Titta

UR Samtiden - Mitt lärande

UR Samtiden - Mitt lärande

Om UR Samtiden - Mitt lärande

Föreläsningar från Mitt lärande 2018. Årets teman var demokrati, digitalisering och NPF. Inspelat på Södra Berget i Sundsvall den 20-21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Mitt lärande : Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?Dela
  1. Jag brukar säga att
    man ska vara som zebror på savannen.

  2. Och så kommer ett lejon
    och hugger en zebra.

  3. Lejonet släpar i väg zebran
    och lägger sig och käkar den.

  4. Vad gör de andra zebrorna?

  5. Nu sitter 100 personer och tänker:
    "Varför har han denna fula scarf?"

  6. Finns det ingen som kan säga:
    "Den är ful. Ha inte den på dig."

  7. Men nu kommer ni alla
    att minnas nån som pratar om scarf.

  8. Om det är ett ord ni ska ha med er,
    är det scarf. Det är en förkortning.

  9. Vad den innebär ska jag prata om.

  10. Rubriken är "Neurolärarskap -
    Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?"

  11. Har nån hört "neurolärarskap" innan?
    Upp med handen.

  12. Det är ett ord som jag har kommit på.
    Det är en ordlek med neuroledarskap-

  13. -leda utifrån hur hjärnan fungerar.
    Jag brinner för att sprida kunskap-

  14. -om hjärnan och hur den fungerar.

  15. Kopplat till lärarskapet är det
    hur lärarnas hjärnor mår.

  16. Jag säger Sveriges viktigaste
    hjärnor. Är det för att fjäska?

  17. Nej, Det föds ungefär 115 000 barn
    i Sverige varje år.

  18. Från ett års ålder och 20 år framöver
    möter de en enda yrkeskategori-

  19. -nämligen lärare. Det som händer
    i samspelet mellan barns hjärnor-

  20. -och lärarnas hjärnor kommer att
    vara avgörande för dem i arbetslivet.

  21. Och för hela Sveriges framtid.
    Köper ni den bilden? Bra.

  22. Tittar vi lite större
    ser man nåt slags paradox.

  23. Vi lär oss mer och mer om hjärnan.
    Hjärnforskningen går framåt-

  24. -i rasande takt.
    90 % av det vi vet om hjärnan i dag-

  25. -har vi lärt oss
    de senaste tio, femton åren.

  26. Hjärnor i ett kreativt samarbete
    har aldrig varit så viktigt tidigare-

  27. -som det är i dag. Går vi
    tillbaka 100 år eller ännu längre-

  28. -vad var framgångsfaktorn då
    för människan? Att vi var starka.

  29. Vi hade starka kroppar, så att
    vi orkade röja fält, hugga i skogen-

  30. -bygga hus och skydda oss
    mot farliga djur och fiender.

  31. Sen kom industrialismen.

  32. Smarta personer byggde fabriker,
    där man gjorde det man blev tillsagd.

  33. Människan var en utbytbar resurs.
    Så var det ganska länge.

  34. Men tillverkningen ligger inte
    i Sverige, den ligger i Sydostasien.

  35. Enkla tjänster flyttar till Baltikum-

  36. -fakturering ligger i Tjeckien,
    kundtjänsten ligger i Ungern.

  37. Mycket flyttar ut från Sverige.
    Artificiell intelligens tar över.

  38. Vad ska vi som är kvar göra?
    Vi måste vara smarta tillsammans.

  39. Vi måste vara kreativa ihop.

  40. Och det här att vara kreativa ihop
    kallar vi för "Brain Lean".

  41. Har nån hört det uttrycket?
    Nej, knappast.

  42. "Lean" har ni kanske hört. Det var
    från början att bygga bilar smart.

  43. Från början var det Toyota i Japan.

  44. "Brain Lean" är hur
    vi får hjärnor att funka bra ihop.

  45. Jag sa att det var en paradox. Vi vet
    mycket mer om hjärnan än tidigare.

  46. Hjärnor i kreativt samarbete
    har aldrig varit viktigare.

  47. Vad gör vi då med denna kunskap?
    Vi sliter ut hjärnorna-

  48. -i en aldrig tidigare omfattning.
    Psykosocial ohälsa bara ökar-

  49. -och inte minst inom skolan.
    Är det nån som inte själv-

  50. -eller i sin närhet har blivit
    berörd av det? Jag tror inte det.

  51. Vi sliter ut hjärnorna, och det är
    ganska dumt, för vi har kunskaper.

  52. Vi vet saker vi kan ha nytta av.
    Det är viktigt att förmedla.

  53. Om vi lär oss att ta hänsyn till
    hur hjärnan fungerar kan vi undvika-

  54. -eller minska det här.

