Titta

UR Samtiden - Mitt lärande

UR Samtiden - Mitt lärande

Om UR Samtiden - Mitt lärande

Föreläsningar från Mitt lärande 2018. Årets teman var demokrati, digitalisering och NPF. Inspelat på Södra Berget i Sundsvall den 20-21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Mitt lärande : Specialpedagogiskt perspektivDela
  1. Där man lyckas upprättar man ett
    pedagogiskt kontrakt med eleverna.

  2. "Det kommer att gå bra för er för jag
    har många bra vägar att gå."

  3. Föreläsningen ska handla
    om brytningspunkten-

  4. -mellan hur vi kan ge stöd
    och vad resultatet kan bli.

  5. Vi har hamnat i en konstig debatt
    i Sverige.

  6. Vi lägger större vikt
    vid det slutliga provet i nian-

  7. -än vid nio års undervisning före.

  8. Hur gör man det ultimata
    nationella provet likvärdigt?

  9. Det kommer aldrig att bli likvärdigt.

  10. Det skulle förutsätta att alla barn
    har haft exakt likadan undervisning-

  11. -och det kommer de inte att ha.

  12. Det kommer att vara barn med dyslexi-

  13. -och barn med behov av språkligt stöd
    i form av bild- eller teckenstöd.

  14. Det kommer att vara orättvist
    hela vägen fram.

  15. Vi skulle behöva fokusera
    på vad som är likvärdigt.

  16. Likvärdigt betyder att det inte är
    likadant men kanske lika mycket värt.

  17. I sociala medier och i tidningarna
    debatteras det:

  18. "Är inte kunskapskraven för svåra?"

  19. "Är det inte orimligt att ställa krav
    som det är omöjligt att uppnå?"

  20. Det är delvis sant.
    De blev väldigt svåra.

  21. Det finns ett språkligt krav i varje
    ämne som aldrig fanns tidigare.

  22. Man undrar hur det ska gå för barn
    med tal- och språksvårigheter.

  23. Man måste vara språklig i bild och
    idrott, om man ska nå kunskapskraven.

  24. Det som saknas i debatten är "hur".

  25. Hur skulle man ha gjort för att nå
    kunskaperna på ett likvärdigt sätt?

  26. Jag är rådgivare på
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  27. Jag började jobba
    i svensk skola 1972.

  28. Jag har alltid sökt mig till
    där det är svårare och svårare-

  29. -för det är intressantare.

  30. I början på 2000-talet jobbade jag
    på Astrid Lindgrens barnsjukhus-

  31. -med hjärnskadade barn som förr hade
    kunnat saker de numera inte kunde.

  32. Man måste visa dem vägen tillbaka.

  33. De fick känslan,
    som vi lärare kan känna-

  34. -att det måste vara omöjligt. Det var
    min uppgift att visa dem vägen.

  35. Där finns det pedagogiska kontraktet,
    som den här bilden ska visa.

  36. Professor Martin Ingvar
    har skrivit "Hjärnkoll på skolan".

  37. Där man lyckas upprättar man ett
    pedagogiskt kontrakt med eleverna.

  38. "Det kommer att gå bra för er
    för jag har många bra vägar att gå."

  39. Barnet själv kan ju inte bedöma
    vad som är rimligt.

  40. Jag har jobbat som lågstadielärare.

  41. Små barn tycker att den som ligger
    längst fram i matteboken är bäst.

  42. Vad ska de tro?
    Hur är man en bra elev i skolan?

  43. Har man dessutom
    en funktionsnedsättning-

  44. -kommer man att nedvärdera sig själv
    jättemycket.

  45. Men kring
    elever med funktionsnedsättning-

  46. -pratar man
    om funktionsnedsättningen.

  47. Det är rimligt på ett sätt, för
    att förstå konsekvenserna av den-

  48. -men risken blir att man gör en lång
    lista över vad barnen inte kan.

  49. Det har vi ingen nytta av. Vad man
    inte kan ska man inte hålla på med.

  50. Det är bättre att göra det man kan
    och kunna det lite bättre.

  51. Om vi tittar på begreppen
    "likvärdighet" och "rättvist"...

  52. Vad tänker vi
    om funktionsnedsättningar?

  53. Vi föds med olika förutsättningar.

  54. En del ser bättre
    och en del hör sämre.

  55. Vi har haft en trend om
    att det ska vara rättvist.

  56. Bilden visar att barnen får likadant
    stöd. Alla får lika stor låda.

  57. Men det är trassligt för det korta
    barnet att se matchen.

  58. Men rättvist är det.

  59. Om man skulle göra en anpassning-

  60. -blir det orättvist,
    för att en får mer än en annan-

  61. -men det blir rättvist
    för att alla ser matchen lika bra.

  62. En lärare sa:
    "Om vi gör så kan alla få A i betyg."

  63. Ja, är inte det meningen
    med verksamheten?

  64. Men det är inte så enkelt.

  65. Vi vet inte vem
    som redogör för matchen bäst.

  66. Är den långa jag och den korta mitt
    barnbarn vet jag vem som är bäst.

  67. Jag skulle inte kunna säga nåt om
    matchen, men han kan varenda term.

  68. Det är bäst om man gör så.
    Men det som skaver är-

  69. -att man med en funktionsnedsättning
    måste ha en särlösning.

  70. Varför måste jag
    ha nåt de andra inte har?

  71. Tänk om de hade byggt ett stängsel
    i plexiglas runt arenan?

  72. Då hade man inte behövt höra:
    "Ni med rullstolar ska vara här."

  73. "Ni korta ska stå där."

  74. I skolans värld kallas det "universal
    design" - nåt som passar alla.

  75. Den gamla lärarkunskapen är-

  76. -att om jag anpassar min undervisning
    för de barn jag har som har ADHD-

  77. -så kommer alla barn att göra bättre
    resultat, för det missgynnar ingen.

