Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Samers tankar om livets slutDela
  1. Jag letade efter nyckeln till nya
    sätt att samtala om döende och sorg.

  2. Det jag började inse
    var att jag saknade elden.

  3. Det passar ju bra
    att ta det här med döden sist-

  4. -nu när vi börjar runda av,
    men det är inte lätt att prata om.

  5. Jag har flyttat min forskning till
    elden för att lättare prata om det.

  6. Jag brukar själv prata om det
    som en omskrivning-

  7. -att vård i livets slut är när
    kallkällan sinar, det känns enklare.

  8. Det här ingår i min avhandling
    om kunskap från det förflutna-

  9. -för att möta framtiden.

  10. Jag har redan presenterat mig,
    jag kommer från samebyn Voernese-

  11. -som ligger längst upp i Jämtland.

  12. Min familj jobbar med renskötsel-

  13. -och så studerar jag samtidigt och
    har uppdraget AXG, som ni hört om.

  14. -och jag är även koordinator
    i det samiska kunskapsnätverket.

  15. Och jag är anställd
    på Glesbygdsmedicinskt centrum.

  16. Väldigt kort om den samiska kulturen-

  17. -så är det ett levnadssätt baserat
    på det utökade familjebegreppet-

  18. -alltså vi har den stora familjen
    där släkten är väldigt central.

  19. Man är släktkär och värnar om sina
    släktingar. Man värderar äldre högt.

  20. Det här, tillsammans med våra
    näringar, hantverket och jojken-

  21. -och en världsbild som vilar
    på djur och natur, och naturfenomen-

  22. -det är grundstenarna
    i dagens samiska samhälle.

  23. Skillnaderna i hälsa hos samerna
    gentemot svenskar generellt-

  24. -är inte så stora
    men har inte studerats mycket.

  25. Om man jämför med andra urfolk
    så ligger vi ju bättre till.

  26. Om man jämför med urfolk i Kanada
    har de sju års kortare livstid-

  27. -än kanadensarna i övrigt. Så är inte
    fallet i Sverige, eller i Norge.

  28. I mina studier så har vi funnit,
    jag har gjort intervjustudier-

  29. -och har funnit att många av deras
    erfarenheter rör samisk identitet-

  30. -och viktiga delar som de uttryckte
    var det samiska språket-

  31. -och även jojken.

  32. Begravningen fyller en social funk-
    tion där släkt och familj träffas.

  33. Traditionell mat och hantverk
    var också kulturella symboler-

  34. -som hade viktiga
    betydelsefunktioner.

  35. De här kulturbärande markörerna
    länkar ihop det gamla med det nya.

  36. Jag kan berätta om det system vi har
    för att prata om släkten - lahkostit-

  37. -med olika ord för faster och moster
    och hur de står i relation till oss.

  38. När man har dött sätter man
    ett förled framför, omie.

  39. Det här är omie ahka Lisa
    som sitter i mitten på bilden.

  40. Det är min avdöda salig farmor Lisa.

  41. Det visar att det finns en tråd
    bakåt i tiden som är viktig-

  42. -och det kommer igen
    i mina intervjuer ganska ofta.

  43. I mina intervjustudier pratade jag
    med femton personer-

  44. -som jobbade inom Svenska Kyrkan.
    Det var övrigt kyrkfolk-

  45. -diakoniarbetare i både Sverige
    och Norge-

  46. -men också samisk vårdpersonal
    som jobbar i äldreomsorgen-

  47. -för vi har ingen anpassad dagvård
    i livets slutskede för samer.

  48. Men det finns enstaka alternativ,
    som minoritetsspråkboendet Gläntan.

  49. Men i de samiska förvaltnings-
    kommunerna finns det ofta planer på-

  50. -hur man ska göra det bra
    för samer som är äldre.

  51. Men man behöver ju inte vara gammal
    för att behöva vård i livets slut.

  52. När jag pratade med dem-

  53. -var det samtalsbaserade intervjuer
    där man sitter mittemot och pratar-

  54. -baserat på principer
    för kvalitativ forskning-

  55. -och vi har ett bra material,
    men jag kände mig inte helt bekväm.

