Titta

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Om UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Arbetet med att revitalisera de samiska språken går framåt med hjälp av nya digitala verktyg, nätverkande och samarbetsprojekt. En serie föreläsningar inspelade den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik : Språkteknologi i vardagenDela
  1. Man skickar in texter
    och ut kommer grammatikövningar.

  2. Välkomna till vår föreläsning
    om samisk språkteknologi i vardagen-

  3. -och Divvuns och Giellateknos verktyg.

  4. Mitt namn är Elena Paulsen.
    Jag jobbar som lulesamisk lingvist.

  5. Børre Gaup. Jag är programmerare
    och alltiallo i Divvun-projektet.

  6. Vi jobbar med samisk språkteknologi,
    med målet att kunna använda samiska-

  7. -lika naturligt som majoritetsspråken.

  8. Vi vill ha samma verktyg tillgängliga
    som finns för majoritetsspråken-

  9. -och erbjuder olika verktyg
    som ett led i att uppnå vårt mål.

  10. Samiska är
    väldigt annorlunda än språk som-

  11. -norska, svenska, engelska och tyska.
    Det kan vi se på det här exemplet.

  12. Det engelska verbet "att gå"
    har fyra böjningsformer.

  13. Med en ändelse
    får man en färdig verbform.

  14. På samiska har man
    många fler olika sätt att böja ord på.

  15. På lulesamiska t.ex.
    har samma verb 56 böjningsformer.

  16. Dessutom har vi avledningar,
    t.ex. för "börja gå" och "gå fort"-

  17. -vilka i sin tur har fem, sex böjningar.

  18. Engelska, norska, svenska och tyska
    har stora textsamlingar-

  19. -och enkel morfologi, och kan basera
    verktyg som t.ex. stavningskontroll-

  20. -på statistisk analys.

  21. Samiska språk har små textsamlingar-

  22. -och komplex morfologi, som ni ser.

  23. Textsamlingarna är väldigt små-

  24. -och saknar många böjningsformer,
    vilket gör att vi inte kan basera-

  25. -våra verktyg på statistik
    på samma sätt.

  26. Så det vi måste göra
    är att lära datorn samiska.

  27. Det gör vi på två olika nivåer -
    ordnivå och meningsnivå.

  28. Vår språkmodell både förstår böjda ord
    och kan böja dem själv.

  29. Här t.ex. ska vi böja-

  30. -det sydsamiska ordet gåetie
    till illativformen "till huset".

  31. Då måste vi först lokalisera
    ordstammen: gået.

  32. Sen lägger man till en illativändelse:
    gåetan, som aktiverar omljudsregeln-

  33. -så att "åe" övergår till "åa",
    och man får illativformen gåetan.

  34. Med det här
    kan man också börja bakifrån-

  35. -och hitta grundformen
    av ett ord som redan är böjt.

  36. Som sagt
    så har vi regler även på meningsnivå.

  37. En avancerad användning
    är maskinöversättning-

  38. -från nordsamiska till bokmål.
    Här har vi två exempel.

  39. Först analyserar vi
    den samiska meningen.

  40. Vi har regler som styr hur vi överför-

  41. -den samiska
    meningsbyggnaden till norska.

  42. Vi har motsvarande regler för norska:
    vi böjer orden och får en färdig mening.

  43. Här har vi två exempel,
    där det första ordet står i lokativ.

  44. Meningen ser likadan ut
    när man inte kan samiska.

  45. Den översätts till: "jag har en son"-

  46. -respektive:
    "på gårdsplanen är det en pojke".

  47. Skälet till att vi
    kan översätta det så olika-

  48. -är att vi först har analyserat på
    ordnivå och sen gjort meningsanalys.

  49. Vi får veta att vi har ett personligt
    pronomen som står i lokativ.

  50. Det har ordet leat efter sig.
    Det översätts till norska på två sätt:

  51. "Vädret" eller "att ha". När ett
    personligt pronomen står i lokativ-

  52. -översätts verbet oftast till "att ha".

  53. Då får vi: "jag har en son". Eftersom
    det är fråga om en ägandeform-

  54. -så översätter vi det sista ledet
    till obestämd form.

