Titta

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Om UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Arbetet med att revitalisera de samiska språken går framåt med hjälp av nya digitala verktyg, nätverkande och samarbetsprojekt. En serie föreläsningar inspelade den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik : Samiska ur ett arvspråksperspektivDela
  1. Ska vi åka till samiska staten och
    upprätthålla vårt språk? Går inte.

  2. Utan språkets öde
    står och faller där vi är.

  3. Låt oss börja titta på arvspråk
    och vad det är för nåt.

  4. Här har vi en suddig bild
    på en bit av Skandinavien.

  5. Om vi tittar på språken
    här i Skandinavien-

  6. -i den bit
    som vi är intresserade av...

  7. Flaggorna
    är inga flaggviftande nationalister.

  8. Det är tänkt
    att vara individer som talar språken.

  9. Vi kan se att det är väldigt mycket
    på svensk sida och norsk sida.

  10. Uteslutande mestadels. Det finns ett
    skäl till varför kartan är avhuggen.

  11. Svenskan och norskan
    är dominerande i de här fallen.

  12. I det här sammanhanget kan vi också
    vända blicken mot landet i väst.

  13. Där pratar man amerikanska,
    engelska, överlag.

  14. En generalisering.

  15. Sverige och USA
    har nåt väldigt starkt gemensamt.

  16. Det har att göra
    med de dåliga tiderna i Sverige-

  17. -i slutet av 1800-talet
    och början av 1900-talet.

  18. Politiska förföljelser, avsaknad
    av religionsfrihet, fattigdom etc-

  19. -fick många svenskar att utvandra-

  20. -till Nordamerika. Det var
    inte mycket man kunde ta med sig.

  21. En sak som man tog med sig
    var givetvis språket.

  22. Nu pratas det svenska
    i två delar av världen.

  23. Med vissa markanta skillnader.

  24. Så...

  25. I den delen av den svenskspråkiga
    världen är svenskan dominant.

  26. Det ser vi på de svenska flaggorna.

  27. När vi säger dominant språk, menar vi
    det som prioriteras av statsmakten.

  28. Det primära språket i myndighets-
    utövning och inom utbildningen.

  29. Det är det dominerande språket
    i media.

  30. Och som regel också
    inom det här geografiska området-

  31. -det gängse språket
    för allmän kommunikation.

  32. Det utmärker ett dominant språk.

  33. Om vi tänker oss när Karl Oskar och
    Kristina hade flyttat till Minnesota-

  34. -så händer det nånting med det
    språket som de talade, svenska.

  35. Det språket blir inte dominant.

  36. Det kommer först och främst
    vara nåt som vi kallar för arvspråk.

  37. Mobergs Karl Oskar och Kristina
    fortsatte prata svenska i Minnesota.

  38. Om de hade barn...

  39. Nu håller vi oss inte till böckerna.
    Ponera att de får barn födda där.

  40. De barnen kommer nog prata svenska,
    i och med att det talades i hemmet.

  41. Men de kommer snabbt assimileras och
    prata det dominanta språket engelska.

  42. Överlag.

  43. Engelskan är dominant. Det är språket
    för maktutövning och så vidare.

  44. Medan svenskan i Minnesota
    inte prioriteras av statsmakten.

  45. Förekommer inte i myndighetsutövning
    eller inom utbildningen.

  46. Den är inte dominerande i media.

  47. Det finns två typer
    av populationer svenska.

  48. Ett dominant språk och ett
    icke-dominant, en numerär minoritet.

  49. Ett minoritetsspråk.
    Immigrantspråket.

  50. Det är en typ av minoritetsspråk
    som vi kan prata om.

  51. Det finns andra minoritetsspråk
    som också uppstår-

  52. -men inte på grund av migration.

  53. Och... Ett exempel
    kan tas från Ungern och Rumänien.

  54. Det är det som lingvister
    brukar kalla för minoritetsspråk.

  55. Här uppstår det
    inte på grund av migration-

  56. -utan på grund av gränsdragning.

