Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Renskötande samers två världarDela
  1. Vi har traditioner, vi har normer-

  2. -och vi har värdegrunder,
    och framför allt så har vi koder.

  3. Och det är inte så lätt
    för den oinvigde att förstå dem.

  4. Generellt när det gäller samer, så...

  5. Som vi sa tidigare:
    Vad är det för skillnad?

  6. Vi får ofta frågan...
    Som Anette också sa.

  7. Alla får likadan sjukvård, varför
    ska det vara speciellt för samer?

  8. När man säger så, så visar man
    att man inte har kulturförståelse.

  9. Vi är ett folk.

  10. Vi har egen kultur,
    vi har eget språk-

  11. -vi har traditioner, vi har normer-

  12. -och vi har värdegrunder,
    och framför allt så har vi koder.

  13. Och det är inte så lätt
    för den oinvigde att förstå dem.

  14. Men har man bara med sig
    att vi har en annan kultur...

  15. Sen är det också så att vi kanske
    måste våga berätta och prata om den-

  16. -för hur ska man annars få nån
    att förstå vad vi pratar om?

  17. Och sen att vi lever
    nära och med både djur och natur.

  18. Vi är ju trots allt ett naturfolk.

  19. Sen har vi renskötselfalangen-

  20. -och Anette har pratat om den i dag.

  21. För att jobba med renskötsel
    måste du vara medlem i en sameby.

  22. Samebyn är både en ekonomisk
    och administrativ samarbetsform.

  23. Det är en komplex samarbetsform.

  24. Som sagt,
    man är sammansluten i ett kollektiv-

  25. -men man är egen företagare.

  26. Ändå ska du jobba för kollektivet,
    så det är inte helt lätt.

  27. Att jobba med renskötsel
    eller inom det här livet-

  28. -det vet vi...

  29. Vi vet att det är
    hög fysisk arbetsbelastning.

  30. Ofta långa arbetsdagar.
    Det är tunga lyft.

  31. Man jobbar i extremt klimat - kyla.

  32. Och man exponeras för avgaser,
    damm, vibrationer och buller.

  33. Och ensamarbete.
    Man jobbar mycket ensam.

  34. Tidigare studier har visat-

  35. -att det är hög förekomst av olyckor,
    det är ett farligt yrke.

  36. Det ger muskuloskeletala besvär.
    Det ger hörselskador.

  37. Vibrationsskador är mycket vanliga.

  38. Och exponeringen ger också allergi
    och psykosocial ohälsa.

  39. Det finns tidigare dokumenterat
    både i Sverige-

  40. -men främst i Norge och Finland.

  41. I min avhandling såg vi också...

  42. Vi undersökte och kartlade
    det här med muskuloskeletala besvär.

  43. Och det visade sig att det hade man.

  44. Ni ser de där mörkblå staplarna.
    Det är signifikanta skillnader.

  45. Så männen hade besvär med ryggen-

  46. -händer och handleder och armbågar.

  47. Det var de stora grejerna,
    det de hade mest besvär av.

  48. Det var i jämförelse med de gröna
    staplarna, som är en kontrollgrupp-

  49. -med industri-, skogs-
    och transportarbetare.

  50. Så vi vet att man har
    behov av att gå till doktorn.

  51. Och vi vet också att
    att leva i två världar-

  52. -är att hela tiden röra sig mellan
    det samiska minoritetssamhället-

  53. -och det svenska...majoritets-
    samhället. Där kom den. Precis.

  54. Så beroende på
    vad man gör och vem man är med-

  55. -så flyttar man sig mellan de här
    världarna och anpassar sig till det.

  56. Det finns
    många definitioner av hälsa.

  57. Den mest kända är
    WHO:s definition av hälsa.

  58. Men det finns flera,
    och den vanligaste är-

  59. -att hälsa är ett välbefinnande,
    att man mår bra-

  60. -att man inte har nån sjukdom
    och att hälsa är en förmåga.

  61. Men att applicera de här i den
    samiska världen är inte så enkelt-

  62. -för det verkar mer vara
    som en mix av alla de här tre.

  63. Som jag sa tidigare...

  64. I den samiska världen så är vi...

  65. Vi har så många som står oss nära,
    släkten eller de närmast anhöriga.

  66. Det berör inte bara mig
    utan så många fler-

  67. -och vi tar hänsyn till det,
    att vi är en stor familj.

  68. Så när man ska försöka prata
    om samisk hälsa-

  69. -så vill jag skicka med er
    de här grejerna.

  70. De kom fram i våra intervjuer.
    När vi bad dem att prata om hälsa-

  71. -så kom djur och natur upp-

  72. -flera gånger.

