Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Att förebygga spelproblemDela
  1. Det här med trygg uppväxt.

  2. Ju bättre förutsättningar vi ger,
    desto bättre blir det även för spel.

  3. Jättekul att vara här. Inte minst
    för att ni har bra förutsättningar-

  4. -här i Västra Götaland. Ni har en
    Länsstyrelse som har intresserat sig-

  5. -för spelfrågan innan. Nu finns ju
    ett uppdrag även för Länsstyrelserna-

  6. -men ni har tänkt lite före.
    Vi har kamratföreningarna-

  7. -som har jobbat länge
    och har en oerhörd kunskap-

  8. -och spelberoendeteamet.
    Det finns förutsättningar-

  9. -att göra den nya lagstiftningen till
    nåt bra. Det är kul att komma hit.

  10. Jag jobbar på Folkhälsomyndigheten-

  11. -som har arbetat med spel om pengar
    sen 2003 ungefär-

  12. -när man skrev upp det
    som folkhälsomål.

  13. Jag ska inte berätta så mycket om
    vad vi gör, men jag ska prata en del-

  14. -om vårt kunskapsstöd.
    Det kommer mycket på slutet-

  15. -och det vill Lennart att jag pratar
    om. Han blir arg om jag inte hinner.

  16. Vi har en befolkningsstudie
    som heter Swelogs.

  17. Många av siffrorna hämtas därifrån.

  18. Vi jobbar också
    med en hel del andra saker.

  19. Jag ska prata om förebyggande
    kring spel-

  20. -men jag ska också ge en övergripande
    bild till det förebyggande arbetet.

  21. Ni har så mycket kunskap om
    hur man jobbar-

  22. -kring drog- och alkoholfrågor.
    Ni har kunskap om bemötande-

  23. -och förebyggande arbete. Men jag
    kan bidra med spelkompetensen-

  24. -så jag kommer att ha övergripande
    fakta om problem med spel med pengar.

  25. "Nu blir det statistik."
    Jag älskar statistik-

  26. -så det blir ett och annat diagram.
    Var inte rädda. De bits inte.

  27. Jag säger vad det betyder.
    Ni behöver inte förstå dem.

  28. De finns i vårt kunskapsstöd,
    så ni kan gå in och titta sen.

  29. Ja! Anders gjorde en väldigt bra
    berättelse om vad spelproblem är-

  30. -och också siffror. 2 % av
    befolkningen har ett problemspelande.

  31. 31 000 har så allvarliga problem
    att det är ett beroende.

  32. Men sen har vi de
    som har fått allvarliga konsekvenser-

  33. -som har fått problem med spel-

  34. -utan att vara beroende.
    Det är 100 000 personer.

  35. Vi vill fånga upp de som har risk,
    och det är 300 000 personer.

  36. 4 % av befolkningen ligger i
    riskzonen för att utveckla beroende.

  37. De har kanske redan
    nån negativ konsekvens.

  38. Man kan få negativa konsekvenser
    utan att ha utvecklat beroende.

  39. Man kan köra rattfull
    utan att vara alkoholist.

  40. Jag kan förlora mycket pengar och
    får leva med konsekvenserna länge.

  41. Totalt har 6 % nån grad av
    spelproblem, alltså 450 000 personer.

  42. 450 000 personer är hela den vuxna
    befolkningen i Göteborgs kommun.

  43. De som är 16-84 år.
    Det är plötsligt ganska många.

  44. Dessutom har vi sett... Om vi frågar
    personer om de har spelproblem-

  45. -och sen frågar dem ett år senare,
    är det 100 000 personer-

  46. -som inte längre har problem. Men
    det kommer in 100 000 nya personer.

  47. Man kommer och går.
    En större del av befolkningen-

  48. -har nån gång
    haft problem med spel om pengar.

  49. De som är mer stabila
    är de som har allvarliga problem.

  50. Där går man inte in och ut så mycket.
    De senaste tio, tjugo åren-

  51. -har de här 2 %...