  55. Vad kostar då psykosocial ohälsa?

  56. Drygt 100 miljarder kronor per år.
    Det finns ingen exakt siffra-

  57. -men det är minimum
    vad det kostar samhället-

  58. -organisationer, företag och
    individer. 100 miljarder är mycket.

  59. Staplar man hundralappar på varann-

  60. -får man en hög som är tio mil hög.
    Det här kostar väldigt mycket.

  61. Men vad är det som gör det så svårt?

  62. Hjärnan är väldigt komplicerad.

  63. Man säger att hjärnan har
    ungefär...100 miljarder hjärnceller.

  64. "Nej, det är bara 86 miljarder."
    Men det är många i alla fall.

  65. Alla celler kommunicerar med andra.
    Från varje hjärncell-

  66. -går det kopplingar till andra
    hjärnceller. 2 000-10 000 celler-

  67. -har varje hjärncell kontakt med. Det
    är inte som en sladd med elektroner-

  68. -utan det går elektriska signaler,
    och så finns det mellanrum, synaps.

  69. I den skickas en signalsubstans
    som tas emot på andra sidan-

  70. -och skickas som en elektrisk signal
    till nästa hjärncell.

  71. Det finns 50 olika signalsubstanser-

  72. -som ska skickas i mellanrummet. Jag
    vågar inte säga att siffran är fakta-

  73. -men det finns en forskare, Nils
    Simonsson, som pratar om det här.

  74. Han har sagt att antalet sätt
    som hjärnan kan vara konfigurerad på-

  75. -överstiger antalet atomer
    i universum, så som vi uppfattar det.

  76. En sak är helt klar. Nästa gång
    nån säger att de vet hur ni tänker-

  77. -kan ni säga: "Nej, nej. Inte ens i
    närheten." Skulle man ett ögonblick-

  78. -se hur någons hjärna var uppkopplad-

  79. -är det historia en halv sekund
    senare, för hjärnan är plastisk.

  80. De hjärnor som kom in här kl. 12.30
    går ut som andra hjärnor.

  81. Jag hoppas att ni är glada över
    de nya kopplingarna ni går ut med.

  82. Hjärnan är alltså komplicerad.

  83. Det är faktor nummer ett som gör att
    psykosocial ohälsa är komplicerad.

  84. Det andra är att hjärnan är gammal.
    Konstruktionen är inte skapad-

  85. -för det den utsätts för i dag.

  86. Ska vi gå från början
    när det gäller stress-

  87. -ska vi gå tillbaka 500 miljoner år i
    tiden. Då levde vi inte ens på land.

  88. Vi var små fiskar, och
    i deras hjärnor fanns en funktion-

  89. -som hette amygdala. Den kunde
    försätta fisken i ett hotläge-

  90. -ett slags larmberedskap, som gjorde
    att den överlevde bättre än andra.

  91. Och det tyckte Gud... Om vi ska säga
    att det är Gud som har skapat oss...

  92. Vi kan säga det... Den delen
    av hjärnan tyckte han var bra.

  93. Den tog han med upp på land
    på de första landdjuren, reptilerna.

  94. Det blev då en del av det
    som kallas reptilhjärnan.

  95. Den handlar alltså om överlevnad.

  96. Nån gång för 65 miljoner år sen
    var det reptilernas tid över-

  97. -och däggdjuren tog över. Däggdjuren
    utvecklade hjärnan, däggdjurshjärnan-

  98. -eller sociala hjärnan. Vi blev
    flockdjur. Vi relaterade till varann-

  99. -och vi får känslor. Däggdjurshjärnan
    växte till sig, hjärnan 2.0-

  100. -som ett slags datauppgradering.
    Och för 6-7 miljoner år sen-

  101. -delade sig grenen och vi fick
    en apgren och en människogren.

  102. Och på människogrenen,
    för drygt 2 miljoner år sen-

  103. -började vi tillaga mat. Det var
    viktigt, för när vi tillagade maten-

  104. -kunde vi utvinna mycket mer energi
    ur maten än vi kunde tidigare.

  105. Det växte till en del av hjärnan,
    den här främre delen-

  106. -prefrontala cortex. Tittar man
    på apor, hästar, hundar och andra-

  107. -har de en näsa och sen går det platt
    bakåt. Vi har den här välvda pannan.

  108. Den växte till eftersom vi fick i oss
    mer näring. Den är jätteviktig-

  109. -hjärnan 3.0,
    och den är väldigt energikrävande.

