Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : IdeologiMaterialDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man
    göra skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Först nu fattar jag att man kan
    göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. I det här avsnittet ska Leila lära
    sig mer om politiska ideologier...

  10. ...ta reda på vad politisk
    vänster och höger innebär...

  11. ...och varför vissa partier
    kan samarbeta bättre med varann.

  12. En ideologi är en vision om
    hur samhället ska se ut.

  13. Ibland låter det
    som om partierna tycker lika.

  14. Alla vill ha bättre sjukvård o.s.v.

  15. Det stämmer till viss del. Samtidigt
    har partierna ganska olika visioner.

  16. Att partierna har olika ideologier
    kan göra det svårt att samarbeta.

  17. -Noah, det är svinkallt!
    -För det första är du sen.

  18. Jag tänkte att din uppgift blir att
    fråga alla partiledare i riksdagen...

  19. -...var de skulle sätta sig här.
    -Ska jag ha med mig den här? Okej.

  20. Den är svintung!

  21. Alla partiledare ska placera ut
    sitt parti på Leilas tavla.

  22. Då ser vi var partierna placerar sig
    ideologiskt-

  23. -och vilka partier
    som hamnar nära varandra.

  24. En ideologi är gemensamma idéer om
    hur samhället ska se ut och styras.

  25. Det är som en politisk kompass
    som visar vägen-

  26. -när partierna ska ta ställning
    i olika frågor.

  27. Tre klassiska ideologier är socia-
    lism, liberalism och konservatism.

  28. Konservatismen bygger på
    att bevara det som har varit-

  29. -som traditioner och värderingar.

  30. Socialismen
    vill minska klasskillnader.

  31. Staten ska omfördela landets resurser
    så att samhället blir mer jämlikt.

  32. Liberalismen handlar om att människor
    ska få leva som de vill.

  33. Staten ska inte bestämma över
    individen mer än nödvändigt.

  34. Många av partierna i riksdagen har
    inspirerats av de här ideologierna.

  35. Nåt tydligt i Sverige är att vi delar
    in våra partier i vänster och höger.

  36. Den politiska skalan vänster/höger
    kommer från franska revolutionen.

  37. De som ville ge folket makten satt
    till vänster i nationalförsamlingen-

  38. -medan de konservativa
    satt till höger.

  39. Men skalan har även kommit
    att stå för andra saker.

  40. T.ex. partiernas syn på
    hur mycket skatt vi ska betala.

  41. Eller hur stor roll staten ska spela
    i samhället.

  42. Vi sätter kriterierna vänster/höger
    och stark/svag stat på varsin axel.

  43. Då får vi ett diagram över var
    ett parti befinner sig ideologiskt.

  44. Först ut är statsminister Stefan
    Löfven från socialdemokraterna.

  45. Ska jag ta ställning till det här
    samtidigt? Då skulle jag sätta där.

  46. -Varför placerade du S där?
    -Socialdemokraterna är pragmatiska.

  47. Vi menar att staten har en stor be-
    tydelse för vår individuella frihet.

  48. Ju mer välfärden gäller för alla,
    desto större är friheten för alla.

  49. Därför sätter jag den
    en bit upp på stark stat.

  50. Men det är för folks individuella
    frihet som staten tjänar.

  51. Vilken sakfråga skiljer social-
    demokraterna från alla andra partier?

  52. För oss är människors lika värde
    den mest grundläggande värderingen.

  53. Att stå upp för att vi alla
    har samma människovärde.

  54. Vi är olika. Olikhet är en tillgång.
    Men värdet är detsamma.

  55. I vår tolkning av detta
    måste vi bygga ett jämlikt samhälle-

  56. -där alla får möjlighet gå i skola,
    bostad och jobb.