  52. Man hör ofta att 2 %
    av befolkningen har spelproblem.

  53. Det har varit konstant i 20 år.
    "Har inget hänt?"

  54. Jo, för andelen som spelar har
    minskat mycket de 20 senaste åren.

  55. Nu var det ungefär 60 %,
    innan var det 90 %.

  56. Men omsättningen på spel går upp.
    Vi spelar för mer pengar i dag.

  57. Andelen som spelar är lika hög. De
    som spelar, spelar för mer pengar-

  58. -och har högre risk av spelproblem.
    Det är viktigt att ha med oss.

  59. Det här är en annan statistisk grej
    som ni kommer att få mardrömmar av.

  60. Det här är omsättningen på spel
    i Sverige. 100 % av omsättningen.

  61. Vi ser hur stor del
    som kommer från olika spelare.

  62. 2 % av spelarna
    står för 50 % av omsättningen.

  63. Hade det varit jämnt fördelat,
    hade det varit en sån linje.

  64. Det vill säga att...

  65. Jag menar att vi inte ska tro att
    spelbolag och kommersiella aktörer...

  66. Hela spelpolitiken ska stå
    för en sund och säker spelmarknad.

  67. Vi som samhälle måste sätta upp
    regler. Det är lite naivt att tro-

  68. -att man
    inte är intresserad av storspelarna.

  69. Det är där omsättningen ligger. Det
    är inte säkert att de har problem-

  70. -men de spelar för väldigt mycket
    pengar, och det finns en koppling.

  71. Vissa spelformer är förknippade
    med spelproblem i olika utsträckning.

  72. Det här är befolkningssiffror, och
    de bekräftar siffror från stödlinjen.

  73. Här är omsättningen på spelformer.
    Vi har kasinospel och poker.

  74. Vi ser
    att på spelautomater och kasinospel-

  75. -kommer nästan 75 % från de
    som har problem med spel om pengar.

  76. Dessutom är det en liten del
    som har viss risk.

  77. Det etiska är en viktig princip.

  78. Hur etiskt är det att så här
    mycket pengar kommer från en grupp-

  79. -som har det väldigt tufft?

  80. Många i gruppen...
    Jag ska inte prata så mycket om...

  81. ...andra variabler, men det är folk
    som redan har det ganska kämpigt.

  82. Det ska man bära med sig för att bli
    motiverad, och för att ställa krav-

  83. -på lagstiftning och annat.

  84. Det handlar om jämlikhet
    och om vad vi vill med samhället.

  85. Siffran 2 % är kopplat till ohälsa,
    spelproblem. Här har vi inkomst.

  86. Det blir inte så många diagram. Det
    är värst i början. Det blir bättre.

  87. De här uppe tjänar ganska lite,
    och här nere är de som tjänar bättre.

  88. Det är fler som har problemspelande
    i grupperna med lägre inkomst.

  89. Vi blir inte så överraskade, men vad
    blir konsekvenserna av spelproblemen?

  90. Av de som har spelproblem här,
    2,3 %,-

  91. -har en tredjedel allvarlig, psykisk
    ohälsa i gruppen som har låg inkomst.

  92. Vi kan gå ner här.

  93. Det finns en tydlig, social gradient,
    som handlar om konsekvenserna-

  94. -av spelproblem. Det är inte bara
    att man får dem, utan vad de blir.

  95. Nähä, nu var den bilden borta.

  96. Jag hade en jättefin bild. Jag
    träffade skuld- och budgetrådgivare.

  97. "Hur många har träffat nån
    med spelproblem?"

  98. Hela salen räckte upp handen. Jag
    tog ett kort och lade ut på Twitter.

  99. Det här är en yrkesgrupp som vet...
    Jag kan göra samma sak.

  100. Jag har inte kameran på mig.
    Ekonomi är intressant.

  101. Vi pratar annars mycket om psykologi,
    men mycket av spelproblemen-

  102. -handlar om pengar och ekonomi,
    så jag vill ta några små saker.

  103. Snabblån är en sån sak.

  104. Det är typ sms-lån,
    som har en effektiv ränta mellan...

  105. ...500 och 5 000 %.

