Titta

Bästa babblet

Bästa babblet

Om Bästa babblet

Om hur vi kommunicerar muntligt i olika sammanhang. Hur vi förstår eller missförstår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Svenska ord och uttryck jämförs med motsvarande på andra språk. Till exempel hur vi är artiga på svenska jämfört med på persiska eller engelska. Eller vilka ord vi använder för att uttrycka känslor: hur skiljer sig till exempel svenska svordomar från arabiska? Primär målgrupp är elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk.

Till första programmet

Bästa babblet : Prata snyggtMaterialDela
  1. -Hej.
    -Hej, Gurgin.

  2. Killen här är jag, Gurgin,
    på mitt jobb som radiopratare.

  3. När jag jobbar är det viktigt
    att jag tänker på hur jag pratar.

  4. Det här avsnittet handlar om
    hur man anpassar sitt språk.

  5. När jag pratar i radio är det viktigt
    att jag kan vara mig själv.

  6. Samtidigt finns det gränser för
    vad jag kan säga.

  7. Utfyllnadsord, till exempel.
    "Alltså typ ba' liksom..."

  8. Så kan man inte hålla på,
    men ibland så läcker det ut-

  9. -och ibland så läcker svordomar ut.

  10. -Tycker ni att det är okej?
    -Det kan vara okej.

  11. -Vad tycker du, Anna?
    -Det är befogat då det är på riktigt.

  12. Inte när man slänger in de där orden
    bara för att det ska vara häftigt.

  13. När det är på riktigt då funkar de.

  14. I vilka sammanhang är det viktigt
    att prata korrekt?

  15. I media. I tv och radio. Där
    har det blivit alldeles för dåligt.

  16. -Det är alldeles för mycket "jävlar".
    -"Jävlar"?

  17. -När pratar man korrekt?
    -På arbetsintervju.

  18. Man försöker att inte säga "typ"
    hela tiden.

  19. Man tas mer seriöst än om jag
    skulle säga: "Shoo, vad händer?"

  20. Vart jag nu söker
    så skulle de inte ta mig så seriöst.

  21. När är det viktigt
    att prata korrekt svenska?

  22. -När man pratar med barn.
    -Varför då?

  23. -De håller på att lära sig språket.
    -Så man kan inte köra slang?

  24. -Nej, det tycker jag inte.
    -Det gör vi väl ibland.

  25. Korv heter ju korv i dag
    och inte slang, som förr.

  26. -Korv?
    -Ja.

  27. "En slang med sidovagn och halka",
    körde vi med en gång i världen.

  28. Jaha? Säger man slang
    i stället för korv? Okej.

  29. Om du är på en fest, kan du använda
    avancerade ord bara för att imponera?

  30. Kommunikation handlar ju om
    att bli förstådd.

  31. Använder man överkomplicerade ord
    så att folk inte förstår-

  32. -då är det ju ineffektiv
    kommunikation. Det är inte bra.

  33. -Och du är inte sån?
    -Det vill jag inte påstå.

  34. Ja, vad är egentligen
    att prata korrekt eller fint?

  35. Det handlar mycket om vad man inte
    säger och vad man säger till vem.

  36. Man förväntas prata mer korrekt
    när man talar inför många-

  37. -eller om man vill göra
    ett gott intryck på nån.

  38. Några tips kan vara: Undvik
    att använda svordomar och slang.

  39. Använd inte samma ord för ofta, till
    exempel "liksom", "precis" och "typ".

  40. Jag skulle liksom på fest och skulle
    typ hitta nåt att ta på mig ba'-

  41. -men typ jag hade liksom inget
    som var snyggt liksom.

  42. Jag skulle på fest
    och skulle hitta nåt att ta på mig-

  43. -men jag hade inget som var snyggt.

  44. Variera språket. Börja meningarna
    olika och variera tidsorden.

  45. Säg så här.

  46. En klassiker.

  47. Vi ska fortsätta spela musik
    men nu lite mer upptempo.

  48. De flesta av oss pratar olika
    beroende på vem vi pratar med.

  49. Det betyder inte
    att man inte är sig själv.

  50. Jag pratar inte med mina kompisar
    som på jobbet.

  51. Mina kompisar och jag
    blandar ofta in kurdiska ord-

  52. -eller så "brorar" vi varandra.