  57. Det talas ungerska i Ungern
    och rumänska i Rumänien.

  58. Men det talas lite ungerska
    i Rumänien.

  59. I de här fallen, återigen...

  60. Man kan säga att ungerskan i Ungern
    är det dominanta språket.

  61. Språket för maktutövning
    och så vidare.

  62. I Rumänien
    är det dominanta språket rumänska.

  63. Sen har vi
    en liten numerär minoritet-

  64. -av ungersktalande i Rumänien.

  65. Det är ett icke-dominant språk,
    det dominanta är ju rumänska.

  66. Det är en numerär minoritet.
    Det är den här situationen-

  67. -som lingvister använder
    när de talar om minoritetsspråk.

  68. Nationella minoritetsspråk.

  69. Immigrantspråken
    är numerära minoritetsspråk.

  70. De kallas inte för minoritetsspråk
    i den lingvistiska litteraturen.

  71. Okej. Vad man kan se av det här...

  72. En första tanke man kan få är:

  73. Är man en numerär minoritet-

  74. -kommer man att vara på den
    icke-dominerande sidan. Inte sant?

  75. Svenskan i Minnesota, icke-dominant.
    Ungerskan i Rumänien, icke-dominant.

  76. Faktum är att huruvida
    man är en numerär minoritet eller ej-

  77. -kan påverka, men det finns fall
    där minoritetsspråk är de dominanta.

  78. Ett exempel
    kan man hitta i Sydafrika.

  79. Och afrikaans.

  80. Som väl är
    en slags holländsk dialekt.

  81. Afrikaans talas av ungefär
    13 % av befolkningen i Sydafrika.

  82. Under apartheidtiden
    var det det mest dominerande språket.

  83. Det prioriterades av statsmakten
    på grund av regimen.

  84. Myndighetsutövning,
    utbildningsväsende, media.

  85. Det är inte med nödvändighet en
    numerärt stor grupp som är dominant.

  86. Det kan vara ett minoritetsspråk
    som är det dominanta-

  87. -vilket afrikaans i Sydafrika
    är ett exempel på.

  88. Kommer man sen...
    till språk som samiskan-

  89. -så hamnar vi i en sån här situation,
    något överdriven.

  90. Här har vi då Skandinavien.

  91. Vi ser mycket svenska flaggor,
    norska flaggor...

  92. ...finska flaggor och ryska flaggor.
    Lägger ni manken till-

  93. -kan ni skymta samiska i bakgrunden.

  94. Samiskan är definitivt,
    som vi ser här-

  95. -ett icke-dominant språk.

  96. Det är inte ett språk som prioriteras
    i myndighetsutövning.

  97. Det är inte den starka makten
    som talar samiska.

  98. Det prioriteras definitivt inte
    i media eller utbildning.

  99. Samiskan i dag...

  100. ...har starka likheter-

  101. -med situationen som vi kan se
    i immigrantpopulationer-

  102. -vad gäller
    den politiska styrkan i språken.

  103. Likaså med den typ av språk
    som jag nämnde som minoritetsspråk.

  104. Ungerska i Rumänien till exempel.
    Och så vidare.

  105. Fast det finns...

  106. ...en del skillnader som jag kommer
    in på, som är väldigt markanta.

  107. Om vi tänker
    på Karl Oskar och Kristina...

  108. ...som flyttade till Minnesota.

  109. Och deras barnbarnsbarn...

  110. ...kan inte längre tala svenska.
    Vad ska de göra då?

  111. Då kan de skaffa ett...

  112. Kanske söka en kurs i Sverige?
    Åka till Sverige och plugga svenska.

  113. Ta del av den utbildningsarsenal
    som finns i det landet.

  114. Komma in i Sverige,
    där svenska är ett dominant språk.

  115. Då är det relativt enkelt,
    om man lägger manken till-

  116. -att lära sig det språket.

  117. Så det går. Detsamma gäller den
    minoritetskontext jag nämnde förut-

  118. -där en gränsdragning gör att en
    numerär minoritet hamnar på en sida-

  119. -medan språket är dominant
    på den andra sidan.

