Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Om CERADela
  1. Det här är särskilt viktigt nu
    med uppdraget kring spelproblematik-

  2. -för att det då
    också gäller barn och ungdomar.

  3. Jag börjar med att visa
    den här loggan som var på inbjudan.

  4. När jag fick den, tittade jag på den
    och funderade kring nyckelorden.

  5. Nånstans hittade jag snabbt
    tre teman. De teman som jag ser-

  6. -är bland annat begrepp, terminologi,
    som vi hörde här på förmiddagen.

  7. Här finns en rad olika begrepp.
    Gambling, överdrivet spelande-

  8. -spelmissbruk, riskabelt spelande.
    Det finns ett tema som rör begrepp.

  9. Ett annat begrepp som sticker ut
    är samverkan uppe till höger.

  10. Det är ett ensamt nyckelord.

  11. Det tredje
    är det som ligger vertikalt: Kunskap.

  12. Som också står för sig själv.
    De tillsammans blir min röda tråd.

  13. Det mynnar ut i
    vad CERA kan göra för regionen.

  14. Jag kommer också säga mer
    om vad CERA är för nåt-

  15. -för er som inte är bekanta med CERA
    som en centrumbildning.

  16. Om vi tar det första temat
    på konferensens logga, begrepp-

  17. -är det just det vi brottas med nu,
    att vi har många olika benämningar-

  18. -en bred terminologi att använda.

  19. Spelproblem,
    spelberoende, spelmissbruk etc.

  20. Och det är inte konstigt
    att det är så, det är helt rimligt.

  21. De avser delvis olika saker,
    och används också lite olika-

  22. -beroende på
    i vilket sammanhang de används i.

  23. Samtidigt vill jag betona
    att vi vet att gemensamma termer-

  24. -underlättar att ha en kommunikation-

  25. -ett språk mellan olika verksamheter
    och mellan olika yrkesprofessioner.

  26. Det är just det som vi är kring.

  27. Det är ett perspektiv
    med många olika infallsvinklar.

  28. Det här sas ju redan 2007-

  29. -i de första nationella riktlinjerna
    från Socialstyrelsen-

  30. -apropå missbruk och beroendevård
    för alkohol och narkotika.

  31. Inledningsvis,
    ganska tidigt i kommunikationen-

  32. -lyfter man upp det,
    eftersom dokumentationen riktar sig-

  33. -både till socialtjänst
    och hälso- och sjukvård.

  34. Två huvudmän med två olika språk,
    olika terminologier och begrepp.

  35. Det är viktigt att hitta
    nån slags gemensam bäring där.

  36. Det har nämnts för tio år sen. Det
    ska vi ta med oss på den här resan-

  37. -som vi nu har när det gäller spel.

  38. Bara kort för att säga nåt om vad som
    hände tack vare att man lyfte detta-

  39. -i riktlinjerna för 2007,
    var att vissa begrepp-

  40. -har blivit gemensamma begrepp inom
    socialtjänst och hälso- och sjukvård.

  41. Vi sa avgiftning,
    i dag säger vi abstinensbehandling.

  42. Tidigare användes begreppet
    missbrukare, det är utmönstrat.

  43. Dubbeldiagnosbegreppet är också ute,
    vi pratar om samsjuklighet.

  44. Med de här gemensamma begreppen
    underlättar vi samverkan.

  45. Vi talar samma språk. Vi ska tala
    kring samma klient eller patient.

  46. Som sagt, särskilt viktigt nu 2018
    när vi står inför att-

  47. -hälso- och sjukvård och socialtjänst
    har uppdraget att samverka-

  48. -kring vård och behandling
    vid problem med spel om pengar.

  49. Det för oss in på det andra temat
    som jag såg i den här loggan.

  50. Det handlar om samverkan.
    Samverkan är en fråga som...

  51. ...vårt kunskapscentrum CERA
    arbetar kontinuerligt med-

  52. -och har gjort under många år.

  53. Vi har lång erfarenhet
    kring de frågorna.

  54. En sak som jag vill betona
    är att vi ofta hoppar över-

  55. -det här steget där vi pratar
    om samsyn. Samsyn föregår samverkan.

  56. Om vi har en gemensam terminologi
    och en gemensam begreppsapparat-

  57. -ökar också möjligheten till samsyn.

