Titta

UR Samtiden - Dövas dag 2017

UR Samtiden - Dövas dag 2017

Om UR Samtiden - Dövas dag 2017

Föreläsningar om dövas rättigheter, möjligheter och erfarenheter. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövas dag 2017 : Döv - javisstDela
  1. WFD:s mål
    är att plocka ner den här stjärnan.

  2. Med stjärnan vill vi se till
    att alla döva runt om i världen-

  3. -ska kunna nå samma mål
    som alla andra och bli starka.

  4. Jag vill börja med att säga
    god morgon och varmt välkomna.

  5. Det känns fantastiskt att vara här
    i Jönköping och träffa er alla.

  6. Det är en stor ära att få träffa
    Ingrid, Daniellas mamma.

  7. Jag blev väldigt rörd
    av presentationen som du hade.

  8. Daniella var en väldigt stark
    och tydlig förebild-

  9. -känd över hela världen.

  10. Jag vill verkligen
    rikta ett stort tack till dig. Tack!

  11. Ja! Temat under helgen
    är "Döv, javisst!"

  12. Det är ett väldigt fint tema.

  13. Det jag kommer att föreläsa om
    är döva runt om i världen.

  14. Hur vi bemöter och hur vi kan jobba
    för att lyfta oss själva.

  15. Innan jag fortsätter är det viktigt
    att jag tar det i ett lugnt tempo-

  16. -så att tolkningen hinner med.

  17. Vi har även dövblindtolkar
    som använder ett taktilt teckenspråk-

  18. -så det är viktigt
    att allt går i ett bra tempo.

  19. Känner någon att det går för fort,
    är det bara att meddela mig-

  20. -så backar jag och tar om det igen.

  21. Det är viktigt att alla här,
    döv som hörande som dövblind-

  22. -kan ta del av det jag säger
    och ta det till sig.

  23. Jag ska visa den här bilden.

  24. Det är WFD, som står för
    World Federation of the Deaf.

  25. Det är vår logga på bilden.

  26. Några av er kanske
    har en god kunskap kring WFD-

  27. -och några har kanske mindre kunskap.

  28. Jag ska berätta lite
    om hur och med vad vi jobbar.

  29. WFD:s vision, då? Jo!

  30. Precis som stjärnorna i taket...

  31. Om ni tittar upp,
    ser ni stjärnbilden som finns här.

  32. Det här är lite av vår...
    Alla stjärnorna som finns här uppe...

  33. Vi vill... Om vi plockar ner
    en av stjärnorna, vad innebär det?

  34. WFD vill se
    att alla döva runt om i världen-

  35. -ska kunna nå sina mål
    på samma villkor som alla andra.

  36. Hur gör vi det?

  37. Via att godkänna teckenspråket
    och göra det jämlikt-

  38. -och betona vikten av teckenspråk
    i världen.

  39. Många länder har erkänt teckenspråket
    som de dövas språk.

  40. I de länderna ser vi
    hur många döva kan nå framgång.

  41. Vi ser hur möjligheter
    öppnas för dem-

  42. -och det är målet
    för alla döva i världen.

  43. Men hur ska vi nå de här målen?
    Det är frågan vi ofta ställer oss.

  44. WFD jobbar tillsammans med FN.

  45. Vi har nära dialoger
    om att uppnå de här målen.

  46. Vi jobbar på vårt plan
    och lyfter det senare till FN-nivå.

  47. Vi gör inte det här ensamma-

  48. -utan har visionen tillsammans
    med våra medlemsorganisationer.

  49. Vi jobbar framåt för att nå målet.

  50. Man kan tänka sig det som en båt
    där alla ror mot samma mål.

  51. Synkroniserat.
    Alla har samma riktlinje framåt.

  52. Ni som sitter här, döva och hörande-

  53. -kan var med och hjälpa till
    som medlem-

  54. -och stötta SDR,
    Sveriges dövas riksförbund-

  55. -som är en fantastisk organisation.

  56. World Federation of the Deaf
    bildades 1951 i Rom i Italien.

  57. Vart fjärde år
    har vi en världskongress.

  58. Den första världskongressen
    hölls i Rom 1951.

  59. Då var vi 25 deltagande länder-

  60. -men i dag är vi 134 medlemsländer.

  61. Det är ett förbund
    som verkligen har vuxit.

  62. WFD:s huvudkontor
    finns i Helsingfors, Finland-

  63. -men vi har samarbeten
    på olika håll i världen.

  64. Bland annat i FN som jag sa tidigare.

  65. Vilka är de här personerna på bilden?
    Det är ju inte jag som utgör WFD.

  66. Vi är en styrelse på tio personer.

  67. Jag är ordförande.

  68. Vi har starka samarbeten-

  69. -med ordförande i respektive
    dövförbund i olika nationer-

  70. -bland annat i Sverige och Norden.

  71. Vad jag är...

  72. Vad jag vet är ordförandena
    här i Norden arvoderade, eller hur?

  73. Sitter ni och sover?
    Folk är inte med i publiken.

  74. Ja! Tack! Nu fick jag respons.

  75. Jag är inte en arvoderad ordförande,
    utan det är ett ideellt uppdrag.

  76. Det är våra medlemsländer som stöttar
    oss och gör vårt arbete möjligt.

  77. Alla som jobbar i styrelsen
    gör det ideellt.

  78. Vi är valda på en fyraårsperiod.

  79. Dessa tio styrelsemedlemmar-

  80. -blev valda på kongressen
    i Istanbul i Turkiet.

  81. Innan har vi även haft svenskar
    i WFD.

  82. Den första är Tomas Hedberg
    som ni förmodligen känner till.

  83. Och Lars-Åke Wikström.

  84. Det är de två
    som har varit med i WFD:s styrelse-

  85. -och de har varit väldigt aktiva.

  86. Alla styrelsemedlemmar är ju döva.

  87. Vi har även sex personer
    som är anställda på kansliet.

  88. Fyra av dem jobbar i Finland
    på huvudkontoret-

  89. -och två utgår från sina hemländer.

  90. Ni kanske ser att det är många
    kvinnor som sitter på kansliet.

  91. Det är verkligen "girl power",
    som ni kan se.

  92. Där har vi nått en stor framgång.

  93. Fyra av de här sex personerna
    är döva, och två är hörande.

  94. Personerna längs ner till höger
    jobbar med flera projekt-

  95. -som jag berättar mer om senare.