  106. Det är inte så bra lån,
    som alla vet om.

  107. Ungefär 1 % av befolkningen
    har tagit sms-lån det senaste året.

  108. När vi tittar på spelproblem
    är det 1 % av befolkningen.

  109. Om man har allvarliga spelproblem,
    har nästan alla tagit snabblån.

  110. Och man har tagit många.

  111. Vi vet att dålig ekonomi
    påverkar hälsan.

  112. Att vara skuldsatt är en stress.
    Att ha dåligt med pengar-

  113. -är inte bra för hälsan, att vara
    överskuldsatt ökar ohälsan ännu mer.

  114. Spelproblem på det är inte bra.

  115. Det här är från Folkhälsoenkäten,
    där man frågar-

  116. -om man klarar sina utgifter
    och om man är i ekonomisk kris.

  117. Inte överraskande
    har man mycket ekonomisk kris.

  118. Det har betydelse i vilka
    verksamheter vi hittar personerna.

  119. Det är inte bara spelare som drabbas,
    utan anhöriga.

  120. 170 000 delar hushåll med nån
    som har spelproblem.

  121. Sen finns det ju kollegor
    och släktingar som också påverkas.

  122. 80 000 av dem är barn.

  123. Jag brukar visa den här bilden.
    Det är ett barn av 25, en skolklass.

  124. När det gäller alkohol är det 5 barn.

  125. Men folk kommer och går.
    Man lever med konsekvenserna längre-

  126. -även när man inte längre har
    spelproblem. Då är det mer än 1 barn.

  127. Ni som redan jobbar med missbruk
    eller med barn och unga-

  128. -vet att skillnaden
    inte är stor mellan missbruken.

  129. Det kommer in mer ekonomi här,
    men försummelse och annat kommer in.

  130. Det finns många familjer
    med spelproblem-

  131. -där problemen inte finns,
    men sannolikheten är högre.

  132. En viktig ingång är att barn
    har rätt till en spelfri uppväxt.

  133. Det handlar om vuxnas spelande,
    som påverkar barnen.

  134. Det handlar också om barnens
    spelande, och där kan vi förebygga.

  135. Trots åldersgränser spelar många
    ungdomar. En fjärdedel av killarna.

  136. Då är det mest pokerspel,
    lotter och sportspel.

  137. När det gäller tjejerna
    är det mest lotter och spelautomater.

  138. Bland de ungdomar
    som spelar på onlinespel-

  139. -har 40 % spelproblem.

  140. Det är förknippat med problem
    för ungdomarna.

  141. Vi säger inte
    att vuxna inte ska spela-

  142. -men när det gäller ungdomar ska
    vi motverka att unga börjar spela.

  143. Det hänger ihop med alkohol. Tittar
    vi på de ungdomar som har problem-

  144. -är sambandet ännu större,
    men jag tänkte skona er.

  145. Nej, det tänkte jag inte.

  146. Men det här är ett roligare diagram.
    Jag gillar alla diagram.

  147. Jag tycker jättemycket om dem.
    Det här säger faktiskt-

  148. -att åldersgränser har betydelse.
    Vi har tjejer, vi har killar.

  149. Den ljuslila är minderåriga,
    16-17 år. För tjejer spelar det-

  150. -inte så stor roll att fylla 18 år,
    men för killar är det jättestort-

  151. -när man får börja spela.

  152. Nu kommer maskulinitet
    och könsskillnader in.

  153. Det är viktigt. Åldersgränser
    och tillsyn spelar roll.

  154. Där kan man komma in lokalt
    och regionalt.

  155. Det här är min son Manne.
    Han är en "gamer".

  156. Jag pratar om spel om pengar
    hela tiden.

  157. Vi har sett i våra undersökningar
    att dataspel är en riskfaktor-

  158. -för att utveckla spel om pengar.
    Det är inte två helt olika vägar.

  159. Jag ska inte säga så mycket,
    men jag vill lyfta nåt relevant.

  160. Det kommer allt fler inslag i spelen,
    som sätter i gång samma saker-

  161. -i hjärnans belöningssystem.
    Lootboxar vet jag inte om ni-

  162. -eller era barn har stött på.
    Jag har upptäckt det hos min son.

  163. För riktiga pengar köper man lådor-

  164. -och i dem finns grejer
    man vill ha till sitt spel.