  57. För det krävs det solidaritet.

  58. Vi är solidariska
    och bygger samhället tillsammans.

  59. Vi vill sänka skatten mest
    för företag.

  60. Det gör att vi placeras åt det här
    hållet på höger/vänsterskalan.

  61. Vad ska man ha här, då...?
    Det är svårt. Det är så godtyckligt.

  62. Vi är kanske till och med här.

  63. Vi är decentralistiska
    och utgår ifrån människor.

  64. Makt ska finnas
    så nära människor som möjligt.

  65. Att få välja skola, men också hos
    kommuner snarare än hos staten.

  66. Därför placerar jag C mer åt en
    svagare stat, men inte längst ner.

  67. Vi vill fortfarande ha en stark stat
    vad det gäller försvar och polis.

  68. Vad är nåt som gör att C skiljer sig
    från de övriga partierna?

  69. Inte bara i Alliansen,
    men hela riksdagen.

  70. Vi är liberala. Jag brinner för
    miljö, klimat och hållbarhet.

  71. Det har centerpartiet i sina rötter
    och är en profilfråga.

  72. C kännetecknas av grön liberalism
    och grönt företagande.

  73. Vi behöver mer förnybar energi
    och sänka utsläppen-

  74. -samtidigt som vi vill se
    mer jobb och fler företag.

  75. Jag tror att vi befinner oss
    på en bra position där.

  76. Ordet liberal betyder frihet.

  77. Vi tycker att individer ska ha frihet
    och statens makt begränsas.

  78. Sen måste man ändå ha en stat
    för att sköta polis, sjukvård och så.

  79. Men människor ska få bestämma
    väldigt mycket själva.

  80. -Jag skulle placera oss här.
    -Okej. Välmotiverat också.

  81. Vilken sak eller sakfråga skulle du
    säga skiljer ditt parti från övriga?

  82. Vi lyfter från liberalerna
    hela tiden skolans betydelse.

  83. Skolan är avgörande
    för Sveriges framtid.

  84. Den unga generationen går i skolan.

  85. Höga resultat i skolan
    avgör Sveriges framtid.

  86. Det avgör barns och ungdomars
    egen framtid också.

  87. Misslyckas man i skolan,
    får man det svårare som vuxen.

  88. Synen på skolan
    hänger ihop med synen på samhället.

  89. På höger/vänster brukar vi säga att
    vi är en bit till höger om mitten.

  90. Staten ska vara stark på vissa saker
    och svag på andra. Jag sätter mitt i.

  91. Men om du tvingar mig, ska staten
    vara liten men stark där den finns.

  92. Staten ska vara stark på de områdena-

  93. -men staten ska hålla sig borta från
    enskilda människors privatliv.

  94. Vad skulle du säga är
    det som skiljer ditt parti mest?

  95. Vi fyra partier i Alliansen
    tycker lika i många frågor.

  96. Det är svårt.
    Det handlar om en känsla.

  97. Det är en blandning mellan att läsa
    innantill vad partiet tycker-

  98. -och hur de som representerar partiet
    uttrycker sig.

  99. Om man tror på en kombination av
    väldigt mycket personlig frihet-

  100. -men att det också kräver personligt
    ansvarstagande, ligger man nära oss.

  101. -Var skulle du placera dig här?
    -Vi är ju den tydliga vänstern.

  102. Jag skulle sätta oss där nånstans.

  103. Ändå inte längst ut på vänsterkanten.

  104. Nej, jag tänker
    att vi är ett jordnära parti.

  105. Vi jobbar med att det finns
    bra aktiviteter på sommarloven.

  106. Att barn kan åka gratis på bussen
    på sommaren.

  107. Att ensamstående föräldrar
    ska få det bättre.

  108. För mig hänger det ihop med att vi
    kan prata och förhandla med många.

  109. -Då tycker jag att vi passar där.
    -Vad får ditt parti att sticka ut?

  110. Vi är de enda som har en politik
    för att göra Sverige mer jämlikt.

  111. En liten grupp har mycket pengar
    och därför mycket makt.

  112. Vi tycker att det är fel.

  113. Vi tror att ett jämlikt samhälle
    där alla skolor är lika bra-

  114. -och där barn får samma chans
    ger frihet till fler människor.

  115. Då måste man våga göra det. Därför
    bör en miljardär betala mer skatt.

  116. Men att man ger mer stöd
    till en ensamstående mamma.

  117. Skulle du kunna placera ut ditt parti
    på skalan?

  118. Ja, det tror jag.
    Någorlunda i alla fall.

  119. I den ekonomiska politiken
    är vi ett mittenparti.

  120. I skattepolitiken skulle jag
    sätta mig här på bara vänster/höger.

  121. Men sen har man fördelningspolitik.
    Vi satsar mycket på välfärden.

  122. Det gör man inte traditionellt
    om man är höger. Här nånstans.

  123. Vi tycker om idén där vi finansierar
    saker gemensamt med en hög skatt.

  124. Då har staten mycket makt.
    Då kanske man skulle hamna här.

  125. Vilken sakfråga tycker du gör att
    ert parti skiljer sig från övriga?

  126. Vi är ett konservativt parti.
    Då ska man bevara det som är bra-

  127. -och utveckla samhället i en takt
    så att samhället hinner med.

