Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Behandling vid spelproblemDela
  1. Vår behandlingsmetod är KBT,
    kognitiv beteendeterapi-

  2. -och det är det som rekommenderas
    i Socialstyrelsens nya kunskapsstöd.

  3. Kristina Wetterstrand, psykolog-

  4. -och ena halvan av spelberoende-
    teamet i Göteborg.

  5. Jag ska prata om behandling vid spel-
    problem och hur vi jobbar med det.

  6. Först lite bakgrund om oss
    i teamet.

  7. Vi tillhör Göteborgs stad
    och är en kommunal verksamhet.

  8. Vi finns vid Masthuggstorget-

  9. -där vi delar mottagning
    med två andra verksamheter.

  10. Dels Respons alkoholrådgivning,
    dels Barnteamet.

  11. Det är praktiskt
    att alkoholrådgivningen är där-

  12. -för det finns en viss överlappning
    mellan de båda grupperna-

  13. -alltså personer med både spel- och
    alkoholmissbruk, då kan vi samarbeta.

  14. Barnteamet ger stöd åt barn
    i familjer med någon typ av missbruk-

  15. -av alkohol, droger eller spel-

  16. -så dit kan vi också hänvisa
    de av våra klienter som har barn.

  17. Teamet har funnits sedan 2004
    och det är två heltidstjänster-

  18. -som jobbar med rådgivning
    och behandling-

  19. -åt personer som har problem med spel
    om pengar, och till deras nära.

  20. Hur hittar man då till oss?
    Vi tar sällan emot remisser-

  21. -utan folk söker på egen hand,
    de hittar vår broschyr-

  22. -eller så gör man som de flesta,
    googlar på "spelberoende Göteborg".

  23. Sen ringer man eller mejlar
    och bokar tid för nybesök.

  24. När någon ringer försöker vi
    boka tid snart, gärna inom en vecka-

  25. -för många upplever att läget är akut
    och mår fruktansvärt dåligt.

  26. Tyvärr är det inte en grupp
    som söker hjälp i god tid-

  27. -när man börjar få problem
    och det skaver någonstans-

  28. -utan många utvecklar allvarliga
    problem och mår väldigt dåligt.

  29. Så vill vi träffa dem
    så snart det bara går.

  30. Då får man komma till mottagningen
    och träffa mig eller min kollega.

  31. Vi ställer frågor för att bedöma,
    framför allt kring spelproblematiken-

  32. -men också att annat, det är jätte-
    viktigt att stämma av övrigt mående.

  33. Det är mer regel än undantag
    att man har depression eller ångest.

  34. Det är jätteviktigt att fråga
    kring suicidtankar.

  35. När vi har gjort en bedömning inform-
    erar vi om Spelberoendes förening-

  36. -för vi vet vilket fantastiskt stöd
    man får från föreningen.

  37. Sen informerar vi om vår egen
    verksamhet och behandling.

  38. En behandling är en långsiktig
    process, en förändring tar lite tid-

  39. -och vi vill skicka med något som man
    kan ha nytta av redan samma dag.

  40. Det kallar vi för
    våra "akutåtgärder".

  41. Det är en lista med lite råd
    och saker man kan göra-

  42. -för att begränsa sina möjligheter
    att spela.

  43. Man kan spärra sina spelkonton,
    någon kan ha hand om ens ekonomi-

  44. -man kan lämna över bankdosan
    och klippa kreditkorten.

  45. Utan pengar är det svårt att spela.

  46. Man kan lägga in filter i datorn
    som spärrar spelsajter.

  47. Sen pratar vi om behandling, och
    om personen är intresserad av det-

  48. -och vi tror att det är till nytta
    spikar vi lite datum.

  49. Vår behandlingsmetod är KBT,
    kognitiv beteendeterapi-

  50. -och det är det som rekommenderas
    i Socialstyrelsens nya kunskapsstöd.

  51. Förstahandsvalet,
    när det är lämpligt, är KBT i grupp.

  52. Ibland är det inte lämpligt
    att gå i grupp-

  53. -om man har någon annan typ av
    problematik som kan göra det svårt.

  54. Det kan vara att man inte talar
    tillräckligt bra svenska.

  55. Tolk kan vi erbjuda
    vid individuella samtal-

  56. -men det är knivigt
    att jobba med tolk i grupp, tyvärr.

  57. Vi har som krav för att få vara med
    i en grupp att man har bestämt sig-

  58. -för att sluta spela helt och hållet,
    alltså en nolltolerans.

  59. -och det är för att minska risken
    för att de här personerna-

  60. -kan påverka varandra
    på ett negativt sätt.

