Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Psykosocial hälsa inom renskötselnDela
  1. Det handlar om relationer
    och delaktighet och inflytande.

  2. Och blir vi uppskattade
    för det vi gör i samebyn?

  3. Jag heter Anette Edin-Liljegren och
    är samordnare på Glesbygdsmedicin.

  4. Innan jag hamnade där
    jobbade jag med Laila-

  5. -på Södra Lapplands forskningsenhet.

  6. Vi utförde studier som handlade
    om hälsa bland renskötande samer-

  7. -och arbetsmiljörisker,
    och vi jobbade med flera samebyar.

  8. I denna studie om arbetsorganisation
    utifrån ett psykosocialt perspektiv-

  9. -har vi samarbetat med sju samebyar.

  10. En av våra artiklar ska publiceras-

  11. -i Journal of Northern Studies,
    så där kan ni läsa mer om det.

  12. Det är också Klas-Göran Sahlén från
    epidemiologen på Umeå universitet-

  13. -och Lars Jacobsson
    som är medförfattare till den.

  14. Organisationen i samebyn...

  15. En sameby, det vet ju ni lika väl
    som jag, eller ni vet mer om det...

  16. Det här har vi gjort tillsammans,
    Laila och jag och de sju samebyarna.

  17. En sameby är en administrativ enhet
    och även en ekonomisk förening-

  18. -och ett geografiskt område
    med betesmark för renarna.

  19. Organisationen har en styrelse,
    och arbetsgrupper finns också.

  20. På forskningsenheten i Vilhelmina
    gjorde vi flera studier-

  21. -och det fanns hög förekomst
    av muskuloskeletala besvär-

  22. -bland både män och kvinnor
    i renskötseln.

  23. Också vibrationsbesvär
    var väldigt vanligt förekommande.

  24. En studie vi gjorde med Hassler
    handlade om hög olycksfrekvens.

  25. Man konstaterade där att renskötsel
    var ett av Sveriges farligaste yrken.

  26. Vi såg att man upplevde mindre
    socialt stöd och beslutsutrymme-

  27. -vilket kan vara en riskfaktor.

  28. Om man inte kan styra över sin
    arbetssituation och inte har stöd-

  29. -så kan man utveckla
    sjukdomar och olika symtom.

  30. Flera renskötare upplever att man
    är en minoritet bland minoriteten.

  31. Renskötare utgör ungefär tio procent
    av den samiska populationen.

  32. Man har ett begränsat antal renar
    och ett begränsat betesområde.

  33. Och rennäringslagen styr över
    hur man ska sköta renskötseln.

  34. I dag är det
    hård konkurrens om markområden-

  35. -bland annat med turism, vind-
    och vattenkraft och gruvnäring-

  36. -som konkurrerar om marken som är
    så viktig när renarna ska flytta.

  37. Olika områden betyder mycket
    för renarna, som kalvningsland.

  38. Blir det då en vindkraftpark där,
    så har man inte tillgång till marken-

  39. -på det ursprungliga sättet
    som det var tänkt.

  40. Det finns också "inre hot".

  41. Traditionella rättigheter
    behöver inte innebära hot-

  42. -men det kan vara saker
    som upplevs som besvärliga-

  43. -i relationen till samebyn.

  44. Där är många släkt med varandra,
    och det är en ekonomisk förening.

  45. Man samarbetar med varandra men
    är också konkurrenter med varandra.

  46. Det blir en konkurrenssituation,
    men det är också ett samarbete-

  47. -så det är en väldigt komplex
    arbetssituation, egentligen.

  48. Vi ville beskriva organisationen
    utifrån ett psykosocialt perspektiv.

  49. Det handlar om relationer
    och delaktighet och inflytande.

  50. Och blir vi uppskattade
    för det vi gör i samebyn?

  51. Och vad gör kvinnorna i renskötseln?

  52. Det skrivs det sällan om,
    så det ville vi också beskriva.

  53. Ur jämlikhetssynpunkt
    ville vi också titta på-

  54. -hur män och kvinnor upplever
    sin psykosociala livssituation.

  55. Därför gjorde vi en enkät
    med frågor om de här sakerna.

  56. Hur ser själva organisationen ut?
    Hur upplever man relationerna?

  57. Arbetar man mycket ensam? Får man
    avlastning och stöd när det behövs?

  58. Får man vara med och bestämma
    i frågor? Får man uppskattning?

  59. Och vad gör kvinnorna i renskötseln?

  60. Vi hade från början en enkät-

  61. -som var framtagen av Arbetslivs-
    institutet. Det finns inte längre.

  62. Vi modifierade frågorna, för enkäten
    var framtagen för industriarbetare-

  63. -och det passar inte renskötare,
    så vi fick modifiera frågorna.

  64. Sen testade vi frågeformuläret på
    fyra personer från olika samebyar.

  65. De fick titta på
    om det var relevanta frågor.

  66. Laila har ju
    god inblick i renskötseln-

  67. -och kunde
    modifiera frågorna från början-

  68. -men vi testade ändå på ytterligare
    personer och fick göra justeringar.

  69. Vi gjorde könsjämförelser
    med ett statistiskt test.

  70. Vi hade också gruppdiskussioner
    i fem av de sju samebyarna.

  71. Det var samebyar som ville jobba
    med sin utveckling inom samebyn.

  72. De hade frågat efter hjälp.
    "Vi vill utveckla organisationen."

  73. Så jag och Lars Jacobsson åkte till
    flera samebyar för att prata om det.

  74. Det var ett bra första steg.

  75. Vi hade resultatet från enkäten
    som diskussionsunderlag.

  76. Så det här är egentligen
    en liten interventionsstudie.

  77. Vi skickade enkäten till 200 personer
    och fick 127 svar.

  78. Det var ungefär lika många män och
    kvinnor, och sju samebyar deltog.

  79. Sen hade vi gruppdiskussioner
    i fem av de här samebyarna.

  80. Vi hade totalt 16 gruppdiskussioner
    med 5-20 deltagare per möte.

  81. Det var alla åldrar där, från små
    barn till äldre. Alla var inbjudna.

  82. Vi hade ungefär
    två, tre träffar per sameby-

  83. -där vi diskuterade det här löpande.