  55. I andra exemplet står ett substantiv i
    lokativ. Då vet vi att det är en plats.

  56. Därför kan vi säga: "på gårdsplanen".

  57. Här översätts leat med "att vara",
    vilket ger oss "är".

  58. Och baernie blir "är det", vilket ger
    "en pojke" i det här exemplet.

  59. Så fungerar
    våra mest avancerade regler-

  60. -på meningsbyggnadsnivå.

  61. Medan vi
    utvecklade de här verktygen...

  62. Vi började med nordsamiska
    och reglerna på ordnivå-

  63. -och därefter på meningsnivå.

  64. Det var en hel del tekniska utmaningar
    som vi måste lösa för nordsamiskan.

  65. Vi utvecklade därför ett gränssnitt
    som fungerar för nordsamiska.

  66. Alltså, vi har lagt in de språkliga
    resurserna i det här gränssnittet-

  67. -och löst de tekniska problemen, d.v.s.
    de som inte har med språk att göra.

  68. För sydsamiska och lulesamiska
    var det "bara" att lägga in ord-

  69. -och de regler som behövs
    för att få färdiga verktyg.

  70. Som ni ser har vi utvecklat
    stavkontroll, maskinöversättning-

  71. -och syntetiskt tal, d.v.s. att datorn
    kan läsa upp samisk text.

  72. Vi har utvecklat undervisningsprogram-

  73. -och intelligenta ordböcker,
    d.v.s. ordböcker som förstår böjda ord.

  74. Allt det här
    är fritt tillgänglig programvara.

  75. Det kan användas fritt,
    men de som använder det-

  76. -och gör förbättringar, måste
    dela med sig av sina förbättringar.

  77. Det har lett till ökat samarbete,
    inte bara inom de samiska språken...

  78. Ett av de samiska språkmiljöerna
    har själva tagit kontakt-

  79. -med universitetet i Tromsø
    och velat ingå i detta.

  80. De har jobbat mycket själva med att
    lägga in sitt språk, och de har fått...

  81. Man håller på att utveckla maskin-
    översättning från finska till samiska-

  82. -och från nordsamiska
    till enaresamiska, och vice versa.

  83. Vi samarbetar även med
    en del minoritetsspråk på rysk sida.

  84. Det började som ett ordboksprojekt
    som en kille i Helsingfors hade...

  85. ...planerat.
    Han pratade med en person hos oss.

  86. De kom fram till att det vore perfekt
    för Ryssland att samarbeta med oss.

  87. De la in sina ordböcker i vårt program
    och fick ordböcker.

  88. De la in grammatik, precis som vi
    har gjort med de samiska språken-

  89. -och fick tillgång
    till samma verktyg som samiskan.

  90. Och vårt samarbete berikar oss.
    Det är inte bara merarbete-

  91. -utan programvaran blir allt bättre
    och mer anpassad för fler språk.

  92. Vi har även samarbetat med
    minoritetsbefolkningen i Kanada.

  93. University of Alberta har nu stav-
    kontroller för plains cree och haida.

  94. De har även intelligenta ordböcker,
    där man förstår ordformer.

  95. Som Elena nämnde, så är många
    av språken som vi pratar om här-

  96. -inte så väl lämpade
    för statistisk analys.

  97. Vi har inte markerat grönländska här-

  98. -men deras stavkontroll från 90-talet
    baserade sig på statistisk analys.

  99. Den identifierade 25 % av alla kända
    ord, men med vår teknik har de-

  100. -kommit upp i 90 %, vilket innebär
    en användbar stavkontroll.

  101. Det är programvara och samarbete
    som gör avancerade verktyg möjliga.

  102. Men hur ska vi kunna skriva
    på samiska på ett enkelt sätt?

  103. Nordsamiskt tangentbord
    finns sen tidigt 2000-tal-

  104. -men nordsamiskt tangentbord funger-
    ade inte för enare- och skoltsamiska.

