Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Renskötande samer går inte till doktornDela
  1. "Varför kan du inte komma nu?
    Vi har den här experten just i dag."

  2. "Det här är viktigt för dig."

  3. Ändå så är det
    renen och renskötseln som går före.

  4. Som Katarina sa är jag
    nyss disputerad, i september-

  5. -med min avhandling,
    som heter "Att leva i två världar"-

  6. -"Hälsoaspekter
    bland renskötande samer."

  7. Som sagt är jag född och uppvuxen
    i en renskötande familj.

  8. Jag är även sjuksköterska-

  9. -och har jobbat många år
    som nattsköterska.

  10. Och jag har träffat
    många samiska patienter-

  11. -som har känt sig vilsna i vården.

  12. Jag ska berätta först
    om syftet med min avhandling.

  13. Det var att ta reda på
    psykosociala riskfaktorer-

  14. -i arbetsmiljön inom samebyarna.

  15. Den som Anette pratade om
    tidigare i dag.

  16. Vi ville också undersöka och
    kartlägga hur det såg ut med skador-

  17. -och då framför allt
    muskuloskeletala besvär.

  18. Hur såg förtroendet ut
    för hälso- och sjukvården?

  19. Har man förtroende? Uppsöker man
    sjukvården när man behöver det?

  20. Det visar sig att det inte var så bra
    på den fronten.

  21. Då blev följdfrågan-

  22. -varför man har lågt förtroende
    för hälso- och sjukvården.

  23. I dag har vi inte så lång tid på oss-

  24. -så vi skummar lite grand,
    för att hinna med.

  25. Vi tar det som är allra viktigast.

  26. Min avhandling
    resulterade i fyra artiklar.

  27. Anette har ju pratat om en i dag,
    och vi ska prata om ytterligare två:

  28. Tre och fyra, som jag sa förut.

  29. Varför har man förtroende för hälso-
    och sjukvården och varför inte?

  30. Jag ska visa en liten film,
    så att ni får en känsla för...

  31. Det handlar ju om renskötande samer.

  32. Det säger sig självt
    att man håller på med djur.

  33. Vi vill gärna visa det här med...

  34. ...lite vad som gör att man...
    var man hämtar sin styrka och kraft.

  35. Min dotter har tagit en liten
    filmsnutt. Den är inte lång, men fin.

  36. Tagen i höst.

  37. Åter till varför
    vi inte går till doktorn.

  38. Den här bilden säger så mycket.

  39. Den illustrerar lite det här
    att när vi är små-

  40. -innan vi har fått det här
    när man går och inte-

  41. -då är det självklart, men det
    sker nåt med oss ju äldre vi blir.

  42. Som sagt, delstudie tre.

  43. Vi undersökte förtroende för hälso-
    och sjukvården i norra Sverige.

  44. Vi jämförde
    samer i renskötarfamiljer-

  45. -med den övriga norrländska
    befolkningen som bor i närområdet.

  46. Vi skickade ut en enkät
    där vi rätt och slätt frågade:

  47. "Har ni förtroende
    för hälso- och sjukvården?"

  48. Där ingick primärvård, psykiatri-

  49. -kollegor, övriga myndigheter
    i det svenska samhället-

  50. -och så här såg det ut.

  51. Det visar sig
    att vi inte hade nåt bra förtroende-

  52. -varken för primärvård
    eller psykiatri.

  53. Det var signifikanta skillnader-

  54. -jämfört med våra grannar i norr-

  55. -både bland de samiska männen
    och de samiska kvinnorna.

  56. Då blev ju frågan
    varför man inte har förtroende.

  57. I en enkätintervju-

  58. -så kan du ju inte prata
    med dem du frågar.

  59. De gör det ofta anonymt,
    och så skickar de in svaret.

  60. Därför bestämde vi oss för
    att göra en intervjustudie-

  61. -och djupintervjua folk
    och fråga hur det ser ut.

  62. "Har ni förtroende
    eller har ni det inte?"

  63. Enkätstudien visade att de
    inte hade det, men det kan ju vara-

  64. -feltolkningar,
    så därför blev det en intervjustudie.

  65. Vi samtalade
    med samer ur renskötarfamiljer-

  66. -från Härjedalen i söder
    till Gällivare i norr.

  67. Och...

  68. Det första de sa när vi
    började intervjua, det var att...

  69. "Det är så här."

  70. "Det är svårt att förklara
    känslan för renen och renskötseln."

  71. "Så att det är svårt
    att få nån förståelse"-

  72. -"för att renen
    är så viktig i vårt liv."

