Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : ParlamentarismMaterialDela
  1. Jag hade ändå helt okej betyg i SO-

  2. -men politiken
    kändes trist och otillgänglig.

  3. Bor man i en demokrati
    kan man göra skillnad.

  4. Det ska man vara tacksam för.

  5. Därför blir jag irriterad
    när äldre kompisar, som Leila-

  6. -som faktiskt får rösta,
    inte har nån koll.

  7. Jag fattar ju vad Noah menar.
    Jag har en massa frågor, egentligen.

  8. Först nu fattar jag att man kan
    göra skillnad om man har kunskapen.

  9. Jag ska försöka lära mig hur Sverige
    styrs, fast på ett annorlunda sätt.

  10. Därför kommer Noah att skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  11. Stefan.

  12. Det här avsnittet
    handlar det om nåt grundläggande-

  13. -för parlamentarisk demokrati:

  14. Samspelet mellan riksdag
    och regering.

  15. Nu är det ni som ska köra.
    Här är kartboken.

  16. Riksdagen
    är hjärtat i svensk politik.

  17. Riksdagen röstar
    om vem som ska bli statsminister.

  18. Statsministern beslutar om vilka
    som ska ingå i en regering.

  19. Regeringen måste ha riksdagens stöd.
    Annars blir det svårt att styra.

  20. Det kan liknas vid att köra en bil.

  21. Bilen är Sverige, föraren är reger-
    ingen och kartläsaren är riksdagen.

  22. För att man ska kunna köra, måste
    kartläsaren och föraren samarbeta.

  23. Det måste även regeringen och riks-
    dagen, för att kunna styra Sverige.

  24. -Varför är det två ambulanser här?
    -Det kan jag inte svara på.

  25. -Vad är det vi ska göra?
    -Vad ser det ut som?

  26. Vi ska köra rally,
    och det kommer att gå bra.

  27. -Det är galet.
    -Det kommer att gå grymt.

  28. -Tja!
    -Hej! Välkomna!

  29. I dag ska vi prata om samspelet
    mellan förare och kartläsare.

  30. Det ska bli jättespännande.
    Kul att ni är här!

  31. Jag har tagit fram utrustning.
    Jag föreslår att ni byter om.

  32. Vi kör i gång direkt, alltså? Kul!

  33. Det här funkar som riksdag och reger-
    ing. Föraren som styr är regeringen-

  34. -och kartläsaren, som anger riktning,
    är precis som riksdagen.

  35. Du menar att regeringen är den
    som styr, och riksdagen läser kartan?

  36. Exakt! Om inte det samspelet funkar
    så stannar Sverige, eller bilen.

  37. Det där ser bra ut!

  38. Är ni redo att testa
    det här med kartläsning och förare?

  39. Du och jag kan börja, så du får känna
    vilken hastighet man kan köra i.

  40. -Okej. - Du stannar vid ambulansen.
    -Lycka till!

  41. I Sverige är det alltså regeringen
    som styr landet.

  42. Där sitter de partier som fått riks-
    dagens förtroende att bilda regering.

  43. Regeringen måste alltså
    ha stöd av riksdagen för att regera.

  44. Systemet kallas "parlamentarism".
    Riksdagen är Sveriges parlament.

  45. I riksdagen
    sitter de största partierna med.

  46. De 349 så kallade
    riksdagsledamöternas uppgift-

  47. -är att rösta ja eller nej till de
    förslag som läggs fram i riksdagen-

  48. -som statsbudgeten, eller nya lagar.

  49. Till sin hjälp har riksdagen
    femton så kallade "utskott"-

  50. -som arbetar med frågor
    inom ett särskilt område.

  51. Regeringen ska bland annat verkställa
    de beslut som fattas i riksdagen.

  52. Regeringen har, precis som riksdagen,
    hjälp i sitt arbete-

  53. -av den så kallade "förvaltningen".

