Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : BeslutsnivåerMaterialDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO,
    men politiken kändes otillgänglig.

  2. I en demokrati kan man göra skillnad.
    Det ska man vara tacksam för.

  3. Därför blir jag irriterad-

  4. -när äldre kompisar som Leila,
    som får rösta, inte har nån koll.

  5. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  6. Det är först nu jag börjar fatta
    att man kan göra skillnad.

  7. Jag ska lära mig hur Sverige styrs.

  8. Noah ska skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  9. Hej! Stefan.

  10. -Leila heter jag.
    -Hej. Sverker.

  11. Det här avsnittet handlar om de olika
    beslutsnivåerna i svensk politik.

  12. Leila praoar på ett passagerarfartyg
    för att förstå hur Sverige styrs.

  13. -Så du är lite som en statsminister.
    -Ja, här ombord är jag det.

  14. Det är oftast valet till riksdagen
    som får mest uppmärksamhet.

  15. Men på valdagen röstar vi faktiskt
    till flera olika val på olika nivåer.

  16. Vi röstar till riksdagen,
    landstinget och till vår kommun.

  17. Vi röstar i EU-parlamentsvalet
    vart femte år.

  18. Kommunalvalet är viktigast sett till
    vilka frågor som påverkar oss mest.

  19. Beslutsnivåerna i svensk demokrati-

  20. -kan liknas vid ett passagerarfartyg,
    en färja.

  21. Här nere ligger en väldigt stor färja
    som du ska få praoa på.

  22. Färjan har flera våningar. I Sverige
    finns det olika beslutsnivåer.

  23. Högst upp har vi riksdag.
    Sen kommer landsting.

  24. Längst ner har vi kommunen,
    som inte får mycket rampljus i valet-

  25. -men som är viktig för dig och mig.

  26. Leila börjar längst ner i båten-

  27. -på ett våningsplan som de flesta
    aldrig får se: maskinrummet.

  28. Hej! Jag vet inte riktigt
    om jag har hamnat rätt.

  29. -Leila heter jag.
    -Hej. Sverker.

  30. -Jag ska praoa här i dag.
    -Det ska du, ja.

  31. Det här är kontrollrummet. Härifrån
    styr vi hela fartyget tekniskt.

  32. Vi har el, belysning i hytterna,
    vi har wc och duschar som fungerar-

  33. -och vi har ventilation.
    Det sköts av oss i maskinrummet.

  34. Vi servar alltså
    både personal och passagerare.

  35. Maskineriet har hand om allt det
    som passagerarna möter dagligen.

  36. Det blir lite som en kommun.

  37. Ja, maskinrummet får i vår liknelse
    motsvara kommunerna.

  38. Det finns 290 kommuner i landet-

  39. -som tillsammans ansvarar
    för en fjärdedel av Sveriges ekonomi.

  40. De har kommunalt självstyre, så de
    får fatta vissa beslut på egen hand-

  41. -och får ta ut skatt från invånarna
    för att kunna sköta sina uppgifter.

  42. Bland dessa finns omsorg om äldre,
    barn och funktionshindrade-

  43. -utbildning, bibliotek, brandkår,
    vägar, vatten och avlopp.

  44. Nu har du fått höra lite.
    Du kanske vill jobba också.

  45. Jag har en overall åt dig.

  46. Arbetet i kommunerna är nödvändigt
    för att samhället ska fungera-

  47. -både för det dagliga arbetet
    och underhåll.

  48. Först sätter vi i gång svetsen.

  49. Nu kommer det plusström,
    och minus är det i bordet-

  50. -så när de förs ihop
    får du en gnista.

  51. Ser du vad det brinner?

  52. Metallen smälter ihop.
    Nu har du gjort din första svets.

  53. Den här avdelningen
    är lika viktig som kaptensbryggan-

  54. -för att det praktiska ska fungera,
    precis som kommunerna.

  55. Nu ska Leila gå vidare till den nivå
    som kan jämföras med våra landsting:

  56. Sjukvårdsavdelningen på båten.

  57. Sverige är uppdelat i 20 landsting.

  58. De har två viktiga uppgifter: att
    ansvara för tandvård och sjukvård-

  59. -men också större saker, som stora
    vägbyggen eller kollektivtrafik.

  60. Landstingen styrs också av politiker-

  61. -som vi röstar in
    till landstingsfullmäktige.

  62. Medborgarna har inflytande över
    hur landstingen ska styras.

  63. De finansieras av skattepengar-

  64. -och partierna har olika idéer
    om hur pengarna ska fördelas.

  65. -Leila. Jag ska praoa här i dag.
    -Det stämmer bra.

  66. -Slå dig ner.
    -Tack.

  67. Så det här är sjukhuset.
    Hur går arbetet här till?

  68. Det är allt möjligt.
    Det här är vårt lilla samhälle.

  69. Du kan ha alla sjukdomar på en båt.

  70. Det påminner om ett landsting.
    Du är ansvarig för hälsan.

  71. Du har avdelningar
    som kan hjälpa till.

  72. Det ligger på mitten av båten,
    lite som ett landsting.

  73. Det stämmer bra. Jag har
    en landstingsledning som är kaptenen.

  74. Jag är den som utför arbetet.

  75. Landstingen tar hand om sjukvården.

  76. Det kan handla om cancervård,
    förlossningar och akutvård.

  77. -Nu ska vi gå till höger.
    -Okej.

