Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Sexuella brott mot barn inom idrottenDela
  1. Tryggheten genomsyrar allt.

  2. Trygga barn som mår bra tycker
    att det är roligare på träningar-

  3. -och vill vara med i föreningen
    längre. Allt blir så mycket bättre.

  4. Varmt välkomna
    till det här seminariet:

  5. Sexuella övergrepp mot barn
    inom idrotten.

  6. Magnus Jägerskog heter jag.
    Jag är generalsekreterare på Bris.

  7. Vi har två delar i seminariet.

  8. Dels går jag igenom några
    av huvudsakerna som vi har sett-

  9. -i vår rapport
    "Sexuella övergrepp inom idrotten".

  10. Därefter följer ett panelsamtal.

  11. Med mig i det panelsamtalet
    har jag Frida Persson,

  12. -verksamhetsledare
    på Futebol dá força-

  13. -och Catarina Nylund,
    som är kurator hos Bris.

  14. Så det blir mer
    av samtal tillsammans-

  15. -och lite mindre
    av Magnus längre fram.

  16. "Fast det var flera år sen så mår jag
    fortfarande sjukt dåligt över det."

  17. "Men jag har aldrig tänkt på det
    som ett övergrepp"-

  18. -"utan som nåt som hände för fyra år
    sen som jag bara vill förtränga."

  19. Det här är ett citat från ett barn
    som har kontaktat Bris-

  20. -och som har beskrivit ett övergrepp.

  21. Det här citatet inrymmer
    ganska många delar-

  22. -som vi ser som återkommande
    i många samtal.

  23. Dels att man kanske först inte
    riktigt såg det som ett övergrepp-

  24. -och dels att det har gått
    ganska lång tid-

  25. -innan man valde att berätta för nån.

  26. Idrotten är ju näst efter skolan
    den verksamhet-

  27. -som samlar mest barn och unga.

  28. Det är inte många barn och unga här-

  29. -men hur många av er har nån gång
    varit med i en idrottsförening?

  30. Ungefär 90 procent
    av alla barn och unga har varit med-

  31. -och det kändes som om
    ungefär 9 av 10 räckte upp handen.

  32. De flesta barn som kontaktar Bris
    beskriver idrotten som nåt positivt.

  33. Ett ställe där man får utvecklas,
    lära känna andra och växa.

  34. I forskningen så är det också
    den mest tydliga röda tråden-

  35. -att idrotten fyller en
    väldigt positiv och viktig funktion.

  36. Men en del barn-

  37. -har helt andra upplevelser
    kring idrotten.

  38. Det är de barnen
    det här seminariet handlar om.

  39. Det är samtidigt viktigt att betona-

  40. -att idrotten i grunden är
    nåt positivt.

  41. Den borde vara det för alla barn
    men är inte det.

  42. Rapporten innehåller tre olika delar.

  43. Dels är det
    en genomgång av forskningen.

  44. Vad vet man i såväl internationell
    forskning som från studier i Sverige?

  45. Den innehåller också
    en hel del barnrätt - juridik.

  46. Vad säger lagarna
    kring de här frågorna?

  47. Vad ser man om man tittar
    i idrottens policyer och riktlinjer?

  48. Hur beskriver de det här?

  49. Den sista delen bygger på samtal
    från barn till Bris-

  50. -där de beskriver saker
    de varit med om inom idrotten.

  51. Bris har ju också en vuxentelefon
    och en stödlinje för idrottsledare-

  52. -och vi har också analyserat samtalen
    som kommer från vuxna.

  53. Vad handlar de om?

  54. Det är de här tre delarna
    som utgör underlaget för rapporten.

  55. Okej. Hur ser det ut?

  56. Nåt som är viktigt att betona
    och som man ser i forskningen är-

  57. -att övergrepp inom idrotten där
    beskrivs som ett generellt problem-

  58. -inom många olika idrotter.

  59. När man följer de här frågorna
    i media kan man få bilden-

  60. -att där ser vi övergrepp inom
    den idrotten, och där såg vi i den.