  128. Vi motsätter oss inte utveckling,
    men man ska lära av erfarenheten.

  129. I dag är i princip alla andra partier
    liberala eller socialistiska.

  130. Det har man säkert läst om i skolan.

  131. Kristdemokratin är en egen ideologi.

  132. Där är det viktigt
    att sätta människovärdet i centrum.

  133. Människan är i behov av gemenskaper.
    Därför pratar vi om familjen.

  134. Sen flyttar man makten uppåt.
    Därför hamnar vi mer till höger.

  135. Men om man trycker in
    stark stat/svag stat-

  136. -är vi för en väldigt stark stat
    när det kommer till sjukvårdsfrågor.

  137. Vi tycker att man ska avskaffa lands-
    tingen, som ansvarar för sjukvården.

  138. Vi vill att staten ansvarar för det.

  139. Men i och med att vi pratar om att
    människor ska kunna påverka sitt liv-

  140. -även om staten ska vara stark
    men liten, så hamnar vi nog här.

  141. Om du fick välja en sak
    som skiljer ditt parti från övriga?

  142. Jag skulle säga
    att det är mixen av mycket frihet...

  143. Man ska kunna bestämma själv,
    välja skola, vårdcentral och så.

  144. Den friheten är viktig för oss, men
    vi pratar mycket om sociala frågor.

  145. Ska man göra det enkelt för sig,
    säger man mitten.

  146. Men för att grundläggande rättvisa
    och bekämpandet av barnfattigdom-

  147. -dels är en viktig drivkraft för mig-

  148. -och dels är mycket av det
    som vi i regeringen har kämpat för-

  149. -skulle jag tippa
    en liten bit åt vänster.

  150. Samtidigt är det
    extremt viktigt med rättvisa.

  151. Mellan kvinnor och män och att
    det blir tryggt för barnfamiljer.

  152. Då hamnar man till vänster.
    Så nånstans här kanske.

  153. Finns det en sakfråga som skiljer
    miljöpartiet från övriga partier?

  154. Ja. Miljöpolitiken.

  155. Vi bildades en gång av miljörörelsen
    och fredsrörelsen-

  156. -och det som då hette kvinnorörelsen.

  157. Sen finns det nog ingen som håller
    med ett parti i alla frågor.

  158. Inte ens jag håller med i allt.
    Ibland är jag inte med i majoriteten.

  159. -Är du nöjd med din placering?
    -Ja.

  160. Det blir spännande att se hur de
    andra tänkt. Jag ska titta på det.

  161. Härligt! Tack för att du kunde komma!

  162. När alla har placerat ut sitt parti,
    blir vänster/högerblocket tydligt.

  163. Men för att förstå tavlan tar Leila
    hjälp av vår expert Jenny Madestam.

  164. Vad är bra och dåligt
    med den här modellen?

  165. Fördelen är att det blir tydligt
    att partierna tycker olika saker.

  166. De placerar sig i olika hörn.

  167. En nackdel är att vanligtvis
    är vi vana vid vänster/högerskalan.

  168. Längsmed den placerar partier sig.
    I skalan ligger frågan om staten.

  169. Är man höger,
    vill man ha en mindre stat.

  170. Staten
    ska inte ta ut så mycket skatt.

  171. Är man vänster, vill man ha
    en större stat som tar ut mer skatt.

  172. Exempelvis var kristdemokraterna och
    centerpartiet svårare att placera.

  173. -Är det p.g.a. våra två dimensioner?
    -Jag tror det.

  174. Vad menas då med höger om det inte
    också är kopplat till svag stat?

  175. Då tror jag att de tänker att höger
    handlar om fokus på individen-

  176. -och vänster
    är mer fokus på kollektivet.

  177. Men egentligen tror jag att
    vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt-

  178. -tänkte mest på vänster och höger
    och vill hamna nära vänster.

  179. Jag ville få en bättre bild av
    partiernas ideologier.

  180. -Får man fram det här?
    -Ja, det får man. Vi ser att...

  181. Centerpartiet och liberalerna
    är liberala partier-

  182. -som baserar sig på
    individens frihet.