  78. -Vad fint det är här!
    -Det är en bra arbetsmiljö.

  79. Ibland kan landstingen
    behöva få hjälp utifrån.

  80. Det kan man behöva på fartyget också.

  81. -Så det här är helikopterplattformen.
    -Ja.

  82. -Får passagerarna inte vara här?
    -Jo då.

  83. Men vid helikopterlandningar
    utrymmer vi våningen.

  84. Nu är det nån som piper efter oss.

  85. Hej. Det låter bra.
    Då skickar jag upp henne till er.

  86. Tack. Hej.

  87. -De vill att du ska upp till bryggan.
    -Nu?

  88. Det som får motsvara regeringen
    och riksdagen är kommandobryggan.

  89. Regeringen och riksdagen
    fattar beslut som rör hela landet.

  90. Riksdagen bestämmer
    vilken riktning skutan ska ta.

  91. Lite åt höger,
    eller kanske lite mer åt vänster.

  92. -Hej! Leila.
    -Jan-Tore.

  93. -Är det du som är kapten?
    -Ja. Välkommen!

  94. Oj! Vilken utsikt!

  95. Staten styr över myndigheter
    som försvaret och Försäkringskassan.

  96. De beslutar om nya lagar, som i
    sin tur styr kommuner och landsting.

  97. De sätter takten och kursen
    för hela landet.

  98. Så det är här du styr?

  99. Ja, här från bryggan styr vi och
    leder hela verksamheten för fartyget.

  100. Här framme sitter vi.

  101. Vi har en plats för styrman,
    en för lotsen och en för kaptenen.

  102. En statsminister
    styr ju inte heller själv.

  103. Du har ju styrman
    och andra i din besättning.

  104. De har order och direktiv från mig
    kring hur de ska styra-

  105. -och vad de ska göra.

  106. Vilket ansvar
    för besättningen och alla ombord!

  107. Alla som är ombord, ja.
    Min främsta uppgift är att se till-

  108. -så att inget händer fartyget,
    besättningen och passagerarna.

  109. Jag ska visa dig lite.

  110. Här kan du sitta och styra.
    Prova om du vill.

  111. -På riktigt? Får jag testa?
    -Ja, det är sant.

  112. När du ska svänga babord, alltså
    vänster, vrider du ratten så där.

  113. Om du ska svänga styrbord
    vrider du ratten till höger.

  114. Styrbord. Coolt!

  115. När du styr ett fartyg och
    har ansvar över så många människor-

  116. -känns det då
    som om du styr ett land?

  117. Ett fartyg är ett land i miniatyr.
    Här har vi allt som finns i ett land.

  118. Här har vi vår egen polisstyrka,
    våra egna fängelseceller-

  119. -restauranger, kök...

  120. -Så du är lite som en statsminister.
    -Ja, här ombord är jag det.

  121. Även om fartyget
    kan liknas vid ett rike-

  122. -måste man följa reglerna till sjöss
    för att inte krocka.

  123. Det här liknar
    vår fjärde beslutsnivå: EU.

  124. Som medlem i EU finns det ett
    EU-parlament att förhålla sig till.

  125. Inom EU
    har man gemensamma grundlagar-

  126. -som beskriver olika frågor som
    medlemsländerna ska samarbeta kring.

  127. Majoriteten av riksdagens beslut
    är påverkade av beslut som tas i EU.

  128. Som EU-medborgare får man studera,
    resa fritt-

  129. -och söka arbete i andra EU-länder.

  130. Man kan sammanfatta beslutsnivåerna-

  131. -med att det finns kommuner,
    landsting, riksdag och EU.

  132. I Sverige
    är det kommunala självstyret starkt.

  133. Vad är för- och nackdelarna med det?

  134. Jag har lärt mig... Vänta.

  135. Noah?
    Du borde vara med i min videodagbok.

  136. Kom! Okej...

  137. Tack vare dig har jag lärt mig att
    man kan påverka mer än jag trodde.

  138. Jag har också lärt mig grejer.

  139. -Det är inte jättesvårt att få koll.
    -Man läser på lite.

  140. -Speciellt om du ger en uppdrag.
    -Ja, lite så är det.

  141. -Ibland måste nån ta tag i saker.
    -Det har du gjort. Det gläder mig.

  142. -Läs på! Alla kan påverka.
    -Det kan man faktiskt. Det är grymt!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Beslutsfattande, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En del av mig - Antonia

"Jag kände mig väldigt liten, som en förlorare". Antonia berättar om hur det var att växa upp som gravt hörselskadad i en familj som inte behärskade teckenspråk. Men också om sitt växande självförtroende och kampen för att förverkliga en dröm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Pojkarna på Diani beach

Vid den paradisiska kenyanska kusten är sexhandeln med unga killar en etablerad företeelse. Beno, Rashid och Kamari försörjer sig ömsom som fiskare, ömsom som souvenirförsäljare och ömsom som sällskap åt kärlekstörstande kvinnor från olika västländer. "Allt jag tjänar går till mina syskon och min mamma! Jag tycker det är fel att de som har pengar kommer hit och utnyttjar oss som är fattiga. För mig handlar det om att få mat för dagen", säger Beno.

Fråga oss