du tagit med dig hit?"

  207. Med hjälp av endast fem frågor-

  208. -har jag bidragit till att den andre
    har blivit mer än sitt problem.

  209. Sen vill jag ha berättelser
    på olika sätt.

  210. Ett exempel är att nån kommer
    och säger: "Min man stjäl klockor."

  211. Ni har en mening.
    Var skulle ni lägga betoningen-

  212. -för att få så mycket information
    som möjligt? På vilket ord?

  213. "Min man stjäl klockor."

  214. Vad sa du? "Stjäl" - varför det?

  215. Det gäller beteendet och det ligger
    också ett rätt eller fel i det.

  216. -Fler?
    -"Klockor".

  217. -Varför det?
    -Varför stjäl han just klockor?

  218. Ja, till exempel.

  219. -"Min man".
    -Till skillnad från andras män.

  220. -Då kommer relationen in.
    -Då kommer relationen in.

  221. Jag tar det här som ett exempel på-

  222. -att beroende på var man lägger
    betoningen, så påverkar det-

  223. -hur mycket information jag får.

  224. Jag är primärt intresserad...

  225. Det gamla sättet inom... Om vi tar
    BUP som en viktig arbetsplats-

  226. -som har funnits i många år,
    så låg tidigt fokus på anamnes-

  227. -alltså utförligt
    informationsinsamlande.

  228. Det är bra, av alla möjliga skäl-

  229. -men jag har kommit att göra tvärtom.

  230. Ge mig bekymret först, sen tänker
    jag fråga vad jag behöver veta-

  231. -för att förstå så bra som möjligt.

  232. Det kanske är mitt sätt att smita
    från diagnos, men jag gillar det.

  233. Annars blir jag så översköljd av
    information, att jag blir förvirrad.

  234. Är det nåt man kan få som terapeut-

  235. -så är det en massa information.
    Fem personer som pratar samtidigt.

  236. Tänk er all information,
    förutom den som inte sägs-

  237. -som handlar om vem som har högst
    tonfall, vem som har makt osv.

  238. I radion var jag väldigt nervös
    till en början-

  239. -och förberedde mig bland annat
    genom att veta så mycket som möjligt.

  240. Då kunde jag ha bra frågor och
    kluriga hypoteser och pröva mig fram.

  241. Men det som hände var,
    att från att samtalet spelades in-

  242. -tills att det var dags att prata,
    så var personen nån helt annanstans-

  243. -och jag blev helt ställd.
    Det var inte roligt.

  244. Och man gör det bara en gång,
    så man har ett skott på sig.

  245. Det står en del på spel då-

  246. -och det är inte roligt att inte veta
    vad man ska säga, så jag slutade.

  247. Siri, som är producent
    för programmet, kan intyga det.

  248. I stort sett
    är det ålder, kön och problem.

  249. Då är jag på samma ställe både som
    lyssnaren och den andra personen.

  250. Jag har aldrig träffat personen och
    har inte så mycket annan information-

  251. -och vill inte ha det heller,
    för det mesta.

  252. Jag har bra erfarenheter av-

  253. -vart hypotestänkandet kan ta en.

  254. En familjeterapeut
    som hette Gianfranco Cecchin-

  255. -sa att de terapeuter som kan
    formulera de bästa hypoteserna-

  256. -och smartaste hypoteserna är också
    de farligaste terapeuterna. Varför?

  257. För att om man formulerar en hypotes-

  258. -oavsett om det gäller en person
    eller ett system-

  259. -så kan man göra det
    mer eller mindre skickligt.

  260. Om man då tycker
    att hypotesen är en bra förklaring-

  261. -och därmed ger mig redskap
    att möta det terapeutiskt-

  262. -så är det som ofta går fel...

  263. Quick-fallet är ett av de senaste.

  264. Man har en hypotes och en person
    från början, sen allt fler-

  265. -och i åratal fortsätter
    samma sätt att tänka.

  266. Man blir för förtjust i hypotesen-

  267. -eftersom en hypotes
    tar en till förståelse-

  268. -och i bästa fall till bot
    eller lindring.