  110. Men när Gud var klar, lutade han sig
    tillbaka och sa: "Nu är jag nöjd."

  111. "Den här hjärnan kommer att ta
    människan vart hon än behöver gå."

  112. Det kan den
    om vi förstår hur de samarbetar.

  113. Nånstans från 100 000 till 40 000 år
    sen blev den färdigutvecklad.

  114. Den hjärna vi föddes med för 40 000
    år sen är samma vi föds med i dag.

  115. Adopterar man ett barn
    från den tiden-

  116. -skulle det växa upp som andra barn.

  117. 40 000 år låter ju inte så mycket.

  118. Vi tar en tumstock som är 2 m.
    Om vi är här i dag-

  119. -och det här är 40 000 år sen,
    har inte hjärnan förändrats nånting.

  120. Men vad har hänt med oss?
    1 dm här är Kristi födelse.

  121. 1 cm är industrialismen.

  122. 1 mm är internet.

  123. Och 0,5 mm är den här boven:
    Vår smartphone.

  124. Men när vi pratar stress
    ska vi inte börja med 2 m-

  125. -utan då är det amygdala,
    som ligger 2,5 mil bort.

  126. Vad kunde då amygdala göra,
    som var bra?

  127. Amygdala kunde sköta
    om vår larmberedskap, vårt hotläge.

  128. Den kunde försätta oss i ett läge,
    där vi antingen flydde eller slogs-

  129. -mot det som hotade oss.

  130. Och kunde vi inte fly eller slåss,
    valde vi det tredje alternativet-

  131. -nämligen spela död.

  132. Spela död? Är det så smart? Betänk
    hur lång tid amygdala har styrt oss.

  133. Säg att vi hamnar framför en
    glasögonorm. Ska jag sparka till den?

  134. Nej, inte så smart. Ska jag springa?
    Ja, om det är ett hyfsat avstånd-

  135. -men inte om jag är för nära,
    utan då är det ganska smart att...

  136. ...spela död. Den här ser rörelser
    oerhört bra, men inte stillastående.

  137. Därför är alternativet att spela död.
    En bra överlevnad evolutionärt.

  138. Men det här tar vi till i dag också.
    Om vi är stressade på arbetsplatsen-

  139. -vad gör vi? Kan vi fly därifrån,
    gör vi kanske det. Vi slutar.

  140. Vi kan kanske försöka slåss mot det
    som vi tycker stressar oss-

  141. -eller också går vi runt och spelar
    döda. Hundratusentals människor-

  142. -går i dag omkring på
    sina arbetsplatser och spelar döda.

  143. Kan ni känna igen det?

  144. Den försätter kroppen
    i en larmberedskap, och vad gör den?

  145. Lite förenklat skickar amygdala
    signaler, det blir en utsöndring-

  146. -av noradrenalin i hjärnan,
    och sen kommer det till binjurarna-

  147. -som pumpar ut adrenalin.
    Adrenalinet försätter oss-

  148. -i ett slags turbo-boost, som gör
    att vi kan springa eller slåss.

  149. Hjärtat klappar lite fortare, för
    det ska pumpa ut blod till musklerna.

  150. Vi andas och försöker få in syre.
    Vi blir fokuserade-

  151. -ytliga blodkärl dras ihop,
    även kring hjärtat-

  152. -för om vi får en pil genom kroppen,
    ska vi blöda så lite som möjligt.

  153. Kroppen försätts i ett läge som
    är bra om vi ska slåss eller springa-

  154. -vilket vi gjorde historiskt.
    Men om vi inte gör det?

  155. I dagens samhälle
    vet vi inte vart vi ska springa.

  156. Vi vet inte med vem vi ska slåss.
    Vi spelar döda.

  157. Då slår hjärnan om till nåt som
    heter kortisol, och kortisolpåslaget-

  158. -ligger på i upp till ett dygn.
    Fyller vi dessutom på med stress-

  159. -kan det ligga på under lång tid.

  160. Ett högt sånt stressläge kan jämföras
    med om man har en automatväxlad bil.

  161. De flesta har väl kört
    eller sett hur den fungerar.

  162. Man kommer till ett rödljus, man
    väntar och sen släpper man bromsen-

  163. -trycker på gasen och så
    kör man i väg. Är det en äldre bil-

  164. -lägger man i friläge, och när det
    blir grönt trycker man på bromsen-

  165. -lägger i drive, släpper bromsen,
    gasar och kör i väg. Så funkar det.

  166. Det kortisolet gör är att den säger
    att man befinner sig i en krigszon-

  167. -eller mitt i en naturkatastrof.
    Man måste vara på alerten.