  96. WFD är inte ensamma-

  97. -utan är uppdelade i åtta stycken
    sekretariat eller kanslier.

  98. Det finns regionala representanter
    för dövförbunden-

  99. -till exempel EUD,
    European Union of the Deaf.

  100. Sen finns det representanter från
    olika delar och regioner av världen-

  101. -till exempel Asien, Sydamerika
    och så vidare.

  102. Målet är
    att genom samarbete och information-

  103. -ska vi kunna nå ut
    på regional och lokal nivå.

  104. Det är vägen från lokalt,
    till regionalt-

  105. -till internationellt förbund.

  106. Varje region
    har återkommande konferenser.

  107. Då samlas de länder
    som ligger nära varandra-

  108. -och har liknande språk.

  109. Ibland är jag ditbjuden
    som ordförande.

  110. Det är jag för att stödja
    och uppmuntra deras eget lobbyarbete-

  111. -när det gäller mänskliga rättigheter
    och erkännandet av teckenspråk.

  112. Har ni tänkt på
    hur många döva det finns i världen?

  113. Nu har ni fått svaret,
    70 miljoner döva personer.

  114. 70 miljoner döva personer
    runt om i världen!

  115. WFD representerar
    alla dessa 70 miljoner.

  116. Av de här 70 miljoner människorna-

  117. -är det 80 procent
    som bor i utvecklingsländer.

  118. 80 procent!

  119. 20 procent lever
    i industrialiserade länder.

  120. Det är ju en stor skillnad.

  121. Just utbildningsfrågan
    är mycket viktig-

  122. -speciellt tillgången på lärare
    som kan teckenspråk.

  123. Vi kan begrunda bilden igen.

  124. Alla döva har inte tillgång
    till utbildning och skolor i världen.

  125. Tyvärr är det 80 procent
    av de döva barnen-

  126. -som är exkluderade från att gå
    i skolan eller få nån utbildning.

  127. 20 procent har tillgång
    till skolgång och utbildning-

  128. -som inte är så kvalitativ.

  129. Från de här 20 procenten
    är det 3 procent-

  130. -som har en tvåspråkig utbildning.

  131. Vad menar jag med "tvåspråkighet"?

  132. Jo, jag menar att de får teckenspråk.

  133. Att man får undervisning
    på teckenspråk-

  134. -som sen gör att man kan lära sig
    att läsa och skriva.

  135. Det är endast 3 procent
    som är tvåspråkiga.

  136. Det är
    en väldigt stor diskriminering.

  137. World Federation of the Deaf
    driver olika projekt-

  138. -och har gjort så under en långt tid.

  139. Både små och stora projekt
    på olika ställen runt om i världen.

  140. Hänger tolkarna med? Jättebra!

  141. Jag vill bara se att alla hänger med
    och att ni förstår mig.

  142. Som jag sa finns det tre projekt
    som är aktiva just nu.

  143. Det ena projektet riktar sig
    till Maghreb-regionen i norra Afrika.

  144. I den här regionen finns det
    fem länder där vi jobbar mycket-

  145. -med mänskliga rättigheter och att
    stärka döva och dövorganisationerna.

  146. I de här fem länderna är kvaliteten
    på undervisningen inte så bra.

  147. Om vi jämför med här,
    så har vi jättemånga tolkar.

  148. I den här regionen
    finns det väldigt få tolkar-

  149. -och som inte är utbildade
    på samma sätt.

  150. Vi är här
    för att hjälpa folk och döva-

  151. -att bli starka
    och förstå sina rättigheter-

  152. -och att hjälpa dövorganisationerna
    att sprida kunskapen.

  153. Punkt nummer sju här-

  154. -handlar om
    att bevaka dövas rättigheter-

  155. -och se var behoven finns
    av olika insatser-

  156. -och kunna betona att döva
    behöver inkluderas-

  157. -i olika policyer, lagar
    och skrivelser.

  158. Vi måste även ligga på för att
    få till stånd det förändringsarbetet.

  159. Vi måste börja med döva i ung ålder
    och betona vikten av teckenspråk.

  160. Vi kan inte nog betona hur viktigt
    det är att barnen får teckenspråk.

  161. Det är även viktigt
    att det finns tillgång på tolkar.

  162. Det är också viktigt att tolkarna
    inte ska agera som lärare-

  163. -och inte svara för
    utbildningen av döva.

  164. Det är viktigt att det är
    från en döv till en döv.

  165. Där ska vi stärka och komma med
    kunskap som vi har i organisationen.

  166. Ni kan läsa mer om det
    på WFD:s hemsida-

  167. -om respektive projekt-

  168. -och även se
    hur de olika regionerna arbetar.

  169. Den sista punkten, punkt åtta...

  170. Den handlar om FN:s Agenda 2030.

  171. Det är ju...

  172. ...agendan som handlar om globala mål
    för hållbar utveckling.

  173. Den här agendan spikades
    för två år sedan-

  174. -så den är relativt ny.

  175. Målen för agendan
    har en stor målgrupp.

  176. Det är inte bara döva eller
    organisationer för funktionsnedsatta-

  177. -utan det handlar om folk
    i hela världen-

  178. -alla organisationer
    och alla företag.

  179. Det vi vill göra i det här projektet
    är att skapa en typ av verktygslåda-

  180. -där någon till exempel på en hemsida
    kan teckna informationen-

  181. -från skriven text
    till internationella tecken.

  182. Då går vi vidare.

  183. WFD har en ungdomssektion under oss-

  184. -som heter World Federation
    of the Deaf Youth Section.

  185. Vi är moderorganisationen,
    och de ligger under oss.

  186. De har varit aktiva
    under väldigt många år-

  187. -och skapat en stor förändring och
    kämpat för att en förändring ska ske.

  188. Det är en styrelse
    som består av fyra personer.

  189. De ansvarar för till exempel det här.

  190. De ansvarar
    för att ordna olika typer av läger.

  191. Det finns tre ålderskategorier.

  192. Det är för barn 9 till 12 år,
    juniorer 13 till 17-

  193. -och sist unga vuxna 18 till 30.