  183. Man vill ha en svagare stat,
    och man tror på individen.

  184. Likaså med moderaterna. De är utöver
    att de är ett liberalt parti-

  185. -också konservativt, som till
    viss del vill ha en starkare stat.

  186. Kristdemokraterna var när de bildades
    inte ett höger/vänsterparti-

  187. -utan baserar sig på kristdemokratin,
    som är en egen ideologi.

  188. De här partierna är baserade på
    socialismen. Den är kollektivistisk.

  189. Man tror på gruppen och kollektivet.

  190. Samtidigt tror de på att staten
    har en del för att hjälpa människor.

  191. Miljöpartiet har svårt
    att placera in sig.

  192. De baserar sig på ekologismen.

  193. Det är varken höger eller vänster.
    Därför hamnar de i mitten.

  194. Men i dag är de kanske också
    mer av ett liberalt parti.

  195. Därför är de ändå på den här sidan
    av strecket, mer åt vänster.

  196. Sverigedemokraterna är ett parti som
    till viss del är värdekonservativt-

  197. -eller moralkonservativt, men har
    också baserat sig på nationalism.

  198. Det är ett parti
    som vill ha en starkare stat-

  199. -och samtidigt hamnar i mitten på
    höger/vänster. De är svårplacerade.

  200. Fattas nån parameter
    för att få en helhetsbild?

  201. Nej, inte vad det gäller
    de här traditionella partierna.

  202. För MP och SD skulle man kunna
    föra in ytterligare dimensioner.

  203. För miljöpartiet till exempel ekologi
    och tillväxt.

  204. Om man är för mer tillväxt
    eller vill värna om miljön.

  205. Den går lite på tvärsen
    med vänster/högerskalan.

  206. Vad det gäller sverigedemokraterna
    är det en skala som handlar mer om-

  207. -normer där man pratar om mer natio-
    nalism eller mer internationalism.

  208. Ett parti som
    är utanför riksdagen i dag-

  209. -men närmst
    att komma över fyraprocentspärren-

  210. -är feministiskt initiativ.

  211. De skulle nog placera sig
    mer mot vänster.

  212. Samtidigt säger de att de inte är
    ett höger/vänsterparti.

  213. Där är det fråga om jämställdhet.
    Det vore en dimension att få in.

  214. De här tre lade sig nära varandra.

  215. Hade det sett annorlunda ut om de
    visste om varandras placeringar?

  216. Definitivt. De här fyra
    hade velat ligga nära varandra.

  217. Socialdemokraterna och miljöpartiet
    nära varandra. Västerpartiet ditåt.

  218. Det belyser att det finns olika
    ideologiska grunder hos partierna.

  219. De tycker inte samma sak.

  220. Ofta beskriver man det som att alla
    tycker samma sak. Det stämmer inte.

  221. Det måste ha varit jättesvårt
    att placera ut sig.

  222. Men vi fick en bra bild
    på vad de står för.

  223. Och det var nog nyttigt för dem
    att tänka till.

  224. Utifrån vänster/höger,
    men också frågan om staten.

  225. -Så det var verkligen spännande.
    -Tack för att du gick igenom tavlan.

  226. Ett enkelt diagram
    ger inte hela bilden.

  227. Inför valet ska jag läsa på om var
    partierna står i mina hjärtefrågor.

  228. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Politik, Politiska partier, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En sällsynt vanlig dag

Hur bemöter du det du inte är van vid? I den här novellfilmen ser du hur det sällsynta blir normen, och normen det sällsynta. Personer utan normbrytande funktionsskillnad utsätts för samma bemötande som många personer med normbrytande funktionsskillnader drabbas av i verkligheten: de förminskas, ignoreras, glorifieras för småsaker och blir ombedda att opereras mot normalitet. Manuset är verklighetsbaserat och utgår från intervjuer med personer med olika typer av normbrytande funktionalitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ajatuksia suomeksi

Koulutus vai ammatti, kuinka päätät?

Vad drömmer du om att göra efter gymnasiet? Vill du plugga vidare eller börja jobba? Vad tycker dina föräldrar? Hur viktiga är det att ta hänsyn till deras önskemål om ditt liv? Panelen diskuterar hur de själva valde att göra efter gymnasiet, och hur deras finska bakgrund kan ha påverkat besluten de tagit om plugg och jobb i livet.