  269. Det är lockelse,
    och därför så farligt.

  270. Jag hör exempel fortfarande av
    och till, och för inte så länge sen-

  271. -om terapeuter som, trots att...
    Ett exempel:

  272. En pappa anklagades av dottern
    för att ha förgripit sig på henne-

  273. -trots att man kunde visa på olika
    sätt att han var nån helt annanstans.

  274. Men terapeuten hävdar fortfarande
    att hon har varit med om övergrepp.

  275. Så det här är vanskligt.

  276. Hur har vi det med tiden? Bra, bra.

  277. Har nån hört talas
    om 80 000-kronorsinterventionen?

  278. Det var en kollega-

  279. -som hade gått
    en familjeterapiutbildning i tre år.

  280. Hon hade betalat 80 000 kronor.

  281. Hon hade erfarenhet sen tidigare,
    och lärde sig inte jättemycket-

  282. -men en sak lärde hon sig.

  283. Det här är nog tillämpbart
    även i kontakten med enskilda.

  284. När hon satt... Jag tar det konkret
    utifrån hennes beskrivning...

  285. När hon satt med en familj,
    så fick hon mycket information.

  286. I bästa fall fattar man nåt, eller så
    står man ut med att man inte förstår.

  287. Men eftersom saker står på spel,
    så vill jag ju göra ett bra jobb.

  288. Men om jag inte vet vad som händer,
    vad händer då?

  289. Jag börjar med att dölja
    att jag inte vet vad som händer.

  290. Jag hoppas vinna tid under tiden.

  291. Sen anstränger jag mig
    för att förstå-

  292. -i ett läge när jag inte förstår.

  293. Det kallas "förändring av första
    graden". Det ger ingen förändring.

  294. Det är som att gasa i en uppförsbacke
    i stället för att växla ner.

  295. Man kommer ingenvart, man vet inte
    vad man ska säga och håller masken.

  296. Om man bara förhåller sig i stället
    för att bara vara leder till-

  297. -att systemet krampar. Det sker ingen
    tillförsel eller sysselsättning.

  298. Vad gör man när man känner paniken
    komma? Man fortsätter att dölja det.

  299. Vad är lösningen?
    Har nån ett förslag?

  300. -Man ber familjen om hjälp.
    -Ja.

  301. Hon gjorde precis... Hon sa att hon
    inte hade nån aning om vad som hände.

  302. "Jag förstår inte vad som pågår.
    Gör nån av er det?"

  303. Och krampen släpper direkt.
    När den släpper, så kommer fantasin-

  304. -och ingivelserna och metaforerna
    och allt som man behöver.

  305. Nån i familjen kunde säga att de
    inte heller visste vad som hände.

  306. "Vi är flera som inte förstår. Kan vi
    prata om vad det är som händer?"

  307. Det är en plågsam situation, men rätt
    enkel att hantera om man är beredd-

  308. -att bryta illusionen om att man är
    nån som är kompetent och allvetande.

  309. Man säger att man inte har en aning.

  310. Man blir dessutom lite mänskligare.

  311. Jag hade enskild terapi
    och hör plötsligt orden...

  312. ..."Allan, du sover."

  313. Då räcker det inte
    med det där andra snacket.

  314. Jag fick en utskällning efter noter.

  315. Jag var oprofessionell. Jag kunde
    väl ha sagt att jag var trött?

  316. Han sa att jag kunde ha tagit
    en paus, gått runt i rummet-

  317. -eller vad som helst, utom just
    det här. Jag höll med honom.

  318. Och jag skämdes.

  319. Ja...

  320. Sen kom han tillbaka
    två veckor senare-

  321. -och jag frågade vart han tog vägen
    med det som hände sist.

  322. Han sa: "Jag blev skitförbannad."

  323. Han var lite stolt över
    att han hade rasat mot mig.

  324. Jag tog emot, men var mer upptagen
    med att jag hade ställt till det.

  325. Sen sa han: "Jag har tänkt
    på det här, och jag tror att..."

  326. "Jag satt ju där och var så jävla arg
    och jag höll igen och höll igen."