  78. Det är det vi söker efter.

  79. Jag ska unna er några lagparagrafer
    för att det är så tråkigt.

  80. Vad har man i ryggen om man väljer
    att göra så stora anpassningar?

  81. Det finns en aura i medierna om
    att det är fusk och flum.

  82. Tidigt i skollagen, i första kapitlet
    och fjärde paragrafen-

  83. -står det att vi ska ge barnen
    ett kompensativt stöd.

  84. Vi ska jämna ut skillnaderna.
    Det ska vara stöd och stimulans.

  85. Vi ska uppväga skillnader,
    likt barnen på lådorna.

  86. Likvärdighet enligt skollagen är
    att man uppväger skillnaderna.

  87. Vad säger läroplanen? Jo, ungefär
    samma sak fast med andra ord.

  88. Rätt tidigt, på sidan åtta säger den:

  89. "Undervisningen
    kan aldrig utformas lika."

  90. Det är dödsstöten
    för det här som jag hör ibland:

  91. "Barnet får inte godkänt för det har
    inte gjort en viss uppgift i åk 8."

  92. Jag frågar då
    var det står i kunskapskraven.

  93. Står det att man ska göra det
    måste man göra det.

  94. Står det inte att man måste göra det-

  95. -måste man göra nåt likvärdigt,
    om eleven inte har kunnat göra det.

  96. Olikheten i rummet...
    Man gör olika saker-

  97. -som vi lärare säger
    att det är lika mycket värt.

  98. Du använder teckenstöd. Du gör det
    inte. Det är ingen skillnad i värdet.

  99. Hur gör man då med bedömningen
    om man har gjort olika?

  100. "Stödinsatser i utbildningen"
    är en förklaringsbok-

  101. -till det allmänna rådet
    om anpassning av särskilt stöd.

  102. Det är viktigt att lärarna
    anpassar bedömningssituationen.

  103. Man kan inte kräva att alla elever
    ska göra på samma sätt.

  104. Jag blir lite fundersam-

  105. -eftersom det finns ett nationellt
    prov som man inte får anpassa alls.

  106. Då måste vi ha två bollar i luften.

  107. Nationella proven
    är till för nationell statistik.

  108. Vi ska ha samma sorts bedömningar för
    att kunna göra en jämförelse.

  109. Men på individnivå är de
    ett ganska uselt bedömningsmedel.

  110. Då måste vi tala om det.

  111. Samma skolverk som ger ut nationella
    proven, har gett ut den här boken.

  112. Där skriver de tydligt att alla
    elever inte kan göra på samma sätt.

  113. Hur går det med den miniräknarfria
    delen i matteprovet-

  114. -när man behöver miniräknare?
    Då får man väl använda den.

  115. Man lade till i skollagen-

  116. -att vi har till uppgift
    att motverka-

  117. -funktionsnedsättningens konsekvenser
    så långt som möjligt.

  118. Den som behöver språkligt stöd
    eller skärmförstorare-

  119. -måste få det.

  120. Man förklarar i den andra boken
    jag nämnde, vad man menar med-

  121. -"motverka funktionsnedsättningens
    konsekvenser."

  122. Redan när jag planerar
    måste jag tänka på den där eleven.

  123. Det måste vara möjligt för den
    att genomföra...

  124. Jag bedömer kunskaper i förhållande
    till elevens funktionsnedsättning.

  125. Betyget ska vara i relation
    till det här.

  126. Jag hjälper ofta skolor
    att tolka kunskapskraven-

  127. -i förhållande till elevers
    funktionsnedsättning.

  128. Jag jobbar med barn med CP-skador
    som saknar talförmåga.

  129. Hur bedömer man dem
    i muntlig framställning?

  130. Vad menar man
    med "muntlig framställning"?

  131. Är det muskulaturen i munnen
    man är ute efter? Knappast.

  132. Det måste vara förmågan
    att kommunicera ett budskap.

  133. De här eleverna har ofta kartor
    med Bliss-symboler.

  134. Pekar de fram ett bra svar
    så är det en muntlig framställning.

  135. I samma hus som jag jobbar
    ligger Manillaskolan.

  136. Barn som talar svenskt teckenspråk.

  137. Det är också en form
    av muntlig framställning.

  138. Det är rimligt.

  139. Hur ska man veta vad man ska göra?

  140. Min idé är
    att jag måste prata med barnet.

  141. Jag vet inte vad de har förstått
    förrän jag har hört vad de begrep.

  142. Ju svårare man har det
    desto viktigare är samtalet.

  143. All undervisning är en relation.

  144. Specialpedagogik
    är en särskilt bra relation.

  145. Det visar sig ständigt
    att det jag trodde var glasklart-

  146. -har eleven inte alls uppfattat.
    Den har uppfattat nåt helt annat.

  147. Det gör det svårt.

  148. Barn med stora behov och får några
    timmars specialundervisning i veckan.

  149. Ämneslärarna i åk 7-

  150. -undervisar på ett sätt som är svårt
    att begripa 27 timmar i veckan.

  151. Specialläraren får 3 timmar på sig
    att förklara de där 27 timmarna.

  152. Specialläraren
    borde byta plats med kemiläraren-

  153. -så att kemiläraren
    fick kolla hur barnet förstår.

  154. De som är allra skickligast
    på matematik i våra skolor-

  155. -tar sällan hand om de barn
    som har svårast för matte.

  156. Det får en specialpedagog göra-

  157. -som inte alls har ämnesutbildningen.