  58. Med samsyn ökar också möjligheten
    till att samverka kring dessa frågor.

  59. Samtidigt är det som alltid en rad
    olika utmaningar i att ha samsyn.

  60. Det är en rad olika professioner
    som jobbar kring spelproblematik.

  61. Har vi en gemensam samsyn
    kring spelberoendeproblematik?

  62. Hur ser det ut mer generellt
    när det gäller beroende?

  63. Bara för att studsa ner,
    nån jag rekommenderar att ni läser.

  64. Det är författaren George Engel,
    en amerikansk forskare.

  65. Han har skrivit mycket, och det
    finns mycket skrivet om hans modell.

  66. Det är en slags samsynsmodell.

  67. Hans modell används mycket
    när det gäller hälsobeteende-

  68. -och hälsopsykologiska problem.

  69. Vi får säga
    att både spel, alkohol och narkotika-

  70. -faller inom ramen
    av hälsobeteenden, hälsopsykologi.

  71. När Engel förde fram modellen
    var det just det som står kursiverat-

  72. -att den biomedicinska sjukdomssynen
    måste ersättas med en modell-

  73. -som placerar lika stor vikt vid
    de psykologiska och sociala sidorna.

  74. Detta eftersom de tre perspektiven
    alla samverkar i sjukdomsuppkomst.

  75. Därför ska de gemensamt beaktas
    vid behandling.

  76. Det kan man tycka
    inte är så problematiskt.

  77. Den här biopsykosociala modellen,
    som många av oss har med oss-

  78. -i teorin oftast.

  79. Men kanske inte alltid i praktiken
    när vi väl arbetar.

  80. Och vi gjorde en studie inom vårt
    kunskapscentrum för några år sen-

  81. -där vi tittade på frågan.

  82. Vad har man för syn
    på beroendeproblem generellt?

  83. Vi tillfrågade psykologer,
    läkare och socionomer.

  84. Alla verksamma inom beroendeområdet.
    Alltså inte specifikt spel.

  85. Det vi fann var bland annat...
    Frågan var...

  86. En fråga som vi ställde var:
    "Hur uppfattar du fördelningen"-

  87. -"av olika orsaker till beroendet
    hos de patienter som du arbetar med?"

  88. Man kunde få skatta max 100 %.

  89. Man fördelade det på sociala,
    psykologiska och biologiska orsaker.

  90. Lite kort kan man säga
    att när det gäller socionomgruppen-

  91. -betonade man
    att det handlar om sociala orsaker-

  92. -bakom problematiken.

  93. Inte förvånande säger psykologerna
    att det är de psykologiska orsakerna.

  94. Ni kan räkna ut vad läkarna säger.
    Det är de biologiska orsakerna.

  95. Vi fortsatte med en fråga,
    där vi ställde frågan så här:

  96. "Om du fick fördela hundra miljoner
    till spetsforskning inom beroende"-

  97. -"hur många miljoner skulle du
    bevilja till de olika områdena?"

  98. Vad händer då?
    Socionomgruppen vill ha mer.

  99. Man vet redan mycket, men vill
    ha pengarna till sitt eget område.

  100. Samma med psykologerna.
    De tycker de kan mest-

  101. -men de vill ha ännu mer pengar.
    Samma för läkarna.

  102. Mer vill ha mera.

  103. Det här är ju lite intressant,
    det här perspektivet.

  104. Vi valde också att ställa frågan
    nyligen till studenter.

  105. Då är det socionomstudenter,
    läkarstudenter och psykologstudenter.

  106. Hur de ställde sig till det här
    om vad som är orsaken till...

  107. Det var en fråga om alkoholberoende,
    men också om ohälsa i stort-

  108. -och även andra frågor
    om diabetes etc.

  109. Just vid frågan om alkoholberoende
    ser mönstret lite annorlunda ut.

  110. Den här första stapeln
    är läkarstudenternas svar.

  111. Längst ner i botten
    är det biologiska orsaker-

  112. -mellan psykologiska orsaker
    och högst upp sociala.

  113. Det är en ganska jämn fördelning.
    Man tycker att...

  114. ...orsakerna bakom fördelar sig likt.

  115. Samma för psykologstudenter
    och socionomstudenter.

  116. Här har vi en viss förändring.

  117. Det kanske finns en del att göra
    kring frågan som rör samsyn.

  118. Det som är intressant, trots
    en lite splittrad syn kring frågan-

  119. -är att det är mer enighet när
    det gäller önskan om att få samverka.