  194. Det är tre olika typer av läger
    som de anordnar.

  195. Hänger ni med?

  196. Lägerverksamheten handlar om döva
    ungdomar och barn runt om i världen-

  197. -att uppmuntra dem
    och att stärka dem.

  198. Många döva barn
    går integrerat i skolor för hörande.

  199. Det är viktigt att ha såna läger-

  200. -för att ge dem
    en kontakt med andra döva barn.

  201. WFD:s styrelse stöttar givetvis
    ungdomssektionen och deras arbete.

  202. Genom att stötta ungdomssektionen-

  203. -kan de sprida stödet vidare
    till barnen och ungdomarna.

  204. Så det går från gammal till ung
    hela vägen fram-

  205. -så att vi kan dela med oss
    av de erfarenheter vi har-

  206. -som vi sen kan använda
    för återväxten i dövorganisationerna-

  207. -både nationellt och internationellt.

  208. Ungdomssektionen har fem olika mål
    som de arbetar kring.

  209. Det ena är ledarskap.

  210. Kulturellt utbyte.

  211. Socialt umgänge.

  212. Att skapa nätverk
    och att fira och ha roligt.

  213. Jag har besökt
    ett barnläger som vi hade i Leksand.

  214. Det är så fint att se
    hur det fungerar.

  215. Hur nätverk skapas
    och kontakter knyts.

  216. Nu byter de tolk här.

  217. Att de knyter kontakter
    genom att de använder teckenspråk.

  218. Två av ungdomarna på det här lägret-

  219. -har nu blivit aktiva inom ungdoms-
    sektionen och sitter i styrelsen.

  220. Det visar att döva personer
    kan agera ledare-

  221. -genom att lära sig sina rättigheter
    som döv eller teckenspråkig.

  222. Så påverkar vi varandra, genom
    att öka kunskapen och medvetenheten.

  223. Vi stärker dem, låter dem ta plats
    och få sitt teckenspråk.

  224. På de här lägren är det döva ungdomar
    som föreläser för varandra.

  225. De blir förebilder för de yngre
    under den här perioden.

  226. Nu byter jag ämne.

  227. Kommer ni ihåg det här?

  228. Jag ska visa ett klipp, så får vi se
    om ni kommer ihåg det här. Beredda?

  229. Minns ni det här? Minns ni honom?

  230. Vilka är det som minns?
    Kan ni räcka upp en hand?

  231. Förstår ni vad han säger?
    Är det någon som förstår? Nej?

  232. Vilken tur att ni inte förstår honom!
    Tack och lov!

  233. Jag ville gärna ha ett rungande nej,
    att ingen förstår honom.

  234. Det är ingen som förstår honom.

  235. Det här är ju en blufftolk.
    Det är ingen riktig tolk.

  236. Det här sändes ut över hela världen.

  237. Det blev en stor nyhet
    och en stor fråga för oss i WFD.

  238. Och för den här organisationen:

  239. WASLI, World Association
    of Sign Language Interpreters.

  240. Alltså Världsorganisationen
    för teckenspråkstolkar.

  241. WASLI och WFD
    gjorde ett samarbete kring det här.

  242. Vi har ett starkt samarbete
    och har haft det under en lång tid.

  243. Ni kanske undrar
    varför jag lyfter samarbetet-

  244. -med tolkar och tolkorganisationerna.

  245. WFD och WASLI har
    en gemensam förklaring om samarbete-

  246. -som är undertecknad
    av bägge organisationerna.

  247. Det här skedde 2007.

  248. Syftet är
    att vi ska jobba nära varandra-

  249. -och ha ett nära samarbete
    i gemensamma frågor.

  250. Vi ser vikten av att jobba ihop
    och inte jobba på olika spår-

  251. -utan gemensamt
    och parallellt med varandra.

  252. På den här bilden är det jag
    och WASLI:s ordförande Debra Russel.

  253. Hon är från Kanada.

  254. Hon och jag har en stark och löpande
    kontakt. Vi träffas väldigt ofta.

  255. Som ni kan se på alla de här ställena
    under sex års tid-

  256. -har vi haft möten
    och arbetat gemensamt.

  257. Jag ska faktiskt träffa henne
    i morgon i London.

  258. Ni ska inte tro att vi bara sitter
    och fikar på våra möten.

  259. Här kan ni få se exempel.

  260. Det här är exempel på
    vad vi har jobbat med-

  261. -och vad vi har uppnått
    i vårt gemensamma samarbete.

  262. Om vi går tillbaka till blufftolken
    på Nelson Mandelas begravning.

  263. Det var inte en tolk
    som kunde internationella tecken-

  264. -men det har lett till
    att vi nu jobbar för att få-

  265. -en ackreditering
    för tolkar i internationella tecken.

  266. Det är just för att döva ska kunna få
    tolk i internationella sammanhang-

  267. -till exempel
    FN-sammankomster och liknande.

  268. FN har sex officiella talade språk.

  269. Det finns stadgar kring dessa
    och krav på de tolkar som finns.

  270. De måste ha en utbildning
    som är validerad.

  271. Just nu har jag
    en svensk dövtolk jämte mig-

  272. -som tecknar till svenskt teckenspråk
    från internationella tecken.

  273. Det är viktigt att kvaliteten
    i tolkningen är bra.

  274. Vi vill säkerställa att det är bra
    kvalitet på de tolkar som är i FN.

  275. För att nå dit är det viktigt-

  276. -att det inte är en person som säger:
    "Jag kan nog göra den tolkningen".

  277. Nån som tänker att det går att
    använda sitt nationella teckenspråk-

  278. -i ett internationellt sammanhang.

  279. Det måste finnas någon ackreditering
    som säkerställer kvaliteten.

  280. Det är det här WFD och WASLI arbetar
    intensivt för att säkerställa.

  281. Totalt i världen-

  282. -finns det 21 ackrediterade tolkar
    i internationella tecken.

  283. 10 eller 11 stycken av dem är döva-

  284. -och de andra är hörande.

  285. Det är en jämn fördelning nu.

  286. Än så länge är det bara 21 stycken,
    och vi vill att det antalet ökar.

  287. Om ni ser till punkt fem
    ser ni ett exempel på-

  288. -vad WFD och WASLI har skickat in
    för gemensamma inlagor till FN.

