Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : Demokrati eller diktaturMaterialDela
  1. Jag hade ändå helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man göra
    skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Men först nu fattar jag att man kan
    göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. Hej.

  10. Vad kan man lära sig om styrelseskick
    genom att träna med ett fotbollslag?

  11. En hel del visar det sig, när Noah
    fixar ett träningspass åt Leila.

  12. Snart åker du. Bara så att du vet.

  13. Styret av länder
    kan organiseras på olika vis.

  14. Vem som har makten och vilka
    som får bestämma kan variera.

  15. En grundläggande skillnad
    är demokrati och diktatur.

  16. Det kan också skilja sig
    hur mycket makt en person har.

  17. En liknelse kan vara
    hur ett fotbollslag fungerar.

  18. Jag kom att tänka på en sak.

  19. Att fotbollslag
    är lite som politiska partier.

  20. Man väljer vilket man hejar på precis
    som man väljer vilket man röstar på.

  21. Ja, och partierna har symboler
    och färger som lagen.

  22. Ja. Kan man jämföra det med
    hur Sverige styrs? Kolla upp det.

  23. En kompis spelar i Djurgården.
    Du kan vara med på en träning där.

  24. I den här liknelsen får laget
    representera Sveriges styre.

  25. Tränaren är ledaren. Men hur är det
    med ledaren i det här laget?

  26. Är han statsminister eller diktator?

  27. -Hej!
    -Hej. Välkommen.

  28. -Tack så jättemycket!
    -Trevligt att ha dig här.

  29. -Du är lite sen också.
    -Förlåt.

  30. Sköt dig till nästa gång.
    Vi ser väldigt allvarligt på det här.

  31. -Absolut.
    -Bra.

  32. Boys, vi har Leila här.
    Hon var lite sen.

  33. Hon har sagt förlåt. Vi accepterar
    inte att folk kommer sent, eller hur?

  34. Hon ska vara med en del av träningen.

  35. Alltså...
    Det är första träningen på några år.

  36. Kom igen, Leila. Halka inte efter.

  37. Ta bollen med dig.
    Driv med lite högre fart.

  38. Lite högre fart? Jag håller med dig.

  39. Bättre, men inte tillräckligt bra.
    Snart åker du. Bara så att du vet.

  40. En stor skillnad på styrelseskick är
    om det är demokrati eller diktatur.

  41. Typiskt för en diktatur är att landet
    styrs av nån som bestämmer det mesta.

  42. Folket i en diktatur
    brukar inte få rösta.

  43. Om de får det, finns det bara
    ett parti att rösta på.

  44. I en diktatur får folket inte
    uttrycka åsikter hur som helst.

  45. Om man kritiserar landets ledare
    eller sättet som landet styrs på-

  46. -kan man bli straffad för det.
    "Demokrati" betyder "folkstyre".

  47. I en demokrati får alla med rösträtt
    bestämma hur landet ska styras-

  48. -och det finns minst två partier
    att rösta på.

  49. Det ska också finnas ett rättssystem
    som skyddar medborgarna. T.ex. lagar.

  50. I en demokrati respekterar man
    mänskliga rättigheter.

  51. Som att alla människor har lika värde
    eller rätt att utöva sin religion.

  52. Vem bestämmer i fotbollslaget?

  53. Liknar det en diktatur
    eller en demokrati?

  54. När ni spelar match, vem bestämmer
    vem som får skjuta straffar?

  55. Vi är ett lag med kanske elva spelare
    som vill ta straffen.

  56. Kanske fem är bra
    och två är bra under press.

  57. Den lotten föll på mig i år.

  58. Vem tog beslutet
    att du skulle ta straffarna?

  59. Ledarstaben sätter frisparksskyttar,
    straffläggare och så.

  60. Ledarstaben - er tränare Özcan, då -
    känns lite sträng.

  61. Sträng? Det är bara en fasad.

  62. -Hej!
    -Hej! Det är jag. Hur går det?

  63. Bra. Jag har pratat med några av
    spelarna men inte med tränaren.

  64. Han verkar lite sträng.

  65. Men han bestämmer nästan allt.

  66. Han delar ut straff om spelarna är
    sena eller inte presterar bra nog.

  67. Det känns lite som en diktatur.

  68. Fast det behöver inte vara
    en diktatur om ledaren är stark.

  69. Även i demokratier bestämmer nån.
    Så det är inte riktigt så enkelt.

  70. Özcan är ledaren. Men är han kungen,
    statsministern eller diktatorn?

  71. I varje land finns också
    en statschef.

  72. De länder där folket röstar fram
    statschefen kallas för republik-

  73. -och statschefen för president.

  74. Men om statschefen
    är kung eller drottning-

  75. -som ärver sin titel,
    är landet en monarki.