  61. Om det är olämpligt eller om man inte
    vill gå i grupp, det är frivilligt-

  62. -så kan man gå en KBT-behandling
    individuellt och träffa behandlare-

  63. -och det går också bra.
    Det är kanske fifty-fifty-

  64. -hur många som går i grupp
    och individuellt.

  65. Alla går inte i KBT, vi kan också ha
    andra typer av samtal.

  66. Det kan vara stöd- eller parsamtal,
    man kanske vill komma med partnern.

  67. Vi kan ha uppföljande samtal.
    En del vill sluta spela på egen hand-

  68. -men boka in en tid längre fram
    för att stämma av.

  69. Går det bra? Går det inte bra? Man
    kanske behöver någon mer insats.

  70. Varför förespråkar vi KBT i grupp?
    Varför är det förstahandsvalet?

  71. Inte av kostnadseffektiva skäl.
    Nu har jag inte räknat på detta-

  72. -men jag tror inte att det är det,
    för det är små grupper-

  73. -vi är två behandlare
    och det är långa sessioner.

  74. Men det finns en kvalitet i att gå
    i grupp. De personer som går i grupp-

  75. -blir ofta viktiga för varandra
    och det är en styrka i samhörigheten.

  76. Många känner sig väldigt ensamma
    och har kanske aldrig pratat om det.

  77. -och att få göra det med andra
    som vet vad man går igenom-

  78. -finns det ett väldigt värde i.

  79. Kognitiv beteendeterapi handlar om
    att förändra tankemönster-

  80. -och att förändra handlingar
    för att nå ett mål man har satt upp.

  81. Det här målet ska vara
    tydligt formulerat och mätbart.

  82. Vi jobbar ju med spelbehandling,
    så det handlar om spelrelaterade mål.

  83. Det vanligaste målet
    hos våra klienter-

  84. -är att sluta spela helt och hållet,
    alla typer av spel.

  85. Många vi träffar har försökt
    att spela lite grann-

  86. -få kontroll på spelet
    med maxbelopp och så-

  87. -men har man allvarliga problem
    kan det vara svårt-

  88. -och ofta så är det nolltolerans
    som är det rimliga målet att ha.

  89. Behandling har tydligt fokus
    på spelproblematiken-

  90. -och så jobbar vi med hemuppgifter,
    som i klassisk KBT.

  91. Hemuppgifter är en jättebra grej.

  92. Man spar tid, men viktigast är att en
    förändring inte ska ske i terapin-

  93. -utan det är ett sätt att föra ut det
    i verkligheten utanför terapirummet.

  94. Det är ju den som räknas,
    i vår vardag.

  95. Där kan vi hämta information om oss
    själva och testa nya tankar-

  96. -nya sätt att agera
    och se hur det blir för oss.

  97. Här ser ni schemat för en grupp-
    behandling. Det är den gröna rutan.

  98. En individuell KBT-behandling
    innehåller i stort sett detsamma.

  99. Det är egentligen bara gruppformatet
    som skiljer-

  100. -och att det är kortare sessioner, en
    timme i stället för två och en halv.

  101. Sitter man med en person
    har man större möjlighet-

  102. -att skräddarsy behandlingen
    efter den personen.

  103. Man kan lägga till, dra ifrån,
    lägga lite mer fokus på vissa saker.

  104. En grupp håller sig mer
    till en originalstruktur.

  105. Så därför visar jag schemat
    för en grupp här.

  106. Behandlingen har också inslag
    av MI - motiverande samtal.

  107. Det är en samtalsmetod-

  108. -där man inte ger uppmaningar
    utan ställer frågor-

  109. -för att öka en persons motivation
    att förändra ett beteende.

  110. En grupp ses vid åtta tillfällen
    en gång i veckan under 2,5 timmar.

  111. Den behandling vi jobbar med-

  112. -har sitt ursprung i den här boken,
    "Till spelfriheten", av Liria Ortiz.

  113. Vi kör inte strikt
    enligt den här manualen-

  114. -utan den har omarbetats efter hand
    under årens lopp av teamet.

  115. Men det här är ursprunget, så är man
    intresserad av spelbehandling-

  116. -så är det en bok
    som jag varmt kan rekommendera.

  117. Den finns dessutom, tror jag,
    publicerad i sin helhet på nätet-

  118. -så den är väldigt lättillgänglig.

  119. Men om vi tittar igen på schemat
    så ser man att det är olika teman.

  120. Varje session
    har ett förbestämt tema.

  121. Inledningsvis handlar det
    om att lära känna sitt spelberoende.

  122. Vad är ett spelberoende?
    Varför fick just jag det?

  123. Hur fungerar hjärnans belönings-
    system som skapar beroende?

  124. Vad är det som triggar i gång mig
    att känna suget att spela?

  125. Sen jobbar vi med tankefällor
    och tillåtelsetankar.

  126. Den femte sessionen får vi besök
    från spelberoendes förening.

  127. Då kommer Patrik eller Jimmy
    och berättar dels om föreningen-

  128. -dels om sin personliga berättelse
    om att ha allvarliga spelproblem-

  129. -men att bli spelfri.