  168. Kortisol är ett vakenhetshormon,
    och vi ska ha det.

  169. Kl. 03.00 hade ni väldigt lågt
    kortisol. Ni sov. Sen stiger det-

  170. -och när det når en viss nivå,
    vaknar man.

  171. Sen mot kvällen går det ner,
    och så somnar man.

  172. Men när vi har kortisolpåslaget
    av stress, går den på hela tiden.

  173. Vi blir inte av
    med det här höga vakenhetshormonet.

  174. Vi går tillbaka till bilen. Om jag
    har en accelerationstävling med nån -

  175. -vi har samma bilmodell, samma motor,
    det enda som avgör vem som vinner-

  176. -är starttekniken,
    skulle jag inte göra som tidigare.

  177. Jag skulle komma fram till rödljuset.
    Där står du med din bil.

  178. Jag håller på bromsen, lägger
    i drive, håller hårt på bromsen-

  179. -och trycker gasen i botten. Motorn
    varvar upp, växellådan försöker dra-

  180. -men bromsen är starkare. När
    det blir grönt, släpper jag bromsen.

  181. Jag har gasen i botten, bilen sticker
    i väg och jag vinner tävlingen.

  182. Det är kortisolpåslaget. Vi trycker
    ner gasen, vi håller på bromsen-

  183. -och sticker i väg
    så snabbt som möjligt.

  184. Hur länge kan en bil
    stå på det sättet?

  185. Det vet vi inte. Ett par minuter.
    Men nånstans börjar det ryka-

  186. -och växellådan eller nåt går sönder.

  187. Hur länge kan människan gå på det?

  188. Längre, men människan går
    också sönder. Det sliter på hjärnan-

  189. -att ha det här påslaget.
    Första tecknet brukar vara:

  190. "Jag vet inte vad jag håller på med."
    Ni går ut från skolan.

  191. "Körde jag bil i dag?" Om jag
    körde bil, var är den parkerad då?"

  192. Kan ni känna igen det här? Sen
    hittar ni bilen. "Jag ska ju handla."

  193. 20 minuter senare kommer ni inte ihåg
    hur ni kom till garageuppfarten.

  194. Ni har kört hem som ni brukar.
    Känner ni igen det?

  195. Ni går in i ett rum.
    "Jag undrar vad jag gör här."

  196. Närminnet börjar ta stryk, och det
    är ett tidigt tecken på hög stress.

  197. Vad finns det mer för tecken?
    Sömnen tar stryk.

  198. Kortisol är ju vakenhetshormon,
    och när jag går på det här påslaget-

  199. -brukar sömnen ta stryk... Antingen
    somnar man som en klubbad oxe-

  200. -av utmattning
    för att man är så trött-

  201. -och vaknar kl. 01.00,
    och är vaken resten av natten.

  202. Kan nån känna igen det?

  203. Eller så vänder och vrider man sig
    för att hjärnan säger:

  204. "Somna inte, för när som helst måste
    du springa för livet eller slåss."

  205. Vi har det påslaget. Det är
    allvarligt, för vi behöver sömnen.

  206. Vad händer under sömnen? Vi vet att
    vi inte mår bra om vi inte får sova.

  207. Två saker händer.
    Det ena är att hjärnan städas-

  208. -bokstavligen tvättas från plack.
    Man säger faktiskt hjärnplack.

  209. Det bildas alltså smuts, och när
    vi somnar och stressnivån går ner...

  210. Vi kan somna under stresspåslag, och
    då sätter inte tvättmaskinen i gång-

  211. -det glymfatiska systemet. Men
    när vi somnar börjar ryggmärgsvätska-

  212. -skölja rent
    och vi får bättre kopplingar.

  213. Det andra som händer är
    att vi kopplar bort kopplingar-

  214. -som vi har kopplat under dagen.
    Säg att ni går in på ett bibliotek-

  215. -plockar ner böcker,
    slår upp dem, plockar fler-

  216. -och till slut är hela rummet fullt
    med uppslagna böcker. Kan ni se det?

  217. På natten tittar hjärnan på boken.
    "Den här har vi ingen nytta av"-

  218. -och så plockar man tillbaka den.
    "Den här tar vi med till nästa rum."

  219. Långtidsminnet som vi ska använda.

  220. Vi städar hjärnan från
    en massa kopplingar vi inte ska ha.

  221. Vi behöver ett antal timmar till det.
    Får vi inte det-

  222. -vaknar vi efter ett par timmars sömn
    med en smutsig hjärna-

  223. -med böcker framme, kopplingar
    som vi inte vet om de stämmer.