  61. När man tittar i forskningen
    så ser man en bild-

  62. -där övergrepp förekommer egentligen
    inom hela bredden av idrotter-

  63. -såväl individuell idrott
    som lagidrott.

  64. En slutsats är
    att när man pratar om övergrepp-

  65. -så ska man inte koppla det
    till olika typer av idrotter-

  66. -utan det är en generell problematik
    som vi ser.

  67. I internationell forskning
    finns det ett stort spann-

  68. -när man pratar i termer av förekomst
    av övergrepp.

  69. Det finns också många problem
    om man jämför hur studier är gjorda-

  70. -och jämförbarheten i dem
    har en hel del utmaningar.

  71. Men de studier som finns pekar på
    en förekomst på 2-14 procent.

  72. I en avhandling av Susanne Johansson
    från Gymnastik- och idrottshögskolan-

  73. -så kan man se
    en förekomst på 5,5 procent.

  74. Susanne Johansson är också
    medförfattare till den här rapporten.

  75. Vad ser vi då för typ av övergrepp?

  76. Dels handlar det om
    olika former av kroppskontakt-

  77. -som man upplever som opassande,
    obehagliga eller kränkande.

  78. Det handlar om att man har blivit
    ofrivilligt fotade eller filmade.

  79. Det handlar också om
    att man har tvingats se på-

  80. -när en tränare gjort
    nån typ av sexuell handling.

  81. Det handlar också om
    att man har blivit pressad-

  82. -att ställa upp på olika former
    av sexuella aktiviteter.

  83. Det är också regelrätta våldtäkter.

  84. Det finns alltså ett stort spann när
    man pratar om siffran 5,5 procent.

  85. Det är inte 5,5 procent som
    har blivit utsatta för en våldtäkt.

  86. Det finns ett spann här,
    och det är viktigt att ta med.

  87. Det man också ser som en röd tråd är-

  88. -att man inte berättar om det
    som har skett förrän långt senare.

  89. I samtalen till Bris märker vi
    att det oftast har gått många år-

  90. -innan man väljer
    att berätta för oss.

  91. Oftast är det första gången
    man berättar för nån.

  92. Men det är kanske ännu vanligare
    att man berättar först i vuxen ålder.

  93. Det här leder till
    att offret många gånger-

  94. -har fått bära den här upplevelsen
    själv inom sig.

  95. Det leder också till
    att förövare fortsätter.

  96. Nånting som man har sett är-

  97. -att idrottens kontext,
    alltså idrottens organisering-

  98. -ställer särskilda krav.

  99. 9 av 10 här inne
    har varit med i en idrottsförening.

  100. Hur många har varit
    eller är idrottsledare?

  101. Färre, men ändå ganska många.

  102. Idrottsrörelsen i Sverige-

  103. -samlar
    ungefär 600 000 ideella ledare.

  104. Ledare som kanske precis som jag
    har ett jobb.

  105. Man skyndar hem och hinner
    slänga ihop träningssakerna i väskan-

  106. -och så är man rätt glad
    att man hann i tid.

  107. Sen börjar träningen, och då handlar
    det om de övningar man ska göra.

  108. Fysträning eller landträning
    eller vad det nu är man gör.

  109. Det är det som står i fokus
    och som man försöker hinna med.

  110. Tiden att jobba med trygghetsfrågor
    är inte jättestor.

  111. I många fall
    kanske den knappt finns där-

  112. -i alla fall
    på ett systematiskt sätt.

  113. Man har också sett
    vikten av ledarskap.

  114. Man har sett att det är viktigt
    att ledarskapet tydligt markerar-

  115. -att här sätter vi
    trygghetsfrågorna först-

  116. -och inte tävlingsprestationen.

  117. För ett par veckor sen skrev jag
    en debattartikel med Stefan Bergh-

  118. -som är generalsekreterare
    för Riksidrottsförbundet.

  119. Det som jag är väldigt glad över att
    Stefan skrev, det är att RF nu säger:

  120. "Vi ska ta på oss
    ledartröjan kring de här frågorna."

  121. "Vi ska se till att barnrättsfrågorna
    hamnar högst upp på agendan."

