Titta

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Om UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Skiljer sig urfolksjournalistik från det västerländska berättandet och i så fall hur? Måste man vara same för att kunna skildra det samiska? Och hur påverkas människor och samhälle av det som syns och hörs i våra medier? Under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 samlades representanter från media som alla har skildrat samer i tv, radio eller press för att besvara frågan om det alls är möjligt att berätta rätt om samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Till första programmet

UR Samtiden - Berätta rätt om samer : Tysfjordfallet: Att granska sina egnaDela
  1. Jag vet vad rasism är och vad
    den kan innebära. Jag är samisk.

  2. Det var inte det vi ville uppnå. Vi
    ville inte stigmatisera dem ytterligare.

  3. Vi ska träffa Kenneth Haetta,
    prisbelönt journalist-

  4. -för att jobb du gjorde
    i Divtasvuodna, Tysfjord-

  5. -för ett på år sen. Du är journalist,
    musiker och konstnär.

  6. Men för oss i dag är du den
    journalist som drog fram berättelsen-

  7. -om hur sexuella övergrepp
    länge varit vardag för många barn-

  8. -i Divtasvuodna.

  9. Det började som en mastersuppsats
    under dina journaliststudier.

  10. Ja, jag skulle ta en masterexamen
    för några år sen.

  11. Jag hade varit journalist i 20 år och
    jobbat mycket med samisk journalistik.

  12. I det här masterprogrammet ingick
    en uppgift i undersökande journalistik.

  13. Vi diskuterade
    vilket tema vi skulle jobba med.

  14. Jag hade hört att det hade pågått
    nånting i Tysfjord under många år.

  15. Medierna skrev om det, men många
    kände att samhället inte lyssnade.

  16. Ingen hörde på dem.

  17. De hade skrivit till statsministern om
    de sexuella övergreppen i bygden-

  18. -men de kände inte att nån lyssnade.

  19. Vi pratade om att jobba med det här,
    och bestämde oss för att göra det.

  20. Du kände till det innan.

  21. Jag tänkte på brevet
    som ett föräldrapar skrev 2007-

  22. -till Jens Stoltenberg.

  23. När ni började, kändes det...

  24. Underlättade att ha
    ett offentligt dokument i ryggen?

  25. Det kan vara att man har nåt, man
    säger inte "jag har hört att..."

  26. Vi fick lov att göra
    ett omfattande källarbete.

  27. Det inkluderade muntliga och skriftliga
    källor, och de skriftliga var ju både...

  28. Vi gick igenom domstolsdokument,
    och vi erhöll information från polisen.

  29. Men vi utförde även ett omfattande
    muntligt arbete. Vi pratade med folk.

  30. Vi sa: "Vi vill hjälpa er, och hela
    Norge kommer att få reda på det här."

  31. "Det här ska inte bara samerna veta."

  32. "Vi ska ge fallet
    den uppmärksamhet det förtjänar."

  33. Vi sa även till intervjuobjekten att de
    kunde dra sig ur om de inte ville delta-

  34. -men att vårt mål var
    att alla skulle få vetskap om saken.

  35. Det hela är huvudsakligen baserat på
    utsagor från dem som vågade berätta.

  36. Tvekade du nån gång för att göra det?

  37. Ja, jag är själv samisk och har jobbat
    med samisk journalistik i många år.

  38. Vad är det för slags berättelse jag
    erbjöd de största medierna i Norge?

  39. Jo, jag erbjöd dem en berättelse-

  40. -som vissa sa kunde stigmatisera
    en redan stigmatiserad folkgrupp.