  224. "Har det här hänt eller var det en
    tanke?" Efter ett par dygn utan sömn-

  225. -börjar man hallucinera. Man kan inte
    skilja mellan fantasi och verklighet.

  226. Nu måste jag inflika,
    är det nån känd person, politiker-

  227. -som sover några timmar per natt och
    kl. 04.00 sätter sig vid Twitter...

  228. Den hjärnan är nog plackbelagd
    och det finns uppslagna böcker-

  229. -som inte skulle vara uppslagna,
    utan vara tillbaka på sin plats.

  230. Det är slitsamt och sömn är viktigt.
    Men om vi fortfarande går på-

  231. -vad händer då? Vi får problem med
    magen, för vi skickar ju inte ner...

  232. ...syrehaltigt blod till magen.
    Vi spänner musklerna-

  233. -och kan få problem på olika sätt.
    Det som händer-

  234. -när vi börjar närma oss
    ett allvarligt... Vi är så trötta-

  235. -vi blir aldrig utvilade, eller
    så går vi på som Duracellkaniner-

  236. -tills kortisolet tar helt slut.
    Det kan gå från en dag till en annan.

  237. "Plötsligt på morgonen kunde
    jag inte gå upp. Jag låg och grät"-

  238. -"därför att jag inte visste
    vad jag skulle göra."

  239. De orkar ingenting under väldigt
    lång tid, för kortisolet är slut.

  240. Det är som bilens växellåda, den
    har gått sönder. Det är allvarligt.

  241. I det här tillståndet
    dör hjärnceller för oss.

  242. Vår biologiska livslängd förkortas.
    Den är avhängig av telomerer-

  243. -en liten svans på kromosomerna.

  244. Längden på den avgör hur länge
    vi lever biologiskt. Den slits-

  245. -och betas av fortare under hög
    stress. Det finns risk för Alzheimer-

  246. -andra såna sjukdomar
    och diabetes på sikt.

  247. Det finns en mängd farliga tillstånd,
    som följer den långsiktiga stressen.

  248. Vad är det då som försätter oss
    i det läget? Vi har ju olika ställen-

  249. -där vi stressas. På jobbet
    fyller vi på med stress, eller hur?

  250. Stressglaset fylls på.
    På jobbet händer saker som problem-

  251. -konflikter orättvisor,
    man blir aldrig klar med nånting.

  252. Stressglaset på jobbet fylls på.
    Det kan ni se framför er på jobbet.

  253. Det kan fyllas på mycket eller lite
    grand, och har vi bra återhämtning-

  254. -sjunker det här.
    Men vi har ju ett privatliv också.

  255. Vi kommer hem, och då kan det hända
    att jobbstressglaset fylls på.

  256. Föräldrar ringer. Hur många gånger
    händer det att ni jobbar-

  257. -utanför arbetstiden i skolan?

  258. "Yes"! Då är det ju jobbglaset
    som fylls på med stress.

  259. Men ni har ett privatliv också, och
    där fylls det på med oro för barnen-

  260. -för de gamla föräldrarna,
    för ekonomin, för boendet.

  261. Ni ska göra en massa val. Man ska
    välja skola, försäkringsbolag, bank-

  262. -som då kan skapa ytterligare stress.

  263. Och nåt som har tillkommit de senaste
    åren. Man ska vara uppdaterad på FB.

  264. Eller hur? "Yes"!

  265. I dag vet man, det finns forskning,
    att sociala medier-

  266. -inte är nån stämningshöjare.
    I genomsnitt mår folk sämre av-

  267. -att vara aktiva på sociala medier.
    Nån tycker att det är jättekul-

  268. -men i genomsnitt. Vilket
    av de sociala medierna är värst?

  269. Det är möjligt att det är Snapchat,
    men det finns ett annat.

  270. Instagram, men FB är illa det också.
    Vad är FB egentligen till för?

  271. Göra folk avundsjuka. Man checkar in
    på trevliga ställen och så vidare.

  272. Vi har ju ett privat stressglas,
    men det här är ju inte olika glas-

  273. -för då vore det här arbetsgivarens
    ansvar och det här ens privata.

  274. Det är samma glas, som fylls på.
    Om det händer nåt, vet vi aldrig-

  275. -vad det var som fyllde på glaset.
    Var det jobbrelaterat eller privat?

  276. Men det är en bit upp till kanten.

  277. Om jag då har lite stress på jobbet
    och en del hemma, klarar jag av det.

  278. Här finns det en tredje faktor,
    en faktor X. Vad är den?

  279. Det är det som händer i våra
    egna huvuden. Det händer saker-

  280. -som vi inte kan skylla på
    arbetsgivaren eller externa faktorer-

  281. -utan det är saker
    som sker i våra huvuden.