  54. Där ingår myndigheter,
    och de tio departementen.

  55. Chefen för ett departement
    kallas "minister".

  56. Känns det bra?

  57. Ljudet gör det värre!

  58. Jag vill ut!

  59. Hur kändes det där, då?

  60. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är
    helt skakis. Det där är superläskigt!

  61. Nu ska ni köra. Här är kartboken.

  62. -Den är till dig.
    -Då kör vi!

  63. -Direkt?
    -Jag antar det.

  64. Det är din tur
    att hoppa in på passagerarsidan.

  65. Jag sa att jag var rädd,
    men nu ska nån annan bli rädd.

  66. Jag hoppas inte det. Vi får se.

  67. Det är halt.

  68. -Vad sa du?
    -Tänk på att det är halt! Sluta!

  69. Sluta! Leila!

  70. Det är bäst att ta det långsamt.
    Så är det i verkligheten också.

  71. Det är viktiga beslut som ska tas-

  72. -för att Sverige ska hålla sig på
    vägen och nå sitt mål, precis som vi.

  73. Därför kan man ta det lite lugnt.

  74. I riksdagen tas beslut
    om olika förslag.

  75. Bakom varje beslut som fattas
    ligger ett långt arbete.

  76. Det börjar med ett förslag som kallas
    "motion" om det är från riksdagen-

  77. -och "proposition"
    om det är från regeringen.

  78. Förslaget hamnar i det utskott som
    ansvarar för området frågan gäller.

  79. Utskottet tar hjälp av olika experter
    för att sammanfatta ett underlag-

  80. -som en karta som ska underlätta
    för riksdagen att fatta ett beslut.

  81. Det kallas att ett förslag "bereds".

  82. När riksdagsledamöterna har röstat-

  83. -ska regeringen och departementen se
    till att det nya förslaget genomförs.

  84. Det sker med hjälp av förvaltningen.

  85. En majoritetsregering har stöd av
    en majoritet av riksdagens ledamöter.

  86. Om man har det är det lättare att
    få igenom sina förslag i riksdagen.

  87. En minoritetsregering stöds av mindre
    än hälften av riksdagsledamöterna.

  88. Då måste man söka stöd för att få en
    majoritet som röstar för ens förslag.

  89. Det är svårare att styra för en
    minoritets- än en majoritetsregering.

  90. I Sverige har vi historiskt sett haft
    ganska många minoritetsregeringar.

  91. Det är ovanligt
    med majoritetsregeringar.

  92. En minoritetsregering
    måste hitta samarbeten och stöd-

  93. -för sin politik hos andra partier.

  94. Valperioden 2014-2018-

  95. -regerar Socialdemokraterna
    och Miljöpartiet tillsammans.

  96. De når inte egen majoritet utan måste
    komma överens med andra partier-

  97. -för att driva igenom sin politik.

  98. Minoritetsregeringar
    har funnits tidigare i Sverige.

  99. 90-talet var en period full
    av kompromisser i svensk politik.

  100. Den svenska ekonomin
    gick inget vidare.

  101. Räntorna var höga,
    precis som arbetslösheten.

  102. Folk var missnöjda med politikerna,
    både till vänster och höger.

  103. Jag vet inte om de är mest kritis-
    erade. Vi är flera som kan åt oss.

  104. Vid den här tiden var partierna
    till höger och vänster jämnstarka.

  105. Varken högerblocket,
    med statsminister Carl Bildt-

  106. -eller vänsterblocket,
    lett av Ingvar Carlsson-

  107. -kunde få egen majoritet och
    driva igenom sin politik utan hjälp.

  108. Man behövde hitta samarbeten
    och kompromisser.

  109. Då dök det upp ett nytt parti:
    Ny demokrati-

  110. -som trots att det inte var det
    största partiet fick en hel del makt.

  111. Tjoho!

  112. Ny demokrati
    blev så kallade "vågmästare".

  113. De befann sig mellan blocken,
    och kunde välja vilka de vill stödja.

  114. Det här är moderatpolitik till 80 %-

  115. -så välkommen in i partiet, Bert!