  165. Men man vet inte exakt vad som finns.
    Man kan bli besviken.

  166. Lotteriinspektionen, som har tillsyn-

  167. -har diskuterat
    om det är spel om pengar.

  168. För det mesta ser man det inte så.
    Ur ett förebyggande perspektiv-

  169. -är det viktigt att en generation
    växer upp med det här i hjärnan.

  170. Vi har åldersgräns på lotter, för
    det påverkar barn att börja spela.

  171. Men vi har den oerhörda marknaden med
    dataspel, som har de här elementen.

  172. En annan sak är att vi har
    en omreglering av spelmarknaden.

  173. Vi ska ha ett licenssystem.
    Det kan man också diskutera.

  174. Man kommer att införa vadhållning
    på e-sport, som Counterstrike-

  175. -Overwatch och såna spel. Danmark
    har gjort en liknande omreglering.

  176. Där såg man att 60 % av de
    som spelar på Danska Spels sida-

  177. -när det gäller e-sport,
    är 18-30 år.

  178. Samma grupp har ökat spelproblemen,
    och behandlingshemmen-

  179. -som finns i Köpenhamn har sett en...
    Nu ska vi se. Jag ska inte ljuga.

  180. Man har sett en förhöjning från 18 %
    till 47 % i den här åldersgruppen.

  181. Det har hänt väldigt mycket, och
    senast min son tittade på Overwatch-

  182. -gick jag in och kollade.
    Det är 2 miljoner som följer.

  183. Det är en jättemarknad man inte ser.

  184. Vi ska också vara beredda
    på det här inför omregleringen.

  185. Nu ska jag komma in på förebyggande
    arbete, som jag skulle prata om.

  186. Det här är inte spel, men
    det är viktigt med tidiga insatser.

  187. Vi har barndomen här.
    Har man bekymmer och inte gör nåt...

  188. Ju tidigare man kommer in,
    desto mer kan man bespara av elände.

  189. Vad påverkar spelaren?
    Det viktiga jag vill säga är-

  190. -att det finns en rad saker.
    Det handlar om vård och stöd.

  191. Vi ska prata om Socialstyrelsens
    rekommendationer sen.

  192. Hur är spelen utformade?
    Vilka lagar finns?

  193. Tillåter man vissa spelformer?
    Nätkasino kommer att tillåtas nu.

  194. Hur ser spelmiljön ut?
    Tillgänglighet?

  195. Och också individens situation.
    Socialt stöd och utbildning.

  196. Var kommer
    det kommunala och regionala in?

  197. Spellagstiftningen är viktig.

  198. Man har jobbat med Socialtjänstlagen-

  199. -för att få till lagändringar som
    hjälper folk. Där har man en uppgift-

  200. -men det blir kanske mer stöd och
    information. Men för tillgänglighet-

  201. -kan det regionala också ha en roll.

  202. När man ska jobba förebyggande, måste
    man veta vad som orsakar problemen.

  203. När det gäller spel är många
    riskfaktorer samma som för alkohol.

  204. Men också mer spelspecifikt.
    Att spela på vissa spel och dataspel.

  205. Att spela på skoltid återkommer
    vi till. Det är en riskfaktor.

  206. Det här kan man också kartlägga.

  207. Man kan kartlägga om folk
    har problem, på vilka spelformer-

  208. -och de här typerna av riskfaktorer.

  209. Den här känner ni säkert igen.
    Det finns många olika nivåer-

  210. -där vi kan göra insatser. Vi har det
    individuella, den enskilda personen.

  211. Sen har vi levnadsvanor,
    där spelandet kan komma in.

  212. Det sociala nätverket. Har man
    föräldrar eller kompisar som spelar?

  213. Hur ser det ut på arbetsplatsen?

  214. Ju längre ut man kommer, desto
    mer strukturellt. Nu är jag snabb.

  215. Jag tror också att de flesta
    har hört det här med olika nivåer.

  216. Universell nivå, som riktas till
    hela befolkningen, som åldersgränser.

  217. Man pekar inte ut en... En större
    lagstiftning är nåt som når alla.

  218. Sen kan man gå in på vissa
    riskgrupper. Jag ska visa några sen.

  219. Eller så jobbar man individbaserat-

  220. -individuellt med människor,
    med behandling.