  158. Det är som att bygga en bro
    mellan min undervisning och eleven.

  159. I Hatties forskning var det här
    en av de fyra viktigaste punkterna:

  160. Att läraren ser sin undervisning
    genom elevens ögon.

  161. Det är det det handlar om.

  162. Jag har uppfunnit en roll.

  163. Jag kallar mig för "förtroendevuxen".
    Det står på mitt CV.

  164. Runt barn med stora
    funktionsnedsättningar-

  165. -är ett myller av personer
    som ska hjälpa dem.

  166. Familjer till barn
    med funktionsnedsättningar-

  167. -har ett jättejobb med
    att koordinera det här.

  168. De har kontakt med habilitering,
    vård, skola och allt.

  169. Det kommuniceras sällan mellan dessa.
    De blir navet i ett hjul.

  170. Men i skolan,
    speciellt ju äldre barnen är-

  171. -behövs en kontaktperson
    som känner barnet bra.

  172. Den behöver prata med barnet
    ett par gånger i veckan-

  173. -om hur undervisningen fungerar.

  174. Ett par schemalagda tillfällen
    i veckan...

  175. Då kan man ge barnet hjälp-

  176. -att hitta strategier
    för det det ska lära sig.

  177. Man kan ge självinsikt och man
    kan visa dem en väg mot målen.

  178. Personen blir elevens talesperson-

  179. -när en kollega har gjort
    ett upplägg som inte funkar.

  180. Då kan man säga till den
    att man måste korrigera det.

  181. Man kan också påminna sina kollegor
    om planering.

  182. En skola hade skickat ut ett barn med
    CP-skada och bristande orientering-

  183. -i skogen själv för att orientera,
    för det skulle alla i klassen göra.

  184. Det blev inte bra. Hon skulle
    ha haft en kompis med sig.

  185. Elevhälsoteamet
    behöver nån som kan tala om-

  186. -hur man designar stödet för barnet.

  187. Rektorn måste sanktionera det
    för det måste räknas in i timplanen.

  188. På skolsvenska skulle jag kalla det
    "utökat mentorsuppdrag".

  189. Jag har fått jobba en och en
    med barn-

  190. -och det är en gåva
    jämfört med en hel skolklass.

  191. Barn med ny hjärnskada
    kan komma på-

  192. -att de inte kan
    sånt de minns att de har lärt sig.

  193. Stora killar grät när de inte längre
    kunde multiplikationstabellen.

  194. Jag diskuterar med dem
    om saker de säger att de inte kan-

  195. -som jag tror att jag kan lära dem.

  196. Jag undervisade om det och bromsade
    dem när jag märker att de kunde-

  197. -och sa: "Du sa att du inte kunde
    och nu kan du."

  198. Den viktiga frågan kommer sen.

  199. Hur gjorde du
    när du lärde dig det där du kan?

  200. Får man koll på vad man gör
    när man lär sig det man kan-

  201. -så kan man bilda en strategi
    som man kan använda. Så gjorde jag.

  202. Jag såg ju också
    att eleven lärde sig.

  203. När de hade prövat strategin
    några gånger-

  204. -kunde jag hitta på nåt nytt
    där strategin inte funkade, och säga:

  205. "Vill du pröva en annan strategi?"
    Då ville de nästan alltid det.

  206. Det kallas metakognitiva samtal.

  207. Man lär sig om sitt lärande.

  208. Det ökar arbetsminnet
    hos barn med svagt arbetsminne.

  209. Det finns en avhandling
    av Petri Partanen-

  210. -där han jobbade med det
    och visade att det funkade.

  211. Vi behöver ställa vår undervisning-

  212. -på gränsen mellan
    vad barnet kan och inte kan.

  213. Vi behöver vara
    en bit in i "kan inte"-

  214. -där de med vårt stöd kan lära sig.

  215. Vygotskij kallar det
    proximal utvecklingszon.

  216. Det är viktigt att vara där.

  217. Är man kvar i "kan"
    sker väldigt lite utveckling.

  218. Går man upp i "kan inte"
    är man utanför sin komfortzon.

  219. De måste ha vårt stöd
    och vi måste säga:

  220. "Jag tror du klarar det."

  221. En annan sak jag gjorde
    för barnen med stora svårigheter-

  222. -var ett anslag innan för dörren
    i mitt rum-

  223. -där det stod "segerlista"
    och deras namn.

  224. Där skrev jag upp landvinningar
    vi hade gjort tillsammans.

  225. De fick inte börja en lektion
    utan att vi hade läst segerlistan.

  226. Jag läste den högt för dem.
    "Det kunde du den dagen."

  227. Då kunde vi säga:
    "Du kunde allt det här."

  228. "I dag har jag en grej. Vi får ta i
    lite, men du är ju så här bra."

  229. Det är viktigt.
    Ibland har barnen en idé om-

  230. -att de ska tränas extra
    för att de är dåliga.

  231. "Du ska träna dubbeltecknad konsonant
    för de gör du fel på."

  232. Det är inte samma anda i det rummet.

  233. Gubben på bilden var skridskoåkare
    för norska OS-landslaget på 10-talet.

  234. Han har fått "återkoppling på vad han
    har utvecklat" enligt Skolverket.

  235. Jag kallar det medaljer.

  236. Det han inte visste, Oscar Mathisen-

  237. -var att hans tränare hade en idé-

  238. -om att han skulle ha formativ
    undervisning med honom.

  239. Han sa inte: "I dag var du usel.
    Du kan inte göra så här." Han sa:

  240. "De där skären du gjorde i kurvan,
    tänk om du tog ut lite mer där."

  241. "Tänk om du gjorde så här."

  242. Det gjorde Oscar, som redan
    var fenomenal, ännu bättre.

  243. Egentligen
    skulle vi ha elever som pratade här.

  244. Ni ska få träffa Fredrik,
    en elev med dyslexi.

  245. Filmen handlar om Fredrik, som bor
    i Näsviken utanför Hudiksvall.

  246. Det handlar om tillgänglighet-

  247. -och om alternativa verktyg
    för att nå målen.

