Titta

Bästa babblet

Bästa babblet

Om Bästa babblet

Om hur vi kommunicerar muntligt i olika sammanhang. Hur vi förstår eller missförstår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Svenska ord och uttryck jämförs med motsvarande på andra språk. Till exempel hur vi är artiga på svenska jämfört med på persiska eller engelska. Eller vilka ord vi använder för att uttrycka känslor: hur skiljer sig till exempel svenska svordomar från arabiska? Primär målgrupp är elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk.

Till första programmet

Bästa babblet : SpråklekMaterialDela
  1. Killen till höger är jag,
    som försöker baka pizza.

  2. Vad duktig du är!

  3. Men egentligen handlar det här om
    att blanda språk och hitta på ord.

  4. Om att leka med språket, helt enkelt.

  5. Jag ska babbla med gamla
    och nya vänner.

  6. I dag jobbar jag extra på pizzeria,
    som jag gjorde som tonåring.

  7. -Så.
    -Ta så mycket du gillar.

  8. Jag har inte gjort pizza på länge.
    Skämmer jag ut mig?

  9. Du är jätteduktig.
    Du ser vad du har för pizza.

  10. Den här kan man inte hitta
    nån annanstans. Du är jätteduktig.

  11. Men vi ska inte prata om pizza,
    utan om att blanda språk.

  12. Jag lärde mig svenska när jag var
    sex, fast jag är född här i landet.

  13. När jag och mina föräldrar pratar,
    byter vi mellan kurdiska och svenska.

  14. Man pratar språket inte bara med
    familjen, utan med kunderna också.

  15. "Anders, kom och smaka. 'Jalla'."
    Så han förstår vad vi menar.

  16. Svenska med kunden, kurdiska
    eller turkiska med arbetskamraten.

  17. Sen svarar Anders på turkiska.

  18. Vissa tycker att det är bra
    att blanda språk.

  19. Det finns språkvetare-

  20. -som menar att man blir mer påhittig
    när man håller på och blandar ord.

  21. -Har du hittat på nåt ord, förresten?
    -Ja. "Cadme". "Två 'cadmer'.".

  22. -"Cadme"?
    -Calzone, alltså.

  23. Jag har aldrig hört det.
    Det är kanske ditt.

  24. Det kommer hela tiden nya ord. Ordet
    och måltiden kebabpizza är svenskt.

  25. Pizzan från Italien och kebaben
    från Mellanöstern kom till Sverige.

  26. -De möttes här.
    -Det stämmer ganska bra.

  27. Koncentrera dig på pizzan också.
    Nej, det går inte.

  28. Hej! Brukar ni hitta på egna ord
    som ni har blandat från andra språk?

  29. -Och vad är det för ord då?
    -Jag blandar arabiska och svenska.

  30. -Hur kan det låta då?
    -Om jag och min bästa vän snackar...

  31. ...och inte vill att nån ska förstå,
    blandar vi in hennes och mitt språk.

  32. "Kolla den här tjejen"
    blir "shoof goal".

  33. -Jag blandar arabiska och tigrinja.
    -Det pratar man i Eritrea.

  34. Ja, exakt. Så om vi ska snacka...

  35. ...så att ingen förstår,
    då blandar vi in vårt språk.

  36. -Är du tvåspråkig?
    -Engelska.

  37. -Vilka pratar du?
    -Arabiska, svenska och engelska.

  38. -Du?
    -Syrianska, engelska och svenska.

  39. Kom, var inte rädd. - Blandar ni inte
    ert språk med svenskan mycket?

  40. Ibland använder vi ord
    som inte har med saken att göra.

  41. Ibland brukar vi säga "oud".
    Det är ett instrument.

  42. -Det är ett...
    -När kan ni säga det?

  43. -Från ingenstans.
    -Ni går och så säger ni bara nåt.

  44. Ja, exakt.
    Det kan hända. Det är bara roligt.

  45. -Vilka språk pratar du?
    -Hebreiska och svenska.

  46. -Har du blandat och kommit på ord?
    -Ja, men de är inte jätte...