  120. Med urfolkspråken är så inte fallet.

  121. Ska vi åka till samiska staten och
    upprätthålla vårt språk? Går inte.

  122. Utan språkets öde
    står och faller där vi är.

  123. Till skillnad från svenskan...
    Om svenskan i Minnesota dör ut-

  124. -är inte det svenska språket hotat.
    Synd för de med släktingar där-

  125. -som inte kan prata med dem.
    Men svenskan är helt ohotad.

  126. Samiskan
    är helt annorlunda i det fallet.

  127. Okej.

  128. Lite sammanfattande,
    att se på de här sakerna.

  129. Då kan vi se först och främst om
    språken talas på mer än ett ställe.

  130. Om vi tar svenskan. Sverige, USA
    - dominant, icke-dominant.

  131. Dominant i Sverige,
    icke-dominant i USA.

  132. Är svenskan ett arvspråk?
    Ja, i Minnesota.

  133. Men i Sverige? Nej.

  134. Är det ett majoritetsspråk?
    Ja i Sverige, nej i Minnesota.

  135. Ungerskan i Rumänien.
    Ungern har ungefär samma mönster.

  136. Afrikaans har en lite besvärlig
    historia som jag inte helt kan.

  137. Det är ett dominant språk,
    men inte ett majoritetsspråk.

  138. Det är tämligen ohotat.

  139. Man kan säga att icke-hotade språk-

  140. -är språk som är dominanta
    i minst en geopolitisk region.

  141. Medan hotade språk...
    Icke-hotade språk och hotade språk.

  142. Man kan säga att hotade språk
    saknar den politiska makten överlag.

  143. Det gäller framförallt urfolk
    i världen i dag.

  144. Som jag nämnde finns det alltid
    olika perspektiv att se på det.

  145. I det stora perspektivet
    så frodas svenskan. Lever gott.

  146. I mikroperspektivet kan det vara
    skakigt där det talas som arvspråk.

  147. För samiskan är det tvärtom.

  148. I det stora perspektivet
    är samiskan extremt hotad.

  149. I mikroperspektiven så lever språket-

  150. -i begränsade regioner.

  151. Det är en bit kvar innan...

  152. ...vi uppnår dominans.

  153. Jag är inte så säker på att
    de dominanta vill att vi ska heller.

  154. Okej! Så språklig dominans överlag,
    oavsett vad man tycker om det-

  155. -är en avgörande faktor
    för hur språket fortlever.

  156. Ett språk kan vara dominant i en del
    av världen, men hotat i en annan.

  157. Det här har med politik att göra
    helt och hållet.

  158. Det är en direkt avspegling
    av politisk dominans.

  159. Ett minoritetsspråk kan vara dominant
    om det talas av statsmakten.

  160. Som afrikaans i Sydafrika,
    i synnerhet under apartheidtiden.

  161. Okej. Det här är lite faktorer
    som är viktiga när man tittar vidare.

  162. Vad... Hur fungerar språkinlärning?

  163. Hur påverkar de här faktorerna
    barns möjlighet att erövra ett språk?

  164. Från språklig dominans tar vi
    ett hopp över till språkerövring.

  165. Och...

  166. ...i synnerhet den språkerövring
    som sker mellan 0 till 4 år.

  167. Språktillägningen.

  168. Vad som är så fantastiskt
    med den här aspekten av människan-

  169. -är att barnet,
    faktiskt redan innan det föds-

  170. -är känsligt för lingvistisk stimuli.

  171. Språkerövringen
    fram till fyra års ålder-

  172. -den sker
    utan nån medveten ansträngning.

  173. Den är automatiserad.
    Den sker utan undervisning.

  174. Och i lingvistiska kretsar säger man,
    och det finns skäl att tro det-

  175. -att människan är förprogrammerad
    för språk på olika sätt.

  176. Det räcker inte att vara det
    och ha förutsättningar-

  177. -att lära sig språk i
    den här tidiga åldern. Det krävs mer.