  248. Fredriks stora intresse är sport.

  249. Han tycker om att åka skidor, spela
    innebandy, fotboll och handboll.

  250. Fredrik trivs i dag i skolan
    och han lyckas bra i sitt skolarbete.

  251. Men det har inte alltid varit så.

  252. Fredriks läs- och skrivsvårigheter
    gjorde att skolan var jobbig-

  253. -innan han fick de rätta verktygen.
    Han fick inte rätt stöd.

  254. I vilken enhet mäts frekvens?

  255. I början gjorde de ingenting.

  256. När jag fick Annelie som lärare
    började det hända nåt.

  257. Hon kollade vad som fanns
    så att hon kunde hjälpa mig.

  258. Jag såg att jag hade
    en ledsen och förtvivlad elev-

  259. -som inte förstod de arbetsuppgifter
    som hade med läsning att göra.

  260. Det jag sa förstod han.

  261. Men inte när han
    skulle ha papper och penna-

  262. -eller läromedel han skulle läsa.

  263. Han var väldigt ledsen
    och det syntes.

  264. Från början fick jag sitta med honom.

  265. Han kände sig otillräcklig
    på nåt sätt.

  266. Han tyckte han var dum i huvudet.
    Det var ganska jobbigt.

  267. Vi fick sitta med honom hemma
    i kanske tre-fyra timmar i veckan-

  268. -och hjälpa honom med att läsa-

  269. -eller försöka hjälpa honom stava om
    han hade såna läxor. Det var jobbigt.

  270. När jag fick datorn
    blev det mycket bättre.

  271. Det gick snabbare
    med läsningen och skrivningen.

  272. Om jag hade fått datorn tidigare-

  273. -hade jag nog legat
    på samma nivå som alla andra.

  274. Jag skulle ha fått den redan i trean
    eller fyran, när de märkte det.

  275. Jag tror att Fredriks lärare märkte
    det tidigare än i trean eller fyran.

  276. Han hade sannolikt läs- och
    skrivsvårigheter i lågstadiet också.

  277. Jag tycker trean-fyran är sent.

  278. Gagnades av att han först fick lära
    sig att han var "dum i huvudet"?

  279. Att han såg att de andra i klassen
    kan det han inte kan?

  280. Allt det var kontraproduktivt
    för hans fortsatta utveckling.

  281. Om man i ettan upptäcker
    att det inte går som tänkt-

  282. -och sätter in ett lässtöd där han
    får vänja sig vid skriftspråk-

  283. -kommer han att ha bättre
    förutsättningar att läsa med stöd.

  284. Det är skillnad på talspråk
    och skriftspråk.

  285. Då hade han haft större acceptans för
    att han gjorde nåt på ett annat sätt.

  286. Det fanns sannolikt fler i klassen
    som behövde samma stöd.

  287. Den blågula figuren visar skillnaden
    mellan träning och kompensation.

  288. Det finns en känsla av att barn
    med läs- och skrivsvårigheter-

  289. -bara behöver ett medium som läser
    upp texten och sen är det klart.

  290. Att lära sig läsa med öronen tar lika
    lång tid som att läsa bokstäver.

  291. Man måste veta hur man gör
    och få undervisning i det.

  292. Lästräning är det blåa.

  293. Man startar med kompensation
    och minskar träningen allt eftersom-

  294. -eftersom det kompensativa
    hjälpmedlet blir barnets verktyg.

  295. Det mörkare visar-

  296. -att det måste ske en undervisning
    i att använda verktyget hela tiden.

  297. För olika barn
    blir kurvan olika brant.

  298. En del har minskat lästräningen
    redan framåt trean-fyran.

  299. För en del barn är det väsentligt-

  300. -att man har kvar
    traditionell läsfunktion.

  301. Det här har debatterats friskt.

  302. Dyslexiföreningarna tycker att de
    nationella proven är orättvisa-

  303. -för där får man inte använda
    sitt verktyg.

  304. Somliga barn behöver glasögon.

  305. Måste de ta av sig dem
    på nåt delprov i nationella proven?

  306. Vi på Specialpedagogiska
    skolmyndigheten-

  307. -har lidit med eleverna
    och tagit del av debatten.

  308. Vi har försökt ta fram en definition.

  309. Man omarbetar nu
    anvisningarna för proven.

  310. Förhoppningsvis blir det bättre.

  311. Vad är det för skillnad
    på läsförståelse-

  312. -och hörförståelse hos en elev
    som läser med öronen?

  313. Det är en intressant fråga.

  314. Läsförståelse
    är att förstå skrivet språk-

  315. -oavsett hur man tar in det.

  316. Somliga läser punktskrift.
    Det går bra med fingertopparna.

  317. Det går bra med ögonen, om man ser
    bra. Det går bra med öronen.

  318. Hörförståelse är att begripa
    vad folk pratar om i tal.

  319. Formen jag använder nu är
    mittemellan talspråk och skriftspråk.

  320. Om jag pratade som en föreläsare
    efteråt skulle ni börja fundera.

  321. Talar jag skriftspråkssvenska
    skulle ni undra ännu mer.

  322. Det låter lite underligt.

  323. För att göra det ännu tydligare
    har vi lagt ut texter.

  324. Det är mycket att läsa
    men det viktigaste är blåmarkerat.

  325. Skriftspråk är ett budskap
    som har tillkommit tidigare.

  326. Det är en monolog
    av den som har skrivit texten.

  327. Det är ingen diskussion med läsaren.
    Den har skriftspråkets egenskaper.

  328. Det är ofta hög abstraktionsnivå.
    Man vet inte ifall personen är med.

  329. När vi pratar med varandra
    sker hummande och nickande.

  330. En författare
    behöver inte bry sig om-

  331. -om man är med eller inte
    när man läser boken.