  53. Om jag skulle "brora" min chef
    eller min vd-

  54. -så skulle de säga:
    "Vad då? Vi är väl inte släkt?"

  55. -Håller ni med mig?
    -Ja.

  56. Det är ju också en otrolig styrka
    att kunna prata på olika sätt-

  57. -med olika människor
    i olika sammanhang. Det är jättebra.

  58. Ja, det är "streetsmart"
    att komma förbi de sociala koderna-

  59. -och att rent verbalt
    kunna slänga sig med vem som helst.

  60. Vi kan prata mer om det sen.

  61. Jag ska sätta i gång programmet,
    som börjar om tre...

  62. God eftermiddag. Jag heter Gurgin.

  63. Vi sänder från Drottninggatan
    här i P5 STHLM.

  64. Ja, definitivt.
    Visst ska jag göra det. Absolut.

  65. Jag började jobba på ett ställe
    som telefonförsäljare-

  66. -och fick erbjudandet
    att börja plugga till mäklare-

  67. -för att jag var så bra på
    att prata med kunder.

  68. På den vägen kom jag in
    på mäklarlinjen.

  69. -Tjena. Välkommen. Eddie.
    -Josefin. Trevligt.

  70. -Vilken våning är lägenheten på?
    -Andra våningen.

  71. -Så där. Oj.
    -Åh!

  72. Jag insåg att det var viktigt med
    språket när jag kom ut i arbetslivet.

  73. Det är där man behöver visa
    att man kan prata bra svenska-

  74. -eller prata utan brytning
    eller utan slang.

  75. Hade jag droppat ortensvenska
    på en arbetsintervju-

  76. -så hade jag ju aldrig
    fått jobb nånstans.

  77. Jag växte upp i Fittja i Botkyrka,
    söder om Stockholm.

  78. Mitt språk när jag var yngre
    var väl inte så bra svenska.

  79. -Hur mår du?
    -Det är bra, bror. Det var länge sen.

  80. -Ja. Har du käkat?
    -Nej, jag väntade på dig.

  81. I orten kan man hälsa
    på många olika sätt.

  82. Det vanligaste är att man använder
    ordet "shoo". Det betyder "tjena".

  83. Jag tar den.

  84. -Hur går det på jobbet, bror?
    -Det går bra.

  85. -Själv då, stjärnmäklaren?
    -Det går bra.

  86. -Från att vara en idiot till det här.
    -Jag har aldrig varit en idiot.

  87. Vi pratade svenska med mycket slang.
    Vi hittade på egna ord.

  88. Det kan vara att man säger
    "Kom hit" på turkiska-

  89. -fast man pratar med nån
    som inte är turk.

  90. Det var slang som hela orten visste
    vad det betydde.

  91. -Att du började plugga var ett under.
    -Det var inte många som trodde det.

  92. Inte ens jag. När du sa "Jag pluggar"
    tänkte jag "Var är han nu?"

  93. Tänk om du fortsatte prata
    som när du var yngre.

  94. -Vi pratade inte ens svenska.
    -"Shoo. Vad händer, jao?"

  95. Jag skulle aldrig säga "Shoo, len"
    till en kund.

  96. Om kunden är från orten
    så hade jag inte gjort det-

  97. -om inte kunden är min bästa vän
    sen barnsben.

  98. Skulle jag säga "Skriv på här, len"
    till en kund...

  99. Han hade aldrig skrivit på.
    Jag hade inte ens skrivit på.

  100. Du hade skrivit på.
    Jag hade ju hotat dig.

  101. Nu ringer en kund. Jag måste ta det.

  102. Det är Eddie på Edward & Partners.
    Ja, tjena. Den är tyvärr såld.

  103. Jag har varit på kundmöten där kunder
    inte pratar så bra svenska.

  104. Då har jag fått sänka min nivå
    på svenskan också-

  105. -för att kunden ska känna att vi kan
    kommunicera. Vi pratar samma språk.

