Titta

Bästa babblet

Bästa babblet

Om Bästa babblet

Om hur vi kommunicerar muntligt i olika sammanhang. Hur vi förstår eller missförstår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Svenska ord och uttryck jämförs med motsvarande på andra språk. Till exempel hur vi är artiga på svenska jämfört med på persiska eller engelska. Eller vilka ord vi använder för att uttrycka känslor: hur skiljer sig till exempel svenska svordomar från arabiska? Primär målgrupp är elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk.

Till första programmet

Bästa babblet : Flerspråkiga familjenMaterialDela
  1. Det är första gången jag får hjälpa
    dig. - Jag lagar mat med min pappa-

  2. -eller "baba",
    som jag kallar honom på kurdiska.

  3. Han har jobbat som språklärare, så
    jag tänkte prata om flerspråkighet.

  4. En vanlig sak här är att pappa pratar
    kurdiska och jag svarar på svenska.

  5. Och du är mån om att det
    ska vara rätt på båda språken.

  6. Men det finns saker...
    - Det håller på att koka över.

  7. Det finns saker som är svåra
    att översätta, som "i" och "på".

  8. Jag har aldrig förstått
    hur man använder dem.

  9. Är jag i eller på Gotland och tåget?

  10. -Kan du de svenska reglerna?
    -Nej, inte alls.

  11. På kurdiska är det enkelt.
    Vi har bara en preposition.

  12. -"Le" betyder både "i" och "på".
    -En och samma sak för allt?

  13. Då har man gjort det
    svårt för sig i Sverige.

  14. Det får du fråga svenskarna om.

  15. -Inte med den.
    -Vad jag än gör blir fel.

  16. Det kan vara svårt att översätta
    mellan två språk, men man lär sig.

  17. Speciellt när pappa går förbi i bild.
    Jag tar det en gång till.

  18. Det kan... Du gillar inte
    när jag går runt med maten.

  19. Det kan vara svårt att översätta
    mellan två språk, men man lär sig.

  20. Jag spillde lök.

  21. Ni är tvåspråkiga.
    Vilka språk pratar ni?

  22. -Persiska och svenska.
    -Kurdiska, engelska och svenska.

  23. Persiska, svenska,
    engelska och kurdiska.

  24. -Vad är fördelen med två språk?
    -Man kan prata hemligheter.

  25. Vad är fördelen
    med att kunna prata två språk?

  26. Att andra personer inte förstår.

  27. Finns det ord på hebreiska
    som är svåra att översätta?

  28. Vi hade ett ord i veckan...

  29. Om man sa det
    på hebreiska funkade det-

  30. -men man kunde absolut inte
    översätta det.

  31. Vissa ord
    finns inte på det ena språket.

  32. -Vad kan det vara?
    -På persiska säger vi "fozul".

  33. På svenska finns det
    ingen direkt översättning.

  34. Det är en person
    som lägger näsan i blöt.

  35. "Nyfiken" finns,
    men det är mer positivt.

  36. Min mamma sa "Le doulet garem". "Jag
    bevakar dig, jag går runt dig."

  37. Det låter konstigt på svenska,
    men på kurdiska är det naturligt.

  38. Finns det polska ord som är svåra
    att översätta till svenska?

  39. Vi har såna meningar:

  40. "W Szczebrzeszynie chrząszcz
    brzmi w trzcinie". Säg det.

  41. Jag kan inte.

  42. Nej, det finns grejer
    som inte går att översätta.

  43. När man lär sig ett nytt språk
    lär man sig också kulturen.

  44. Det är svårt, för jag trodde
    att ni hade lärt mig kurdiska-

  45. -tills jag gick på en kurdisk fest.

  46. Jag kom ut från toaletten.
    Det var en stor fest.

  47. Jag ser att en man kommer,
    så jag håller upp toadörren-

  48. -och jag säger "fermo",
    som betyder varsågod.

  49. Jag hör att han svär åt mig
    när han går in.

  50. Jag gick och frågade min kompis:

  51. "Vad hände? Jag höll ju
    bara upp dörren för honom."

  52. "Men vet du inte vad det betyder?"
    "Att jag håller upp en dörr."

  53. "Nej, på kurdiska betyder det:
    'Gå in och ät bajs.'"

