Titta

Bästa babblet

Bästa babblet

Om Bästa babblet

Om hur vi kommunicerar muntligt i olika sammanhang. Hur vi förstår eller missförstår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Svenska ord och uttryck jämförs med motsvarande på andra språk. Till exempel hur vi är artiga på svenska jämfört med på persiska eller engelska. Eller vilka ord vi använder för att uttrycka känslor: hur skiljer sig till exempel svenska svordomar från arabiska? Primär målgrupp är elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk.

Till första programmet

Bästa babblet : ArtighetMaterialDela
  1. Det här avsnittet handlar om artighet
    och hur vi visar respekt.

  2. Vad gäller på svenska?
    Hur skiljer det sig från andra språk?

  3. Jag måste fixa det här skatboet
    och ansa det här hos frisören.

  4. Frisörer träffar många människor,
    så de måste veta allt om artighet.

  5. -Hej, hej. Gurgin heter jag.
    -Hej. Mina.

  6. -Vi ska se om du kan rädda det här.
    -Vi kan trimma ner och fixa...

  7. ...så att det ser mer välvårdat ut.
    Nu lockar det sig.

  8. Jag ser ut som en hemlös katt. Jag
    vill att det ser mer "uppstilat" ut.

  9. Brukar du tänka på
    hur du tilltalar kunder?

  10. -Hur jag tilltalar dem?
    -I Sverige säger man du.

  11. Du är från Iran. Persiskan
    har många variationer på "du":

  12. Herr, farbror, bror, syster
    och så där.

  13. -Hur är du artig mot kunder?
    -Det är artigt att säga du.

  14. Det beror på ditt tonläge.
    Jag skulle säga-

  15. -"Nu ska vi gå och tvätta ditt hår"
    och "Vill du ha lite te?"

  16. Men man skulle kunna säga det
    på ett dåligt sätt. "Hörru du!"

  17. -Typ "Du är ingenting".
    -Ja.

  18. Ordet "du" kan man inte komma ifrån-

  19. -men det ordet är kanske mer laddat
    om du är i Iran.

  20. Då säger du aldrig ordet "du"
    till nån som du inte känner.

  21. "Du" tar ifrån dig nåt.
    Du betyder inget.

  22. -Du är inte farbror. Du är inte bror.
    -Ja.

  23. När använder du ordet "du"
    och när använder du "ni"?

  24. Jag säger nästan aldrig ni
    om de inte är två.

  25. -Om jag säger "Vill ni ha kaffe?"
    -Det skulle jag inte tycka om.

  26. Det låter som att du talar om för mig
    att jag är gammal.

  27. -Och det gillar du inte?
    -I hjärtat är jag inte gammal.

  28. Om jag säger du
    då är vi på samma nivå.

  29. Hur pratar man på ett respektfullt
    sätt om man vill ha nånting?

  30. Man ber om det fint.
    "Kan jag be att få en penna?"

  31. -"Ursäkta mig, jag ska fram."
    -"Ursäkta mig."

  32. Häromdagen ville jag ha hjälp
    av en dam. "Öh", sa jag.

  33. "Sara heter jag", sa hon.
    "Ursäkta", sa jag.

  34. Så du försökte få hennes
    uppmärksamhet genom att säga "Öh"?

  35. -Det var lite oartigt.
    -Ja.

  36. I fjärde klass hade vi klassfest,
    och jag var lite blyg.

  37. Och så skulle man bjuda upp en tjej.
    "Kom an", sa jag.

  38. I svenskan säger man tack
    och ursäkta väldigt mycket.

  39. Säger man tack väldigt mycket
    betyder det till slut inget.

  40. Och ursäkta säger man så mycket
    att man har tagit slut på hela ordet.

  41. Det tror jag inte. Orden "tack" och
    "ursäkta" kan man inte få nog av.

  42. Om jag är i en affär och nån säger
    "Ursäkta, kan jag gå förbi dig?"-

  43. -då flyttar jag gärna på mig.
    Och så bara: "Kan du flytta på dig?"

  44. Så orden "ursäkta" och "tack"
    kan inte missbrukas eller överdrivas.

  45. -Tack för den här borsten.
    -Den här är grym.

  46. På många språk är det artigt att säga
    ni, särskilt till äldre människor.

  47. På svenska är det accepterat
    att säga du till alla.

  48. Att säga ni kan uppfattas
    som avståndstagande.

  49. Vi använder andra artighetsord
    desto oftare-

  50. -som "ursäkta",
    när du pratar med nån du inte känner.