  221. Och allt det här är lika viktigt.

  222. Det måste gå en linje
    mellan åtgärderna.

  223. Vi måste ha en spellagstiftning,
    som ser på konsumenträtt-

  224. -och har människors hälsa i centrum.
    Men vi ska också ha lokala-

  225. -och regionala verksamheter,
    som fångar upp och förebygger.

  226. Vad vet vi om att förebygga?
    Det kan ni läsa i den här rapporten.

  227. Den ingår i vårt kunskapsstöd, där
    vi kartlade det vetenskapliga stödet.

  228. Vi tog fram det vetenskapliga stödet
    för behandling.

  229. Det finns en del enstaka studier
    som tyder på det ena eller andra.

  230. Mycket verkar vara lovande
    inom spelansvar.

  231. Det här med att sätta gränser, titta
    på spelens utformning och hastighet-

  232. -men det behövs fler svenska studier.

  233. Vi vet att tillgängligheten
    är jätteviktig.

  234. När man tog bort spelmaskiner i Norge
    såg man att det hände mycket.

  235. Sen satte man tillbaka maskinerna.

  236. Men det är komplext. Vilka spelformer
    drar vi ner tillgängligheten på?

  237. Det är inte så enkelt som att säga
    att man ska minska tillgängligheten.

  238. Det här med utbildningsinsatser.
    Hur stärker man folk?

  239. Vi vet alla att det här med att
    jobba med stora bestämningsfaktorer-

  240. -med trygg uppväxt,
    är gemensamt med alkoholen.

  241. Ju bättre förutsättningar vi ger,
    desto bättre blir det även för spel.

  242. "Vad ska vi göra förebyggande?"
    Ge folk en ekonomi som funkar-

  243. -och se till att familjen funkar.

  244. Det är bra för spel också.
    Sen kan vi ha specifika program-

  245. -men tänk att spel ingår
    i det allmänna välfärdsbygget-

  246. -som faktiskt förebygger
    att folk råkar illa ut.

  247. När vi tittade
    på behov av åtgärder 2015...

  248. Vi har gjort en ny kartläggning
    med SKL, men jag har inga siffror än.

  249. Vi frågade om man såg ett behov. 63 %
    av regioner och landsting gjorde det.

  250. Det här var 2015. 36 % av kommunerna
    sa att de såg ett behov.

  251. Nästan hälften sa att de inte visste.

  252. Här kommer vi in på det intressanta.
    För att veta måste man kartlägga.

  253. Då kommer vi in på förebyggarcykeln.
    Den finns på nätet.

  254. Vi har försökt förklara
    vad man kan göra i de olika luckorna.

  255. Men det jag vill understryka är den
    första: "Kartläggning och analys."

  256. Hur ser det ut? Jag kan prata
    om riskgrupper på nationell nivå-

  257. -men det gäller
    att få lokal kännedom.

  258. Hur ser det ut på min skola, på min
    arbetsplats? Vad är det för grupper?

  259. Och sätt att kartlägga... Nu hoppar
    jag. Det finns en tanke i det här.

  260. Man kan kartlägga på olika sätt.
    Här är två olika instrument.

  261. En heter PGSI.
    Problemspelande är PGSI.

  262. Det använder vi
    i vår stora befolkningsstudie.

  263. NODS-PERC är ett av de instrument
    som Socialstyrelsen lyfte fram-

  264. -för att göra korta interventioner.

  265. Man kan ju kartlägga både kort i
    en verksamhet och på befolkningsnivå.

  266. Det finns olika sätt att mäta. Man
    kan titta på minderårigt spelande.

  267. Spelar man på en skola?
    Vad spelar man på?

  268. Nu ska jag knöla till saker
    med staplarna. Livet är staplar.

  269. Detta är Stockholm,
    men jag hoppas att ni hänger med-

  270. -för det här kan ni ha bäring av.

  271. "Spel om pengar i Stockholms
    stadsdelar." Killar i gymnasiet.

