Titta

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Om UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Arbetet med att revitalisera de samiska språken går framåt med hjälp av nya digitala verktyg, nätverkande och samarbetsprojekt. En serie föreläsningar inspelade den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik : Samiskt språknavDela
  1. Föräldrar är oroliga: "Jag kan inte
    samiska. Kan mitt barn ändå gå här?"

  2. "Ja", är svaret.
    Vi måste börja nånstans.

  3. Bakgrunden till det här språknavet-

  4. -är egentligen "onöjdhet".

  5. Missnöjdhet med
    hur vi hanterade både undervisning-

  6. -och stöd i förskolan
    på de samiska språken.

  7. Det var missnöjdhet
    med vem som ägde frågor för vad.

  8. Vi hade ingen kontinuitet,
    vi hade brist på lärare.

  9. Vårdnadshavare
    var mycket frustrerade.

  10. Vi som jobbade i organisationen
    var också väldigt frustrerade.

  11. Jag som kom in i organisationen-

  12. -fattade inte hur det kunde vara så
    ostrukturerat som det faktiskt var.

  13. Vi tittade på dessa faktorer-

  14. -och var eniga om
    att det inte var bra.

  15. Alla var eniga om
    att vi ville göra bättre.

  16. Jag leder en del av det här arbetet-

  17. -men det går inte
    att göra det här ensam.

  18. Samtalen började på vår enhet.

  19. Inom referensgruppen skola
    har det varit en viktig faktor-

  20. -för att det här
    ska komma till stånd.

  21. Att en förskola har startat är
    väldigt viktigt, och det samarbetet.

  22. Det vi alla var eniga om då,
    våren 2017-

  23. -var att vi ville ha en hållbar
    organisation för språklig utveckling-

  24. -som vi ville kunna erbjuda
    barn och elever inom Umeå kommun-

  25. -som tillhör
    någon av de nationella minoriteterna-

  26. -och särskilt då de samiska språken.

  27. Vi vill ha en kontinuitet
    i språk- och kulturell utveckling-

  28. -från förskolan till gymnasiet.

  29. Vi vill bygga upp
    en professionell organisation-

  30. -med kompetens som vi saknar.

  31. För att kunna rekrytera kompetens
    måste vi bli mer attraktiva.

  32. Det är de olika faktorer som vi
    faktiskt var ganska överens om.

  33. Att stärka tillgängligheten
    för de samiska språken-

  34. -både för barn i förskolan-

  35. -och för de elever
    som läser samiska som modersmål.

  36. Det var ett väldigt gott utgångsläge.

  37. Våren 2017 samverkade vi
    i referensgruppen.

  38. Vi samverkade med högre tjänstemän
    och samordnare.

  39. Framför allt blev det
    ett politiskt beslut-

  40. -att vi skulle starta upp
    ett "Språknav samiska".

  41. Under våren beslutades också att vi
    skulle starta en förskola på samiska-

  42. -vilket egentligen var grunden
    för hela alltet.

  43. Vi vill ha samarbets- och synergi-
    effekter mellan förskola och skola.

  44. Precis som Vinka var inne på
    så är det hopplöst-

  45. -med de 60 minuter i veckan
    som vi hade med modersmålsstöd.

  46. Hopplöst då det inte finns möjlighet
    att vara i den språkliga miljö-

  47. -i 60 minuter i veckan, och tro
    att man ska få tillbaka ett språk.

  48. Det är omöjligt,
    skulle jag vilja säga.

  49. Vi ska lyssna på en modersmålslärare
    som har jobbat hos oss-

  50. -och som kan beskriva
    den förändring som har skett.

  51. Det är självklart så att det också
    handlar om en fördelning av resurser.

  52. Vi hade tidigare modersmålsstöd
    i förskolan och i förskoleklass-

  53. -motsvarande 60 minuter i veckan.

  54. Det innebar att våra modersmålslärare
    i de samiska språken-

  55. -åkte runt till olika förskolor
    och gav detta.

  56. De medlen har vi nu omfördelat.

  57. Vi har inte dragit in några medel,
    utan omfördelat.

  58. Språkstöd har vi nu på förskolan,
    samiska.

  59. Jag glömde berätta
    vad vi är för enhet.

  60. Kompetenscentrum för flerspråkighet
    har undervisning i 35 olika språk...

  61. ...varav vi har fyra samiska språk.

