Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Samer med funktionsnedsättningDela
  1. Det finns väldigt lite kunskap
    om samisk kultur-

  2. -och renskötares livsvillkor
    bland kommunpersonal-

  3. -i samiska förvaltningskommuner,
    vilket är anmärkningsvärt.

  4. Förutsättningar för samer med
    funktionsnedsättning är en studie-

  5. -som leddes av Nordens välfärdscenter
    och Nordiska ministerrådet.

  6. Det var ett nordiskt projekt med
    studier i Norge och Finland också-

  7. -med det som vi gjort i Sverige.
    Vi från GMT har gjort en studie-

  8. -riktad mot
    de samiska förvaltningskommunerna.

  9. Margareta Uttjek gjorde en intervju-
    studie om samer med funktionshinder-

  10. -som också var en del
    av den större studien.

  11. Syftet var att följa upp kommuninsat-
    ser för personer med nedsättning-

  12. -och att identifiera särskilda
    insatser riktade till samer-

  13. -eftersom Sverige har fått kritik.
    Man ska kunna se vad som har gjorts-

  14. -för sin minoritetsbefolkning
    eller urfolk.

  15. Det har man inte gjort egentligen,
    så det här är en del av det.

  16. Den här pilotstudien skulle fokusera
    på vad kommunerna har gjort.

  17. Enkätstudien riktar sig till
    de samiska förvaltningskommunerna-

  18. -som är nitton stycken. De är väldigt
    olika, som ni säkert känner till.

  19. Umeå är den största som ingår,
    sen blir det mindre kommuner-

  20. -med färre och färre invånare.

  21. Umeå har väl 120 000 invånare-

  22. -och sen har man små kommuner
    med strax över 2 000 invånare-

  23. -så det är skillnad på vilka kompe-
    tenser man kan ha i kommunerna.

  24. Men har man blivit en förvaltnings-
    kommun har man vissa rättigheter.

  25. Man ska kunna prata sitt språk
    på myndigheter-

  26. -och man ska kunna driva förskola
    och äldreomsorg på samiska.

  27. Det ska finnas den möjligheten.

  28. Den metod vi hade
    är en strukturerad intervjustudie-

  29. -till tjänstemän i de här kommunerna.

  30. Men vi skickade ut en inbjudan
    och intervjuguiden i förväg-

  31. -för vi kände inte de här personerna.
    Vi skrev till informationsadressen-

  32. -så att de skulle föra det vidare
    till den ansvariga för fokusområden.

  33. Vi ska också dra definitionen
    för funktionsnedsättning.

  34. Det är en begränsning av förmågan
    att fungera som självständig individ.

  35. Begränsningen kan vara medfödd,
    förvärvad eller bero på sjukdom-

  36. -olycksfall eller hög ålder. Den
    definitionen har vi som utgångspunkt.

  37. Fokusområden: Vi har haft bostads-
    anpassning, hemtjänst, hemsjukvård-

  38. -färdtjänst, skolan, som har ett
    särskilt ansvar för de unga, LSS-

  39. -tillgänglighet, och även de samiska
    handläggarna hade vi inkluderat här-

  40. -eftersom vi ville veta
    hur man har jobbat-

  41. -med utbildningsinsatser
    mot kommunpersonal.

  42. Har man gjort såna insatser?
    Det tycker vi är viktigt.

  43. Informationsbrevet har vi skickat ut
    med en inbjudan att delta.

  44. Vi tog telefonkontakt
    efter två-tre veckor.

  45. Jag ska berätta att det är Kia Flykt
    som har gjort intervjuerna.

  46. Det är viktigt med en person
    som har samisk kulturförståelse.

  47. Tillsammans har vi analyserat texten
    vi har fått efter hennes intervjuer.

  48. Det var svårt att få tag i ansvariga
    för de här områdena.

  49. De finns inte alltid på plats
    och säger att man kan ringa senare.

  50. Det har varit svårt att få rätt
    person, framför allt inom skolan.

  51. Man har inte alltid haft koll
    på sina siffror och sina data-

  52. -och vad som egentligen åligger
    en skolledare.

  53. Vi ville veta antal personer med
    funktionsnedsättning och insatser-

  54. -och vilka insatser man gjort
    för den samiska befolkningen.

  55. Här är svarsfrekvensen
    från de olika fokusområdena-

  56. -från tjänstemännen som är ansvariga
    för de här områdena.

  57. Det skiljer väldigt mycket
    beroende på område.

  58. Till exempel hemsjukvård
    fanns bara i några kommuner.

  59. Alla funktioner ska ju finnas
    i en kommun-

  60. -men det fanns inte de personerna,
    så har vi tolkat det.