  51. Ursäkta, har inte vi träffats förut?

  52. Ursäkta,
    vet du var Kungsgatan ligger?

  53. "Förlåt" är bra att använda
    om man trampat nån på tån-

  54. -och "tack" går nästan inte
    att säga för ofta.

  55. Det är också artigt att vara otydlig
    och linda in saker då man ber om nåt.

  56. Skulle du inte kunna öppna fönstret?

  57. Det är för att frågan inte ska låta
    som en order.

  58. Men "Skulle du kanske kunna öppna
    fönstret?" betyder "Öppna fönstret".

  59. -Jag har te och dadlar till dig.
    -Nej, du behöver inte.

  60. -Jo, då. Varsågod.
    -Nej, men det är bra.

  61. Jag insisterar. Varsågod.
    Det är riktiga dadlar från Iran.

  62. -Det här är äkta dadlar.
    -Okej. Tack.

  63. "Tarof" är vanligt. Vad är "tarof",
    för den som inte vet?

  64. "Tarof" är...

  65. Det är att man insisterar på nåt och
    så säger den andre nej. Till exempel:

  66. "Du får gå först."
    "Nej, du först."

  67. Och så håller man på och är artiga.

  68. Om man är i Iran och släktingar
    ska betala säger de:

  69. "Nej, jag betalar."
    "Nej, nej, nej."

  70. Här får du inte göra det. Då är det
    direkt: "Ja, men då tar du notan."

  71. Om jag sagt ja till teet för snabbt
    hade du kanske blivit förolämpad.

  72. Två, tre gånger kan man hålla på.

  73. "Nej. Nej. Nej. Ja."

  74. Du vill ju ha, men du måste säga nej
    för att vara artig.

  75. På svenska säger man nej eller ja.
    Sen är det färdigt.

  76. Vi ska träffa Ross från Skottland och
    se vad han tycker är artigt och inte.

  77. Jag har varit i Sverige i två år.

  78. Jag flyttade hit
    för att min flickvän bodde här.

  79. -Hej. Hur mår du?
    -Jag mår bra.

  80. Vi träffades i Glasgow-

  81. -och så flyttade jag hit för att
    doktorera och vara med min partner.

  82. Det jag tyckte var konstigt
    på svenska var uttrycket-

  83. -när man ramlar, till exempel.

  84. Man säger:
    "Hur gick det? Gick det bra?"

  85. Översätter man det till engelska-

  86. -och frågar nån som har ramlat
    "Did it go well?-

  87. -så skulle det vara jättekonstigt.

  88. "Självklart gick det inte bra.
    Jag ramlade."

  89. Hej. Ett bord för två, tack.

  90. En av de första grejerna
    jag fick lära mig på svenska var-

  91. -att man inte kan säga tack
    för mycket.

  92. Så.

  93. På engelska säger man mr och mrs
    ganska mycket-

  94. -och kallar personen vid efternamn.
    Det är lite annorlunda i Sverige.

  95. För vad kallar du
    din lärare i skolan?

  96. -Deras namn. Typ Anna.
    -För mig är det jättekonstigt.

  97. Vi använder alltid lärares efternamn
    när vi pratar.

  98. Vi kallar dem mr och mrs.

  99. Så ni kallar dem inte
    herr och fru Svensson?

  100. Fru Svensson? Skojar du med mig?

  101. "Fru Svensson!" Nej. Jättekonstigt.

  102. Det känns som 1800-talet.

  103. När jag bodde i Glasgow kände jag-

  104. -att folk var mycket trevligare
    eller artigare-

  105. -när de pratade med en.

  106. På gatan kunde folk kalla mig "love"
    och "darling". Typ främlingar.

  107. Men det är främlingar.

  108. Man skulle inte kalla bekanta
    "darling" eller "pet".

  109. Det finns inte på svenska, va?
    Det finns inget sånt ord, eller?

  110. Nej, vad skulle det vara?
    "Varsågod, hjärtat"?

  111. Nej, det känns jättekonstigt.

  112. I Sverige är man artig genom sättet
    som man formulerar meningar på.

  113. Om man vill vara artig på ett café
    skulle man säga-

  114. -"Skulle jag kunna få kaffe?"
    i stället för "Jag vill ha kaffe".

  115. Skulle jag kunna få varm choklad
    med marshmallows?

  116. -Skulle jag kunna få lite vatten?
    -Skulle jag också kunna få vatten?

  117. Det är sällan man kan vara för artig.

  118. Det är svårt att vara för artig.

  119. Har det hänt att du har sagt ni
    till nån som har sagt-

  120. -"Jag är ingen ni"?
    Att det har slagit fel?