  62. Det är umesamiska, syd-, lule-
    och nordsamiska som vi har.

  63. Den representationen har vi också
    på förskolan varje dag.

  64. Våra lärare går in i förskolan
    och samverkar med pedagogerna där.

  65. Det innebär att jag också
    samverkar med förskolechefen.

  66. De medel vi omfördelade använde vi
    till utökad undervisningstid.

  67. Det finns
    ett önskemål om samisk integrering.

  68. För att kunna ansöka om det krävs det
    att vi har två timmar i veckan.

  69. Så vi har två timmar i veckan,
    och vi skulle gärna ha mer.

  70. Vi ska lyssna lite
    på Marja-Stina Svonni-

  71. -dotter till Mikael Svonni
    som ni nämnde när det var ordbok här.

  72. Hon kan inte vara med i dag.
    Annars skulle vi båda ha stått här.

  73. Hon ska snart föda barn,
    så hon vågar inte riktigt åka i väg.

  74. Så vi gjorde en podd.

  75. Vi lyssnar vad hon säger
    om den förändring som nu har skett.

  76. Sen ska jag beskriva den
    lite närmare.

  77. Marja-Stina Svonni heter jag.

  78. Jag jobbar som modersmålslärare
    i nordsamiska här i Umeå.

  79. Jag har elever
    från förskoleklass upp till åttan.

  80. Kan du beskriva vad du tycker
    är den största förändringen-

  81. -från det Umeå kommun hade tidigare-

  82. -med modersmålsstöd
    60 minuter i veckan-

  83. -till det kommunen håller på att
    utveckla, med ett gemensamt språknav-

  84. -och tid på förskolan på samiska?

  85. När jag började i januari 2015 åkte
    jag runt till kommunens förskolor.

  86. Med skolor och förskolor sammanlagt
    hade jag tretton skolor på fem dagar.

  87. Det var så klart mycket restid-

  88. -och inte så kvalitativt just
    i förskolorna, skulle jag vilja säga.

  89. 60 minuter i veckan tycker inte jag
    ger nånting. Ingen kontinuitet.

  90. Om ett barn är sjukt en dag
    så går det lång tid mellan gångerna.

  91. I dag kan vi erbjuda
    en förskoleavdelning-

  92. -med samiska på heltid.

  93. Det blir en helt annan sak
    än att ha en timme i veckan.

  94. Att utveckla ett språk en timme i
    veckan utan andra språkliga domäner-

  95. -är i princip omöjligt.

  96. I dag kan vi på förskolan
    jobba aktivt med språket varje dag.

  97. Inte bara med det talade språket-

  98. -utan även med litteratur och ord
    på andra sätt, till exempel i text.

  99. Det samiska
    genomsyrar hela verksamheten.

  100. Det är jättesvårt att få till på
    en vanlig förskola, om jag säger så.

  101. Hur välvilligt inställd en förskola
    än är till att vara flerspråkig-

  102. -så blir det svårt.

  103. Umeå kommun har erbjudit grupp-
    undervisning från och med förra året.

  104. Nytt för i år är
    att vi har utökad undervisningstid.

  105. Vad har det inneburit för
    er som lärare, och för eleverna?

  106. Då vill jag gå tillbaka till 2015,
    när jag började jobba.

  107. Jag hade oftast eleverna enskilt
    40 minuter i veckan på deras skolor.

  108. I dag har jag gruppundervisning
    från år 4.

  109. Det innebär att eleverna får träffa
    varandra. Umeå är en stor stad.

  110. Eleverna kanske inte kommer
    i kontakt med varann på annat sätt.

  111. Det har varit positivt, även om
    eleverna måste åka till andra skolor.

  112. Jag tycker
    att de positiva delarna överväger.

  113. Det är annan dynamik i klassrummet,
    än vid lärare-elev-undervisning.

  114. Utökad undervisningstid innebär
    att eleverna får 60 minuter extra.

  115. Totalt 120 minuter i veckan.

  116. Det här året har eleverna samlats
    vid ett tillfälle i veckan.

  117. Då får de ännu större utbyte
    av varandra.

  118. Det ger utrymme att arbeta med andra
    pedagogiska verktyg och metoder.

  119. Det har varit väldigt positivt.

  120. Jag har bara mött positiva reaktioner
    från mina elever också.

  121. Jag ska gå tillbaka lite och visa
    lite hur vi har tänkt från början-

  122. -och vad det samiska språknavet
    ska syfta till.