  289. Våra texter och inlagor har handlat
    om det här, tillgången till tolk-

  290. -och betonat vikten av kvalitet.

  291. Det är den professionella tolken-

  292. -den kvalificerade och ackrediterade
    tolken som vi vill få fram.

  293. Vem som helst
    kan inte utföra uppdraget.

  294. Man behöver en utbildning och
    en ackreditering för tolkuppdragen.

  295. Tolksituationen ser väldigt olika ut
    i olika länder.

  296. I vissa länder är tolkutbildningen
    gedigen under flera år.

  297. I andra länder
    betar man av den på cirka fem dagar-

  298. -och sen får man lov
    att kalla sig teckenspråkstolk.

  299. Jag ska visa ett exempel med en tolk
    som tecknar internationella tecken.

  300. Såg ni tolken i FN som tecknade
    internationella tecken?

  301. Det är en kvalificerad tolk med
    utbildning som vet vad han ska göra.

  302. Nu vet ni lite mer
    om WFD:s och WASLI:s samarbete-

  303. -och hur vi fokuserar
    på tolkning och tolkfrågor.

  304. Vi vill gärna uppmana
    tolkar i internationella tecken-

  305. -att bli fler som är ackrediterade.

  306. Ansökningstiden och kriterierna
    finns på länken där nedanför.

  307. Ni har fram till 6 oktober
    att ansöka.

  308. Vi tar tacksamt emot era ansökningar.

  309. Om ni som sitter i publiken
    känner någon-

  310. -så tipsa gärna om att de kan tolka
    i internationella tecken-

  311. -om de ansöker om ackrediteringen.

  312. Vi vill ju att den här gruppen, som
    i dag består av 21 tolkar, ska växa.

  313. Det finns ett stort behov
    av de här tolkarna.

  314. Det är inte bara i FN vi behöver dem-

  315. -utan även i internationella
    sammankomster som WFD eller dylikt.

  316. Jag är på många konferenser
    där tolkarna inte är av god kvalitet.

  317. När jag är missnöjd får vi ibland
    flyga in tolkar ganska långt ifrån.

  318. Det som man säkerställer
    med kvalificerade tolkar-

  319. -är att de har en etisk kod.

  320. De tar ansvar och har en självanalys
    som pågår konstant.

  321. Nu ska jag byta ämne igen.

  322. Nu ska jag prata om något
    som på svenska är långt att säga.

  323. Det jag ska prata om är-

  324. -konventionen om rättigheter för
    personer med funktionsnedsättning-

  325. Fortsättningsvis kommer jag
    att kalla det för "konventionen".

  326. Det är bara den konventionen
    jag kommer att prata om.

  327. "Konventionen" är den långa titeln.

  328. Jag ser hur nöjda tolkarna är-

  329. -när de inte behöver säga det långa
    stycket utan bara "konventionen".

  330. Konventionen är extremt viktig för
    personer med funktionsnedsättning.

  331. Det inkluderar både döva och alla
    typer av funktionsnedsättningar.

  332. Konventionen är ett stöd
    för oss i dövsamhället-

  333. -att stärka oss att uppnå jämlik
    status med alla andra i samhället.

  334. Kartan visar med färger vilka länder
    som har ratificerat konventionen-

  335. -vilka som har signerat den
    samt tilläggsprotokollen.

  336. Totalt är det 174 länder
    som har ratificerat konventionen-

  337. -och teckenspråket nämns åtta gånger-

  338. -i fem av konventionens artiklar.

  339. Konventionen består av 50 artiklar.

  340. I artikel 30, som heter:

  341. "Deltagande i kulturliv, rekreation,
    fritidsverksamhet och idrott"...

  342. ...där betonar man individens
    perspektiv och rättigheter-

  343. -och inte så mycket det medicinska.

  344. Det är just det vi försöker släppa.

  345. Vi vill inte ha perspektivet
    där folk tycker synd om oss-

  346. -utan vill betona mänskliga
    rättigheter som är en självklarhet.

  347. Precis som temat här säger. "Döv,
    javisst!" Det är en självklarhet.

  348. Det enda är att vi är döva,
    och att vara döv är en självklarhet.

  349. Sverige har ratificerat konventionen.

  350. Just de fem artiklar
    som nämner teckenspråket-

  351. -ger oss ett viktigt stöd genom
    att stärka och lyfta teckenspråket.

  352. Det är oerhört viktigt för döva barn
    och deras föräldrar.

  353. I artikel två
    handlar det om definitioner.

  354. Ni kan ju teckenspråkets historia.

  355. Ni vet hur illa ansett det har varit-

  356. -att det var förbjudet och inte
    ansågs som ett fullvärdigt språk.

  357. Det var inte jämställt
    med de talade språken.

  358. Jag är själv uppvuxen i en familj
    med andra döva.

  359. Mina föräldrar var döva.

  360. När jag var 5-6 år
    hade jag teckenspråk.

  361. Min pappa
    ville gärna ge mig teckenspråket-

  362. -men mamma tyckte att vi inte
    skulle teckna ute bland allmänheten.

  363. Det var en skam i det-

  364. -och många såg teckenspråket så
    på den tiden.

  365. Men genom konventionen
    och att teckenspråket omnämns där-

  366. -kan vi kräva den jämlikhet-

  367. -som ska finnas
    mellan teckenspråk och talade språk.

  368. Teckenspråket har inte lägre status-

  369. -och är inte ett mindre värt språk
    än talade språk. Detta bevisar det.

  370. Ni förstår mig, hoppas jag.

  371. Jag ser att ni sitter tysta.
    Ni får gärna komma med feedback.

  372. Jag vill att ni ska känna någonting
    efter det här-

  373. -att vi har uppnått någonting.

  374. Teckenspråket ger oss den styrka
    vi behöver. Ni känner väl så?

  375. Bra! Tack!
    Nu ser jag att ni vaknar till liv.

  376. Sitt inte tysta. Ni ska känna
    den här styrkan. Kom igen nu!

  377. Precis som tolken tecknar:
    Spänn ut er! Ta plats!

  378. Den här konventionen
    kom till för elva år sen, 2006.

  379. Efter det har 25 länder
    implementerat konventionen-

  380. -så teckenspråket har fått
    lagstadgad rätt i respektive land.