  54. Och hur ska jag veta det?
    När man kan två olika språk-

  55. -kan det vara svårt
    att översätta mellan de två.

  56. Jag kom till Sverige när jag var fem.

  57. Första gången jag tolkade
    var jag tio år.

  58. Vi fick veckobrev hem, och mamma
    förstod inte, så jag fick översätta.

  59. När vi hade utvecklingssamtal
    fick hon lita på mig.

  60. Då sa jag bara
    att det gick bra för mig.

  61. Men de började förstå sen
    att jag gjorde det här.

  62. Innan kunde jag välja vad som
    skulle sägas till mamma eller inte.

  63. Hur kändes det
    att komma till ett nytt land-

  64. -och att jag fick vara din tolk?

  65. -Det kändes konstigt.
    -När du bodde i Chile skötte du allt.

  66. När jag kom hit kändes det som om jag
    var ditt barn och du var min pappa.

  67. Som om vi hade bytt roller.

  68. Jag frågade hur det kändes
    att flytta hit från ett annat land-

  69. -och att den som spelar vuxen är jag.

  70. Hon sa att det kändes lite konstigt
    att jag fick ta den rollen-

  71. -fast att hon i alla fall
    hade nån som kunde hjälpa henne.

  72. -Om jag behöver vadå?
    -Ska jag översätta nåt åt dig idag?

  73. Just nu?

  74. Ja, just det!
    Det kom ett brev från Botkyrka.

  75. Det var om installationen
    av tvättmaskinen.

  76. Hon förstår också att barn
    inte ska vara med under tolkning-

  77. -och att det är blandade känslor.
    Det kändes bra att jag kunde tolka-

  78. -men konstigt att jag som barn var
    tvungen att tolka viktiga saker.

  79. Jag ska översätta det här till mamma.

  80. Det är installation av en diskmaskin.

  81. Det är det här du måste betala.
    57 kronor.

  82. -Hur länge då?
    -För alltid.

  83. Tolkningen har gjort att jag lär mig
    mycket spanska och inte glömmer det.

  84. Jag tränar varje gång
    jag översätter från spanska.

  85. Jag lär mig nya ord hela tiden.

  86. Mitt ordförråd växer
    varje gång jag tolkar.

  87. Men jag har aldrig fått tolka åt dig.

  88. Det behövde du inte.
    Jag klarade mig på svenska.

  89. Det kan hända
    att jag frågat om enstaka ord.

  90. Har jag inte frågat om "mattan"?
    Det kanske ska vara "matan".

  91. -Det är två olika a.
    -Jag vet.

  92. Jag fick frågan
    av en elev i mellanstadiet.

  93. "Jag var på matan." Jag förstod inte.

  94. "Var du på mattelektion?"
    "Nej. Vet du inte vad 'matan' är?"

  95. "Nej. Vad betyder det?"
    "Vet du inte?"

  96. "Jo, det är matsalen."

  97. Halva jordens befolkning
    är flerspråkig-

  98. -alltså att man pratar
    fler än ett språk utan problem.

  99. Forskarna är överens om att det bara
    finns fördelar med flera språk.

  100. Men på 80-talet trodde de
    att flerspråkighet var dåligt.

  101. De menade att det kunde leda till att
    man inte kunde nåt språk ordentligt.

  102. Det stämmer inte. Genom andra språk
    lär man sig lättare svenska.

  103. Genom sitt modersmål
    lär man sig nya språk.

  104. Om du kan ett svårt ord på persiska-

  105. -går det snabbare
    att lära sig det på svenska.

  106. Och det är inte fel att blanda språk.
    Det viktiga är att bli förstådd.

  107. -Du vill ha soppa i den här, va?
    -Ja.

  108. -Men soppan är med kött.
    -Är den?

  109. Det här också.

  110. Okej. Du är så rolig.

  111. Om jag hade tolkat åt dig
    hade jag kunnat säga vad som helst.

  112. Jag var busig när jag var liten-

  113. -och alla gånger som nån kom hem
    med mig i örat och stod och skrek-

  114. -hade jag kunnat säga
    att de sa hur fantastisk jag är.

  115. -Eller hur?
    -Nej.