  120. Vi ställde en fråga om hur man
    samverkar. Den var rätt bristfällig.

  121. När vi frågade
    hur man önskar samverka-

  122. -såg det riktigt positivt ut.

  123. Här ser ni de som jobbar
    professionellt inom vården.

  124. Socionomen säger "jag vill samverka
    med läkare och psykologer".

  125. 60 % och 57 %.

  126. Läkarna säger samma sak.
    Man önskar en samverkan med de andra.

  127. Min egen yrkeskår
    var den som ville samverka minst.

  128. Men de vill ändå samverka
    med läkare och socionomer.

  129. Studenterna säger samma sak. Man
    har en vision om att i arbetslivet-

  130. -vill man samverka
    med olika yrkesgrupper.

  131. Siffrorna här är till och med högre.
    Man har en stark önskan om samverkan.

  132. Snabba reflektioner.
    Man kan prata om idealisten.

  133. Under utbildningen
    finns en positiv inställning-

  134. -till ett biopsykosocialt perspektiv
    och till att samverka-

  135. -med olika yrkesgrupper. Det
    kanske händer nåt på arbetsplatsen.

  136. Då kommer realisten,
    andra saker kommer ikapp.

  137. Det är budget, personalbrist,
    omorganisationer etc.

  138. Det blir kanske i praktiken enklare
    att förhålla sig till sitt eget spår-

  139. -än att försöka flytta på berg och
    starta upp stora samverkansprojekt.

  140. Samtidigt vill jag betona
    att vi och andra har visat samma sak.

  141. Att det finns en stark potential
    och önskan om att få samverka.

  142. Att ha en samsyn. Vi behöver
    ta hand om det här och utveckla det.

  143. Stimulera genom kompetensutveckling,
    utvecklingsarbete och forskning.

  144. Det tredje temat knyter ihop
    de här två sakerna jag har sagt.

  145. Att arbeta för gemensam terminologi.
    Att det i sin tur stärker samsynen-

  146. -kring beroendeproblematik
    och samverkansfrågan.

  147. För att klara det,
    behöver vi ett steg innan:

  148. Det handlar om utbildning, utveckling
    och forskning. Här kan CERA komma in-

  149. -som ett kunskaps-
    och kompetenscentrum.

  150. Som ett stöd för de här frågorna.
    Att utbilda och bedriva forskning-

  151. -och bedriva utbildningsarbeten.
    Det har CERA lång erfarenhet av.

  152. CERA är ett tvärvetenskapligt
    och partsammansatt kunskapscentrum-

  153. -vid Göteborgs universitet. Det
    har funnits som centrum sedan 2012.

  154. Vi har en längre historia,
    nånstans runt 2004 etablerades vi.

  155. Sen har vi vuxit. Vi jobbar
    för regionen och på nationell nivå.

  156. Vi består av 40 forskare
    vid Göteborgs universitet-

  157. -inklusive några andra högskolor
    som vi har runtom i regionen.

  158. Detta leds av en partsammansatt
    styrgrupp. Jag återkommer till det.

  159. CERA:s huvudsakliga målsättning-

  160. -är att stärka och utveckla
    forskning och utbildning-

  161. -i frågor som rör just ANDTS,
    både regionalt och nationellt.

  162. Man kan säga att CERA
    vilar på forskning och utbildning.

  163. Vi får mycket implementerings-
    och expertuppdrag.

  164. Det kan vara Socialstyrelsen,
    Socialdepartementet eller andra.

  165. Det som är ett signum för CERA
    och det här kunskapscentrumet-

  166. -är att det är en samverkansfråga
    där vi är navet.

  167. Vi har ett nav kring att samverka
    kring forskning och utbildning.

  168. Vi fick också 2014 samverkanspriset
    av Göteborgs universitets rektor.

  169. Regionen är stor, många kommuner.
    En stor del av Sverige.

  170. Vi är glada att vi redan i dag
    är ett kunskapscentrum-

  171. -och kunskapsstöd regionalt när det
    gäller alkohol, dopning, narkotika-

  172. -psykisk ohälsa, och att vi nu också
    kan vara det kring spelproblematik.

  173. Vad kan vi då göra för nåt?
    Eller vad är det vi gör?

  174. Jag vill måla med en bred pensel,
    eftersom vi är många olika forskare.

  175. Allt från samhällsvetenskapliga ämnen
    till mer företagsekonomiska ämnen-

  176. -till mer neurobiologiska.