  122. Det är viktigt. Det behövs.

  123. För när en verksamhet
    består av ideella-

  124. -så behöver ledarskapet vara
    otroligt tydligt i vad som gäller.

  125. För längre ner i organisationen
    blir de här frågorna otydligare.

  126. Och om det är otydligt där uppe
    då är det allt annat än tydligt-

  127. -längre ut i organisationen.

  128. Det som man också har sett
    är speciellt-

  129. -är det man brukar kalla
    tränar-aktiv-relationen.

  130. Vill man bli bra på en sport
    så vet man att det är nödvändigt-

  131. -att ha en god relation
    med sin tränare.

  132. Det är tränaren som för mig som aktiv
    kan hjälpa mig att nå mina mål.

  133. Det är tränaren som tar ut laget
    och så vidare.

  134. Det är positivt att
    kunna bygga den här nära relationen.

  135. I de allra flesta fall
    fungerar det positivt och är bra.

  136. Men en sån typ av nära relation-

  137. -kan komma att missbrukas
    på olika sätt.

  138. Vad det gäller förekomst
    av sexuella övergrepp-

  139. -så ökar det i frekvens i takt med
    att idrotten blir mer elitinriktad.

  140. Där är också
    tränar-aktiv-relationen närmare.

  141. Man har sett att övergrepp inte sker
    från en dag till en annan.

  142. Det är nåt som byggs upp successivt.

  143. Det kanske inte startar som
    ett övergrepp, utan leder in i nåt-

  144. -som den aktive kanske inte
    reflekterar över som ett övergrepp.

  145. Men om man tittar tillbaka
    så ser man att det är det.

  146. Begrepp som "grooming" blir relevanta
    och viktiga i det här sammanhanget.

  147. Det är inte sällan
    att förövarna i de här sammanhangen-

  148. -är väldigt omtyckta, respekterade
    människor inom föreningen.

  149. Människor som kanske
    den aktives föräldrar ser upp till.

  150. En person som kanske har betytt
    mycket för många i föreningen.

  151. Man kan tänka sig in
    i ett barns situation-

  152. -som har blivit utsatt för nåt
    av den där personen-

  153. -som omgivningen ser upp till
    och kanske har satt på en piedestal.

  154. Det är inte konstigt att många barn
    väljer att inte berätta för nån.

  155. I stället bär man det här inom sig.

  156. För vilken respons får man
    av omgivningen-

  157. -om man berättar om den där tränaren
    som man har satt på en piedestal?

  158. Det är otroligt viktigt med policyer
    och en tydlighet.

  159. Att såväl de aktiva som ledarna
    vet vad som gäller.

  160. Det här är särskilt viktigt
    i idrottens kontext-

  161. -utifrån mängden ideella ledare.

  162. Om inte det här är tydligt
    från en ledningsnivå-

  163. -då kommer det att vara superotydligt
    ute i organisationen.

  164. Det är också viktigt
    att aktiva vet var de kan larma-

  165. -både inom och utanför föreningen-

  166. -om de har varit med om nånting
    som inte känns okej.

  167. Bakom mig så ser ni
    en bild av "Barnens spelregler"-

  168. -som Riksidrottsförbundet
    och Bris har tagit fram.

  169. Återkommande i den satsningen
    så står det-

  170. -att du kan ringa Bris på 116 111
    om du har varit med om nåt-

  171. -som inte känns bra i magen.

  172. Att det är lätt för barn att veta
    vart man kan vända sig-

  173. -är en förutsättning för
    att de ska göra det.

  174. Ideella ledare ställer krav på
    kontinuerliga utbildningsinsatser.

  175. Det går inte att göra en satsning
    2003 och tro att man kan leva på den.

  176. Det måste vara återkommande
    utbildningsinsatser hela tiden.

  177. Såväl forskning
    som barns samtal till Bris-

  178. -visar hur barnet påverkas
    av det som har skett.