  332. Det är skriftspråk.
    Talspråk är att förstå en dialog.

  333. Man tolkar gester och sånt.

  334. Även där behöver somliga hjälpmedel.

  335. En del behöver stöd för
    att kommunicera med flera sinnen.

  336. En del behöver teckenstöd.
    "Tecken som AKK" kallar vi det.

  337. Man kan använda bildstöd
    och symboler.

  338. Man har bilder så att eleven
    förstår vad man pratar om.

  339. Man kanske behöver prata
    om vad man ska prata om.

  340. Det här är skillnaderna
    mellan talspråk och skriftspråk.

  341. Om ni absolut vill avvika
    från anvisningarna-

  342. -i nationella provet för dyslektiker,
    hänvisa då till den här sidan-

  343. -och gör provet på det sätt
    barnet kan göra det på.

  344. Det kan aldrig vara rätt
    att utsätta en elev för en övning-

  345. -som den på förhand vet
    att den kommer att misslyckas med.

  346. Det gagnar dem inte.

  347. Nationella kunskapsresultat
    blir inte bättre.

  348. Det här är ett likvärdigt sätt
    att läsa på.

  349. Vår fråga i den här debatten-

  350. -med elever med så stora problem
    att kunskapskraven är "way out" är:

  351. "Med vilket stöd
    hade eleven klarat det?"

  352. Vi träffar folk i särskolan som
    tänker att barnen måste kunna själv-

  353. -trots att "självständigt" inte
    längre finns med som kunskapskrav.

  354. Vi funderar kring barn som behöver
    ett kommunikativt stöd.

  355. AKK står för "alternativ och
    kompletterande kommunikation".

  356. Det är när man använder
    teckenspråkstecken till en del ord-

  357. -eller använder bildstöd.
    Widgit Go är ett känt sånt.

  358. Då är det lättare
    att ta till sig skolspråket.

  359. Skolspråket är ett underligt språk.

  360. Det blir allt mer abstrakt
    för varje år.

  361. När man analyserar läroböcker
    i åk 3 och åk 4-

  362. -så har skolspråket tagit ett hopp.

  363. Svårigheter uppstår över sommarlovet
    mellan trean och fyran.

  364. Samma elev som det gick hyfsat för
    i trean, har det jättesvårt i fyran.

  365. Skolspråket och kraven har ändrats
    och man ger inte barnen stöd.

  366. Det här kommer från en blogg som
    min kollega Isabel Olsson skrev-

  367. -i slutet på oktober.

  368. Den här presentationen ska gå att
    ladda ner från Mitt lärandes sida.

  369. Språklig stöttning
    tror jag är centralt-

  370. -för nästan alla
    funktionsnedsättningar jag pratar om.

  371. Var kan man lära sig om det?

  372. Jag var lyrisk när jag läste
    den orange boken.

  373. Gibbons är fantastisk.

  374. Den handlar egentligen
    om andraspråksinlärning-

  375. -men jag kunde läsa den och tänka på
    CP-skadades svåra väg in i språk-

  376. -barn med språksvårigheters väg
    att ta till sig språket-

  377. -eller barn med autism
    som tolkar allt för konkret.

  378. Samma tekniker som Gibbons visar
    kan man använda där.

  379. Skolverket har gett ut en bok
    i samma ärende.

  380. Man säger att stegvis
    och med stöttning från lärare-

  381. -kommer eleven att gå från
    vardagsspråk till skolspråk.

  382. Risken man ser är att man tycker
    att det är svårt för barnet-

  383. -och förenklar språket.

  384. Då har man lagt ett tak för barnens
    utveckling. De kommer aldrig dit.

  385. De måste få ämnesspråket
    på en väg de kan. Gibbons säger:

  386. Läsaktiviteterna
    och läraktiviteterna-

  387. -måste handla om det man gör
    före, under tiden och efter.

  388. En annan bok jag har haft stor nytta
    av är skriven av Hajer & Meestringa.

  389. De har massor med konkreta tips.
    "Gör så här."

  390. Det är mallar,
    scheman och tankekartor.

  391. Det är fantastiskt att se
    vad man kan komma nånvart med-

  392. -när man frågar
    vilket stöd eleverna behöver.

  393. Då behöver man inte säga:
    "Vi kommer inte att nå hit."

  394. Man säger: "Vi har en väg dit."

  395. Vi visar en metod
    som heter "greppa begreppen".

  396. Tänk er att ni
    ska kunna redovisa nåt i fysik.

  397. De rosa korten är en fysiklektion där
    man pratar om lång och kort hävarm.

  398. Ett barn med arbetsminnesproblem
    måste först komma ihåg begreppen.

  399. Sen måste det komma ihåg hur man
    använder dem och redovisa svaret.

  400. Tänk om man koncentrerar sig
    på det de behöver göra.

  401. De får orden på bordet och ska lägga
    dem i en logisk följd-

  402. -som visar läraren att de har fattat
    det där med lång och kort hävarm.

  403. Många barn har kognitiva svårigheter.

  404. De har kunskapen i en byrålåda-

  405. -men de får aldrig upp den.

  406. Men vi kan öppna lådan åt dem
    med en metod och då kan de visa det.

  407. Det blir ett logiskt sätt
    att visa problemlösning på.

  408. Ni ska få se ett klipp till.
    Agneta Isaksson i Nävekvarn-

  409. -har jobbat med vatten
    i dess olika former.