  381. Det är tack vare konventionens styrka
    som dessa lagar har stiftats.

  382. Då tar vi nästa tema.
    Det är väldigt aktuellt.

  383. Det är den Internationella dövveckan
    som pågår just nu-

  384. -den 18 till 24 september.

  385. Temat för dövveckan 2017
    är full inkludering med teckenspråk.

  386. Får vi tillgång till teckenspråk
    och har vi rätt att använda det-

  387. -är det nya dörrar
    som öppnas för oss.

  388. Då behöver vi inte uppleva
    diskriminering inom olika områden.

  389. Ett av målen som vi betonar-

  390. -är att få teckenspråket
    redan från start, från födseln.

  391. Det ska vara en självklar rättighet
    att få teckenspråk om du är döv.

  392. Nästa tema är likvärdigt språk
    som jag vill betona.

  393. Det är det
    jag har pratat ganska mycket om-

  394. -att teckenspråket
    inte har en lägre status-

  395. -att det inte är mindre värt
    än talat språk.

  396. Det är viktigt
    att man vet om det som döv-

  397. -att man känner det
    och har den kunskapen.

  398. Dövas identitet
    är nästa sak jag vill betona.

  399. Genom teckenspråket, vårat språk,
    kan vi uppleva kultur.

  400. Vi kan känna den här identiteten
    och kopplingen till varandra.

  401. Det finns en rik kultur
    i dövsamhället-

  402. -och det är det vi vill sprida
    och visa världen.

  403. Och visa vad teckenspråket gör
    för vår kultur och vår historia.

  404. Tvåspråkig utbildning
    talade jag om innan-

  405. Det handlar om att döva barn
    ska få undervisning på teckenspråk-

  406. -och lära sig hemlandets skrivna
    språk så att man kan läsa och skriva.

  407. Det handlar inte om "oralism",
    att döva barn ska lära sig att tala.

  408. Teckenspråket använder man
    för att kommunicera.

  409. Skriftspråket än en annan
    kommunikation, men båda behövs.

  410. Det finns de som vill lära sig tala,
    men det ska vara ett tredjespråk.

  411. Teckenspråk i första hand,
    sen skriftspråk och sen talat språk.

  412. Tillgänglighet är också ett av målen.

  413. Konventionen slår fast
    hur tillgänglighet ska uppnås.

  414. Det är till exempel
    genom teckenspråkstolkning.

  415. Undertextning...

  416. Det vi behöver för att klara
    kontakten med myndigheter.

  417. Konventionen slår fast att det är
    respektive stats ansvar med servicen-

  418. -som skapar tillgänglighet för oss.

  419. Jag måste säga att ni i Sverige
    har det bättre-

  420. -än jag har
    som kommer från Australien.

  421. Ni har en bättre situation,
    men den är naturligtvis inte perfekt.

  422. Vi har ju inte nått till vägs ände-

  423. -utan det finns saker
    att jobba vidare med i Sverige.

  424. Vi kan höja kvaliteten.
    Vi kan ta det ett snäpp till.

  425. Det handlar inte bara
    om tillgång till teckenspråkstolkar-

  426. -utan även undertextning,
    direkttextning och teckenspråklig tv.

  427. Det finns ett land
    där det bor många döva-

  428. -närmare 2 000 döva.

  429. Men det finns bara fyra tolkar.
    Fyra tolkar!

  430. Tänk er att de fyra ska ansvara
    för att tolka för 500 döva var-

  431. -om man delar upp det.

  432. Den situationen är ju inte bra.

  433. Det är en otrolig brist på tolkar
    där. I Sverige ser det annorlunda ut.

  434. Men det finns inte tillräckligt många
    tolkar i Sverige.

  435. Det är en fråga
    man behöver fortsätta bevaka.

  436. Ett extremt viktigt område
    är arbetsmarknaden.

  437. Döva måste få möjlighet
    att ta sig in på arbetsmarknaden.

  438. För att få det
    krävs tillgång till utbildning-

  439. -att ha
    en stark teckenspråklig grund-

  440. -och känna den tryggheten i sig själv
    att man kan ta de jobb man vill ha.

  441. Genom att teckenspråk finns
    i lagar och konventioner-

  442. -har vi lagt grunden
    för den tryggheten hos döva.

  443. Döva ska givetvis
    kunna börja på universitetet-

  444. -och ta de jobb de drömmer om.

  445. Då krävs tillgång till
    teckenspråkstolk på universitetet.

  446. Då menar jag kvalificerade,
    utbildade tolkar.

  447. Jag vill nu visa en annan filmsnutt
    från WFD.

  448. Den är två år gammal men knyter an
    till internationella dövveckan-

  449. -och ger exempel på
    hur vi har jobbat mot våra mål-

  450. -särskilt
    under internationella dövveckan.

  451. Den här filmen betonar vikten av
    att döva barn får teckenspråk tidigt.

  452. Det här är
    vad WFD har som högsta prioritet-

  453. -och vad vi har kämpat med länge.

  454. Okej?

  455. Med teckenspråkiga rättigheter
    kan våra barn!

  456. Jag drömmer om en värld
    som omfamnar dövkulturen.

  457. Teckenspråkets inneboende kultur
    definierar vår identitet.

  458. Utvecklingen av teckenspråket
    måste komma först.

  459. Små barn kan lära sig tecknen
    för mat och mjölk.

  460. Att kunna kommunicera stärker
    barnen.

  461. Vi måste lära barn teckenspråk.

  462. Teckenspråket är ett vackert språk.

  463. Teckenspråket öppnar dörren
    till våra barns framtid.

  464. Om vi vill ha mänskliga rättigheter,
    måste vi själva ta makten.

  465. Med teckenspråkiga rättigheter,
    kan våra barn!

  466. Okej! Som jag sa visar den här filmen
    hur viktigt det är för döva barn-

  467. -att få tillgång till teckenspråk
    så tidigt som möjligt.

  468. En sista sak
    som jag vill skicka med er-

  469. -som jag hoppas ska stärka er
    och att ni tar till er det här.

  470. Ni ser den här bilden som är uppe
    med fyra stycken cirklar.

  471. Den centrala cirkeln
    tar upp teckenspråket.

  472. Döva ska se det som "vårt språk".

  473. Den andra delen är tvåspråkighet-

  474. -att vi i skolan
    ska få undervisning på teckenspråk-

  475. -och kunna känna
    vad den här kvaliteten ger oss-

  476. -och hur det stärker oss.