  116. -Hade jag inte kunnat lura dig?
    -Det tror jag inte.

  117. Jag har
    tillräckliga erfarenheter av dig.

  118. Du vet när jag ljuger och inte?
    Jag hade blivit en dålig tolk.

  119. Vad är det, bror?

  120. Bror, det är knas.

  121. Jag ska ha utvecklingssamtal-

  122. -och är rädd för vad läraren
    ska säga till mina föräldrar.

  123. Gör som jag gjorde i går
    när jag hade utvecklingssamtal.

  124. Det hade varit bra om du berättat att
    dina föräldrar inte förstår svenska.

  125. Det är lugnt - jag översätter.

  126. Er dotter
    sköter sig inte riktigt i skolan.

  127. Hon kommer för sent ofta,
    och nästan varje dag-

  128. -har hon inte med sig
    boken till lektionerna.

  129. -Ska du inte översätta?
    -Jag sammanfattar.

  130. Hon stör de andra eleverna
    och är allmänt stökig.

  131. -Vad säger hon?
    -Att jag sköter mig på lektionerna.

  132. Vad roligt att höra. Det är ju jättebra.

  133. -Varför ser de så glada ut?
    -Vi ler när vi är oroliga.

  134. Vad duktig du är.

  135. Hur hjälper det mig?
    Mina föräldrar kan ju svenska.

  136. -Så dåliga skämt. Du har pappa-skämt.
    -Det är äkta skämt.

  137. -Äkta dåliga skämt.
    -Äkta bra skämt.

  138. Du som har jobbat som språklärare
    så stor del av ditt liv-

  139. -vad finns det för fördelar
    med att vara flerspråkig?

  140. Flerspråkighet är en rikedom.

  141. Vi har ett talesätt
    eller ordspråk som låter så här:

  142. Ett språk är en människa,
    två språk är två människor.

  143. Men om man är kurd
    och uppväxt i Québec-

  144. -då kan man kurdiska och arabiska,
    turkiska eller persiska.

  145. Sen pratar man franska och engelska.
    Det är hur många språk som helst.

  146. Varför tog du oss till Sverige?
    Varför åkte vi inte till Québec?

  147. Jag tog inte er hit,
    utan ni kom till världen här.

  148. Vi är närodlade. Ge tre tips till nån
    som vill bli bättre på svenska.

  149. Jag tror på
    att läsa, prata och lyssna.

  150. Det var tre tips. Alltså: Läsa...

  151. ...skriva. Förlåt: Läsa, lyssna...

  152. -Lyssna, som jag inte gjorde nu...
    -...och prata.

  153. -Jag har pratat för mycket.
    -Du kan inte prata...

  154. -...lyssna eller läsa.
    -Tack för stödet.

  155. -Du vill diska, eller?
    -Det ska du göra.

  156. -Jag har lagat maten.
    -Varför ska jag diska?

  157. -Jag har utbildat dig som diskare.
    -Jag diskar.

  158. -Jag ska bli doktor i hur man diskar.
    -Jag har visat dig.

  159. -Får jag lägga allt i diskmaskinen?
    -Du ska diska för hand.

  160. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Flerspråkighet, Kommunikation, Språkpragmatik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Talspråk, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Bästa babblet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Känslospråk

Avsnitt 2 av 6

Vilka ord använder vi på svenska när vi är arga? Eller vill uttrycka kärlek? Programledaren Gurgin besöker en basketklass på en gymnasieskola. I en lagsport är det mycket känslor, så de borde veta det mesta om svordomar och peptalk. Maria lär Gurgin lite basket samtidigt som de jämför kraftuttryck på svenska, kurdiska och serbiska. Vi får också veta vilka svordomar som är populära bland folk på gatan, och vad man säger för att uttrycka kärlek. Går det att säga att du är som solen eller som en blomma, eller låter det överdrivet på svenska?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Svenska med Mahmoud Bitar

Kalender

Mahmoud och Simon tar fram kalendern och tittar på de olika veckodagarna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - kurdiska

Bengt och Bodil går i skolan

Bengt och Bodil går till skolan. Bengt berättar en sak för Loves och Alinas klasskamrater. Han berättar om sin kompis, papegojan Bodil.