  73. Så ett resultat i studien,
    det blev ju-

  74. -att renen är som,
    om man tar en metafor till Icloud-

  75. -en "Reindeer Cloud".
    Den finns där hela tiden.

  76. Oavsett vad du gör
    så styr det våra liv.

  77. Renskötseln är en kulturbärare.

  78. Där har vi både språket, kulturen-

  79. -och renen förenar allihop-

  80. -som har samma eller liknande känslor
    för den som en själv.

  81. Det blir ett band.

  82. Renen tröstar. Det är där
    vi finner tröst när det är jobbigt-

  83. -när vi sörjer,
    eller när vi behöver extra kraft.

  84. Då söker vi oss
    till djuret, till djuren.

  85. Och så det här med yrket.
    Ja, renskötsel är ett yrke-

  86. -men i vår värld är det svårt att
    skilja på vad som är jobb och inte.

  87. Det går ihop. Det är ett levebröd,
    men det är ju mer en livsstil.

  88. Det var som det allra största
    resultatet i vår intervjustudie.

  89. Sen hittade vi tre subteman till.

  90. Det första subtemat...

  91. ...det kokade vi ihop när vi hade...

  92. ...transkriberat
    och skrivit ner alla intervjuer.

  93. Det kom fram att den här misstron
    mot hälso- och sjukvården-

  94. -som det handlade om
    i det här fallet, myndigheter-

  95. -det är nog - nog, säger jag, för vi
    kan inte säga att det är precis så-

  96. -men i den här intervjustudien
    sa de vi pratade med-

  97. -att misstron mot hälso-
    och sjukvården och myndigheter-

  98. -den är kulturellt genererad.

  99. Det finns i vår natur, i vår kultur-

  100. -dels att man inte ska
    prata högt och öppet-

  101. -om hälsa och ohälsa och sjukdom.
    Det håller man för sig själv.

  102. Man pratar inte högt och vitt om det.
    Det är lite tabubelagt.

  103. Sen söker man inte vård i onödan.

  104. Våra informanter sa:

  105. "Ja, det kan finnas nån som behöver
    den där vården bättre än jag gör."

  106. Man söker inte i onödan.
    Man upptar inte nån annans tid-

  107. -om det inte är jätteviktigt.

  108. I stället
    använder man sig av egenvård.

  109. Man försöker fixa det
    så långt det går själv.

  110. Det kan vara, som ni vet, både
    med traditionell samisk läkekonst-

  111. -men det kan också vara
    det kända "Vi väntar och ser".

  112. Och sen att historien påverkar.

  113. Vi har historiska trauman.
    Ni vet ju vår historia.

  114. Det är tvångskristnande,
    det är rasbiologi-

  115. -det är nomadskoleformen... Ja,
    vi kan rabbla hur mycket som helst.

  116. Den här "Lapp ska vara lapp"-
    politiken sätter sina spår.

  117. Du blottar dig när du söker vård, när
    du blir utlämnad åt andra människor.

  118. Men våra informanter sa också:

  119. "Tro inte att vi inte söker vård
    om vi behöver, när det är akut."

  120. Det är mer "Vi ska vänta och se,"
    eller "Jag gör det när jag har tid."

  121. Det är de som avvaktar med vård.

  122. Den andra, det var...

  123. Det andra subtemat var snöskoter-
    inspirerad hälso- och sjukvård.

  124. Våra informanter sa,
    och det var främst de yngre killarna:

  125. "Vi önskar en hälso- och sjukvård
    som är som en bra skoterverkstad."

  126. "Helst en sån som är nära oss,
    som förstår"-

  127. -"att när vår skoter är trasig,
    så får vi faktiskt lite förtur."

  128. "De vet att det är
    vårt arbetsredskap"-

  129. -"och att vi behöver den fort. Så
    skulle hälso- och sjukvården vara."

  130. "Vad enkelt det vore. Tänk om
    man har otur och får ryggskott"-

  131. -"just under skiljningen"-

  132. -"eller slaktuttaget på hösten"-

  133. -"när du vill vara där själv och
    gallra vilka djur som ska slaktas"-

  134. -"men du har så ont
    att du inte kan stå"-

  135. -"då skulle du önska att du kunde
    få hjälp snabbt så att du kunde stå"-

  136. -"och kunna be nån annan om hjälp
    eller delegera."