  178. Det krävs att man exponeras
    för språket. En rik exponering.

  179. Att man omges socialt av språket.

  180. Och att man exponeras för ungefär
    3 000-5 000 yttranden per dag.

  181. Ett yttrande är en mening,
    4 000-5 000 meningar.

  182. Det krävs att man har en varierad
    input av det språk som barnet hör-

  183. -av hög kvalitet. Det vill säga
    ett tämligen rikt ordförråd-

  184. -och grammatiska mönster.
    Varierade samtalsämnen och så vidare.

  185. Det hjälper barnet i de tidigare åren
    att tillägna sig förstaspråket.

  186. Den här perioden, 0 till 4 år-

  187. -brukar kallas
    för den kritiska perioden.

  188. Det är den period då det går lätt
    för ett barn att lära sig ett språk.

  189. Där har vi professor emeritus
    Kenneth Hyltenstam i Stockholm.

  190. Han har gjort mycket forskning
    under lång tid om detta.

  191. Forskning som han har gjort...

  192. ...säger att om man börjar lära sig
    språket efter den kritiska perioden-

  193. -blir man aldrig
    hundraprocentigt framgångsrik.

  194. Man blir inte modersmålstalare.

  195. Efter fyra års ålder
    kommer man in i en inlärningsprocess-

  196. -som mycket liknar
    andraspråksinlärning. Och som är det.

  197. Barn som exponeras för ett språk
    efter fyra års ålder-

  198. -gör ungefär samma fel som vuxna
    som studerar främmande språk.

  199. Uttalet blir perfekt hos barnet, men
    det blir grammatiska konstigheter.

  200. Inte sällan.
    Det är förstås inget hinder.

  201. Det finns dock goda skäl att tro
    att vissa delar-

  202. -kan komma in perfekt även efter fyra
    års ålder. Andra delar gör det inte.

  203. Det är inte... Skulle man ha missat
    ett språk efter att man fyllt fyra-

  204. -ska man inte avskräckas.
    Det är bara att fortsätta.

  205. Eller påbörja, oavsett ålder.

  206. Åldern har förstås det dilemmat att
    det är jobbigare att anstränga sig.

  207. Som regel. Okej!

  208. Vad är det nu som händer hos barnet,
    och så vidare?

  209. Vad krävs? Vad är exponering?

  210. Vi kan börja med
    att titta på det enspråkiga barnet-

  211. -som är den enklaste situationen,
    kan vi säga.

  212. Vi kan lägga till att enspråkighet-

  213. -inte på nåt sätt
    är en norm bland världens språk.

  214. De flesta människor har som regel
    mer än ett språk från barnsben.

  215. Enspråkighet är ett västerländskt,
    nordeuropeiskt fenomen.

  216. Här har vi ett litet barn,
    som väntar på språklig exponering.

  217. Och de mest uppenbara källorna
    för den språkliga exponeringen-

  218. -kommer från föräldrarna.
    De talar till barnet.

  219. De här pilarna representerar det.

  220. Mamman och pappan talar till barnet.

  221. Det här är nåt som får
    barnets språkerövring att gå igång-

  222. -och börja utvecklas. Det går fort
    i den korta perioden fyra år.

  223. Det är inte den enda exponering
    som barnet får.

  224. När föräldrarna talar med varandra-

  225. -det är också viktigt för barnet.
    Det är en del av den språkliga input-

  226. -och exponering som barnet får, och
    drar nytta av i inlärningsprocessen.

  227. Så... Jag nämnde att 3 000 yttranden
    per dag är vad barnet behöver-

  228. -för att tillägna sig ett språk
    framgångsrikt fram till fyra år.

  229. Man kan tänka sig att man har 1 000
    yttranden per förälder till barnet.

  230. Föräldrarna får vi hoppas
    kommunicerar med varandra också.

  231. Om de pratar med varandra
    ungefär 1 000 yttranden per dag-

  232. -i barnets närvaro,
    kommer man upp i 3 000 yttranden-

  233. -som då blir exponeringen,
    inputen till barnet.