  56. Jag funderade på hur folk
    faktiskt pratar med varandra-

  57. -om viktiga saker i den kultur
    jag kommer ifrån.

  58. Hur kunde vi utforma samtalsmiljöer
    som gynnar samtal-

  59. -om döende, död och sorg
    i livets slut?

  60. Jag kände att jag måste välja väg.

  61. Jag letade efter nyckeln till nya
    sätt att samtala om döende och sorg.

  62. Det jag började inse
    var att jag saknade elden.

  63. Jag tog en kurs i urfolksmetod
    och koloniala strukturer-

  64. -och det stödde mig
    att byta arbetssätt.

  65. Vad jag ville ha var en bekant miljö
    som inbjöd till samtal-

  66. -och där deltagarna kände sig bekväma
    att tala om svåra frågor-

  67. -som är relaterade till livets slut.

  68. I min kultur brukar vi inte sitta
    och prata med varandra-

  69. -utan vi gör någonting
    och pratar med varandra.

  70. Så jag startade
    vandrande fokusgruppssamtal.

  71. Vi bestämde oss för att länka
    det förflutna med framtiden-

  72. -och vi jobbar tillsammans
    med en arkeolog, Eva Ljungdahl-

  73. -som är rolig och säger: "Vi arkeo-
    loger jobbar med döda hela tiden."

  74. I samiska sammanhang
    har många intresserat sig-

  75. -just för det arkeologiska,
    att leta sina rötter någonstans-

  76. -att se spår efter visten och gravar.

  77. Det tog vi ansats i och började titta
    på förkristna gravar i fjällkanten.

  78. Där är vi nära renarna,
    vi kan göra upp eld-

  79. -och vi har gjort två såna här
    fokusgrupper, och ska göra fler.

  80. Sättet att ta sig ut gör skillnad,
    första gången låg det olägligt till-

  81. -så vi gjorde en kort helikoptertur.

  82. Andra gången gick vi tre timmar
    i vardera riktningen-

  83. -och vad är då för- och nackdelarna
    med det?

  84. Vandringen hjälpte oss bli en grupp-

  85. -men den uteslöt ju personer
    som hade svårt att gå förstås.

  86. Sen stötte vi också på hinder.

  87. Den här ån hade flödat över,
    det hade regnat i två veckor.

  88. Så det blev en utmaning,
    men det gick.

  89. På andra sidan låg ett fantastiskt
    ställe med en barngrav vi tittade på.

  90. Sen... Sen så lagade vi mat
    och kokade kaffe.

  91. Jag hoppas vi har meningsfulla samtal
    som är relevanta för min forskning.

  92. Vad har vi lärt oss? Vi tror vi är på
    rätt spår, men har många utmaningar.

  93. Dokumentationen av samtalen
    är inte helt enkel utomhus.

  94. Och människor pratar inte alltid om
    det vi hoppas och tror att de ska.

  95. Under den andra vandringen kom många
    berättelser under middagen.

  96. Att äta tillsammans och prata samti-
    digt är gemensamt för många kulturer.

  97. Nyheten om de vandrande fokusgrupp-
    erna har spridits och väckt intresse.

  98. Vi håller på att titta på miljöer
    för att göra det här även inomhus-

  99. -för vi har ju ett problem
    i norra Sverige och Norge-

  100. -att vi har så kort barmarkssäsong.

  101. Men det finns ju ställen som efter-
    liknar det här där man kan prata.

  102. Vi hoppas att med start i dåtiden
    ska det vara lättare att se framåt-

  103. -och stödja kulturrelevanta samtal
    om döende, död och sorg i Sápmi.

  104. Jag vet inte om jag pratar om saker
    som kan vara främmande för en del-

  105. -men det viktiga är väl att tänka på
    vad som är samespecifikt-

  106. -och vad gäller för oss alla?

  107. Tack för uppmärksamheten.

  108. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samers tankar om livets slut

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.