  137. Så en snöskoterinspirerad
    hälso- och sjukvård, önskar de sig.

  138. De sa också att det är svårt
    att planera... Nu är vi inte i fas.

  139. Det är svårt att planera vårdbesök.

  140. Det är jobbigt
    att förklara för sjukvården-

  141. -att har man fått en tid-

  142. -när det är mest renskötselaktivitet-

  143. -och man måste ringa
    och flytta tiden gång på gång-

  144. -så är det svårt att förklara
    och säga att nu var det renskiljning-

  145. -så jag kan inte. En gång går bra,
    men om man gör det flera gånger-

  146. -så hör de ju
    att den där på andra sidan av luren-

  147. -tycker att man har bokat om
    den där tiden så många gånger-

  148. -eller: "Varför kan du inte komma nu?
    Vi har den här experten just i dag."

  149. "Det här är viktigt för dig."

  150. Ändå så är det
    renen och renskötseln som går före.

  151. Det är inte så enkelt att förklara.

  152. Så man sa det.
    Man försökte styra vårdbesöken-

  153. -när det var lugnt i skogen-

  154. -för man ville inte heller
    belasta sina kollegor.

  155. Om det var jobbigt,
    man kanske hade...

  156. Ja, man tyckte att det var svårt
    att vara borta en dag-

  157. -för då fick nån annan köra ens kant,
    och det kanske inte passade då.

  158. Man försöker planera
    när det är lugnt i skogen.

  159. Då vet ni ju, så tänker alla. När det
    är lugnt i skogen så är det möten-

  160. -och då prioriterar man
    också ner sin egen hälsa-

  161. -därför att mötena är också viktiga.

  162. De rör renen och renens marker.

  163. Sen det här
    med att man måste vara lärare.

  164. När man då uppsöker hälso-
    och sjukvård så måste man förklara-

  165. -och kanske till och med försvara-

  166. -samernas renskötsel
    och renar på vägen-

  167. -och att nån
    kanske hade uttalat sig dumt-

  168. -och då får man
    stå till svars för det inför alla.

  169. Det kanske inte är läge för det
    när man har uppbådat mod-

  170. -och sökt hälso- och sjukvård,
    när man har tagit sig dit.

  171. Då vill man ha hjälp med sitt ärende-

  172. -och inte behöva vara
    en lärare om den samiska kulturen.

  173. Och sen...

  174. Det här med nomadlivet.

  175. Inom renskötseln flyttar man ju ofta.

  176. Två-tre gånger per år.

  177. Det är ju så det har varit,
    ska jag säga.

  178. Nu har det kommit en ny lag som gör
    att man har rätt att söka vård-

  179. -oavsett om man är
    skriven på stället eller inte.

  180. Tidigare var det ju så att många
    samiska patienter fick höra:

  181. "Du är inte skriven här.
    Du måste ringa dit du hör hemma."

  182. Det gör det också svårt,
    men nu finns det en ny lag-

  183. -och vi har rätt
    att söka vård där vi är.

  184. Det måste vi berätta för alla och
    nå ut med att den rättigheten finns.

  185. Och sen var det det tredje-

  186. -det här med att majoritetssamhället
    ifrågasätter Sápmi.

  187. Hur kan det påverka det här?

  188. Många berättar att det påverkar
    hälsan mer än vi vill tro.

  189. Det är rovdjurspolitiken,
    det är samhällets infrastruktur...

  190. Det är till och med
    klimatförändringen-

  191. -som skapar osäkerhet
    och försvårar för renskötarna-

  192. -och Internet.

  193. Många av våra informanter sa:

  194. "Vi har slutat... Vi läser inte
    kommentarerna i tidningen"-

  195. -"eller vi kanske måste välja
    när vi gör det."

  196. "Det påverkar en så mycket att läsa
    alla hemska rasistiska kommentarer"-

  197. -"i kommentarsfälten,
    så det väljer man när man orkar"-

  198. -"när man inte...
    När det känns lättare."

  199. Men alla de här sakerna som står här,
    de påverkar hälsan.

  200. Det är saker
    som rovdjurspolitik, infrastruktur-

  201. -till viss del Internet eller media
    och klimatförändring-

  202. -där har vi
    en liten påverkansmöjlighet.

  203. Det göder en känsla av:

  204. "Vad hjälper det? Vad spelar det för
    roll hur mycket vi höjer vår röst"-

  205. -"och berättar hur det ser ut,
    när vi ändå inte blir lyssnade på?"

  206. Det är en stor hälsofaktor.

  207. Så att...

  208. Det var väl de stora fynden
    i vår intervjustudie.

  209. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Renskötande samer går inte till doktorn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.