  282. Några dåliga saker
    som vi gör med våra hjärnor är-

  283. -att vi oroar oss.

  284. Vi tar ut en massa saker i förväg.
    Vi ska ha ett jobbigt samtal-

  285. -vi ska kanske fylla i en ny
    blankett, rapportera nåt vi inte vet-

  286. -nånting som händer där framme-

  287. -och börjar vi oroa oss redan nu,
    tar vi ut stressen i förväg.

  288. Man brukar säga att hälften av det
    man oroar sig för, händer aldrig.

  289. Av det som händer, kommer hälften
    att vara mindre än vad ni har trott.

  290. Men då fyller vi ju på stressglaset
    i förväg, och det är ju lite dumt-

  291. -därför att det har ju inte hänt.

  292. Det andra som inte är bra
    är det här med att vi ältar.

  293. Vi upprepar skit
    som hände tidigare, eller hur?

  294. Ett otrevligt samtal, en utskällning,
    en orättvisa spelar vi upp igen.

  295. Det är dumt,
    för ju mer vi spelar upp det-

  296. -desto mer upplever hjärnan det igen.
    Den vet inte att det är nåt gammalt-

  297. -utan den reagerar på det sättet.
    Man ska vara som zebror på savannen.

  298. Ni har sett en flock zebror. Och
    så hugger ett lejon en av zebrorna.

  299. Alla zebror far åt alla håll,
    men lejonet släpar i väg zebran-

  300. -och lägger sig och käkar den.
    Vad gör de andra zebrorna?

  301. De går tillbaka till samma ställe,
    för det var gott om gräs.

  302. De ältar inte.
    "Titta, där borta ligger mamma."

  303. "Tänk om lejonet kommer tillbaka."
    Nej, de tar det när det kommer.

  304. Var lite mer som zebror. Ta det när
    det kommer, oroa er inte i förväg-

  305. -och älta inte gamla oförrätter.
    Sen är vi ofta hårda mot oss själva.

  306. Det här ältandet
    kan ha ett moment av fördömande.

  307. I dag pratar man mycket om medkänsla,
    och det är viktigt.

  308. Men det visar sig att 85 % av alla
    har mer medkänsla med andra-

  309. -i en motsvarande situation
    än med sig själv.

  310. När är man hård mot sig själv? Kl.
    02.00 när man vrider och vänder sig.

  311. En jäkel på huvudkudden
    visar elaka saker.

  312. Då stiger stressnivån
    och till slut rinner glaset över.

  313. Och när det gör det, blir alla blöta.
    Individen själv, som går in i väggen-

  314. -eller får en utmattningsdepression
    blir jätteblöt, men även familjen-

  315. -arbetsgivaren, alla drabbas av det.
    Och vem hällde i sista droppen?

  316. Vi vet inte vilken droppe det var.

  317. Men vi måste se det holistiskt.
    Vi måste förstå-

  318. -att det inte är det här glaset
    eller det här, utan det hänger ihop.

  319. Men vi måste sänka nivån,
    för er skull som lärare-

  320. -och för alla våra barns skull.

  321. När Gud skapade vår hjärna 3.0,
    sa han: "Nu är jag nöjd."

  322. Vi har den här delen av hjärnan,
    som har jättebra funktioner-

  323. -som kan hantera det här.
    Om ni tänker tanken:

  324. "Det här kommer aldrig att gå", kan
    ni tänka att det var en dum tanke.

  325. Den här delen av hjärnan
    kan bestämma vad man ska tänka.

  326. Kan vi bestämma lite mer över
    våra tankar och förstå vilka tankar-

  327. -som leder till vad,
    kommer vi en bit på vägen.

  328. Buddha har sagt
    att smärta är oundvikligt-

  329. -men lidande är ett val.

  330. Ni kan tänka och ni k
    kan också bromsa upp funktioner-

  331. -när de äldre delarna
    av hjärnan larmar.

  332. Reptilhjärnan är väldigt snabb,
    även däggdjurshjärnan.

  333. De slår till så här!

  334. De är som en vakthund. När min hund
    hör ett ljud, skäller den direkt.

  335. Jag säger: "Tyst, det är okej."
    Då tystnar hunden.

  336. Det är amygdala som skäller. Den här
    delen av hjärnan, prefrontala cortex-

  337. -kan säga: "Tyst, det är okej."
    Då lugnar vi oss.