  327. "Jag bara malde och malde,
    så jag fattar att du somnade."

  328. Vi är inne på nåt annat nu,
    "rupture repair" - "shit happens".

  329. Det är inte det värsta - tvärtom.
    Det går att använda.

  330. Vi ska ju undvika
    att göra sånt som sårar-

  331. -och som får den andre att skämmas.
    Sånt ska vi förstås undvika.

  332. Men att saker går fel är oundvikligt-

  333. -och såna saker går att använda.

  334. Det är ett exempel på
    hur man kan snickra på relationen.

  335. Det här var ett ganska stort fel,
    om vi ska snacka i de termerna.

  336. Sen finns det mindre - pyspunkor.

  337. "För en stund sen
    hade vi ögonkontakt"-

  338. -"men nu tittar du bort. Vad händer?"

  339. Säg inte
    "jag ser att du tittar bort."

  340. För det är enpersonspsykologi.

  341. "Jag tittar på dig, och när jag gör
    det, så ser jag att du tittar bort."

  342. Tvåpersonspsykologi är att man i alla
    kommentarer inkluderar sig själv-

  343. -eftersom jag själv är delaktig på
    ett eller annat sätt i att den andre-

  344. -för sig som han eller hon gör
    i rummet.

  345. Virginia Satir
    var familjeterapins "grand old lady".

  346. Hon formulerade sig väldigt enkelt-

  347. -men det är inte förenklat.
    Möjligen lite amerikanskt.

  348. Hon sa att människor
    måste ha tre alternativ.

  349. Med ett, så dör man. Med två, så blir
    man tokig. Med tre kan man överleva.

  350. I terapeutiskt arbete, oavsett om de
    är unga eller gamla, en eller flera-

  351. -så finns det som en röd tråd,
    man skulle kunna säga ett ackord-

  352. -med konflikter, dilemman
    och liknande.

  353. Det är tacksamt att arbeta med det.

  354. Jag och en kollega satt med ett par
    och pratade om nåt okomplicerat.

  355. De hade två alternativ,
    och jag kom på ett tredje.

  356. Jag frågade efter ett fjärde,
    och sa att jag hade det rätta svaret.

  357. Till slut var vi uppe
    i åtta alternativ.

  358. Det är terapins uppgift att hitta
    åtminstone det tredje alternativet.

  359. När vi gör det, så brukar
    för det mesta saker och ting hända.

  360. Det är besvärligt
    när jag själv inte kommer på-

  361. -vad ett tredje alternativ kan vara.
    För ibland är ju situationen...

  362. Både Anna och Åsa berörde det här
    med klienter som är så plågade-

  363. -så vanmäktiga och så utan hopp.

  364. Det väcker frågan vad man gör när man
    inte tycker att man kan göra nåt-

  365. -eller vet vad man ska göra. Det
    måste man hitta sätt att hantera.

  366. Man kanske döljer det initialt.

  367. Man kanske kan sätta ord på det.

  368. "Jag hör din hopplöshet
    och jag förstår på din beskrivning"-

  369. -"att du inte har några alternativ.
    Därför känner du inget hopp."

  370. "Men jag tänker lite annorlunda om
    dig och om vad som händer i rummet."

  371. "Även om du just nu står utan hopp"-

  372. -"så får väl jag
    bära hoppet så länge."

  373. Så kan man säga om man känner hopp.

  374. Chansen är större att jag känner hopp
    i en sån situation där det är svårt.

  375. Men jag kan säga, att tills
    du kommer i kapp, så bär jag på det.

  376. Som terapeut gör man flera saker.

  377. Förutom alla kloka interventioner-

  378. -så finns det nåt man alltid gör
    när man inte kan göra nånting.

  379. Man är vittne
    till den andres belägenhet.

  380. Jag kanske inte kallar det "vittne"
    eller använder det ordet-

  381. -men det blir så tydligt i de här
    katastrofhärdarna och krigshärdarna-

  382. -och vid svältkatastrofer.
    En journalist beskrev det så bra.