  41. Jag vet inte
    om jag hade vågat göra det i Sverige.

  42. I Sverige har man nog kommit...

  43. I Norge har vi haft Alta-konflikten,
    vars fokus var samernas rättigheter.

  44. Vi har haft ett sånt fokus en lång tid,
    men det har man inte haft i Sverige.

  45. Svenska samer har fått ännu
    mindre beskydd än norska samer.

  46. Därför är t.ex. "Sameblod" så viktig.

  47. I Sverige måste man berätta
    om allt ont som har drabbat samerna.

  48. I Norge kan vi kanske
    gå ett steg längre.

  49. Vi kan berätta om de problem vi har nu
    och fråga: varför har vi de problemen?

  50. -Det kan ju hänga ihop.
    -Ja.

  51. Mina samiska vänner sa:
    "Hur är det med dig? Mår du bra?"

  52. "Ska du jobba med det här?
    Vad är det du vill berätta om oss?"

  53. Du sa nånstans att du kände oro-

  54. -över att sprida en dålig bild
    av det samiska genom det här.

  55. Den tanken fanns.

  56. De elva intervjupersonerna
    som ni pratade med...

  57. -Vi pratade med väldigt många fler.
    -Ja, men som var med i slutprodukten.

  58. Uttryckte de nån gång en oro att
    deras berättelser skulle svärta ner-

  59. -hela det samiska samhället?

  60. Det har debatterats hur jag lyckades,
    och det har påpekats att jag är samisk-

  61. -och att det kan ha gjort det lättare
    för intervjuobjekten att prata med mig.

  62. Man har även sagt
    att den stora tidningen-

  63. -"tilläts" publicera reportaget
    eftersom det gjorts av en same.

  64. Så det var viktigt att en icke-samisk
    och en samisk journalist samarbetade.

  65. Jag vet vad rasism är och vad
    den kan innebära. Jag är samisk.

  66. Det var inte det vi ville uppnå. Vi
    ville inte stigmatisera dem ytterligare.

  67. Men självklart har jag hört
    att alla inte är så nöjda med...

  68. -Reaktionerna var inte odelat positiva.
    -Från...?

  69. Ja, från... Även från samer.

  70. Jag får intryck av
    att de anser att det har bidragit till-

  71. -att svartmåla den samiska kulturen.

  72. Reportaget publicerades i VG,
    Norges största dagstidning.

  73. På norsk sida finns NRK Sápmi,
    tidningen Ávvir och ett par magasin.

  74. Tror du att samisk media
    undviker den typen av ämnen?

  75. Att man backar för det?

  76. Vi beslutade att erbjuda VG materialet-

  77. -för att vi ville
    att de som sätter agendan i Norge...

  78. Vad tänker norrmän främst på?

  79. Tänker man på tio saker
    under en dag?

  80. Om vi kunde skildra
    ett systemfel som angick samer...

  81. Bra undersökande journalistik
    ska avslöja systemfel-

  82. -som leder till brott mot
    de mänskliga rättigheterna.

  83. För att uppnå det tvingades vi fundera
    på vilken kanal vi skulle använda.

  84. Folk väntar sig att de ska hitta
    samiskt innehåll i vissa medier.

  85. Samefolket är ett exempel.

  86. Men när det gäller VG har man
    kanske inte den förväntningen.

  87. Om de skriver om nåt som rör samer
    kanske folk uppfattar det annorlunda.

  88. Kanalvalet var en del av orsaken till-

  89. -att det hela
    fick så stora konsekvenser.

  90. Jag tänker... Vad krävs det-

  91. -för att de känsliga frågorna som
    finns i också det samiska samhället-

  92. -ska kunna berättas?

  93. Är det fler samiska journalister?

  94. Det är svårt att säga. Vi är ju så få.

  95. Vi har alla en sambo, en pappa,
    ett syskonbarn eller nån vi känner.

  96. Eller ett ex.

  97. Dessutom ligger fokus på
    att producera mycket innehåll.

  98. Man ska producera mycket och fort-

  99. -och man har ofta inte så mycket tid
    över för undersökande journalistik.

  100. Samisk journalistik kan ofta likställas
    med att prata i en ekokammare.

  101. "Myndigheterna behandlar oss illa!"
    Det händer ingenting.