  338. Men om det är nyårsafton
    och det smäller och hunden skäller-

  339. -säger jag: "Tyst, tyst, tyst."
    Till slut orkar jag inte.

  340. Det händer under hög stress.

  341. Det sliter på den här delen av
    hjärnan, och den är energikrävande.

  342. Många gånger vill vi
    därför inte använda den för mycket.

  343. Sliter vi på den för mycket,
    krymper den bokstavligen-

  344. -och blir sämre på att reglera...

  345. Här finns
    till exempel impulskontroll.

  346. Om jag får en känsla, jag blir arg,
    och den här saknas, kommer det ut.

  347. Tecken på den här höga stressnivån
    brukar vara att man är dålig på-

  348. -att kontrollera känslor. Man skäller
    ut folk. Det står skor i hallen-

  349. -och ni exploderar.

  350. Det brukar vara nära och kära som
    får smällen före kollegor och elever.

  351. Eller hur?
    Det kan ni också känna igen.

  352. Impulskontrollen blir sämre och sämre
    när vi kommer i det höga stressläget.

  353. Men vad är det som hjärnan
    reagerar på? Vad är det i dag-

  354. -som försätter hjärnan
    i det här hotläget?

  355. Det funderade hjärnforskaren David
    Rock på. Han gjorde en metastudie-

  356. -och kom fram till
    att det var fem faktorer-

  357. -som försatte hjärnan i hotläge.

  358. Och de fem faktorerna förkortas...

  359. ...SCARF. Hur många här
    har hört talas om SCARF-modellen?

  360. Ingen?

  361. Han säger att de fem faktorerna-

  362. -som försätter hjärnan
    i det här hotläget är S...

  363. ..."Status". Vad är "status"
    i det här sammanhanget?

  364. Det är min upplevda betydelse
    i förhållande till andra i flocken-

  365. -eller de jag relaterar till. Vi är
    beroende av att känna att det är jag-

  366. -i sammanhanget, i rangordningen.

  367. Första gången jag
    blev väldigt medveten om "Status"-

  368. -var när min brorsdotter
    började sexan och stolt sa:

  369. "Nu är jag tredje populäraste flickan
    i klassen. Jag har varit fjärde."

  370. Hon hade järnkoll
    på popularitetsgraden.

  371. Vi har ofta koll på
    var vi är nånstans i statusen.

  372. Vi har olika flockar, olika grupper,
    men läraren har tydligt en flock-

  373. -nämligen klassrummet.
    Vad ska läraren vara i klassrummet?

  374. Flockledare. Eller hur?

  375. Då är det inte "Caligula",
    som i filmen med Stig Järrel-

  376. -utan den biologiska flockledaren,
    som fanns för 15 000-20 000 år sen.

  377. Vad hade den för funktion?
    Flockledaren valdes av flocken-

  378. -för att samordna flockens arbete
    till sånt som flocken ville nå.

  379. Skulle man jaga,
    försvara sig eller ha en ceremoni-

  380. -behövde man nån som samordnade
    och såg till att alla lyckades-

  381. -och fungerade väl ihop.
    Det är väl lite lärarens roll?

  382. Läraren totalt sett har
    ju genomgått en tråkig försämring-

  383. -av sin status. Går vi tillbaka långt
    i tiden, var läraren och prästen-

  384. -två högstatuspersoner. Men lärarens
    status har successivt sjunkit.

  385. En lite rolig händelse.
    Är det nån här som är så gammal-

  386. -att ni har hört talas
    om elevens "Lilla röda"?

  387. Är det nån? Nej.

  388. Då får ni lära er nåt nytt.
    Den kom för ungefär 50 år sen.

  389. "Gud, vad han är gammal." Jag kommer
    ihåg, för min moster var lärare.

  390. Hon berättade om den. Det var en bok
    som innehöll allt vad elever behövde-

  391. -för att ta makten. Hur man skulle
    skolka, sätta dit lärare och så.

  392. Det var en travesti på Maos "Lilla
    röda", där arbetarna skulle ta över.

  393. En kamp om makten i klassrummet
    har väl alltid förekommit.

  394. Vi jobbade med
    projektet "Korridorens ledarskap".

  395. Det var att gå från klassrummet
    ut i korridoren, och hur statusen-

  396. -för läraren förändras när den
    är på skolgården eller i korridoren.

  397. Lärarens status har förändrats, men
    det som har hänt de senaste åren är-

  398. -att föräldrarna har trätt in.
    De är plötsligt köpare av tjänster.

  399. De är kunder, och kunden har alltid
    rätt. Läraren är en serviceperson-

  400. -som ska se till att Kalle får betyg-

  401. -för att komma in på sin utbildning,
    och det ska läraren fixa.