  121. Inte just ordet "ni".

  122. När mina barn var små...
    På persiska kan vi säga "azizam".

  123. Det motsvarar engelskans "darling".

  124. Det är inte fult, men om du har
    barnens kompisar hemma och säger-

  125. -"Älskling, vill du ha mer mat?" så
    säger de "Jag är inte din älskling".

  126. Det går inte att översätta "darling"
    och "azizam" till "älskling".

  127. För "älskling" blir ju...
    Nej, de gillade inte det.

  128. Vad ska man annars hitta på?
    "Kära du"?

  129. Det är inte alltid lätt att veta
    hur folk vill bli bemötta-

  130. -även om man gör sitt bästa
    för att vara artig.

  131. -Ja?
    -Du...

  132. Hur visar man respekt
    för de äldre i Sverige?

  133. Man kan säga ni, tror jag. Hur så?

  134. Jag gjorde det på äldreboendet
    jag jobbar på. Det gick inte så bra.

  135. Vill ni ha lite kaffe, Asta?

  136. Nia inte mig, unge man.
    Det gillar jag inte.

  137. -Det är ju bara att be om ursäkt.
    -Det gjorde jag.

  138. Jag ber om ursäkt, fröken.

  139. Jag är inte fröken. Jag är faktiskt
    gift. Har du ingen respekt, unge man?

  140. Varför är du så opersonlig
    hela tiden? Säg du i stället.

  141. -Okej. Vill du ha lite kaffe, Asta?
    -Ja, och gärna lite kakor.

  142. Men vad gjorde du sen, då?

  143. -Goda kakor.
    -Jag har bakat dem.

  144. Vad duktig du är. De är jättegoda.
    Lite hårda, men jättegoda.

  145. Jag hade dem lite för mycket i ugnen.
    Tyckte du att de var goda?

  146. -Jättegoda. Och även kaffet.
    -Tycker du? Jag har kokat kaffet.

  147. -Du kan allting.
    -Jag försöker.

  148. -Känns det bra?
    -Det känns jättebra.

  149. Vi behöll lite av ditt hår,
    för det är så fint.

  150. -Jag är supersnygg.
    -Och så är du välvårdad.

  151. Kolla vad snygg jag är. Okej.
    Jag tänkte summera det här avsnittet.

  152. På svenska är det artigt att dua alla
    och att kalla folk vid förnamn.

  153. Ett bra artighetsord är "tack".

  154. Det är bättre
    att säga tack en gång för mycket.

  155. Det kan ju uppstå missförstånd-

  156. -men det kan ju bero på att alla inte
    känner till artighetsreglerna.

  157. Om jag inte hade känt till "tarof"-

  158. -så hade det kanske blivit dålig
    stämning mellan oss när jag fick te.

  159. -Jag måste betala nu.
    -Det är bra så.

  160. -Jag insisterar.
    -Jag vill jättegärna betala.

  161. -Varsågod. Det är bra så.
    -Jag vill gärna betala.

  162. -Okej, tack för klippningen.
    -Det är bra så.

  163. Kom tillbaks.

  164. Tack. Kolla
    vad snygg jag är.

  165. Har du sett
    vad fin jag är?

  166. Folk tycker att jag är fin i håret
    fast jag har mössa på mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Artighetsuttryck , Kommunikation, Språkpragmatik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Talspråk
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Bästa babblet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Känslospråk

Avsnitt 2 av 6

Vilka ord använder vi på svenska när vi är arga? Eller vill uttrycka kärlek? Programledaren Gurgin besöker en basketklass på en gymnasieskola. I en lagsport är det mycket känslor, så de borde veta det mesta om svordomar och peptalk. Maria lär Gurgin lite basket samtidigt som de jämför kraftuttryck på svenska, kurdiska och serbiska. Vi får också veta vilka svordomar som är populära bland folk på gatan, och vad man säger för att uttrycka kärlek. Går det att säga att du är som solen eller som en blomma, eller låter det överdrivet på svenska?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ensamkommande flyktingbarn

Reza, Mortaza, Aster och Hanna

Del 2 av 4. Hur ska det gå för Reza och Mortaza, ska de få stanna i Sverige? Du träffar också Aster och Hanna som betyder allt för varandra. De stöttar varandra i allt och hjälps åt att hitta rätt i det nya landet. Men deras vänskap är hotad, Migrationsverket tror inte på att Hanna är under 18 år.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bästa babblet

Språklek

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Fråga oss