  102. De demokratiska processerna som
    finns på plats i majoritetsmedierna-

  103. -får inte samerna ut så mycket gott av.

  104. Jag vet inte om det är den bästa
    motivationen för att ta den fighten.

  105. Sen har vi
    det här med lokaljournalistiken.

  106. Det negativa med lokaljournalistiken är
    att man befinner sig så nära källorna.

  107. Samisk journalistik är ofta lokal,
    och man befinner sig nära källorna.

  108. Det underlättar inte att man träffar den
    man har skrivit om på barnehagen.

  109. Dagis. Förskolan ska man säga nu.

  110. Och så har man skrivit nåt som kan få
    stora konsekvenser för honom.

  111. Liv-Inger pratade om att man tar
    en berättelse och sen far man.

  112. Det gäller journalister och forskare.

  113. I det här fallet var det väl så...

  114. Personerna ni hade pratat med
    erbjöds terapeutisk hjälp efteråt.

  115. Var det nåt som ni bestämde
    från början?

  116. Ja...

  117. Det är ju klart
    att det här är ett område-

  118. -där man som journalist
    och medmänniska sätts på prov.

  119. Det är väldigt viktigt
    att måna om dem man...

  120. De kanske inte har tänkt på,
    eller pratat så mycket om, saken-

  121. -och då blir man lite av en terapeut.

  122. Därför var det väldigt viktigt för oss
    att ha stöd av riktiga yrkespersoner.

  123. Vi såg väldigt snart till
    att vi hade stöd av yrkespersoner-

  124. -som arbetade inom hälsovården.

  125. Vad har det lett till?
    Vad blev resultatet sen?

  126. När jag kollade upp det senast
    var man uppe i 160 polissaker-

  127. -och två rättegångar.

  128. Polisen har bett om ursäkt för att
    de har svikit de här människorna.

  129. Frågan har även tagits upp i stortinget.

  130. Man har uttalat sig från regeringshåll
    om att systemet inte har fungerat.

  131. Jag tror att folk känner sig hörda.
    Det är äntligen nån som lyssnar.

  132. Och det här angår ju inte bara samer.
    Det är ju ett stort samhällsproblem.

  133. Det bidrar nog till att vi har nått ut.
    Det här är nåt som angår alla i Norge.

  134. Jag tror att det är bra om vi samer
    vågar ta upp problematiska saker.

  135. Det betyder mycket för vårt samhälle
    att vi vågar ta upp såna här saker.

  136. Vi får ju ofta höra
    att vi går in i offerrollen.

  137. Men jag tror inte att vi behöver vara
    rädda för att bara betraktas som offer.

  138. Tack så jättemycket.

  139. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  140. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Norge, Samer, Samer i massmedia, Sexuella övergrepp mot barn, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Urfolksjournalistik

Hur bevakas samhälls- och kulturfrågor ur ett samiskt perspektiv? Anna Sunna är journalist på Sveriges Radio Norrbotten. Hon berättar om hur hon arbetar och om sina erfarenheter från Standing Rock i USA, där urfolk från hela världen samlades i protest mot ett oljeledningsbygge. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Jojken är en kunskapskälla

Jojken är mer än ett uttryck; här finns kunskap som inte går att hitta någon annanstans. Så beskriver Krister Stoor, doktor i samisk kultur, jojkens viktiga roll i det samiska berättandet. Stoor är också känd som Doktor jojk efter sin avhandling ¿Juoiganmuitalusat ¿ jojkberättelser¿ vid Umeå universitet 2007. Han är den förste som doktorerat i ämnet. Moderator Victoria Harnesk inleder. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Samiskt berättande och modern journalistik

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Från bok till tv-serie

Vad betyder filmmediet för en författare? Anna Jansson är författare till böckerna om deckaren Maria Wern. Fredrik T Olsson skriver drama baserat på texterna om Maria Wern. Här talar de om hur man gör för att omvandla en boktext till ett tv-drama. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Wahlström & Widstrand och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.