  61. I små kommuner kan ju en person
    ha flera ansvarsområden.

  62. Då kanske fel person fått enkäten,
    så det finns felkällor.

  63. Men det var väldigt få som svarade.

  64. När vi ringde upp var det också svårt
    att få svar och att få tid.

  65. De som var bäst på att svara-

  66. -är de som sköter LSS
    och även bostadsanpassning.

  67. Det var de som hade bäst
    svarsfrekvens, kan man säga.

  68. När det gäller färdtjänst svarade de
    att antal personer med nedsättning-

  69. -har man inga register över,
    man visste inte vem som var same.

  70. Och antal tillstånd,
    man kan ju få tillfälliga tillstånd-

  71. -eller tillstånd som man har
    under sitt liv.

  72. Det hade man inga uppgifter om,
    inte heller om insatser för samer.

  73. Man hade inte fått ansökningar
    på samiska-

  74. -och det var generellt
    i alla fokusområden.

  75. Vad gäller bostadsanpassning visste
    fem kommuner antalet medborgare-

  76. -men inte vem som var same, och säger
    att man inte får föra register-

  77. -och det får man inte enligt lag,
    men det finns undantag.

  78. Om man i sitt arbete måste veta, och
    det måste man för att göra en insats-

  79. -och kunna ge insatser
    för just de personerna.

  80. Andra svar vi fick när det gäller
    särskilda insatser var-

  81. -att man inte vet om det skiljer sig
    mellan övrig befolkning och samer.

  82. Man hade inga ansökningar
    på samiska, som jag sa tidigare.

  83. Men man hade gjort bostadsanpass-
    ning till folk som bott på fjället-

  84. -men visste inte om de var samer.
    Det är också ett citat vi har fått.

  85. Tillgänglighet. "Vi har inga
    register", var det ständiga svaret.

  86. Insatser. En kommun hade en strategi
    för att öka tillgängligheten.

  87. Flera kommuner har skyltning
    i offentliga lokaler.

  88. I studien var det en kommun
    som jobbade väldigt strukturerat-

  89. -med de här frågorna
    och som stack ut.

  90. Den skulle man kunna lyfta och se vad
    som funkar inom ett sånt här område.

  91. Hemtjänsten. Där fanns viss kunskap,
    elva av nitton kommuner svarade.

  92. Men man förde inga register,
    men fem kände till antalet insatser.

  93. Men man menar att det inte var någon
    skillnad i insatser, det är samma.

  94. Det är samma insatser till samer
    som till övrig befolkning.

  95. Hemsjukvård. Bara tre kommuner hade
    hemsjukvård-

  96. -inom kommunens ram.

  97. Vi fick ett svar - de hade ingen same
    som skulle ha hemsjukvård.

  98. Man hade inte utbildat personalen
    i samisk kultur heller-

  99. -eller fått ansökningar på samiska.

  100. Och så har vi LSS,
    här var man duktig på att svara.

  101. Man hade en del kunskap om antalet
    samer med funktionsnedsättning-

  102. -men menar att insatser skiljer inte,
    och en del kommuner vet inte.

  103. Man hade ett exempel: Personlig
    assistans följer med i renskötsel.

  104. Det var ju ett bra exempel, man menar
    att det går faktiskt och kan fungera.

  105. Sen hade vi andra,
    men det här är ett bra exempel.

  106. Det fanns andra exempel
    inom socialtjänsten.

  107. En flicka som blev placerad
    i ett svenskt hem-

  108. -och förlorade sin samiska identitet,
    vilket är väldigt tragiskt att höra-

  109. -på grund av att den svenska familjen
    inte hade kompetens och inte visste-

  110. -att man kunde föra till kunskap
    och kontakta samer.

  111. Så hon förlorade
    sin samiska anknytning då.

  112. Vi har samiska handläggare
    i de här nitton kommunerna.

  113. Där finns viss kunskap om antal samer
    som av ålderdom har nedsättning.

  114. Man hade en del åtgärder
    för att samer med nedsättning-

  115. -ska delta i aktiviteter
    i flera kommuner.

  116. Utbildning om samisk kultur
    fanns i flera kommuner också.

  117. Jag tror man behöver göra mer
    för att utbilda personal.

  118. Det finns en okunskap om samisk
    kultur och renskötares livsvillkor.

  119. Skolan. Fyra av nitton kommuner
    svarade, vilket är väldigt dåligt.

  120. Där har man också lite kunskap
    om elever med funktionsnedsättning.

  121. Men man visste inte hur många
    av dem som var samer, i en kommun.

  122. Man kände till antalet elever med
    modersmålsundervisning i samiska-

  123. -för det är en laglig rättighet
    och det ska man veta.