  383. Han satt med ett barn
    som dog i hans famn-

  384. -och det sista som hände var att
    barnet hade ögonkontakt med honom.

  385. Och det kunde han ta med sig-

  386. -att barnet inte dog ensamt.

  387. Ibland kan man förarga och förbanna
    sig över alla de här fotograferna-

  388. -som är som flugor ibland.
    Men det de gör är att de är vittnen.

  389. De berättar om vad som pågår.

  390. De drabbade vet att de inte kan göra
    ett dugg, men de kan berätta-

  391. -vad de går igenom som folk.
    Terapeuter gör också det.

  392. Man kan alltid säga så mycket-

  393. -som gör att den andre
    tar med sig en känsla-

  394. -av att vara inte bara uppmärksammad,
    utan förstådd och respekterad-

  395. -utifrån sin situation.

  396. Sen finns det knepiga lägen,
    där man kan tycka att...

  397. Man kanske har så bra saker att säga-

  398. -eller så har man hittat en klok bild
    eller en klok reflektion-

  399. -men det är ett observandum när man
    blir mer gripen av sina egna ord.

  400. Ben Furman, en finsk psykoterapeut
    och familjeterapeut-

  401. -hade nåt han kallade "tack-terapi".
    Har nån provat det? - Bodil? Inte?

  402. Nån annan som känner igen det?

  403. Jag har provat det
    och tycker att det är användbart.

  404. När en förändring har skett,
    stor eller liten-

  405. -och oavsett när beskrivningen av
    förändringen kommer, så frågar jag:

  406. Jag kopierar Ben Furman: "Vilken
    eller vilka sidor hos dig själv"-

  407. -"kan du tacka för förändringen?"

  408. Ett vanligt svar är:

  409. "Utan din hjälp, så hade jag
    inte kunnat göra annorlunda."

  410. Då är det lätt att svara:
    "Jag kan säga kloka saker"-

  411. -"men om du inte kan använda dem,
    så spelar det ingen roll."

  412. "Så vilken eller vilka sidor
    kan du tacka?"

  413. Då kommer det: "Min envishet,
    mitt mod", och så vidare.

  414. Det är ett bra sätt
    att sätta namn på förändring.

  415. Det kan vara bra, inte minst med såna
    som har funnits länge i terapi-

  416. -att vara noga med
    att de i det där tacket inkluderar-

  417. -släkt och familj
    som har funnits med.

  418. För risken finns att nätverket
    blir provocerade i värsta fall-

  419. -eller känner sig övergivna om all
    förändring tillskrivs terapeuter-

  420. -och institutioner. Så man måste
    rikta tacket till dem i omgivningen-

  421. -som man kan tacka för förändringen.

  422. Jag har ett motto. Jag ska säga det.

  423. Det kan väl enklast beskrivas som...

  424. Vi strävar efter alla möjliga saker-

  425. -men jag lånar ett exempel
    från en korvgubbe.

  426. Maten i skolan var så dålig,
    så folk kom till honom.

  427. Det blev kö, och alla ville ha korv.

  428. En stående kommentar var: "Snälla,
    kan inte jag få den största?"

  429. Han lägger upp korven och säger:
    "Den här är störst i sin storlek."

  430. Det var terapi. Man ska bli störst
    i sin egen storlek.

  431. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal som förändrar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapeut-patientrelationer, Psykoterapi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare, talar om det maktperspektiv som alltid finns mellan den vuxna och barnet. Vad händer med pjäser som barn gillar men vuxna förfasas över? Och hur är det att göra teater för barn om skilsmässa och att ha en psykiskt sjuk mamma? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Samtal som förändrar

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Terapi som inte hjälpte

Hur kan man som terapeut se till att terapin blir så bra som möjligt? Psykoterapeuten Camilla von Below har forskat kring de som inte är nöjda med sin terapi och ger en insikt kring vad det kan bero på. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.