  477. Det finns forskning
    som ligger till grund för det här-

  478. -både inom teckenspråket
    och inom tolkning-

  479. -som gör
    att det har kunnat utvecklas.

  480. Teckenspråksutbildning har utvecklats
    till en kvalificerad utbildning.

  481. Det man har sett i forskningen
    och kunnat belägga med bevis-

  482. -är att döva barn
    behöver teckenspråk tidigt.

  483. Och att man behöver det
    under sin skolgång.

  484. Efter avslutad skolgång
    där man har fått teckenspråket-

  485. -kan man lättare ta del
    av utbildningar på universitet.

  486. Då finns inga begränsningar i livet.

  487. Då kan man nå framåt
    till den dröm man vill uppnå.

  488. Givetvis behöver man inte ta vägen
    via universitetet för framgång.

  489. Det finns andra väger, men alla
    ska ha möjlighet att kunna välja.

  490. Ni får se till att andas där borta.

  491. Det är även viktigt...

  492. Det är även viktigt med tolk
    inom rättssystemet-

  493. -och inom sjukvården eller i kontakt
    med psykologer, inom alla områden.

  494. Man ska ju ha rätt att få tolk
    när man behöver det.

  495. Om personen man möter kan teckenspråk
    kan man ju ha en direktkommunikation-

  496. -men det är inte alltid så
    det ser ut. Det vet vi ju.

  497. Därför vill jag betona att
    teckenspråkstolkning är viktigt.

  498. Man kan tänka de här fyra cirklarna
    mer som en byggnad-

  499. -där det är fyra pelare
    som står som grunden.

  500. Det krävs en stabil grund
    för att byggnaden ska stå.

  501. Om det är nån pelare som är svag-

  502. -kommer huset inte att stå stadigt
    och till slut fallera.

  503. Har man den här grunden att stå på,
    kan man känna trygghet som döv.

  504. Det är viktigt att vara medveten om
    att man har rätt till det.

  505. Det handlar om mänskliga rättigheter.

  506. Det är det som är grundpelarna
    i vårt husbygge.

  507. Har vi teckenspråk
    och tvåspråkig utbildning kan vi...

  508. ...nå framgång.

  509. Dessutom kan vi använda
    teckenspråkstolkning.

  510. Och så har vi en god tillgänglighet
    och kompetens på tolkarna.

  511. Det är då det blir en stabil grund.

  512. Att teckenspråket stärks
    genom lagstiftning är jätteviktigt.

  513. Annars kommer vi att hamna efter
    som döva-

  514. -och har då inte det stöd vi behöver
    på nationell nivå-

  515. -för att kunna orka och kämpa
    på samma sätt.

  516. De fyra målen uppnår vi
    för att vi har konventionen i ryggen.

  517. Allt detta nämns i konventionen.

  518. De fyra grundbultarna är teorin,
    kan man säga-

  519. -och konventionen
    är det praktiska verktyget.

  520. Det är viktigt att se
    hur allt hänger ihop.

  521. Och hur vi får använda
    alla våra verktyg.

  522. Visst är det "Döv, javisst".
    Det är en självklarhet.

  523. WFD har ett ansvar globalt,
    och vi arbetar internationellt-

  524. -men alla länder
    måste jobba på sin nivå.

  525. Det är främst på den lokala nivån
    man uppnår tydliga resultat.

  526. De nationella dövförbunden
    jobbar hårt för dövas frågor...

  527. ...i respektive land.

  528. WFD är otroligt glada-

  529. -att få stötta det arbete som ni gör.

  530. Det är ni som är arbetsverktygen
    för det här.

  531. Jag vill tacka er och hoppas
    att jag har kunnat inspirera er-

  532. -och känner er stärkta och mer trygga
    i er identitet som döva.

  533. Tack så mycket!

  534. Tack så mycket för presentationen.
    Det var jättefint.

  535. Du har stått en väldigt lång stund.
    Hoppas att benen klarar sig. Bra!

  536. Nu... Om ni i publiken-

  537. -har några frågor eller funderingar
    till Colin-

  538. -så passa på nu
    medan han finns här på scenen.

  539. Ja?

  540. Ett ögonblick!
    Vi ska anpassa oss efter tolkarna-

  541. -så att alla kan se
    och göra en gedigen tolkning.

  542. Tolken kommer att repetera frågorna
    här på scenen.

  543. Jag heter Anita Hellöre.

  544. Jag har funderat när du har pratat.

  545. Det handlar om döva barn, utbildning,
    och hur det ser ut i världen.

  546. Jag har förstått
    att det ser olika ut.

  547. Det handlar om i-länder
    som är väl utvecklade.

  548. Där vet vi
    att cochleaimplantaten sprids snabbt.

  549. Hur ser det ut i u-länderna?

  550. De som inte har utvecklat så mycket
    tekniska hjälpmedel, hur ser det ut?

  551. Vad går kampen ut på? Är det liknande
    insatser, eller hur ser det ut?

  552. Hej! Vi sågs ju förra veckan
    i Finland.

  553. I Finlands svenska dövorganisation
    träffades vi.

  554. Jag tror att det tecknas så.

  555. Den här frågan
    får vi nästan överallt-

  556. -kring CI, cochleaimplantat.

  557. I den här diskussionen har många
    undrat vad vårt perspektiv är på CI.

  558. WFD har fått ett stort tryck utifrån-

  559. -om vi tycker om CI
    eller tycker att det är jättedåligt.

  560. WFD:s åsikt är mer neutral.

  561. Vi väntar och ser hur världen
    reagerar. Världen som förändras.

  562. Vår åsikt är att vi vill stärka...

  563. Jag hittar inte det svenska ordet.

  564. Det är inte en policy jag menar.

  565. Och inga riktlinjer utan mer...

  566. ...en typ av förslag
    eller argument som är faktabaserade.

  567. Det är i syfte att kunna göra
    olika förslag för att stärka det här.

  568. För ett år sen...

  569. ...spred man de här förslagen
    eller skrifterna för att stärka...

  570. ...och få döva barn
    att lära sig teckenspråk.