  116. Men inte alla partier kunde tänka sig
    att samarbeta med nykomlingarna.

  117. När Ny demokratis radarpar Ian Wacht-
    meister och Bert Karlsson anlände-

  118. -blev sämjan bland de borgerliga
    inte den bästa.

  119. Folkpartiledaren Bengt Westerberg
    bröt demonstrativt upp från soffan.

  120. Han fick sällskap av Centerledaren
    Olof Johansson, som också tågade ut.

  121. Westerberg markerade avståndet
    till Ny demokrati.

  122. Det är precis den situation jag har
    varnat för skulle kunna inträffa-

  123. -med Ny demokrati som tungan på vågen
    och inga tydliga majoriteter.

  124. Sväng. Snyggt. Vänster, vänster!
    Vänster fem meter fram.

  125. Bra! Akta isen här framme.

  126. Den ryker.

  127. Det var så svårt, och så var det is!
    Jag vet inte vad som hände.

  128. Jag har totalkvaddat bilen!

  129. Det här är regeringskris.
    Det blir omval och grejer.

  130. Det blir det. Regeringen
    verkar inte kunna sköta sitt jobb.

  131. Riksdagen kunde ha gett
    bättre vägledning!

  132. För en parlamentarisk demokrati
    som Sverige-

  133. -är samspelet mellan riksdag
    och regering grundläggande.

  134. Riksdagen, kartläsaren i vår
    liknelse, ska kontrollera regeringen.

  135. Om inte regeringen har riksdagens
    förtroende kan den få avgå:

  136. En så kallad "regeringskris".

  137. Har riksdagen inte förtroende
    för regeringen-

  138. -kan den använda olika instrument,
    till exempel misstroendevotum.

  139. Man kan väcka ett misstroende mot en
    eller flera ministrar i regeringen-

  140. -eller mot statsministern.

  141. Man röstar i riksdagen om man
    har förtroende för en minister-

  142. -ministrar, eller statsministern.

  143. Konstitutionsutskottet är ett annat
    verktyg riksdagen kan använda sig av.

  144. Det är ett kontrollorgan,
    där man granskar om man tycker-

  145. -att en minister har gjort det den
    ska göra, eller om den har gjort fel.

  146. Det här är båda kraftfulla vapen
    för att kontrollera regeringen.

  147. Det är sånt här som kan ske om man
    inte lyssnar på kartläsaren i rally.

  148. Tack för att du hjälpte oss ur diket.

  149. Jag är så ledsen.

  150. -Vårt samarbete var inte kanon.
    -Vi måste träna.

  151. Förhoppningsvis har vår riksdag
    och vår regering bättre samarbete.

  152. Tack igen, och förlåt.

  153. Jag tror att vi GÅR tillbaka. Jag
    vill inte sätta mig i en bil igen.

  154. Regeringen måste alltså ha
    riksdagens stöd för att kunna regera.

  155. Det är lättare att regera för en
    majoritets- än en minoritetsregering.

  156. Men vad är mest demokratiskt? Minor-
    itets- eller majoritetsregering?

  157. I dag körde jag rally
    för första gången.

  158. Det var svårare än jag trodde.

  159. Likheten mellan rally och
    att styra Sverige är nog teamwork.

  160. Det är viktigare att komma rätt
    än att komma fram fort.

  161. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Parlamentarism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om manlighet

Debatten efter massövergreppen mot kvinnor i Köln och Kalmar har rasat i sociala medier. Ett klipp från UR-satsningen Tänk till där män talar om sexuellt våld har fått stor viral spridning. Tanken med klippet är att få elever att reflektera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Beachboys

Längs den kenyanska kusten går unga infödda killar hand i hand med medelålders eller äldre västerländska kvinnor. Fattigdomen driver tonåringarna ner på stranden där turisterna, som betyder pengar, håller till. Rashid är en av alla de killar som ömsom försörjer sig på fiske, att sälja souvenirer och att vara sällskap åt kärlekstörstande äldre kvinnor från länder som Sverige, Tyskland och Holland.

Fråga oss