  410. Barnen är indelade i grupper.

  411. De ska sortera begreppskorten
    på nåt logiskt sätt.

  412. Medan de gör det
    filmar hon vad de gör.

  413. Hon korrigerar inte fel, för sen
    sätter hon upp det på storskärm-

  414. -och då diskuterar hela klassen
    de olika lösningarna.

  415. Agneta sa att i den klassen fanns det
    barn med stora svårigheter-

  416. -men man tankar kompetens av varandra
    i ett sånt grupparbete.

  417. Vi tittar på filmen.

  418. När vatten stelnar blir det is.

  419. Det måste vara låg temperatur
    och då blir det fast form.

  420. När is smälter krävs hög temperatur.

  421. Då blir det flytande form.
    Då avdunstar det.

  422. Då blir det vattenånga
    och sen kondens.

  423. Begreppen är i isform
    och då är det låg temperatur.

  424. Därför har vi satt den högst upp.

  425. Där borta är det hög temperatur.
    Där är allt det varma, som vatten.

  426. Då har isen smält.
    Då är det hög temperatur.

  427. Allt det här är ju...

  428. Det tycker ni hör ihop.
    - Var ska vi ha kondens då, Pontus?

  429. -Kondens är gasform.
    -Det har med gasform att göra.

  430. Jag vet inte riktigt vad det betyder.
    Det är som ånga.

  431. När man andas på ett fönster
    får man kondens.

  432. När man andas på ett fönster?

  433. Det var is och sen kom hög temperatur
    och smälte den.

  434. Sen avdunstar det
    och blir kondens och vattenånga.

  435. Sen blir det gasform. Gasformen blir
    till flytande form och det är vatten.

  436. Vatten i låg temperatur
    får fast form. Den stelnar.

  437. -Vi fick så många som passade ihop.
    -Okej.

  438. Det handlar om is och fast form.
    Den kan smälta och stelna.

  439. Det är låg temperatur
    för den är kall.

  440. Jag älskar det här klippet.
    Jag berömde Agneta för det.

  441. Forskningen visar att när barn
    som har väldigt lätt för sig-

  442. -måste argumentera inför andra,
    så blir de bättre.

  443. Barn som har svårt för sig
    som får höra hur de andra tänker-

  444. -blir också bättre.

  445. Vad spännande det blir, när barnen
    sen får se det på storskärm-

  446. -och de kan ge varandra beröm
    och konstruktivt stöd-

  447. -och se att det finns olika sätt
    att sortera på. Det är spännande.

  448. Med den här metoden slipper man
    "hur ska jag hinna med alla".

  449. Det här förenklar undervisningen.

  450. Här finns några grejer
    man skulle kunna göra.

  451. Har man nykomna barn
    som kan läsa på sitt språk-

  452. -kan man skriva "kondens"
    på både svenska och arabiska.

  453. Det blir man inte sämre av.

  454. För barn som har svårt att läsa
    kan man göra ett bildstöd.

  455. En bild av vatten på vatten-kortet
    är inget problem.

  456. De som behöver teckenstöd kan ha
    tecknet för "smälter" på kortet.

  457. Då kan de också vara med.

  458. CP-skadade barn som använder Bliss
    kan ha Bliss-symbolen för "is".

  459. Ingen av dem blir sämre av det
    och det går att utöka.

  460. Här är ett annat förslag
    på olika resonemang.

  461. Sofie Nilsson på Rosengårdsskolan
    i Malmö har gjort ett schema-

  462. -för att göra det som står i
    kunskapskravet om religion i åk 9.

  463. Man ska redogöra för skillnader
    och likheter mellan religionerna.

  464. Jag var på en skola där man hade barn
    som använde Bliss-systemet.

  465. De sorterade i Venndiagram.

  466. Hur snitsigt man sorterar orden-

  467. -avgör om man får C, E eller A.

  468. Man går inte på mängden ord,
    utan kunskapen bakom sorteringen.

  469. Jag såg ett annat exempel
    med CP-skadade.

  470. De pekar mödosamt på en karta.

  471. De hade haft svensk litteratur
    på högstadiet.

  472. Det var författare på kort
    och så hade de sina Bliss-kartor.

  473. Ett barn pekade på Moa Martinsson-

  474. -Ivar Lo-Johansson
    och Vilhelm Moberg-

  475. -och pekade på ordet "arbetare". Det
    är snyggt. De är arbetarförfattare.

  476. Det är C-nivå på det budskapet,
    fast med fyra ord.

  477. AKK, kunskapsstöd, är gott och väl
    när man undervisar-

  478. -men får man användning av det
    vid bedömningen?

  479. Ja, det tror jag. Jag skrev en blogg
    om det i november.

  480. Teckenstöd och bildstöd i
    bedömningssituationer är inte fusk.

  481. Det gör att vi
    slipper använda pysparagrafen.

  482. Den måste finnas för att det
    inte ska bli alldeles oetiskt.

  483. Men när vi pyser bort nåt
    ger vi inte den eleven-

  484. -nån vägledning i hur den
    ska klara saken resten av livet.

  485. Vi har sagt: "Du är en sån som aldrig
    kommer att kunna sånt här."

  486. Då kommer de inte
    att göra det heller.

  487. Men har man
    ett inkluderande arbetssätt-

  488. -med såna här metoder i klassrummet-

  489. -kommer fler att lyckas
    och känna sig mer delaktiga-

  490. -och nå kunskapskraven i ökande takt.

  491. Vi har barn i skolan
    som har stora svårigheter.

  492. Skolan är ingen schyst miljö-

  493. -för det är svårt
    med alla intryck och krav.

  494. Många barn glömmer fort bort
    vad nån har sagt.

  495. De minns inte längre vad man sa
    förra veckan eller före lunch.

  496. Hos barn med hjärnskador
    och utvecklingsstörning-

  497. -känns det som att kunskaper
    kommer och går.