  76. Ibland är statschefen
    och den som styr landet samma person.

  77. Som USA:s president.

  78. Statschefen i andra länder har bara
    symbolisk betydelse, som i Sverige.

  79. Den högsta ledaren kan kallas för
    president eller statsminister.

  80. I Sverige är den person som har mest
    politisk makt vår statsminister.

  81. Statschefen är
    statens högsta företrädare.

  82. Sveriges statschef är kungen.
    Kungen har ingen politisk makt.

  83. I andra länder gör man
    på ett annat vis.

  84. USA:s president har mycket makt.
    Han bestämmer USA:s utrikespolitik.

  85. Laget som kommer in börjar med boll!

  86. Eftersom Özcan inte ärver sin titel
    kan han inte vara kung-

  87. -även om vissa kanske ser honom så.
    Men är han ledare i en demokrati?

  88. Eller i en diktatur?

  89. -Du bestämmer på träning och match.
    -Ja.

  90. Okej. Men vem har bestämt att du...
    Är det fansen eller medlemmarna...

  91. -Vem röstar fram vem som...?
    -Det finns en styrelse...

  92. ...som bestämmer tränaren. Sen är det
    en sportchef under styrelsen-

  93. -som tar den första kontakten och ser
    till att tränaren har rätt profil.

  94. Det är nästan som när vi röstar fram
    en riksdag.

  95. Riksdagen bestämmer statsministern.
    Då är du lagets statsminister.

  96. Det kan man säga. När det kommer till
    matchplan, träningsupplägg-

  97. -och allt som rör
    den dagliga verksamheten-

  98. -är det tränaren som bestämmer.

  99. Sen har tränaren också
    en stab av medhjälpare.

  100. -Ministrar?
    -Det kan man säga.

  101. Du har fått ett förtroende,
    som statsministern.

  102. Vad händer om man inte sköter det?

  103. I fotbollsvärlden blir det så
    att man ofta byter tränare.

  104. Om det inte funkar
    kan man bryta ett kontrakt och anse:

  105. "Du har inte klarat av uppgiften
    och är inte lämplig att fortsätta."

  106. Det är ett vanligt förekommande
    fenomen i elitfotbollen.

  107. Det är som riksdag och regering.

  108. Man får förtroende och måste
    leverera, annars kan det bli omval.

  109. Özcan kan liknas vid
    lagets statsminister.

  110. Men han är vald av en styrelse
    och kan bli avsatt.

  111. Laget verkar alltså snarare vara
    en demokrati.

  112. Precis som man i ett lag kan avsätta
    en ledare kan det ske i en demokrati.

  113. I Sverige har vi
    parlamentarisk demokrati.

  114. Partiet eller partierna som har fått
    flest röster bildar regering.

  115. För att få igenom sin politik måste
    regeringen få stöd från riksdagen.

  116. Om regeringen missköter sig,
    kan riksdagen avsätta den.

  117. Regeringen behöver
    riksdagens förtroende.

  118. Som att en tränare behöver spelarnas
    och klubbstyrelsens förtroende.

  119. Leila har testat lite grann.

  120. Om jag personligen ska bedöma henne,
    tycker jag att hon var värdelös.

  121. Men nu pratar vi demokrati.
    Vi låter spelarna bestämma.

  122. -Vad tycker ni?
    -Hon var bra.

  123. Var hon bra? - Ser ni,
    så funkar det i en demokrati.

  124. Det är ingen diktatur.
    Du får vara med en gång till.

  125. Får jag det? Tack!
    Det här är verkligen en demokrati.

  126. -Mitt på. Inte så smart.
    -Ta en till.

  127. -Tack för hjälpen!
    -Det var det lilla.

  128. Vilka för- och nackdelar ser ni
    med politisk makt hos en statschef?

  129. I dag har jag lärt mig
    hur man sätter en straff i fotboll.

  130. Och att det här med statsskick
    är komplext.

  131. Ett land kan vara demokrati
    och republik samtidigt.

  132. Men det handlar bara om
    hur man organiserar ledarskapet.

  133. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Demokrati, Diktatur, Monarki, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vägen till Fredspriset

Henri Dunants revansch

När handelsmannen Henri Dunant 1859 blir vittne till ett blodigt slag förändras hans liv. Han möter många soldater och civila i nöd och organiserar hjälparbetet med att vårda de skadade. I sin hemstad Genève startar han sedan arbetet med det som skulle bli den första Genèvekonventionen och ligga till grund för organisationen Röda Korset. Vi möter också den svenska barnmorskan Maya Vergara Guerra. Hon arbetar i Libanon med flyktingar från kriget i Syrien. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Flickorna i slummen

I Nairobi lever miljontals människor i slumområden under svåra förhållanden. Ingen har egen toalett, rinnande vatten och en del har inte ens el. De flesta lever på mindre än en dollar om dagen. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa. När hon är 14 år lämnar hennes pappa familjen och kort därefter lämnar även hennes mamma hemmet. Vanessa blir kvar med sina småsyskon. Hon lånar pengar av grannar för att köpa mat och tigger på gatorna, men det räcker inte. I tre år ser Vanessa ingen annan utväg än att prostituera sig för att försörja sig och sina småsyskon.

Fråga oss