  179. Många barn bär det här inom sig
    under en lång tid.

  180. När de beskriver det så framkommer
    självförakt, skam och skuldkänslor.

  181. Psykisk ohälsa är väldigt vanligt.

  182. Det man också har sett i forskningen-

  183. -men även vad vi ser i samtal
    från idrottsledare till Bris-

  184. -det är att det finns ett glapp
    mellan policyer och verkligheten.

  185. Policyer finns
    i väldigt stor utsträckning.

  186. Sen finns det mycket i policyer
    som skulle kunna bli bättre.

  187. Men hur levs det här ut?

  188. Finns det handlingsplaner på plats
    som gör att man efterlever det här?

  189. Jag tänker mycket
    kring de här frågorna-

  190. -och jämför med arbetsmiljöfrågor.

  191. De flesta känner till begreppet
    "systematiskt arbetsmiljöarbete".

  192. Det är nåt vi pratar mycket om
    kring barns situation i skolan.

  193. Barn tillbringar
    ungefär 20 000 timmar i skolan-

  194. -men barns arbetsmiljö jobbar man
    inte med på samma sätt som vuxnas-

  195. -på ett systematiskt sätt.

  196. Att jämföra en arbetsmiljö-

  197. -med ideellas förutsättningar
    i en idrottsförening haltar.

  198. Men i den systematik
    som finns i arbetet-

  199. -finns det enorma brister-

  200. -när det gäller trygghetsarbetet
    inom idrottsföreningar.

  201. Man har gjort sporadiska saker-

  202. -ofta för att det har skett
    en incident.

  203. Man har inte ett förebyggande arbete
    på ett sätt som man borde ha.

  204. Jag skulle vilja se ett årshjul-

  205. -där man kan följa idrottsföreningens
    verksamhet under ett år-

  206. -och att det i det årshjulet
    finns markerat-

  207. -hur och när
    trygghetsfrågorna kommer in.

  208. Det tror jag är helt nödvändigt
    för att de ens ska komma in.

  209. Jag vill också betona att
    mycket positivt sker inom idrotten.

  210. På Riksidrottsmötet, RIM 17,
    som genomfördes i fjol-

  211. -togs ett antal viktiga beslut.

  212. Och det vi ser nu är en betydligt mer
    framåtlutad inställning-

  213. -från idrottens centrala organ.

  214. Det handlar om Riksidrottsförbundet,
    specialidrottsförbund och distrikt-

  215. -där man lutar sig framåt och väljer
    att inte blunda för verkligheten-

  216. -utan väljer att faktiskt se den.

  217. Men vi har en bit kvar
    tills man agerar i linje med den.

  218. Enkelt sammanfattat
    så skulle man kunna säga-

  219. -att idrotten behöver
    sätta tryggheten i första rummet-

  220. -och inte exempelvis läktarbygget.

  221. Med de orden vill jag säga välkommen
    till Frida och Catarina.

  222. Jag tycker att de är värda en applåd.

  223. Catarina, jag skulle vilja ställa
    första frågan till dig.

  224. Du är kurator på Bris.
    Vad berättar barn och unga för dig?

  225. Det börjar sällan
    med själva övergreppet-

  226. -utan med att man inte mår bra.

  227. Det är där de börjar oftast-

  228. -och jag måste lirka mig fram till
    vad som faktiskt har hänt.

  229. Och i det så ligger det tankar om
    vad man har utsatts för.

  230. "Är det verkligen ett övergrepp?
    Är det mitt fel?"

  231. Skuld och skam är en jättestor del
    av de samtalen som vi har.

  232. Frida, från Futebol dá força,
    hur jobbar ni?

  233. Vi jobbar med att stärka
    tjejers rättigheter och möjligheter-

  234. -genom fotboll.

  235. Vi utbildar
    kvinnliga fotbollstränare-

  236. -som sen blir förebilder
    för de tjejer de tränar.

  237. De kan hålla konstruktiva samtal
    kring tjejers rättigheter-

  238. -på träningarna.

  239. Frida, du har ju
    tagit del av rapporten i förväg.

  240. Vad är dina tankar
    kring det som har framkommit?

  241. Jag känner igen mig väldigt mycket-

  242. -både i mitt arbete och för att jag
    har hållit på med olika idrotter.