  498. Så känns det för mig själv också.

  499. Rätt ofta
    kommer jag inte på ett namn.

  500. Förmodligen
    håller jag på att bli gammal.

  501. Ni har kanske varit med om det.
    Den där författaren eller skådisen...

  502. Sen, när ni inte vill veta det-

  503. -då kommer ni på det.
    Visst är det konstigt?

  504. Vilken kroppsdel tänker ni att namnet
    fanns i, när ni inte hittade det?

  505. Jag tänker hjärnan.

  506. Eftersom ingen plockar ur namnet på
    kvällen och stoppar in det nästa dag-

  507. -så hade ni kunskapen
    men nådde den inte.

  508. Vad kan man göra åt det?

  509. Man måste ha krokar
    att haka upp minnet på.

  510. Om man ska göra en bedömning
    av en elev måste det vara rimligare-

  511. -att bedöma när kunskapen har kommit
    än när den har gått.

  512. En massa saker spelar in.

  513. Dagsformen. Hur har de sovit i natt?

  514. Hur mycket stress har de?
    Hur mycket verk har de?

  515. Allt det måste tas med i bedömningen.

  516. Den dag man är som bäst
    måste man få visa vad man kan.

  517. Inte den dag man är sämst.
    Det är svårt med nationella proven.

  518. Är du i dålig form
    en förmiddag i februari i åk 9-

  519. -så kan det sänka ditt mattebetyg.
    Det känns inte rimligt.

  520. Kognitiv belastning.
    Gör ett experiment senare i dag.

  521. Gå så fort ni kan ute på nån hal väg
    och ge nån ett mattetal att räkna ut-

  522. -så märker ni att den som ska svara
    kommer att stanna.

  523. Man kan inte gå fort
    och räkna komplicerat.

  524. Det signalerar att vi ska rensa bort
    saker vi inte vill komma åt-

  525. -hos barn med stora svårigheter. Vad
    kostar det att de måste fantisera?

  526. Vilken berättelse skulle de få om de
    fick en synopsis att skriva ifrån?

  527. Vad kostar det att ta fram begreppet
    ur minnet mot att få det på kort?

  528. Vad kostar det att balansera kroppen
    med en CP-skada...

  529. ...mot om jag får en stabiliserad
    rullstol från habiliteringen?

  530. Vad kostar det att jag ska kunna
    argumentera utan en mall?

  531. Vad kostar det att lösa övningar
    utan förförståelse?

  532. Hur ska man kunna koncentrera sig?
    Fundera över det.

  533. Proven är inte allt.

  534. Det skriver ju Skolverket i sina råd.

  535. Man ska använda all information
    - sin topp 10-dag i skolan.

  536. Det är då man ska ta videoklipp
    och visa dem sin segerlista.

  537. Er uppgift är att göra en bedömning.

  538. Skolverket har gjort en film
    där de säger:

  539. "Nationella prov väger tungt men det
    kan aldrig vara det enda underlaget."

  540. Det blir svårt när man ska redovisa
    för kommunen. Vad ska man göra?

  541. Om man avviker för mycket
    från anpassningarna-

  542. -rapporterar man in det icke godkända
    provet och säger till eleven:

  543. "Snyggt. Du gjorde vad du skulle
    med dina verktyg."

  544. Så gjorde vi när vi tittade
    på nationella prov i geografi.

  545. Vi skulle göra dem mera tillgängliga.

  546. Att frågemeningen är gulmarkerad
    har många barn nytta av-

  547. -för de ser inte frågan
    i en textmassa.

  548. När man blåmarkerar
    hur man ska tänka när man svarar-

  549. -var det många fler som klarade det.

  550. Det är en anpassning av ett prov
    som inte gör provet lättare.

  551. Det gör det tillgängligt men man
    kan inte vara mindre kompetent.

  552. Kan man det inte så kan man det inte.
    Man tar bort ovidkommande saker.

  553. Den här uppgiften finns inte
    på provet. Prov är jättehemliga.

  554. När vi bedömer barn-

  555. -och tittar på
    vad vi tycker de gör för resultat-

  556. -handlar det om vilka anpassningar
    vi tillåter.

  557. Det är basic att vi tillåter
    muntliga redovisningsformer.

  558. Alternativa uppgifter
    är inte lika enkelt.

  559. Om en person med asperger får skriva
    en berättelse om sitt favoritämne-

  560. -skriver de långa berättelser. Ett
    tråkigt ämne ger korta berättelser.

  561. Ska vi bedöma språk och skrift
    kanske det är bättre med det.

  562. För nervösa barn har jag aldrig haft
    en arbetslista, för då orkar de inte.

  563. De fick sin uppgift från en kortlek
    och gjorde den.

  564. Den kom de tillbaka och fick beröm
    och fick nästa uppgift.

  565. Att ha digitala verktyg vid prov
    måste vara basic.

  566. Ett förberedande prov med
    fusklappsverkstad kan vara fiffigt.

  567. Då får man kolla sig själv och skriva
    de fusklappar man behöver.

  568. Sen kan man ta bort några i taget.
    Till slut är man väldigt bra.

  569. En del tror att man inte får låta
    eleverna ställa frågor vid proven.

  570. Jag tror att anvisningarna
    för nationella proven-

  571. -har färgat av sig
    i all bedömningskultur i skolan.

  572. "Bli satt på banan",
    tror jag är mest revolutionärt.

  573. Hur gör man för att eleven
    ska få tag på minnet?

  574. Kommer de ihåg när man höll på
    med vikingatiden?

  575. "Minns du bilden vi gjorde på väggen?
    Minns du vad du ritade?"

  576. "Här ser du bilden.
    Nu ska vi prata om vikingatiden."