  234. Skulle den här lilla krabaten
    ha syskon...

  235. ...ökar förstås den
    allmänna exponeringen av språket-

  236. -i familjen ganska rejält.

  237. Storasyskonen talar med...

  238. ...det lilla barnet.

  239. Storasyskonen talar med föräldrarna,
    som talar med dem.

  240. Det är också nåt som påverkar
    den minsta, som lär sig språket.

  241. Och...kommer en ahkku på besök-

  242. -kan man säga att nätverket av
    språklig kommunikation ökar ännu mer.

  243. Det påverkar barnets språkinlärning.

  244. Kommer addja samtidigt
    så blir det ännu mera.

  245. Tar vi sedan i beaktning att familjen
    lever i en kontext i ett samhälle-

  246. -där man jobbar, går i skola
    och tar del av media-

  247. -så märker vi att det blir en rik...

  248. Nästan som en spindelväv
    av språkliga kanaler.

  249. Överlag kanske arbetsplatsen
    inte påverkar barnet direkt-

  250. -men föräldrarna talar om den.
    Det är en språklig input för barnen.

  251. I synnerhet segmentering av ljud-
    strängar. Var börjar och slutar ord?

  252. Man lär sig känna igen ord,
    bygger upp ordförråd och så vidare.

  253. Det är ungefär vad man menar
    med att man exponeras för språk.

  254. Okej. Låt oss ta det...

  255. ...tvåspråkiga barnet nu.

  256. Och låt oss anta
    att vi är i en kontext-

  257. -där det finns ett dominant språk
    och ett icke-dominant språk.

  258. Ofta talar ena föräldern
    det dominanta språket-

  259. -och den andra det icke-dominanta
    språket i tilltal till barnet.

  260. Då ser situationen ungefär ut så här.

  261. Mamman talar dominant språk, blå pil.
    Pappan talar det andra, röd pil.

  262. Man tänker ofta
    att om de talar varsitt språk-

  263. -får barnet
    lika mycket av båda språken.

  264. Så är inte fallet.
    Föräldrarna talar med varandra.

  265. Det innebär att...

  266. ...i det här fallet
    får barnet bara en tredjedel...

  267. ...exponering
    av det icke-dominanta språket.

  268. De andra två tredjedelarna
    är på det dominanta språket.

  269. I och med föräldrarnas kommunikation,
    som är en del av input för barnet.

  270. Det här är...

  271. ...ganska viktigt. Så om det krävs...

  272. ...minst 3 000 yttranden
    för ett barn-

  273. -att tillägna sig ett språk...

  274. Då måste käre far här
    vara en riktig pratkvarn.

  275. För att kompensera för kommunikation
    på det dominanta språket.

  276. Så om...mor och far kommunicerar
    2 000 yttranden med varandra-

  277. -på det dominanta språket, och
    mamman 1 000 yttranden till barnet.

  278. Då måste pappan
    värma upp stämbanden ordentligt-

  279. -och komma upp
    i 3 000 yttranden per dag.

  280. Talar man ett minoritetsspråk,
    ett icke-dominant språk och har barn-

  281. -är det bra om man har lätt
    att komma på samtalsämnen.

  282. Det skadar inte.
    Det är förstås mer komplext-

  283. -men det ger en bild av problematik
    som dyker upp i de här fallen.

  284. Man vet att graden av exponering
    och input på ett språk-

  285. -i den tidiga barndomen
    har extremt stor inverkan-

  286. -på hur den språkliga kompetensen
    realiseras-

  287. -och visar sig i vuxen ålder.

  288. Sen finns det andra fall-

  289. -av tvåspråkighet.

  290. Och det är såna fall där
    båda språken har likvärdig status-

  291. -i samhället.

  292. Ett exempel är Montreal i Kanada-

  293. -där franska och engelska
    är ungefär jämnstarka språk.

  294. Samma status i det lokala samhället-

  295. -och på arbetsplatser, i skola,
    i media och så vidare.

  296. Då får man den här situationen.

  297. Om nu mamman talar franska
    till exempel, och pappan engelska.

  298. 1 500 yttranden till barnet, och
    1 500 på båda språken till barnet.