  272. Det är väldigt få
    av tjejerna som spelar där.

  273. Man satsar 200 kr.
    Det är olika i olika stadsdelar.

  274. Där borta har vi Skärholmen, Tensta,
    Rinkeby. Det ser lite olika ut.

  275. Vi tittar på spelproblem i de här
    stadsdelarna. Vi har höga staplar-

  276. -i hörnet vid Skärholmen,
    Tensta, Rinkeby.

  277. Om vi lägger ihop dem, ser vi
    att de blåa staplarna i den änden-

  278. -är högre än de gröna. Det är fler
    som har problem än som har spelat.

  279. I de här stadsdelarna spelar man mer,
    men färre får spelproblem.

  280. Det handlar om sociala omständigheter
    runt spelet.

  281. Tillgängligheten på spelmaskiner
    är högre i de här områdena.

  282. Men det kan också vara
    andra riskfaktorer.

  283. Vi måste ha en lokal förståelse.
    Jag vet inte vad det beror på-

  284. -men jag ger mig på att det finns
    många som bor här som har en "hint".

  285. Jag ska ge smakprov på hur
    man kan tänka om områden som arenor.

  286. Lokal kännedom och stadsdelar
    kan vara en sån sak.

  287. En sak är idrottsrörelsen.
    Det är en arena. Vad kom det ifrån?

  288. Det kom från min statistik. Vi
    har sett att spelproblem ofta finns-

  289. -i idrottsrörelsen. Vi vet att 90 %
    av unga nån gång har varit med-

  290. -i en idrottsrörelse.
    Centrum för psykiatri/forskning-

  291. -och Riksidrottsförbundet
    försökte kartlägga hur det såg ut-

  292. -både bland elitidrottare,
    och de var ungefär 1 400...

  293. Det var 84 skolor
    med idrottsutbildning som var med.

  294. Det var allt från längdskidor till
    hockey, innebandy och såna saker.

  295. Man tittade på
    om de hade spelproblem.

  296. Att spela om pengar i skolan
    och på arbetstid är en riskfaktor.

  297. De mörkblåa staplarna...
    jag har så många diagram...

  298. ...är befolkningsstudier. Av de som
    är 16-19 år spelar 6 % på skoltid.

  299. 19 % av ungdomarna
    har problem eller viss risk.

  300. På idrottsutbildningar såg man
    att det var 16 % av alla ungdomar.

  301. Och bland de som hade problem
    var siffran högre.

  302. Här är det ju en riskgrupp,
    som spelar mycket på skoltid.

  303. De såg också att spelproblemen, både
    om man är under och över 18 år...

  304. Det mörkblåa är befolkningen och
    det här hur det såg ut på skolorna.

  305. Vi ska rikta oss till alla ungdomar-

  306. -vi ska ha universella åtgärder, men
    vi måste också titta på riskgrupper.

  307. Vad vet vi? Vad blir relevant?

  308. Det här var ett exempel på hur
    viktigt det är att kartlägga problem-

  309. -och få en förståelse
    och jobba tillsammans.

  310. Det här är saker för de unga.

  311. Det är det här Lennart
    vill att jag ska prata om.

  312. Det viktiga är tänket, för ni har
    förstånd att veta vad ni ska göra.

  313. Men några saker jag vill peka på är
    att skapa spelfria zoner för unga.

  314. Det handlar även om vuxnas spelande.

  315. Stödja miljöer
    där folk bor och vistas i.

  316. Anpassa arbetet
    till lokala förutsättningar.

  317. Bedöma utbudet på spel. Kommuner
    kan tycka till om spelmaskiner.

  318. Behöver man så många?
    Hur nära skolorna ska de vara?

  319. Nu när kommuner och landsting mer och
    mer ska stå för en kostnad av det-

  320. -ökar ju motivationen att förebygga.
    Ni kommer att trycka på politiker-

  321. -och skapa förutsättningar
    för det lokala arbetet. Det går inte-

  322. -om det tillkommer problemspelare
    hela tiden.

  323. Samordna arbetet. Det ska inte vara
    ett glapp mellan vård och behandling-

  324. -och förebyggande.