  105. Det var komplicerat att skriva
    sydsamiska och lulesamiska med det.

  106. Sen kom mobilen, och då
    behövde vi ett tangentbord till den.

  107. För att enklare kunna skriva på alla
    språk, så har vi utvecklat tangentbord.

  108. Vi utvecklade främst
    tangentbord till mobilen-

  109. -men det gjorde det lätt att fortsätta
    utveckla det till andra plattformar.

  110. Det finns nu för alla samiska språk.

  111. Vi har gjort det enkelt. När man skriver
    sydsamiska trycker man på en tangent-

  112. -för mörkt i-ljud
    och när man vill ha ett vanligt ö.

  113. På lulesamiska fick man på en vanlig
    dator använda tre tangenter för långt a.

  114. Ibland får vi bara in två bokstäver-

  115. -men det gör ändå att man enkelt
    kan skriva på sitt eget modersmål.

  116. Här har vi en översikt
    över de verktyg som vi har tillgängliga.

  117. I Divvun-programmet
    har vi stavkontroll.

  118. Vi har tangentbord och korpus, med
    en hemsida för avancerade sökningar.

  119. Vi har ordböcker, där Giellatekno
    står bakom gränssnittet.

  120. Ett verktyg för grammatik och vissa
    språkpar, och ytterligare ett annat-

  121. -med tillgång till
    alla språkpar på samma plats.

  122. På webbsidan TermWiki kan man hitta
    gemensam samisk terminologi.

  123. Vi har undervisningsprogram,
    t.ex. Gielese.

  124. Det programmet
    har vi inte på lulesamiska.

  125. Tack vare initiativ från sydsamisk sida
    har vi fått programmet på sydsamiska.

  126. Därför har det kommit på sydsamiska.
    Och så har vi Grammatik på nätet.

  127. Det vi bara har
    på nordsamiska är syntetiskt tal.

  128. Man kan få textdokument upplästa
    på samiska, så att man kan höra-

  129. -om man har skrivit fel nånstans.
    Och vi har maskinöversättning.

  130. Vi ska demonstrera några av
    verktygen. Stavkontrollen kan man-

  131. -installera på sin dator,
    eller använda online på nätet.

  132. Det är väldigt behändigt
    att kunna använda webbsidan.

  133. Där får man upp skrivfel, och förslag
    på hur det skulle kunna skrivas.

  134. Och det ligger alltså
    sex olika samiska språk här.

  135. Vi har ordböcker
    med inbyggd grammatik.

  136. Här är språkparen redan valda.

  137. Som vi ser här
    har vi från samiska till bokmål.

  138. Jag letar efter ordet vissui-

  139. -som är illativformen för viessu, hus.

  140. När jag trycker på "sök",
    säger den att det är en böjd form-

  141. -av både substantivet viessu
    och av verbet viessat.

  142. Om vi trycker vidare på ordet viessat...

  143. ...så får vi upp... Om det finns
    mer information, så får vi det här.

  144. Vi har de vanligaste böjningsformerna
    i presens och preteritum-

  145. -plus negationsformerna också.

  146. För substantiv böjs orden i alla kasus,
    och i ental och flertal.

  147. Vid behov av fler böjningsformer-

  148. -kan man gå till
    en specialsida för böjning av ord.

  149. Där ser vi att vi får ännu fler
    böjda former av det här ordet.

  150. Allt det här får vi upp...

  151. När vi söker i datorn, skickas det
    till vår analysator, som sen svarar.

  152. Varje gång vi gör en sökning,
    så skapas de här böjningsformerna.

  153. Och så har vi ett användargränssnitt-

  154. -för flera språk.

  155. Där har man
    tillgång till alla språken samtidigt.

  156. Om vi letar efter viess...

  157. ...så får vi förslag
    på många olika språk.

  158. Till exempel är det första ordet
    från enaresamiska till nordsamiska-

  159. -och från nordsamiska till finska.

  160. Längre ner hittar vi ordet viesso, som
    på lulesamiska betyder flervåningshus.

  161. Vi ser vilka ordböcker som använts,
    t.ex. TermWiki-

  162. -och Sametingets ordbank. Längre upp
    såg vi de olika ordböckerna.

  163. Vi kan, både i den här
    och i den andra ordboken-

  164. -slå upp ord i vårt korpusgränssnitt.