  47. Det finns ingen betydelse för dem.
    "Shinnefnö" är ett ord.

  48. Jag började säga det i somras.
    Det betyder egentligen inget.

  49. "Shinnefnö"?
    - Förstår du vad hon menar med det?

  50. -Ja, för det mesta.
    -Jag sa det till henne på direkten.

  51. Vi använder det och "adfögnö".

  52. Det är jättemärkliga ord.
    "Agnöf"...? "Adfögnö".

  53. Ofta hittar man det... "Adfögnö"
    hittade vi på en registreringsskylt.

  54. Det lät roligt,
    och vi började använda det.

  55. -Använder du också det?
    -Inte så ofta. "Shinnefnö" ibland.

  56. Har du lärt dig nåt av de här två
    när det kommer till språk?

  57. Ja, en del.
    När man hör dem, fattar man dem.

  58. -Det betyder "guds förlåtelse".
    -Det fattar jag i sammanhanget.

  59. Finns det några sammansatta ord
    om du bara tittar runt omkring?

  60. -Som finns här?
    -Ja.

  61. Tunnelbana.

  62. -Modevaruhus.
    -Om du ska komma på nåt...

  63. -Pannkaka.
    -Men kan du komma på nåt eget?

  64. -Som är dubbelt?
    -Ja.

  65. -Solursgarage.
    -Vad är det?

  66. -Ett namn på parkeringsplatsen.
    -Jaha. Det där var fusk.

  67. I svenskan är det vanligt att sätta
    ihop två ord. S.k. sammansatta ord.

  68. Det roliga med sammansatta ord är
    att det är lätt att hitta på nya.

  69. De behöver inte finnas i ordboken.
    Som pizzadegsjonglör.

  70. Gör snabbt.

  71. I andra språk skrivs orden inte ihop
    lika ofta, utan särskrivs.

  72. Kaffekopp på svenska
    skrivs "coffee cup" på engelska.

  73. Ord särskrivs även på svenska.
    Då får man tänka på betydelsen.

  74. Särskrivna "rått kött" blir
    "råttkött" om man sätter ihop det.

  75. Inte så gott och nåt annat.

  76. -Så där? Så. Okej. Nu.
    -Ja. Lägg den på bänken.

  77. -Har du hört talas om poetry slam?
    -Nej, men det låter fint.

  78. Poetry slam är modern poesi där man
    kan leka med orden som man vill.

  79. -Det vore väl kul?
    -Ja.

  80. -Lägg kebab på.
    -Är kebaben här?

  81. Jag är en poet som har deltagit i
    bland annat revolution poetry-

  82. -och andra poesiscener.
    Poesiscenerna är spoken word.

  83. Spoken word är när man ställer sig
    på en scen och framför sin poesi.

  84. Medicinen väntar i skafferiet

  85. Väntar på att du ska använda den

  86. För att medicinera

  87. Jag har alltid varit
    intresserad av konstformer.

  88. Spoken word började jag med 2016.

  89. Jag skriver verkligen om
    vad som helst. Bara det berör mig.

  90. Om jag sett nåt i omgivningen,
    i nyheterna-

  91. -eller nåt allmänt om livet
    som jag tänkt på.

  92. Du kommer droppa
    efter jag frågar hur du mår

  93. Du har alltid levt i en fasad

  94. Ljugit om att du är glad

  95. Jag är född och uppvuxen i Sverige.
    Jag talar svenska.

  96. Mina föräldrar är från Kenya.
    Jag talar swahili också.

  97. Även engelska. Jag kan läsa arabiska.
    Och så lite franska.

  98. Fördelen med att prata olika språk
    när man skriver poesi är-

  99. -att på swahili
    finns det formuleringar-

  100. -som inte finns på svenska.

  101. Man tar inspiration
    från de här formuleringarna-

  102. -och översätter det till svenska.
    Det blir en helt ny grej.