  325. Vi jobbar nära Socialstyrelsen
    för att det inte ska bli glapp-

  326. -utan vi ska gå hand i hand.
    Att stödja ideella organisationer-

  327. -på lokal nivå är jätteviktigt.

  328. Det kan inte alltid statsbidrag göra,
    utan man kan stödja det lokalt.

  329. Då ska jag säga några saker...
    - Har du viftat än?

  330. Jag har en kvart kvar. Jag
    kommer att hinna. Är ni alldeles...

  331. Det har gått fort.

  332. Hur förvirrade är ni?

  333. -Jätteförvirrade?
    -Nej.

  334. Vad bra, för det här är
    den enkla biten. Här är inga diagram.

  335. Vi är klara med diagrammen.
    Vi har fått ett uppdrag-

  336. -att ta fram ett kunskapsstöd
    för kommuner och landsting-

  337. -inför lagstiftningen.
    Det lanserades förra året.

  338. Målgrupperna är kommuner och
    landsting men även andra myndigheter.

  339. Det är inte många som har varit inne
    på spelområdet. Lotteriinspektionen-

  340. -Socialstyrelsen kom in 2010,
    men annars har det inte...

  341. Konsumentverket har spelreklam, men
    det är först nu det har tagit fart.

  342. Vi har också spelbolag som målgrupp-

  343. -men också organisationer
    inom civilsamhället.

  344. När vi i frågade kommuner
    och landsting vilka behov man hade-

  345. -om man skulle jobba förebyggande,
    såg 90 % av kommunerna ett behov-

  346. -och även 90 % av landstingen.
    "Vi behöver mer kunskap."

  347. Det var 2015. Jag tittade hur det såg
    ut nu, och man behöver mer kunskap.

  348. Jag skulle vilja kontra med:
    "Ja, en del om spel kanske."

  349. Men det finns redan mycket kunskap.
    Det gjordes en studie här i Göteborg-

  350. -med screening i ekonomiskt bistånd,
    som vi finansierade för några år sen.

  351. Där ställde man de enkla frågorna.
    Det var 19 %-

  352. -som hade spelproblem
    i de här områdena.

  353. Personerna i verksamheten
    hade inte jobbat med spel.

  354. "Det funkade ändå." Man
    möter människor i kris hela tiden.

  355. Det är inte "rocket science". Jag vet
    inte vilka verksamheter ni är i från-

  356. -men de flesta jag träffar
    har full koll på läget.

  357. Visst måste man kunna lite om spel,
    ju mer, desto bättre-

  358. -men man står inte i tomma intet.
    Man kan förebyggande arbete.

  359. Vi har delat upp vårt kunskapsstöd
    genom att prata om spelproblem.

  360. Hur ser det ut? Jag gick inte in på
    riskgrupper, men det kan ni läsa om.

  361. Sen den här cykeln
    om förebyggande arbete.

  362. Vad vi vet om specifika spelåtgärder
    och aktörer.

  363. Väldigt tydligt fokus på barn
    och unga. För oss som älskar diagram-

  364. -och tjocka rapporter
    har vi vår vanliga hemsida-

  365. -där man kan ladda ner det här.

  366. Annars är det här vår främsta kanal
    för spridning. Det är en hemsida-

  367. -och vi försöker mer bygga på den
    än tjocka rapporter.

  368. Det är korta faktablad, och hemsidan
    som vi vill styra in folk på.

  369. Här på förstasidan... Här är Lennart.
    Det var det viktigaste-

  370. -i kunskapsstödet. Nu ska vi surfa
    lite på sidan. Vi har några minuter.

  371. Jag ställer mig här bakom.
    Det har gått fort och ni kommer inte-

  372. -att komma ihåg nåt jag har sagt,
    men det är okej.

  373. Här är i varje fall förstasidan.
    Man ser våra teman.

  374. Den här allmänna delen.
    Unga och att förebygga är metodstöd-

  375. -som är vägledningsdel. Vi har lite
    nyheter. Saker vi vill puffa för-

  376. -som Länsstyrelsens nya uppdrag.
    Vi vill också ha en tydlig koppling-

  377. -till Socialstyrelsens kunskapsstöd
    på kunskapsguiden.