  577. Har man sagt det först, kommer många
    fler att komma ihåg om vikingatiden-

  578. -än om man bara lägger fram proven.
    Det gör stor skillnad.

  579. Intressen och förkunskaper
    är viktigt.

  580. Pysparagrafen måste ju vara med.

  581. Kan man bli godkänd i idrott-

  582. -om man är förlamad
    från halsen och neråt? Ja.

  583. Kan man få mer än E i betyg? Ja.

  584. Kan man lära sig simma? Nej.
    Och då tar man bort det.

  585. Hur gör man för att förstå meningen
    bakom en text, om man har autism?

  586. Då försöker man hitta olika knep
    och skriver åtgärdsprogram.

  587. Om man inte kommer framåt på grund
    av autismen, kan vi använda det.

  588. Vi har gjort allt vi kunde.

  589. Behöver man använda pysparagrafen
    om man har dyslexi-

  590. -för att bli godkänd
    i svenska och engelska i åk 9? Nej.

  591. Titta på texten och låt
    de digitala hjälpmedlen vara med.

  592. Om jag kan få eleven att kunna det
    med en massa tekniska hjälpmedel-

  593. -då gäller inte pysparagrafen.

  594. Om jag oavsett resurser och apparater
    aldrig kan lära elever det här-

  595. -då gäller pysparagrafen.

  596. Ju mer sällan man använder den,
    desto bättre för eleverna.

  597. Men måste man så måste man, och ni
    som undervisande lärare bestämmer.

  598. En av de viktigaste paragraferna
    i skollagen-

  599. -är paragrafen om barnets bästa.

  600. Allt vi gör i skolan
    ska vara till för barnets bästa.

  601. Vad är då barnets bästa?

  602. Det är bäst att bli bra på att läsa,
    räkna och skriva, förstås.

  603. Jag har rört mig mellan undervisning
    och bedömning och har några listor-

  604. -som jag och en kollega
    har tagit fram.

  605. I toppen står det: "Vår undervisning
    ger barnen hopp och självförtroende."

  606. Det är viktigt att man samtalar
    med barnet om hur de upplever det-

  607. -och att man tittar på det de kan
    och inte fokuserar på bristerna.

  608. Barnen ska få visa sina kunskaper
    på det sätt som gagnar dem bäst-

  609. -och inte ge dem nån redovisningsform
    som är sämre.

  610. Läs kunskapskraven en gång till.
    Följ debatten om att de är för svåra.

  611. Står det verkligen det man tänker?
    Vad kan det också betyda?

  612. Vill ni ha hjälp med tolkning
    av kunskapskraven-

  613. -så fråga Specialpedagogiska
    skolmyndigheten, för vi kan det.

  614. Tänk er att ni var barnet.
    Hur skulle ni då uppleva det?

  615. Att ha en assistent hela tiden,
    eller få gå ifrån på raster...

  616. Gör en barnkonsekvensanalys.

  617. Följ gärna SBSM på sociala medier.
    Där står det spännande saker.

  618. Då var jag klar.

  619. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Specialpedagogiskt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det pratas mycket om en likvärdig skola, men vad innebär det i praktiken? Och hur ger man barnen stöd, strategier och verktyg så att de kan klara skolan? Wern Palmius från Specialpedagogiska skolmyndigheten ger en rad konkreta tips på hur man fokuserar på stöd och det som är likvärdigt. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Skolan, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Mitt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Specialpedagogiskt perspektiv

Det pratas mycket om en likvärdig skola, men vad innebär det i praktiken? Och hur ger man barnen stöd, strategier och verktyg så att de kan klara skolan? Wern Palmius från Specialpedagogiska skolmyndigheten ger en rad konkreta tips på hur man fokuserar på stöd och det som är likvärdigt. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Barn lär sig av att lyckas

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

ABC för 1-2-3

Hur jobbar du digitalt med små barn, och går det ens? Förskolechefen Mikaela Sveijer berättar om hur du kan utmana dig själv i förskolan med att jobba digitalt, hur du kan gå till väga rent praktiskt med digitala lärmiljöer samt hur digitalt lärande kan bli ett steg in i läs- och skrivutveckling. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Från funktionsvariation till funktionsmöjlighet

Många med adhd eller andra funktionsvariationer har svårt att hantera sina studier. Här ger Isabella Södergren tips på hur appar som kan förenkla allt från planering till tidsuppfattning kan bli hjälpmedel för inlärning. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Att skapa en skola för alla

Hur skapar du en skola för alla elever, och hur gör du relationer till ett pedagogiskt verktyg? Här berättar Elinor Kennerö Tonner om hur du NPF-säkrar en skola och vad det egentligen innebär. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?

Psykosocial hälsa kostar ¿ både för den som råkar ut för det, och för samhället. Hur kan du ta hand om din hjärna så att den inte blir för stressad och i förlängningen utbränd? Thord Nossborn berättar på ett humoristiskt och intresseväckande sätt om hur hjärnan fungerar. Vad händer vid oro och stress och när vi tillbringar för mycket tid på sociala medier? Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Språkligt sårbara elever

Språket är det främsta redskapet för lärande, men hur ser du till att även språkligt sårbara elever kan tillgodogöra sig kunskap i skolan? Julia Andersson ger tips på vad du kan göra för elever som är språkligt sårbara i skolan. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Från kaos till kreativitet

Elever som eldade i korridorerna så brandlarmet gick, inställda lektioner och mycket bråk ledde till att skolan fick ett vite från Skolinspektionen på en miljon kronor. Vi besöker Rörsjö-Zenithskolan i Malmö, en skola som vände kaos till kreativitet. Möt läraren Susan Acevedo som sökte jobb på skolan och som drivs av tron på att de goda krafterna tillsammans med samarbete kan göra skillnad.

Fråga oss