  123. Det vi gjorde inför starten-

  124. -var att skapa gemensamma mål
    och se vilka förutsättningar vi hade.

  125. Vi tittade också på vem som gör vad,
    alltså en tydlig ansvarsfördelning.

  126. Det har varit ganska struligt.

  127. Det vi tänker med "Språknav samiska"-

  128. -är att det ska väva samman-

  129. -pedagogisk kompetens i de samiska
    språken och den samiska kulturen.

  130. Tidigare har våra lärare jobbat
    mycket enskilt.

  131. Precis som eleverna
    fick enskild undervisning-

  132. -så har också lärarnas utrymme
    att samverka varit väldigt litet.

  133. De har haft fullt jobb
    med att åka runt till skolor.

  134. Det var ett av våra mål-

  135. -att försöka få ihop
    ett kollegialt samarbete.

  136. Vårt andra mål
    var att länka förskola och skola.

  137. Barn i samiska förskolan och elever
    som läser samiska som modersmål-

  138. -kommer till "Språknav samiska"-

  139. -för att mötas
    i språkande och kulturellt syfte.

  140. Det tar också Marja-Stina upp.

  141. Det finns tankar
    att eleverna ska lära känna varann.

  142. Som den förste talaren som jag
    inte minns vad han hette pratade om-

  143. -är ungdomar i dag
    i den digitala världen.

  144. Vi ger dem en plattform att lära
    känna varandra, och språkligt utbyte.

  145. Sen kan man använda digital teknik
    i undervisningen-

  146. -så de möts utanför undervisningen.

  147. Det jobbar vi hårt med på
    Kompetenscentrum för flerspråkighet.

  148. Vi har en verksamhetsutvecklare-

  149. -som jobbar enbart med digitala
    verktyg och fjärrundervisning-

  150. -vilket vi också ger.

  151. Våra pedagoger
    har särskild fortbildning.

  152. En gång i månaden, torsdag förmiddag,
    träffas de.

  153. Vi har också minst en kompetens-
    utvecklingsdag i början på hösten-

  154. -vid julen och på våren, i juni.

  155. Vi ser att man behöver
    en kollegial förstärkning.

  156. Man behöver visa och pröva på varann.

  157. Det är också oerhört viktigt.

  158. Sen hoppas vi
    att det samiska språknavet-

  159. -ska förena och bidra till utveckling
    av pedagogisk och språklig kompetens-

  160. -såväl inom förskolan som skolan.

  161. Vi är i början
    och vi har mycket kvar att utveckla-

  162. -men man måste ju börja nånstans.

  163. Fem minuter har jag kvar. Hoppla!
    Då ska jag ta det lite snabbt.

  164. Förutom det vi jobbar med i förskolan
    med språkstödjande aktiviteter-

  165. -och modersmålsundervisning,
    120 minuter...

  166. Från förskoleklass
    erbjuder vi 120 minuter i veckan-

  167. -upp till årskurs 9.

  168. På gymnasiet har vi inte många, men
    om de vill får de gärna 120 minuter.

  169. Språkbad för barn i förskolan
    två veckor per termin.

  170. Vi har språkduschar, också
    regelbundet under terminerna.

  171. Det är för eleverna i skolan.

  172. Vi har också utvecklat språkkassar
    på de olika varieteterna.

  173. Vi har också utvecklat temaväskor
    - nationella minoriteter.

  174. Det är alla minoriteter,
    där samiskan är en.

  175. Detta är för alla förskolor.

  176. Språkkasse och temaväska
    är det generella som vi ger.

  177. Vi har ju också barn
    som går i ordinarie förskola-

  178. -men som vi försöker stimulera-

  179. -och tänka: "Kanske är de lite
    nyfikna på förskolan på samiska?"

  180. Vi bjuder också in de yngre barnen
    till språkbaden-

  181. -en eftermiddag
    där vi bjuder in föräldrarna-

  182. -så de får se förskolan.

  183. Vi kan lära känna dem. Det bygger på
    kommunikation. De kan ställa frågor.

  184. Föräldrar är oroliga: "Jag kan inte
    samiska. Kan mitt barn ändå gå här?"

  185. "Ja", är svaret.
    Vi måste börja nånstans.