  571. I det här
    fanns det bevis i forskning-

  572. -att barn som har CI och inte tecknar
    om det var bättre eller sämre...

  573. Fakta visade olika, att det var
    viktigt att ha teckenspråket och CI.

  574. Teckenspråket var viktigt.

  575. Just att... Ni kan läsa mer om det
    på vår hemsida.

  576. Det finns på internationella tecken
    där de går igenom olika fakta...

  577. ...den fakta som finns.

  578. WFD fokuserar mer på att döva barn
    ska ha rätt att få språket.

  579. Vi fokuserar inte på att döva barn
    ska lära sig via ljud-

  580. -utan att de ska få rätt att lära sig
    via teckenspråk.

  581. Det är det vi försöker lyfta upp
    i våra argument.

  582. Andra frågan, kring hur det ser ut
    i länderna runt om i världen-

  583. -kring tekniska hjälpmedel och CI.

  584. Helt ärligt vet jag inte
    hur det ser ut runt om i världen.

  585. Vi vet bara att CI, cochleaimplantat,
    ökar runt om i världen.

  586. Ni kan läsa mer på vår hemsida.

  587. Vi har inte riktigt koll
    på statistiken.

  588. Det är olika från land till land
    kring tekniska hjälpmedel och CI.

  589. Vi i WFD är mer fokuserade på-

  590. -att kämpa för rättigheterna
    till teckenspråk.

  591. Vi låser oss inte
    i diskussionen kring CI.

  592. Vi fokusera mer kring det språkliga
    och att barn får teckenspråk.

  593. Från Nya Zeeland
    har vi fått rapporter från staten-

  594. -att de har lyft teckenspråkets
    ställning i undervisningen.

  595. Vi blev glatt överraskade när vi fick
    rapporten från Nya Zeeland.

  596. Jag hoppas
    att det var svar på din fråga.

  597. Vi fick det här brevet från nån
    regeringsminister i Nya Zeeland.

  598. En minister hade skickat
    en rapport till oss i WFD.

  599. Det hade varit en upplysning
    för regeringen i Nya Zeeland-

  600. -kring vikten av teckenspråk
    för döva barn.

  601. Där såg man
    att utvecklingen hade gått framåt-

  602. -för undervisning av teckenspråket
    i Nya Zeeland.

  603. Jag har varit med i WFD:s styrelse
    i fyra år.

  604. Att få ett brev från en minister
    gläder mig väldigt mycket.

  605. Det är första gången. Det gläder mig
    att vårt arbete ger resultat.

  606. Är det någon annan som har en fråga?
    Där upp i hörnet. Jättebra!

  607. Ser tolken personen i publiken?
    Jättebra!

  608. Hej, Colin!

  609. Hur är WFD:s relation till ICED...

  610. ...världsorganisationen
    för döva lärare?

  611. Vänta! Det är tolken som ber.
    Du får börja om från början igen.

  612. På svenska. Börja från början
    är du snäll. Tack!

  613. Hej, Colin!

  614. Hur är WFD:s relation till ICED...

  615. ...Världsorganisationen
    för dövlärare?

  616. Har ni något samarbete?
    Är det aktivt?

  617. Det gäller ju fokus
    på språk och inlärning.

  618. Jag undrar om föräldraorganisation
    på internationell nivå.

  619. Finns det?
    Och hur ser samarbetet ut där?

  620. Där har man stor möjlighet att
    påverka barns rätt till teckenspråk.

  621. Det är de här två organisationerna.

  622. ICED-

  623. -fokuserar på undervisningen för döva
    och har kongresser vart femte år.

  624. Det är olika yrkeskategorier inom
    utbildning som går på kongresserna.

  625. Den andra organisationen
    med föräldrar, vad hette den?

  626. Jag kollar på dig i publiken.
    Vad hette den föräldraorganisationen?

  627. Jag vet inte om det finns en.
    Jag känner inte till den.

  628. Men ICED...

  629. Det är ju ingen organisation.

  630. Det finns en grupp.

  631. En rådgivande grupp är de.

  632. Arbetsgruppens ansvar är att
    förbereda frågor inför kongressen.

  633. På kongressen lyfts frågorna
    och sen händer ingenting.

  634. Sen lyfts de igen
    och så händer inget.

  635. Det är ingen aktiv organisation.

  636. För tre år sen-

  637. -var jag med på ICED:s kongress.

  638. Det var i Aten.

  639. Ett starkt fokus låg på integrering
    mellan döva barn och hörande barn-

  640. -i undervisningen.

  641. Världen hade då ett starkt fokus
    på att alla skulle integreras.

  642. Enligt konventionen, i artikel 24-

  643. -står det om undervisning
    och dövas rättigheter-

  644. -som finns mer beskrivet på hemsidan.

  645. Majoriteten av deltagarna...

  646. ...på kongressen var hörande lärare.

  647. Döva lärare kunde inte göra
    sina röster hörda på samma sätt.

  648. De hörande lärarna
    hade ett starkare...

  649. Eftersom de gick på talat språk
    hade de ett starkare tryck-

  650. -på vad de vill få fram.

  651. Men det ser väldigt olika ut
    i olika länder efter kongressen-

  652. -hur man gör med integrering
    och undervisning.

  653. Det är mer bara
    förslag och rådgivande.

  654. De diskuterar hur man kan göra-

  655. -undervisning på bästa möjliga sätt.

  656. Ja.

  657. Tack! - Vi har en sista fråga.
    Tiden flyger i väg.

  658. Där har vi en
    som vill ställa en sista fråga.

  659. Jag ser. Svenskt teckenspråk och
    internationella tolkar sitter här.

  660. Hej! Jag heter Julia Kankkonen.

  661. För två år sen
    skapades ett projekt här i Sverige.

  662. Det var döva teckenspråkstolkar
    och översättare.

  663. Det handlade om hur döva
    kan jobba med internationella tecken-

  664. -och stå och tolka.

  665. När projektet var färdigt-

  666. -började vi tala om samarbetet mellan
    hörande och döva teckenspråkstolkar.

  667. Hur ser det ut i världen?
    Har de ett sånt samarbete?

  668. Det föranleder också det här
    med tv i världen, tolk i rutan.

  669. Är det döva eller hörande
    som tar den rollen?