  84. Resultatet, då...
    I enkätstudien angav man att...

  85. Ungefär 70 % av dem som svarade
    sa att de hade en arbetsledare.

  86. Ungefär 30 % hade uppdrag i samebyn.

  87. Där skilde sig män och kvinnor åt-

  88. -eftersom kvinnorna ofta jobbar i
    majoritetssamhället med andra yrken.

  89. 80 % upplevde att det var
    en ojämn arbetsfördelning-

  90. -att några belastades mer än andra
    och hade hög arbetsbelastning.

  91. Mellan 25 och 50 % av arbetstiden
    så får man arbeta ensam-

  92. -så det är ett ensamt arbete också.

  93. Om det är dåligt väder eller
    om nåt händer, så löser man det-

  94. -men det är också
    ett riskfyllt arbete.

  95. Bättre relationer fanns det
    bland männen, har man svarat.

  96. Det var fler män som lyssnade på
    varandra och umgicks på fritiden-

  97. -än kvinnor som gjorde det.

  98. Och kommunikationen frågade vi om.

  99. Hur är kommunikationen
    mellan arbetsledare och renskötare?

  100. 50 % tyckte att den var bra men kunde
    förbättras, så det kan man jobba på.

  101. Vi frågade också hur ofta man har
    konstruktiva diskussioner-

  102. -eller positiva diskussioner
    om hur man kan göra arbetet bättre.

  103. Ett alternativ var "inte alls"-

  104. -och det var 70 % som sa att de
    diskuterar det här väldigt sällan.

  105. Delaktighet och inflytande. Större
    andel män ansåg att alla får bidra.

  106. Här var det också en könsskillnad.
    78 % av männen sa att alla bidrar-

  107. -men bara 48 % av kvinnorna.

  108. Och att beslut tas gemensamt tyckte
    nästan alla män men färre kvinnor.

  109. Också där
    skilde sig upplevelserna åt.

  110. Uppskattning. En större andel män-

  111. -fick mycket uppskattning
    och fick även uppskattning oftare.

  112. Vi tittade på kvinnornas arbets-
    uppgifter, och flera av uppgifterna-

  113. -som ingår i renskötseln
    är kvinnorna delaktiga i.

  114. Deltar vid rengärden svarade
    95 % av kvinnorna att de gör.

  115. Man utfodrar renar, protokollför
    och målar renar vid renräkning.

  116. Så över 70 % av kvinnorna
    är med och arbetar med renskötseln-

  117. -parallellt med att de har ett annat
    yrke, vilket både Laila och Lena har.

  118. Även om man jobbar och forskar
    så jobbar man i renskötseln också.

  119. I gruppdiskussionerna
    försökte vi titta på texten.

  120. Vi skrev ner texten och tittade på...

  121. Vilka negativa faktorer, utifrån
    samebyns situation, har vi sett-

  122. -och vilka positiva faktorer
    har vi sett?

  123. De här temaområdena stärker
    de svar vi har fått i enkäten.

  124. De är samstämmiga, kan man säga.

  125. Dålig ekonomi är en sak som kom upp.
    Bristande kommunikation är en annan.

  126. Dålig arbetsorganisation
    tyckte man på några ställen.

  127. Man tycker att det är en ojämlikhet
    mellan kön och mellan olika åldrar.

  128. Man har stor förekomst av rovdjur
    i stora områden.

  129. Man upplever också konkurrens
    mellan renskötare och samebyar.

  130. Dåliga relationer
    upplevde några också.

  131. Och så storsamhället,
    som har sitt tryck-

  132. -på samerna som grupp.

  133. Det fanns även positiva faktorer.
    Man känner en stark samisk identitet-

  134. -och en stark koppling till naturen,
    och man har en kärlek till renarna.

  135. Det är starka familje- och släktband.

  136. Trots svårigheterna
    har man väldigt stor framtidstro-

  137. -och det är fascinerande, tycker jag.

  138. Och relationerna är både goda
    och dåliga, för i vissa grupper...

  139. Bland de renskötande männen och
    bland unga är det goda relationer-

  140. -och sen kan det vara andra grupper
    som det inte är så bra relationer i.

  141. Så de slutsatser vi har dragit är
    att man kan utveckla kommunikationen.

  142. Stärk jämställdheten
    mellan män och kvinnor.

  143. Öka delaktigheten och inflytandet.
    Fler ska få vara med och bestämma.

  144. Ge uppskattning till varandra.
    Det är vi generellt rätt dåliga på.

  145. Och konflikthantering
    behövs inte bara för internt bruk-

  146. -utan även med storsamhället,
    som man också konfronteras med.

  147. Det är, lite kort, våra resultat.
    Jag tog inte med så mycket siffror.

  148. Vi har en hemsida
    på Västerbottens läns landsting:

  149. www.vll.se/gmc. Vi heter ju
    Glesbygdsmedicinskt centrum.

  150. Där ska vi bli
    lite bättre på att uppdatera.

  151. Så där kan ni läsa mer om det här,
    och så har ni min e-postadress där.

  152. Ja... Då får jag tacka så mycket!

  153. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.