  130. Det brukar vara ett mycket uppskattat
    inslag hos våra gruppdeltagare.

  131. Det är väldigt gripande att få ta del
    av någon annans berättelse-

  132. -och väldigt hoppingivande att se
    att man kan ha allvarliga problem-

  133. -men att man kan bli spelfri
    och bygga sig ett bra liv.

  134. De avslutande sessionerna fokuserar
    på framtiden och återfallsprevention.

  135. Vad finns det för risker och
    fallgropar? Hur ska jag undvika dem-

  136. -och undvika att återfalla
    i spelande?

  137. Sen har varje session
    ett visst upplägg och struktur-

  138. -en agenda, på KBT-språk.

  139. Varje gång vi ses
    stämmer vi av målet - spelfriheten.

  140. Hur har det gått under veckan?
    Har jag spelat eller inte?

  141. De flesta lyckas faktiskt hålla sig
    spelfria under hela behandlingen-

  142. -och det är ju helt fantastiskt.

  143. Om det händer att man spelar,
    för det händer ju givetvis-

  144. -då vill vi att man berättar det,
    och om man vill och tillåter det-

  145. -så använder vi det som diskussions-
    underlag och lär oss av det som hänt.

  146. Vad var det som hände
    och vad kan jag göra i framtiden-

  147. -för att undvika att det händer
    på samma sätt igen?

  148. Sen jobbar vi utifrån temat
    för dagen.

  149. Man får information och gör övningar
    och hemuppgifter kopplade till temat.

  150. Så kan det se ut.

  151. Jag ska ägna resten av min tid
    åt att ge er exempel på-

  152. -hur hemuppgifter
    och övningar kan se ut-

  153. -så får ni lite inblick i
    hur våra samtal kan gå.

  154. Det här är en övning med tydlig
    MI-koppling, ambivalenskorset.

  155. Här ska man lista alla fördelar
    och nackdelar man kan komma på-

  156. -med att fortsätta spela
    eller att sluta spela.

  157. Så här kan den se ut
    efter att den har blivit ifylld.

  158. Det kan tyckas vara
    en nästan simpel övning-

  159. -men den är förvånansvärt effektfull.
    När man får det så här överskådligt-

  160. -så blir det väldigt tydligt
    vilka konsekvenser spelet medför.

  161. Om man tittar på fördelarna
    kan man se att de ofta är ganska få.

  162. De är ganska kortsiktiga, medan
    nackdelarna är fler, de är tyngre-

  163. -och man får ofta dras med dem
    under betydligt längre tid.

  164. Då kan man fundera
    om det verkligen är värt det.

  165. Här har vi en övning som är hämtad-

  166. -från avsnittet om tankefällor
    och tillåtelsetankar.

  167. Det är tankar som uppmuntrar
    och lurar mig att spela-

  168. -tankar som säger att spelande
    är en jättebra idé.

  169. Vi människor är inte så vana
    att tänka att vi har tankar-

  170. -utan det som far genom huvudet
    ser vi som sanningen-

  171. -eller som en direkt avspegling
    av verkligheten.

  172. I det här avsnittet får vi lära oss
    att så är det tyvärr inte.

  173. Tankar är tolkningar, de kan
    innehålla sanningar men också lögner-

  174. -och kan också vara förvrängningar
    av verkligheten.

  175. Vi försöker få fatt i tankarna
    kopplade till spel. Vad säger de?

  176. Är de sanna eller försöker de lura
    mig? vad är egentligen verkligheten?

  177. Är man inte så van är det svårt att
    få fatt i hur det låter i huvudet-

  178. -innan man väljer att spela. Därför
    är övningen en hjälp på traven.

  179. Här har vi 30 vanliga tankefällor
    om man har ett spelberoende.

  180. Man ska läsa igenom dem och kryssa
    för de tankar man känner igen-

  181. -som man har tänkt någon gång,
    eller som man har tänkt ganska ofta.

  182. Det är inte ovanligt att klienter
    kryssar för samtliga tankar.

  183. Om ni ögnar igen dem ser ni att det
    är återkommande teman på tankar.

  184. Det är tankar som tänker
    att det finns ett system i spelen-

  185. -och att man kan överlista dem
    om man är smart.