  243. -Så jag känner igen mig väldigt väl.
    -På vilket sätt? Konkretisera.

  244. Att det skiljer mycket
    mellan policy och verklighet.

  245. Att de flesta föreningar har
    en röd, grön, gul eller blå tråd-

  246. -som tas fram
    på en kickoff i början av året.

  247. Sen går hela året. I januari har de
    en ny kickoff och uppdaterar policyn-

  248. -men däremellan så är inte mycket
    av arbetet knutet till den policyn.

  249. Man skjuter upp den där nyårsraketen
    en gång om året.

  250. Och alla ledare
    är kanske inte med på kickoffen-

  251. -och har då inte kunskap om policyn.

  252. Spelarna kanske inte ens känner till
    att föreningen har den.

  253. Catarina, vad är den röda tråden
    eller trådarna i de här samtalen?

  254. Ensamhet, svarar jag ganska säkert.

  255. De barn och unga
    som vänder sig till oss-

  256. -har hållit det för sig själva
    väldigt länge.

  257. Det gör ju jättemycket med
    hur man mår-

  258. -om man har varit med om nåt svårt
    och börjar anklaga sig själv.

  259. Ni möter ju många barn
    i utsatta situationer-

  260. -som har många svåra omständigheter.

  261. Vad är viktigt för dig
    i mötet med dem?

  262. Att lyssna. Att barn får prata till
    punkt och får berätta sin historia.

  263. Och att vara en motvikt. Har man
    varit ensam med sina tankar länge-

  264. -så har man sanningar om sig själv.
    "Det var mitt fel."

  265. Det behövs vägas upp av att få höra
    att man inte har varit delaktig-

  266. -och att det alltid har legat
    på den vuxna.

  267. Där har jag en jätteviktig roll.

  268. Frida, du möter ju många ledare
    och tränare i olika föreningar.

  269. Utifrån din bild, vad är viktigt för
    att jobba för en mer trygg idrott?

  270. Dels att vi börjar ta
    de här frågorna på allvar.

  271. Och debatten går ditåt.
    Frågorna börjar komma upp på agendan.

  272. Men det ska genomsyra hela arbetet,
    så att det inte blir ett sidospår-

  273. -eller att nån i föreningen ansvarar
    för de sociala, mjuka frågorna-

  274. -och sen är fokus fortfarande
    fotbollen eller ridningen.

  275. 600 000 ideella ledare som jobbar
    heltid nån annanstans gör en insats.

  276. Kan vi lägga det här kravet
    på idrotten?

  277. Ja. Jag ser det mer som en möjlighet.

  278. Alla barn går i skolan, men
    till idrotten kommer barn frivilligt.

  279. Vänd det till
    att det är världens möjlighet-

  280. -att jag som idrottsledare får
    den förmånen att vara den förebilden.

  281. Att föreningar ser det som en förmån
    i stället för en belastning.

  282. Men hur gör jag?
    Jag är en stressad idrottsledare-

  283. -och så ska jag göra
    den här aktiviteten också.

  284. Det handlar om ett förhållningssätt.

  285. På vår utbildning
    lär vi till exempel ut-

  286. -att vi checkar in och ut
    varje träning.

  287. Alla får säga nåt när vi börjar.
    Vi samlar gruppen i en ring-

  288. -och så kan vi checka in
    med nåt som är viktigt för dig.

  289. Om vi kommer dit jättestressade-

  290. -så checkar vi in med en känsla
    som du känner just nu.

  291. Sen checkar vi ut efter träningen
    med en känsla som du känner just nu.

  292. En gång när jag gjorde det
    med mitt lag-

  293. -så var det en tjej som nästan
    satt och darrade och inte kom på nåt.

  294. Hon sa: "Jag vet inte vad jag
    ska säga, för jag är så rädd."

  295. Då kunde vi prata om det.
    Det var ju en känsla.

  296. Hon hade missuppfattat träningstiden
    och trodde att de skulle bli arga-

  297. -när hon kom hem.
    Då kunde vi följa henne hem.