  186. Vi har också utvecklat
    nåt som heter "Digitalisera mera".

  187. Det finns redan digitalt.

  188. Webbplatsen jag utgår från
    kan ni själva gå in på.

  189. Den finns på nätet. Den är publik.

  190. Jag nämnde mål och att det krävs
    förutsättningar. Det hoppar jag över.

  191. Vi arbetar utifrån tema årstiderna.

  192. Nu på vårvintern är det sol-

  193. -och på våren
    har vi växtlighet som tema.

  194. Marja-Stina har ni fått lyssna på.

  195. Här tänker jag kort beskriva
    våra temaväskor.

  196. De är till för
    alla barn och pedagoger i förskolan-

  197. -även de som inte har samiska.
    Men det står ju i läroplanen.

  198. I den nya läroplanen för förskolan
    blir det ännu tydligare-

  199. -att vi ska undervisa om urfolk
    och de nationella minoriteterna.

  200. Genom temaväskan "Nationella
    minoriteter" får man mer kunskap.

  201. Genom språkkassen kan man
    också bli mer nyfiken på språk.

  202. Här finns sidorna länkade
    så man kommer direkt till våra sidor.

  203. Det ska vara en språkväska.
    Man kan låna en temaväska-

  204. -och en språkkasse kan man
    också låna. Det är samma princip.

  205. En liten film
    om vad kassen innehåller-

  206. -och inspiration
    till hur man kan använda den.

  207. Jag vill säga som Vinka var inne på
    och som språkforskningen säger:

  208. Det handlar inte om att lära sig
    ett språk, utan om att bli nyfiken.

  209. Barn med samisk bakgrund har möjlig-
    het att välja den samiska förskolan.

  210. Det sista jag vill visa
    är också en digital resurs-

  211. -som vi bygger
    för alla språk som vi har.

  212. Den här digitala resursen
    är också utvecklad på samma sätt.

  213. Berättelser på språket,
    sånger på språket, och aktiviteter.

  214. I många fall
    finns det inte så mycket material.

  215. Då gör våra pedagoger själva egna
    memory och eget språkligt material.

  216. De tar egna bilder
    med hjälp av eleverna.

  217. Nu har vi pratat om väldigt mycket
    positivt, eller hur?

  218. Men vi har grymma utmaningar-

  219. -vilket den offentliga utredningen
    vi kan lägga synpunkter på visar.

  220. Det handlar om kompetensförsörjning.
    Flera av er har varit inne på det.

  221. Alltså - vad finns det för utbildning
    för våra lärare?

  222. Vi försöker rekrytera och lyckas med
    det, men alla är inte lärarutbildade.

  223. Några har lärarutbildning,
    och några inte.

  224. Vi försöker bygga upp en struktur med
    mentorskap och intern fortbildning.

  225. De gånger vi har kunnat
    skicka pedagoger på utbildning-

  226. -har de gjort det på arbetstid-

  227. -och fått inläsningstid,
    material och resor betalda.

  228. En förutsättning för att det ska
    fungera är tillgång till utbildning.

  229. Det är oerhört viktigt.

  230. Lokaler är också en fråga för oss.

  231. Att få ihop tjänster
    som vi kan erbjuda.

  232. Jag vill att lärarna ska jobba
    nära de yngre barnen.

  233. Det vi behöver jobba mycket med
    är struktur och innehåll-

  234. -i förskolan, så att språk
    och kultur finns i ett sammanhang.

  235. Detsamma gäller
    i modersmålsundervisningen.

  236. Det är våra utmaningar.

  237. Tack!

  238. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiskt språknav

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Minoritetsspråk, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Så främjas de samiska språken

Hur ser situationen för de samiska språken ut idag och vad gör Sametinget för att främja dem? Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd, inledningstalar på nordsamiska vid språkkonferensen #DigiGiella18. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiska ur ett arvspråksperspektiv

Hur håller man ett ickedominant språk vitalt? Mikael Vinka, professor i samiska, reder ut begreppen kring minoritetsspråk och deras villkor. Han beskriver också hur små barn lär sig språk och hur viktigt det är att barn exponeras mycket inför det språk man vill föra vidare. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Språkteknologi i vardagen

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk - syntolkat

Gränsen

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.