  73. Alltså att det har stor betydelse.
    De är också med i vår stora familj.

  74. Så hälsa är ett samspel
    mellan djur och natur och människan.

  75. Det här som jag sa förut: Det är
    kollektivistiskt i vår stora familj.

  76. Det berör många, hälsa.

  77. Vi gläds med varandra,
    vi delar och vi skyddar.

  78. Vi hjälps åt,
    även när det gäller hälsa.

  79. Och som jag pratade om tidigare,
    så är det lite tabu.

  80. Man pratar inte gärna om
    sin hälsa och hur man mår.

  81. Kanske det ytliga, om man har
    blessyrer som man vet går över-

  82. -men inte när det är allvarligare.

  83. Det håller man för sig själv eller
    inom den närmaste familjekretsen.

  84. Eller så försöker man fixa det-

  85. -dels genom egenvård men även
    med traditionell samisk läkekonst.

  86. Det var många som berättade
    att det fortfarande existerar.

  87. Men det pratar du inte heller om,
    och du delar det inte med alla-

  88. -utan du delar det med dem som
    du vet förstår vad det handlar om.

  89. Vi var tidigare inne på
    det här med vårdbesöken.

  90. Det är att lämna ut sig själv,
    men även att man ofta styr det-

  91. -till när det är mest passande-

  92. -när det gäller renskötselarbete.

  93. Hur gör man, då? Hur klarar man att
    växla mellan de här två världarna?

  94. Jo, vi såg att man
    använder sig av copingstrategier.

  95. Man var ute i majoritetssamhället-

  96. -och sen gick man tillbaka
    till sitt minoritetssamhälle-

  97. -och där hämtade man
    styrka, kraft och mod-

  98. -och vilade upp sig för att kunna
    flytta mellan de här världarna.

  99. Det låter så drastiskt, det här,
    men flytten sker ju per automatik.

  100. Man vet kanske inte om det själv,
    att man far emellan.

  101. Men när man bad folk att tänka efter-

  102. -hur de behandlar det, då sa de:

  103. "Jo, men det är ju så
    att man vilar upp sig-"

  104. -"bland likasinnade, där ord
    kanske inte är så nödvändiga"-

  105. -"utan man får vila i det tysta och
    i det trygga. Där hämtar vi kraften."

  106. Och även där
    använder vi oss av dekolonisering.

  107. Det här med att vi boostar oss själva
    och kommer tillbaka.

  108. Ni vet den här filmen "Sameblod"...

  109. Den hjälpte oss mycket
    på resan framåt-

  110. -dels genom att synliggöra vår
    historia, dels genom att ge oss...

  111. "Ja, men vi är faktiskt inte
    det förminskade lilla folket."

  112. "Vi är inte mindervärdiga. Vi är
    lika mycket värda som alla andra."

  113. Men vi behöver dunka varandra
    i ryggen och påminna oss om det.

  114. Så det är en teori, att vi
    använder oss av copingstrategier-

  115. -och sen dekoloniserar vi oss,
    så att vi påminns.

  116. Ja, vad kom vi fram till, då?

  117. För att knyta ihop säcken lite
    i avhandlingen...

  118. Det finns psykosociala riskfaktorer
    i arbetsmiljön inom samebyarna.

  119. Vi har muskuloskeletala besvär-

  120. -och det kommer vi att ha
    så länge vi har det jobb vi har-

  121. -och använder maskiner-

  122. -i en olycksfallsdrabbad miljö.

  123. Och vi har lägre förtroende för
    personal inom hälsa- och sjukvård.

  124. Det låga förtroendet
    kan återspegla sig-

  125. -genom historiska trauman,
    genom vår kultur-

  126. -och genom upplevelser man har haft
    av sjukvården och organisationen.

  127. Men kan man göra nånting åt det?

  128. Ja. Vi tror att det går
    att förbättra på flera fronter.

  129. Vi tror på ett långsiktigt
    folkhälsoarbete för alla samer.

  130. Det här rörde den renskötande delen,
    men vi är ju så många fler.

  131. Vi behöver ett långsiktigt
    folkhälsoarbete för alla.

  132. Vi tror också på ett etiskt råd
    och att vi får etiska riktlinjer-

  133. -när det gäller
    forskning som rör samer.

  134. Vi tycker också
    att Paul Hunts förslag...

  135. Han sa att Sverige inte gjorde nog
    för den renskötande befolkningen-

  136. -och föreslog en företagshälsovård
    riktad till renskötande samer.

  137. Vi tror också på
    att utveckla vårdtjänster.

  138. Till exempel att man har
    kvällsöppna vårdcentraler-

  139. -som gör det lätt att nå vården.

  140. Det finns fler exempel på vad man
    skulle kunna göra, men det är ett.

  141. Och sen tror vi på utbildnings-
    insatser till vårdpersonalen-

  142. -så att de får mer kunskap
    om samisk kultur och samer.

  143. Det var
    vad jag hade tänkt säga i dag.

  144. Tack!

  145. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Renskötande samers två världar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Husdjurslära, Lantbruk, Renskötare, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.