  298. Skapa de här rutinerna
    som är varje träning-

  299. -så att det inte blir
    den här punktinsatsen en gång-

  300. -utan vi har ett förhållningssätt
    varje träning-

  301. -och skapar en trygg mötesplats
    där vi kan föra de här samtalen.

  302. Catarina...

  303. Vad säger barn kring vad de
    förväntar sig av vuxna inom idrotten?

  304. -Är det sånt som barn lyfter?
    -Nej, inte om vi inte frågar.

  305. Barn ser vuxna
    som vuxna i sin omgivning.

  306. Om jag gör en tolkning
    av det barnen säger-

  307. -så vill de ha
    närvarande vuxna som lyssnar.

  308. Det är oftast det jag får tillbaka:
    "Vad skönt det var att få prata."

  309. På det sättet vet vi
    att barn vill att vuxna ska lyssna.

  310. De vill ha en relation
    med vuxna i sin närhet.

  311. Om man lyssnar
    kan man ju få veta saker-

  312. -som man kanske inte orkar ta tag i
    som ledare.

  313. Så är det. Det är nog också därför
    många vuxna inte frågar.

  314. Man orkar eller vågar inte
    lyssna på svaret.

  315. Vi måste påminna oss om
    att det är jobbigast för barnet.

  316. Vi vuxna behöver ta ansvaret.

  317. Sen kan vi som vuxna behöva ta hjälp
    av andra vuxna-

  318. -men vi får aldrig glömma barnet
    i situationen.

  319. Bris har ju en stödlinje
    för idrottsledare.

  320. Vad kan man vända sig dit
    med för frågor?

  321. Man kan vända sig dit
    med nästan vad som helst.

  322. Allt från en oro man har kring
    hur ett barn har det hemma-

  323. -till att det faktiskt har hänt nåt
    i föreningen.

  324. Det är bra att prata med varandra
    inom föreningen innan.

  325. Sen kanske man ändå ringer till oss.

  326. Vi sitter inte med alla svaren.
    Vi har inte facit.

  327. Men vi är vana
    att prata med barn och kan ge tips.

  328. Frida, en övergripande slutsats
    för rapporten är ju-

  329. -att sätta trygghetsfrågorna först.

  330. Men om man sätter trygghetsfrågorna
    i relation till annat-

  331. -hur stor plats får de egentligen?

  332. Generellt så skulle jag säga-

  333. -att de får ganska lite utrymme
    än så länge.

  334. Vi behöver ändra
    vårt förhållningssätt-

  335. -och förstå att tryggheten
    hänger ihop med allt annat.

  336. Det är inte ett separat sidospår,
    utan tryggheten genomsyrar allt.

  337. Trygga barn som mår bra tycker
    att det är roligare på träningar-

  338. -och vill vara med i föreningen
    längre. Allt blir så mycket bättre.

  339. Tryggheten är grundläggande för
    allting annat vi gör i föreningen.

  340. Ni har båda lyft aspekten
    att lyssna på barn.

  341. Då tänker jag på ordet "delaktighet".

  342. I vilken mån är idrotten bra på
    att möjliggöra delaktighet-

  343. -för aktiva barn och unga?

  344. -Vill du börja?
    -Ja, jag kan köra.

  345. Inte så bra i nuläget. Det är
    en stor utmaning för svensk idrott-

  346. -att göra så att barn får inflytande
    och delaktighet i sin idrott.

  347. Det handlar ofta om att de får utöva
    sin idrott. Det är så de är med.

  348. Men i frågor som rör dem så pratar
    vi ofta om dem och inte med dem.

  349. Föreningar kan ha jättemånga möten om
    att de tappar spelare-

  350. -och så sitter vuxna runt ett bord
    och pratar om barn-

  351. -i stället för att prata med barnen
    i sin närhet. För de har svaren.

  352. Fråga "Varför slutar du?" eller
    "Hur kan vi bli fler i vårt lag?"

  353. Varför tror du att barn och unga
    väljer att sluta med sin idrott?

  354. Många tycker inte
    att det är roligt längre.

  355. De känner sig inte sedda
    eller delaktiga.

  356. Det handlar också om press.

  357. De känner: "Jag blir inte sedd.
    De tycker att jag är sämre."

  358. Eller så tycker de att det blir
    för mycket press åt andra hållet.

  359. "Allt hänger på mig."