  103. Aldrig genuint blivit kramad

  104. Aldrig älskad
    så du ville bli föraktad

  105. Självhatet smög sig på sakta

  106. Jag får ofta en idé. Det kan vara
    i tåget eller hemma mitt på natten.

  107. Det är inte:
    "Nu ska jag skriva en dikt."

  108. Det kommer bara en idé,
    och jag skriver på min mobil.

  109. Ibland är det inte en färdig dikt.
    Ibland är det bara en mening.

  110. Efter några månader går jag kanske
    tillbaka och förlänger dikten.

  111. När jag tänker på hur poesin
    har hjälpt mig språkmässigt-

  112. -hur jag kan formulera mig
    och göra känslor till ord-

  113. -är det verkligen en kraft i det.

  114. Var inte rädd att leka med orden
    bara man framför det man vill säga.

  115. -Kvitto?
    -Ja.

  116. Så där. Välkommen åter!
    Oj! Nu kom en massa...

  117. Vänta, det här är
    det riktiga kvittot. Jag är ny.

  118. Ibland kan man göra tvärtom också.
    Man kan använda samma ord.

  119. Titta här.

  120. Skitgott.

  121. Skitäckligt.

  122. -Ja!
    -Skitbra!

  123. Skitdåligt!

  124. -Skitdum.
    -Skitelak.

  125. Jag är skitledsen för det jag sa.

  126. Förlåt.

  127. -Visst var jag en perfekt anställd?
    -Ja.

  128. -Din bästa anställda nånsin?
    -Ja, fast du behöver öva lite.

  129. -Fast pizzorna...
    -Det var inte perfekt, men godkänt.

  130. Okej. När man gör en perfekt pizza,
    brukar folk säga: "Den var skitgod."

  131. Skit betyder bajs.
    Det låter konstigt.

  132. Man menar ju väl. Vad tänker du om
    att folk säger skitgott?

  133. Jag tycker att det är fel ord
    att använda på speciellt mat.

  134. Man kan använda "kanonbra"
    eller "superbra".

  135. Blir du sårad
    om nån säger "skitgott"?

  136. Nej, för jag vet vad de menar.

  137. Vi ska sammanfatta det här.
    Jag tar med mig tre saker.

  138. Att blanda språk
    kan vara bra och kreativt.

  139. Att använda "skit" är inte kreativt.
    Man kan säga kanonbra.

  140. Och språket förändras.
    Många ord kommer från andra språk.

  141. Typ kebabpizza. Dessutom är det
    sammansatt. Och det är skitgott.

  142. Nej, jag skojar. Kanonbra.
    Kebabpizza är kanonbra.

  143. -Du, då? Favoritpizza?
    -Kebabpizza, naturligtvis.

  144. -Skål.
    -Du kan diska och städa efter dig.

  145. Det är slut på dagen.
    Nu ska vi hem. Du kan vila hemma.

  146. Torka bordet, sopa golvet och diska.

  147. Jag ska bara dricka mitt chai.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Blandspråk, Flerspråkighet, Kommunikation, Språkpragmatik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Talspråk, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Bästa babblet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Känslospråk

Avsnitt 2 av 6

Vilka ord använder vi på svenska när vi är arga? Eller vill uttrycka kärlek? Programledaren Gurgin besöker en basketklass på en gymnasieskola. I en lagsport är det mycket känslor, så de borde veta det mesta om svordomar och peptalk. Maria lär Gurgin lite basket samtidigt som de jämför kraftuttryck på svenska, kurdiska och serbiska. Vi får också veta vilka svordomar som är populära bland folk på gatan, och vad man säger för att uttrycka kärlek. Går det att säga att du är som solen eller som en blomma, eller låter det överdrivet på svenska?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ensamkommande flyktingbarn

Ali och Amin

Del 4 av 4. Ali deppar efter förlusten i SM, men han ger inte upp. Livet i Sverige börjar ändå se ljust ut, och flytten till Stockholm tycks bli av - men det finns ett problem. Vi möter också Amin som inte fick stanna i Sverige, utan måste söka asyl på Malta. Men Amin vantrivs och längtar tillbaka till Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tre berättelser

Bevakad

Kortfilm. Väktaren Ann ser allt från sin bevakningscentral i köpcentret. Hon tar del av människors liv utan att behöva röra sig från sin trygga tillvaro. Men när det börjar en ny kille i sportaffären ställs Anns trygga tillvaro på ända. Inspirerad av Karin Boyes Kallocain.

Fråga oss