  124. Men bara två kommuner kände till det.

  125. Fyra elever med åtgärdsprogram
    läste samiska i en kommun.

  126. Just det här att vara ett urfolk
    och ha rätt att läsa sitt modersmål-

  127. -och också ha en funktionsnedsättning
    funderade vi på om det var...

  128. ...om det krockade, om det var svårt
    att få den service man har rätt till.

  129. I en skola hade 23 intresse
    för att läsa samiska-

  130. -men man visste inte hur många
    som gjorde det sen.

  131. Någon svarade: "Inga svårigheter att
    tillgodose rätten till undervisning."

  132. Det var en kommun,
    man såg inga svårigheter.

  133. En kommun svarade
    att de inte stött på problemet.

  134. Och en kommun har svarat att det är
    brist på utbildade språklärare.

  135. Det har jag hört från flera håll.
    Det är en svårighet man får lösa.

  136. I dag finns distansteknik
    man kan använda för utbildning-

  137. -i vissa fall, i alla fall.

  138. Så det finns en okunskap
    bland personal inom kommunerna-

  139. -när det gäller den samiska kulturen
    och renskötares livsvillkor.

  140. Det finns även en okunskap om lagen
    och vad man får och inte får göra.

  141. Det behöver man utbilda
    kommunpersonalen i.

  142. Och även etik,
    med registrering och så.

  143. Man ska naturligtvis ha ett syfte,
    att tillgodose det man har rätt till-

  144. -och det är det som är det viktiga
    med den här studien.

  145. Ett svar vi har fått i intervjuerna
    är "vi behandlar alla lika".

  146. Vi gjorde för ett tag sedan en enkät-
    studie bland personal i primärvården.

  147. Vi fick samma svar:
    "Vi behandlar alla lika."

  148. Det är inte per automatik att ge lik-
    värdiga möjligheter. Det är skillnad.

  149. Det har man inte riktigt förstått-

  150. -utan man tycker att man behandlar
    alla lika och då gör man det man ska.

  151. Så man har inte riktigt förstått
    det här, som vi ser det.

  152. Här är olika tolkningar och citat:

  153. Någon säger: "Det är ingen skillnad
    om man är same, svensk eller finsk."

  154. Och så det här:
    "Vi behandlar alla lika."

  155. Och det här, som är katastrofalt:

  156. "Hur gör de, den här befolkningen?
    Är det en annan kultur?"

  157. Och ett bra exempel: "Vi arbetar
    och värnar om allas lika värdighet"-

  158. -"därmed också
    ett likvärdigt bemötande."

  159. Det var kommunen som lyfte det här.
    De har förstått vad de gör.

  160. Det kändes roligt att det finns
    ett gott exempel i alla fall.

  161. Förslag till åtgärder vi har lyft
    med socialdepartementet.

  162. Vi hade möte i Stockholm
    tillsammans med dem-

  163. -där vi diskuterade riktlinjer
    och strategier för kommunerna.

  164. Man behöver utbildning om samisk
    kultur, etnicitet och sekretess-

  165. -och hur man ska hantera frågorna
    för personalen i kommunerna.

  166. Sen finns en hel rad olika felkällor
    i den här studien.

  167. Vi kanske inte har nått rätt person
    och det har varit tidsbrist.

  168. Man kan inte ringa jättemånga gånger
    för att få fatt i rätt informant.

  169. Det här är ju våra tolkningar
    av deras svar.

  170. Vill man veta mer om hur de tänker-

  171. -ska man göra djupintervjuer
    och fråga "hur tänker ni om det?".

  172. Då behöver man fokusera på alla
    de olika fokusområdena:

  173. "Hur tänker ni om det när ni ska ge
    service och stöd i det här?"

  174. Det är det som kommer ut
    av den här studien.

  175. Det finns väldigt lite kunskap
    om samisk kultur-

  176. -och renskötares livsvillkor
    bland kommunpersonal-

  177. -i samiska förvaltningskommuner,
    vilket är anmärkningsvärt.

  178. Som kommun får man ju ansöka
    om att bli en förvaltningskommun-

  179. -och har då en skyldighet
    att ta reda på mer, tycker jag.

  180. Man borde veta de här sakerna.

  181. Ja, det var det. Tack så mycket.

  182. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samer med funktionsnedsättning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Personer med funktionsnedsättning, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.