  360. Men mycket är kopplat till
    att vi tappar att det är roligt.

  361. Nåt som också framkommer i rapporten-

  362. -är ju kunskapsbrister i
    att kunna se och så vidare.

  363. Vad tänker ni om det?

  364. Generellt så finns det
    en kunskapsbrist.

  365. Den kan handla om att man tror
    att man behöver ha alla svar.

  366. Man vågar inte fråga för att man inte
    tror att man kan möta barnets frågor.

  367. Det möter vi ju
    i vår stödlinje för idrottsledare.

  368. Samtidigt vill ju de
    som ringer till oss-

  369. -att det ska göras
    så mycket som möjligt för barnet.

  370. Så de som jag pratar med
    har ju ändå ett bra fokus.

  371. Men vi behöver inte ha alla svar. Man
    kan förmedla en trygghet till barnet:

  372. "Nu tar jag reda på
    vad vi ska göra åt det här."

  373. "Så här ska du inte behöva ha det."

  374. Rapporten innehåller
    rekommendationer-

  375. -och de riktar sig
    både till idrotten och staten.

  376. Idrottsföreningar har möjlighet-

  377. -att begära utdrag
    ur belastningsregistret.

  378. Vissa föreningar gör det,
    och andra gör det inte.

  379. Vad tycker du om det, Frida?

  380. Det borde vara ett krav
    att alla föreningar ska göra det.

  381. Alla ledare, styrelse, kommittéer...

  382. Alla vuxna
    som är aktiva i föreningen-

  383. -ska lämna in ett utdrag
    ur belastningsregistret.

  384. Jag frågade en tränare,
    och den personen sa:

  385. "Det är en stor administrativ börda.
    Vi hinner inte det."

  386. -Vad tänker du om det?
    -Det beror ju på hur man ser det.

  387. Jag tänker att det är vår skyldighet.

  388. Vi ansvarar ju för
    andras barn och ungdomar.

  389. Vi tar det för självklart i skolor-

  390. -och vi bör ta det
    som en självklar del inom idrotten.

  391. Det är ett första steg.

  392. Det är en signal
    att vi tar de här frågorna på allvar-

  393. -även fast vi inte har gjort
    allt vi kan kring sexuella övergrepp-

  394. -för att alla ledare visar utdrag
    ur belastningsregistret.

  395. Det är en signal
    att vi tar frågorna på allvar-

  396. -men det finns mycket mer att göra.

  397. Det visar ju också
    bara dömda personer-

  398. -och många barn väntar
    till vuxen ålder med att berätta.

  399. Då kan den personen
    göra många mer handlingar-

  400. -på många barn.

  401. Om ni fick chansen att säga "Här är
    mina tips för en trygg idrott"-

  402. -vilka skulle de bli?

  403. Trygga och ansvarsfulla vuxna
    med en relation till barnen.

  404. En relation kan inte börja
    när barn berättar.

  405. Den måste börja långt innan
    om de ska våga berätta.

  406. Att man ser varje barn. Trygga
    och ansvarsfulla vuxna är grunden.

  407. Jag kan bara instämma.
    Att vi utbildar ledare.

  408. Att vi har ledare
    som är där för barnens skull-

  409. -som ser barnen
    och vågar ställa frågor till dem.

  410. Viktigast är
    att lyssna på deras svar-

  411. -utan att komma med en massa råd,
    tips och rekommendationer.

  412. Bara lyssna och ha tålamod i det.

  413. "Lyssna och ha tålamod i det."
    Det får bli slutorden.

  414. Stort tack för att ni medverkade.

  415. Tack till er
    som valt att lägga tid på det här.

  416. Rapporten kan ni hämta på bris.se.

  417. "Barnens spelregler"
    kan ni också googla.

  418. Stort tack för att ni var här.
    Ha en bra eftermiddag.

  419. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Barn som far illa, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.