  177. Det finns ett spann mellan samhälls-
    frågor och molekylärbiologiska.

  178. En del av forskarna inom CERA
    jobbar med preventionsforskning.

  179. Det är särskilt viktigt nu
    med uppdraget kring spelproblematik-

  180. -för att det också gäller barn
    och ungdomar.

  181. En del jobbar med behandlings-
    forskning, såväl medicinsk-

  182. -som mer psykologisk och psykosocial.

  183. Vi har hört om insatser
    som skulle kunna vara aktuella-

  184. -när det gäller
    problem med spel om pengar.

  185. Bland annat KBT. Man kan tänka sig
    forsknings- och utvecklingsarbete-

  186. -kring vissa insatser som vi vet
    är verksamma inom alkoholområdet.

  187. Som återfallsprevention
    och motivationshöjande behandling.

  188. Att göra de spelanpassade
    och utveckla dem inom ramen för FoU.

  189. Implementeringsforskning
    bedriver vi också.

  190. Det handlar inte bara
    om hur implementering ska gå till-

  191. -utan forskning på implementeringen.
    När ni jobbar med implementering-

  192. -som när ni inför en ny behandlings-
    metod eller vissa instrument-

  193. -kan vi följa processen och se hur ni
    implementerar för att utvärdera det.

  194. Organisationsforskning
    bedriver vi också-

  195. -med fokus på offentlig sektor.

  196. Där studeras bland annat
    olika organisatoriska lösningar.

  197. Det är med fokus på sånt som
    kan främja och hindra ANDTS-arbetet.

  198. Ett forskningsspår som vi haft
    lång tid och håller på att utveckla-

  199. -som är spännande, det är att flytta
    in praktiken till laboratoriet...

  200. Det är
    att bedriva samverkansforskning.

  201. Där kan vi jobba
    med speciella modeller-

  202. -där man arrangerar samtal
    mellan olika aktörer.

  203. Det kan vara socialtjänst,
    kriminalvård och hälso- och sjukvård-

  204. -som bedriver gemensamma frågor.

  205. Att de får samtala.
    Sen har vi vetenskapliga inspel.

  206. I de inspelen kan vi korrigera
    om samverkansformerna glider iväg.

  207. Parallellt
    studerar vi den här processen-

  208. -så att vi får en samverkansprocess
    in i rummet-

  209. -som vi direkt kan experimentellt
    studera. Ytterligare nåt vi bedriver.

  210. Vi gör andra saker. Vi har tagit fram
    kunskapsunderlag under många år.

  211. Vi ger riktade utbildningar.

  212. Vi jobbar också
    som vetenskaplig rådgivande instans.

  213. Finns mycket mer information
    att hämta på hemsidan.

  214. CERA leds av en styrgrupp.
    Bara för att ni ska se komplexiteten-

  215. -och det jobb som vi tänker
    när det gäller ANDTS-frågor...

  216. Att vi får det här
    tvärvetenskapliga perspektivet-

  217. -med i arbetet som vi gör hela tiden.

  218. Då ser ni att från universitetet
    har vi en rad olika personer-

  219. -som är forskare
    från olika typer av institutioner-

  220. -för att vi ska få den
    tvärvetenskapliga kompetensen i CERA.

  221. Sen har vi externa parter
    som sitter med i styrgruppen.

  222. Det är de här för tillfället.

  223. Det är Beroendekliniken, FoU Väst,
    länsstyrelsen och kriminalvården-

  224. -och Kunskapsstöd för psykisk hälsa.

  225. Vi tillsammans
    utgör styrgruppen för CERA.

  226. Vi har i linje med allt arbete som
    pågår och material som produceras-

  227. -skapat en så kallad plugg
    på vår hemsida.

  228. Där samlar vi material. Det är sånt
    vi har hört mycket om här.

  229. Folkhälsomyndighetens, Social-
    styrelsens och vårt eget material.

  230. Ni är välkomna att titta där.

  231. Med det stannar jag här. Tack. Vad
    mycket spännande vi har framför oss!

  232. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om CERA

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spelberoende
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Synen på psykisk sjukdom

Under 1800-talet byggdes psykiatriska institutioner upp runt om i Sverige. Vi besöker Vadstena hospital där bland annat snurrstolar och kräkmedel användes för att behandla patienterna. Cecilia Riving berättar om gränsdragningen mellan sjukt och normalt.

Fråga oss