  378. Och även till stödlinjen, som
    man ser här. De som vill ha hjälp-

  379. -ska snabbt hitta den.
    Ska man ha information om behandling-

  380. -kan man gå dit. Nu ska vi se...

  381. Vad kan man förvänta sig
    hitta under flikarna?

  382. Under "spelproblem"
    hittar vi en rad saker.

  383. Statistik kan ni hitta här!

  384. Men också de här instrumenten.
    Antingen ligger de där-

  385. -eller så finns det länkar. Man
    kan hitta "tecken på spelproblem".

  386. Spelreklam är många intresserade av.
    Jag såg att 5,5 miljarder-

  387. -lades på spelreklam förra året.
    Det är en ökning med 46 % på ett år.

  388. Inför omregleringen
    vill alla ha marknadsandelar.

  389. Man tyckte att reklamen var jobbig
    för ett år sen.

  390. Tittar man nu har det ökat ännu mer.

  391. Vi skriver
    att vi inte jobbar med dataspel-

  392. -men att det är en riskfaktor.
    Anders sa att det skrivs in nu.

  393. Vi har också
    en behandlingsflik till...

  394. Unga ska jag inte prata så mycket om,
    men här står om att vara anhörig.

  395. Under "Att förebygga"-

  396. -finns kunskapssammanställningen om
    vad vi har gjort spelspecifikt.

  397. Här finns den allmänna cykeln
    med alla steg beskrivna-

  398. -och det finns checklistor
    till varje steg.

  399. Men jag vill
    trycka på "Aktörskunskap"-

  400. -för vi ska jobba tillsammans.
    Vi ska förebygga på olika nivåer-

  401. -och olika aktörer gör olika saker,
    och allt är lika viktigt.

  402. Vilka myndigheter gör vad?
    Vad finns inom kommunen från skola-

  403. -till skuldbudget,
    till biståndshandläggare?

  404. Hur kan vi tillsammans göra det här,
    och vad har man för ansvar-

  405. -men också för möjligheter?
    Ibland känns det som en jobbig sak.

  406. "Nu ska vi jobba med spel också?"
    Man hinner inte med det man ska.

  407. Och så kommer spel. Ni har redan
    de här personerna, ni träffar dem.

  408. Det gör arbetet skarpare. Man kommer
    inte tillrätta med alkoholproblem-

  409. -om man inte ser spelproblemen.
    Man kan vinna mycket-

  410. -om man lägger in spel i det här.

  411. Under "Material och stöd"
    finns ännu mer statistik.

  412. Ni förstår hur det är att vara jag.
    Här finns också publikationerna-

  413. -med kunskapsstödet. Lite allmänna,
    sen "Barn och unga" och vägledning.

  414. Det finns korta faktablad.
    Man har inte tid-

  415. -att skrolla igenom rapporter. Vi
    försöker att vara målgruppsanpassade.

  416. Det finns också filmer
    här under "Konferensdokumentation".

  417. Vi filmade förra veckan.
    Man kan titta på allt möjligt-

  418. -till exempel ännu mer statistik.

  419. Jag har inte berättat så mycket om
    vårt uppdrag på Folkhälsomyndigheten.

  420. Vi gör mycket intressant.
    Man går in på "Om oss"-

  421. -och tittar på befolkningsstudien,
    alla de här siffrorna jag hade.

  422. Man vill kanske veta mer om medel
    eller titta på myndighetssamordning.

  423. Jag rekommenderar
    att gå in på "Spelprevention"-

  424. -och ge återkoppling om vad som
    saknas. Vi bygger ut det hela tiden.

  425. Titta, där kom den in.

  426. Vi vill gärna ha feedback,
    för det är ett utvecklingsarbete.

  427. Det gör vi helst i dialog. Så är det,
    och så finns vi på Twitter-

  428. -för vi är moderna.

  429. Det var kort om förebyggande
    och om vårt kunskapsstöd.

  430. Jag tror att jag höll tiden.

  431. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förebygga spelproblem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Lotteri, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spel om pengar, Spelberoende, Tips, Vadhållning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.