  106. Pratar du förortssvenska i staden
    respekterar folk inte dig.

  107. I orten är det bättre att prata
    med brytning. Då överlever du.

  108. När jag ska laga bilen eller köpa
    grönsaker eller vad som helst-

  109. -då pratar jag med brytning för att
    han ska förstå mig eller känna:

  110. "Jag ger honom ett bättre pris."

  111. Tja, bror. Hur mår du?

  112. -Kan jag få Göteborgs Rapé? Perfekt.
    -Ha det bra, bror.

  113. -När börjar jobbet igen?
    -Som Zlatan säger:

  114. -"Det börjar när jag kommer dit."
    -Helt rätt.

  115. Allt jag har fått med mig i bagaget
    är från Botkyrka.

  116. Det är väl språket.
    Att man har gjort ett eget språk.

  117. -Vi ses i helgen.
    -Ja, hundra procent.

  118. Ha det bra, bror. Hej då.

  119. Det gäller att tänka på mottagaren,
    alltså vem man pratar med.

  120. Det bästa är att inte överdriva
    åt nåt håll.

  121. Om jag fick läsa nyheterna i radion
    skulle jag inte läsa så här:

  122. "Väderhändelser har varit
    typ ovanligt jättemånga i år."

  123. "Meteorologiska
    världsorganisationen"-

  124. -"de ba' typ så här ser samband med
    temperaturökning. Sen blixten kom."

  125. Tror ni att folk hade lyssnat på
    en nyhetssändning-

  126. -om man pratade mer talspråk,
    Rasmus och Anna?

  127. Det beror på hur mycket. Nyhetsspråk
    kan ibland vara lite väl fyrkantigt-

  128. -men jag tror att det också behövs-

  129. -för att man inte ska tänka på
    hur nån pratar, utan på vad som sägs.

  130. "Sen ba' åskan kom,
    och det blev fett mycket."

  131. -Jag blir nyfiken nu, i och för sig.
    -Ja. Det bryter av.

  132. -Men hade du hört nyheten?
    -Jag hade nog velat höra.

  133. Om det hade varit en stor katastrof-

  134. -då hade jag inte velat lyssna på
    det där i några timmar.

  135. "Typ bara öh, och då liksom..."
    Det är inte så skojigt.

  136. Men för en vecka sen fick jag A+.

  137. Du är så tråkig. Jag drar.

  138. Jag satt hemma hela fredagen,
    hela lördagen och hela söndagen.

  139. Shoo. Vad händish? Softish, chillish
    in the hoodish, jao.

  140. -Jag tror vi har matteprov nu.
    -Ja, klockan börjar bli mycket.

  141. -Vilka töntar.
    -Ja.

  142. Det var sista låten
    här i P5 med Gurgin.

  143. Jag hoppas att ni som har jobbat och
    lyssnat har haft ett bra arbetspass.

  144. Fortsätt lyssna på kanalen.
    Här kommer nyheterna.

  145. Jag tänkte sammanfatta programmet.
    Kan ni ta den biten?

  146. -Det är ditt jobb.
    -Okej.

  147. Tänk efter vem du pratar med
    och hur omgivningen pratar.

  148. Du kanske inte pratar med din mormor
    på samma sätt som med dina polare.

  149. Språket kan öppna nya världar-

  150. -och språk är kommunikation
    framför allt, mina vänner.

  151. Så...jag tänkte dra hem.

  152. -Hej då.
    -Hej då.

  153. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Kommunikation, Retorik, Språkpragmatik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Talspråk
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Bästa babblet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Känslospråk

Avsnitt 2 av 6

Vilka ord använder vi på svenska när vi är arga? Eller vill uttrycka kärlek? Programledaren Gurgin besöker en basketklass på en gymnasieskola. I en lagsport är det mycket känslor, så de borde veta det mesta om svordomar och peptalk. Maria lär Gurgin lite basket samtidigt som de jämför kraftuttryck på svenska, kurdiska och serbiska. Vi får också veta vilka svordomar som är populära bland folk på gatan, och vad man säger för att uttrycka kärlek. Går det att säga att du är som solen eller som en blomma, eller låter det överdrivet på svenska?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag?

Bengt och Bodil leker på lekplatsen

Bengt och Bodil vet inte vad de ska hitta på, men så möter de Love och Alina som ska gå till lekplatsen.