  299. Man måste samtidigt öka
    den språkliga exponeringen.

  300. Ju mer språk man har,
    desto viktigare är det att man når-

  301. -ska vi säga exponeringsgraden
    för barnet.

  302. Okej. Så...

  303. Men om man nu har fått språket
    eller språken-

  304. -vid fyra års ålder,
    kan man då slappna av och tänka:

  305. "Nu är det klart,
    nu behöver jag inte oroa mig mer."

  306. "Jag är fyra år och kan två språk.
    Nu kan jag relaxa."

  307. Riktigt så enkelt är det kanske inte.

  308. Kanske är det så, men det förutsätter
    att man fortsätter använda språket-

  309. -regelbundet under sin livstid.

  310. Där är det också en aspekt
    där språklig exponering...

  311. Det är enormt viktigt, men just att
    man använder språket under livstiden.

  312. Om man växt upp med minoritetsspråk
    och använder det under sin livstid-

  313. -då kompenserar det ganska mycket
    för input.

  314. Språkanvändning är a och o.

  315. Men... Det finns också
    en stor risk att man...

  316. ...inte har räddat språket.

  317. Den risken är enormt stor om man
    under tidig barndom gör språkbyte.

  318. Och...

  319. Till exempel vid början av skolan.

  320. Man talar två språk,
    ett dominant och ett icke-dominant.

  321. När man börjar skolan,
    vilket språk används? Det dominanta.

  322. Och...det kan ha konsekvensen att-

  323. -när man är i skolåldern, så tar
    det dominanta språket ett fast grepp-

  324. -om talaren.

  325. Man har gjort
    ganska ingående forskning-

  326. -om just den här typen av arvspråk.

  327. Icke-dominanta språk.
    Som talas i kontexter-

  328. -där man är i ett område
    där ett språk är dominant.

  329. Hur språkutvecklingen hos personerna
    brukar utvecklas.

  330. I tidig barndom har man sitt L1,
    första språk.

  331. Det är det icke-dominanta språket.
    Sen börjar man skolan, då kommer L2-

  332. -det främmande språket in i bilden.

  333. I skolan
    premieras det dominanta språket L2.

  334. I sen barndom kommer utvecklingen
    av det dominanta språket-

  335. -att ha gått om modersmålet.

  336. Det är nåt man bör vara medveten om,
    i synnerhet om man tänker på-

  337. -antal timmar i skola och så vidare.

  338. Man måste ha mycket timmar
    och så vidare.

  339. Okej. Den här diskussionen... Hur
    pass koherent den var vet jag inte.

  340. Den har belyst begrepp som dominant
    språk och icke-dominant språk.

  341. Aspekter som är viktiga när
    man tänker på förstaspråksinlärning.

  342. Och så vidare. Och vikten av att
    om man har ett icke-dominant språk-

  343. -måste man försöka använda det
    till ytterst möjliga mån.

  344. Och fortsätta använda det,
    för att hålla det vitalt.

  345. Ja. Det var ungefär
    så mycket som jag hade att säga.

  346. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiska ur ett arvspråksperspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur håller man ett ickedominant språk vitalt? Mikael Vinka, professor i samiska, reder ut begreppen kring minoritetsspråk och deras villkor. Han beskriver också hur små barn lär sig språk och hur viktigt det är att barn exponeras mycket inför det språk man vill föra vidare. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Minoritetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Så främjas de samiska språken

Hur ser situationen för de samiska språken ut idag och vad gör Sametinget för att främja dem? Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd, inledningstalar på nordsamiska vid språkkonferensen #DigiGiella18. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiska ur ett arvspråksperspektiv

Hur håller man ett ickedominant språk vitalt? Mikael Vinka, professor i samiska, reder ut begreppen kring minoritetsspråk och deras villkor. Han beskriver också hur små barn lär sig språk och hur viktigt det är att barn exponeras mycket inför det språk man vill föra vidare. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Språkteknologi i vardagen

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.