  186. Tankar som missförstått
    hur slump fungerar.

  187. Det är tankar om att man har kontroll
    fast man inte har det.

  188. Tankar om att fortsätta spela för att
    vinna tillbaka förlorade pengar.

  189. Det klassiska: "Jag måste vinna
    tillbaka för att betala skulderna."

  190. Tankar om att man mår bra
    av att spela-

  191. -och att det är ett enkelt sätt
    att tjäna pengar.

  192. Vi diskuterar och letar bevis
    för och emot.

  193. Vad är sanning? Hur ser verkligheten
    ut? Hur ska jag hantera tankarna?

  194. Det här är en hemuppgift,
    man ska fundera över andra saker-

  195. -som man kan göra
    i stället för att spela.

  196. Om man har ett spelberoende
    har man ofta lagt mycket tid på spel-

  197. -och slutar man spela
    får man mycket tid över.

  198. Och då är det ju bra att fylla tiden
    med andra saker.

  199. Både för att man ska må bra
    och för att det gynnar spelfriheten.

  200. Är man fullt sysselsatt med annat
    har man inte så mycket tid över-

  201. -så mycket möjlighet eller så mycket
    fokus på att spela. Och det är bra.

  202. Så vad ska man ägna sig åt i stället?

  203. Det kan vara precis vad som helst
    efter tycke och smak.

  204. Träning, virka grytlappar,
    hoppa fallskärm, vad som helst.

  205. Social färdighetsträning.

  206. I den här hemuppgiften
    ska man fundera över det.

  207. Om jag får frågan "ska du vara med
    och spela?", vad svarar jag då?

  208. Det kan vara knepigt,
    social press är en återfallsfaktor.

  209. Såna situationer kan vara svåra.
    Man kan göra det för att vara social.

  210. Man vet inte riktigt
    hur man ska hantera det.

  211. Det är ofta enklare om man
    har funderat igenom det i förväg.

  212. Man har ett färdigt svar att langa
    fram i stället för att stå och tveka.

  213. Så det gör vi här, vi formulerar svar
    och rollspelar svaren också-

  214. -så att det ska kännas lättare
    att säga de här orden-

  215. -sen när situationen väl uppstår.

  216. Här är mitt sista exempel
    på en sån här hemuppgift.

  217. Den är hämtad från avsnittet
    om återfallsprevention.

  218. Här har vi kartlagt risker,
    både vanliga generella risker-

  219. -och vad som är den enskilda
    individens största personliga risker.

  220. Sen ska man formulera en krisplan-

  221. -om en krissituation uppstår
    och man får ett sug att spela.

  222. Vad ska jag göra då?
    Hur ska jag tänka? Vad kan jag göra?

  223. Kan jag be någon om hjälp?
    Vilka strategier kan jag använda?

  224. Den är bra att spara och ha nära
    till hands för att påminna sig.

  225. Hur går det då för de personer
    som genomgår en KBT-behandling?

  226. Jo, de som genomgår
    en fullständig KBT-behandling-

  227. -ställer vi frågor till vid
    avslutningen, bland annat frågan-

  228. -"har ditt problem med spel föränd-
    rats?" Man får olika alternativ.

  229. Cirkeln ska föreställa ett diagram,
    det ser lite knepigt ut.

  230. Det som det försöker säga,
    det här är 2017 års siffror-

  231. -då svarade 100 % av dem som
    genomgick en fullständig behandling-

  232. -att de hade blivit bättre
    eller mycket bättre.

  233. Det är väldigt rolig läsning-

  234. -men man ska vara försiktig med
    att tolka in för mycket-

  235. -för det här är personer
    som gick en hel KBT-behandling.

  236. Det är inte alla som påbörjar
    en KBT-behandling. Vissa hoppar av.

  237. De ser vi inte här.
    De vet vi inte alltid så mycket om.

  238. Sen vet vi att det ofta går
    ganska bra-

  239. -för de personer vi slutar träffa.
    Många har blivit spelfria.

  240. Men hur står sig resultaten över tid?
    Vad händer sen? Det är jätteviktigt.

  241. Det finns väldigt lite forskning
    kring det-

  242. -och vi har inte vetat
    hur det går för våra klienter.

  243. -men förra året införde vi därför
    en uppföljning.

  244. Sex månader efter att man avslutat
    behandlingen hos oss-

  245. -får man sms och mejl med frågor
    som man besvarar anonymt.

  246. Det handlar om hur det har gått
    och vi hoppas få in lite mer svar.

  247. Nu är det så nytt att vi inte hunnit
    sammanställa några resultat.

  248. Jag tycker att det ska bli
    jättespännande att följa det.

  249. Så... Tack så mycket
    för att ni lyssnade.

  250. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behandling vid spelproblem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spelberoende
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.