  670. Är det bara i Sverige som vi har en
    sån utveckling? Hur är det i världen?

  671. Det är två frågor.

  672. Ja, det är två frågor.

  673. Första frågan kring
    döva och hörande teckenspråkstolkar.

  674. Hur de jobbar tillsammans
    och hur det ser ut runt om i världen.

  675. Det ser ju väldigt olika ut
    i olika länder.

  676. Det beror ju på hur det ser ut på
    nationell nivå med organisationerna.

  677. WASLI och WFD-

  678. -har sagt att det är viktigt
    att ha döva teckenspråkstolkar.

  679. Det är viktigt att alla länder på
    nationell nivå kan ha det samarbetet.

  680. Är det så att det fungerar
    runt om i världen? Det vet vi inte.

  681. Finns inte det samarbetet kring
    dövföreningar och tolkföreningar-

  682. -är det bra om man löser det
    på lokal nivå.

  683. Att kunna arbeta
    döv och hörande teckenspråkstolk...

  684. Hur det fungerar.

  685. För två år sen ungefär-

  686. -var jag på Efslis kongress.

  687. Då tog de upp det här
    med döva teckenspråkstolkar.

  688. Då var frågan hur man skulle kunna
    lösa det. Hur man går till väga.

  689. Och bestämma att döva
    teckenspråkstolkar ska vara med.

  690. Det ska inte vara några problem.

  691. Man börjar på en lokal nivå, bygger
    sig uppåt och fortsätter ta upp det.

  692. Det finns en kunskap.

  693. Den etiska...
    Etiken som finns, det går.

  694. Att kunna ta till sig
    den etiska rollen som tolk.

  695. Vi säger inte DÖV teckenspråkstolk.
    Vi är teckenspråkstolkar.

  696. Vi ska inte definiera oss. Vi är
    en stor grupp teckenspråkstolkar.

  697. Vi arbetar på olika sätt
    men är teckenspråkstolkar allihop.

  698. Vi pratade om det och jag vill tacka.

  699. Några hörande tolkar
    har förstått hur viktigt det är...

  700. ...med samarbetet
    mellan hörande och döva tolkar.

  701. Att inte skapa några hinder.

  702. Att samarbete mellan tolkarna funkar-

  703. -öppnar upp för möjligheter
    för allihop.

  704. Det öppnar upp för möjligheter
    för väldigt många.

  705. Det handlar om att dövorganisationer
    och tolkorganisationer-

  706. -ska kunna lösa problemen.

  707. Andra frågan om tolkar i tv-rutan.

  708. Det är skillnad mellan
    döva och hörande tolkar i tv-rutan.

  709. I Sverige
    har man försökt få fler-

  710. -döva teckenspråkiga i tv-rutan.

  711. Det har vi lyckats med.

  712. Det är olika processer
    om man har en hörande eller en döv.

  713. Hörande teckenspråkstolkar
    kör det live via ljud, utan manus.

  714. De går på ljudet och kör live.
    Det är en process.

  715. Det finns frågor kring
    hur man ska gå till väga-

  716. -om man ska få in en döv
    i live-arbetet.

  717. I Albanien finns döva i tv-rutan.

  718. Där har de fått ett manus
    så att de har kunnat förbereda innan.

  719. De har en god förberedelsetid-

  720. -för att sen kunna ställa sig
    och teckna eller översätta.

  721. Det ser väldigt olika ut
    runt om i världen.

  722. Det beror på hur det ser ut-

  723. -vad det är för innehåll, om det
    är live eller förinspelat material.

  724. Det är lite olika.
    Det är inte mitt expertområde-

  725. -men man ser en förändring som pågår.

  726. Nu har vi inte tid
    för fler frågor, tyvärr.

  727. Jag vill tacka vår föreläsare
    och tacka publiken.

  728. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Döv - javisst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns 70 miljoner döva världen över, och bara en femtedel av dessa får tillgång till utbildning. Ännu färre - bara 3 procent av dem som får utbildning - får möjlighet att utveckla tvåspråkighet. Colin Allen, ordförande för World Federation of the Deaf (WFD), berättar om organisationens arbete för att stärka och bevaka dövas rättigheter. I det arbetet är rätten till teckenspråk grundläggande, liksom tillgången till kvalificerade tolkar. Moderator: Göran Alfredsson. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Dövas dag 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövas dag 2017

Döv - javisst

Det finns 70 miljoner döva världen över, och bara en femtedel av dessa får tillgång till utbildning. Ännu färre - bara 3 procent av dem som får utbildning - får möjlighet att utveckla tvåspråkighet. Colin Allen, ordförande för World Federation of the Deaf (WFD), berättar om organisationens arbete för att stärka och bevaka dövas rättigheter. I det arbetet är rätten till teckenspråk grundläggande, liksom tillgången till kvalificerade tolkar. Moderator: Göran Alfredsson. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövas dag 2017

Min kamp mot Skolöverstyrelsen

När Rita Ingvarsson sökte utbildningen till förskollärare var det början på en strid mot myndigheterna som skulle ta sig hela vägen upp till regeringen. Två gånger fick hon avslag på sin ansökan för att hon var döv - men det var avslag som hon vägrade finna sig i. Här berättar Rita Ingvarsson sin historia, och hur hon blev förskollärare och senare specialpedagog, trots myndigheternas motstånd. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövas dag 2017

Strategier i livet

Att kämpa och övervinna hinder är för många döva en del av vardagen. Här talar psykologen Christina Eriksson - själv döv - om strategier för att tackla svårigheter, exemplifierat framför allt utifrån dövas perspektiv. Christina Eriksson berättar också om sin egen bakgrund, och hur det gick till när hon som döv utbildade sig till psykolog. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövas dag 2017

Min flykt till Sverige

Ehsan Salem hade ett bra liv i Syrien där han drev en mataffär på egen hand, trots att han som döv endast hade fått grundskoleutbildning. Men när kriget kom och oroligheterna blev värre bestämde han sig för att lämna Syrien. Här berättar Ehsan Salem om sin resa från Syrien via Algeriet, Tunisien, Libyen och Italien till Sverige. Han berättar om de svårigheter han fick utstå och jämför bemötandet av honom som döv på olika platser. Han beskriver också sin drivkraft att ta sig till ett demokratiskt land där döva har det bra. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.