  165. Man kan alltså söka
    i våra textsamlingar-

  166. -och se hur ord
    används i olika sammanhang.

  167. Vi har även alla ord i böjd form.

  168. Vi letar efter alla ord som...eller
    alla böjda former av ett visst ord.

  169. Vi har dessutom... Förutom
    att kunna visa ett ord i olika kontext-

  170. -så har vi även meningsanalys.
    Och den är redan inlagd.

  171. Dessutom har vi maskinöversättning.

  172. Från nordsamiska till bokmål.

  173. Det har vi offentliggjort nu.

  174. Antingen skriver man in text
    eller en webbadress-

  175. -varvid webbsidan översätts direkt.

  176. Här ser vi en maskinöversatt version av
    Ávvirs nordsamiska förstasida.

  177. Som ni ser, blir de
    samiska texterna översatta till bokmål.

  178. En del översättningar är bra,
    andra mindre bra, men de är begripliga.

  179. Skälet till att det blir
    lite skakigt ibland är att-

  180. -samisk och norsk meningsbyggnad
    är väldigt olika. Det är ett problem.

  181. Översättning från nordsamiska till
    de andra samiska språken är på gång-

  182. -och vi testar betaversioner internt.

  183. Vi översätter även tillbaka från
    de samiska språken till nordsamiska.

  184. Det är samma språkfamilj, så vi
    hoppas att översättningarna blir så bra-

  185. -att översättare bara behöver
    korrekturläsa maskinöversatt text.

  186. Det kommer att gå fortare
    att översätta t.ex. läromedel, och...

  187. ...tidningsartiklar.

  188. Det var vår demonstration.
    Vad väntar då i framtiden?

  189. Vi har bland annat ett program
    som heter Konteaksta på gång.

  190. Det är ett program
    för grammatikövningar.

  191. Man skickar in text i programmet,
    och ut kommer grammatikövningar.

  192. Här är det nån
    som vill titta på substantiv i en text.

  193. "Kan jag få tomma luckor
    för eleven att fylla i?"

  194. Eleven har fyllt i två substantiv rätt,
    här markerat med grönt.

  195. När eleven fyller i nåt som inte passar
    in i kontexten, markeras det med rött.

  196. Det står ett frågetecken bredvid,
    som gör att eleven kan få hjälp.

  197. Det fungerar i Word, med webbsidor
    och vid maskinöversättning.

  198. Elever kan göra uppgifter baserade på
    aktuella och intressanta texter.

  199. Nåt annat som snart kommer
    är grammatikkontroll.

  200. Den jobbar på två nivåer.
    Den hittar ord som är fel...

  201. ...och grammatikfel.
    Man får förslag som i det här exemplet.

  202. Om ett ord skrivs i nominativ när det
    ska vara genitiv, får man förslag på-

  203. -vad det egentligen ska vara.

  204. Man får hjälp
    att skriva korrekt samisk syntax.

  205. Det här har vi kunnat utveckla
    tack vare en kollega som doktorerar.

  206. Hennes forskning är nödvändig
    för den här grammatikkontrollen.

  207. Man kan också utveckla grammatik-
    kontroller till andra samiska språk.

  208. Då fyller man "bara" i böjningsregler
    och meningsbyggnadsregler-

  209. -för t.ex. sydsamiska och lulesamiska.

  210. Det var
    en kort beskrivning av våra verktyg.

  211. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkteknologi i vardagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska
Ämnesord:
Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Så främjas de samiska språken

Hur ser situationen för de samiska språken ut idag och vad gör Sametinget för att främja dem? Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd, inledningstalar på nordsamiska vid språkkonferensen #DigiGiella18. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiska ur ett arvspråksperspektiv

Hur håller man ett ickedominant språk vitalt? Mikael Vinka, professor i samiska, reder ut begreppen kring minoritetsspråk och deras villkor. Han beskriver också hur små barn lär sig språk och hur viktigt det är att barn exponeras mycket inför det språk man vill föra vidare. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Språkteknologi i vardagen

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Dekolonisering av Sápmi

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.