  402. Plötsligt är det föräldrarna
    som talar om för läraren...

  403. Det är olika i olika områden, men det
    är ett problem i "högstatusområden"-

  404. -i Stockholm, där föräldrar
    ställer till med jättemycket problem.

  405. När det gäller status är det viktigt
    att läraren måste upp i status.

  406. Läraren ska vara flockledare-

  407. -och elevernas föräldrar
    och så vidare ska förstå det.

  408. Kan ni köpa det?

  409. Det är alltså "status".
    Att bli nedtryckt i status-

  410. -framkallar väldigt hög stress.

  411. C står för..."certainty".

  412. Det betyder "förutsägbarhet". Vi
    vill veta, förstå, tro att vi kommer-

  413. -att klara av krav vi står inför.

  414. Evolutionärt var det: "Jag kommer
    att hitta hem, skaffa mat"-

  415. -"och hantera saker." I den ena
    vågskålen ligger de krav som jag har-

  416. -och i den andra ligger min förmåga.

  417. Ibland är det enkelt att se. "Du
    ska ha åtta lektioner på fem timmar."

  418. Vänta. Det är helt omöjligt.

  419. Men i dag är det ofta upplevda krav
    och upplevd förmåga.

  420. Om mina upplevda krav
    är tyngre än min upplevda förmåga-

  421. -upplever jag stress.

  422. Upplevelsen är ju subjektiv. Rent
    objektivt kan det se ganska lika ut.

  423. En person som upplever kraven
    som större, har högre ambitionsnivå-

  424. -tycker att man ska vara
    mer tillgänglig, göra det här också-

  425. -upplever ju kraven som tyngre
    och sin förmåga som lite sämre.

  426. Upplevs kraven som högre än förmågan,
    upplever vi stress.

  427. Här finns
    en ganska tydlig könsskillnad.

  428. Många kvinnor upplever kraven som
    högre, man tolkar direktiv lite mer-

  429. -man vill kanske vara duktigare.
    Ni kvinnor försvarar mig, eller hur?

  430. Ni har högre ambitionsnivå.

  431. Den upplevda förmågan. När man frågar
    människor som ska göra IQ-test-

  432. -vad de tror att de har i IQ,
    överskattar nästan alltid män-

  433. -sin egen intelligens.

  434. När man frågar folk som ska springa-

  435. -vad de tror att de får för sluttid,
    överskattar män sin fysiska förmåga.

  436. När det gäller den upplevda förmågan
    tycker sig män ha en högre förmåga-

  437. -och ur ett stressperspektiv
    är det inte så dumt.

  438. A står för..."autonomy".

  439. "Självständighet".

  440. Hur mycket kan jag styra mig själv
    och hur mycket styrs jag av andra?

  441. Om jag känner mig hjälplös,
    allt händer för-

  442. -att nån annan knuffar mig
    hit och dit, jag får direktiv-

  443. -från Skolverket, kommunen,
    jag ska göra beställningarna själv-

  444. -nån annan talar om vad jag ska göra,
    upplever jag högre stress än-

  445. -om man känner att man har kontroll.

  446. Det här kan man se på enkla saker
    som tandläkarskräck till exempel.

  447. Är det nån som ogillar tandläkare?
    Ja, nån.

  448. En del tandläkare ger patienter
    en strömbrytare och säger:

  449. "Så fort du vill att jag slutar,
    trycker du och strömmen bryts."

  450. Och allt som gör ont går ju på ström.

  451. Det är inte tandläkaren som bestämmer
    hur ont det ska göra, utan patienten.

  452. Tror ni
    att de trycker på knappen ofta? Nej.

  453. Man har kontroll över sin situation.

  454. Därför är det viktigt
    att ge lärare högre självständighet-

  455. -att de
    får styra sin pedagogik själva-

  456. -och inte vara så styrda utifrån.
    Styrs ni för mycket utifrån?

  457. Jag tror det.
    Det kommer väl saker hela tiden?

  458. Det kan vara små saker. Man kan...

  459. I taxin på vägen hit var det en
    lärare som berättade att hon kämpade-

  460. -för hon skulle ha en häftapparat.
    De skulle beställa allt själva-

  461. -och det tog tid. Ibland
    kan det vara små saker som är sånt-

  462. -som kan ställa till det.

  463. R står för..."relatedness".

  464. Eller "relationer".
    Vi är jätteberoende av-

  465. -att ha bra relationer med andra.

  466. Vår status var ju vår position
    i flocken. Det här är:

  467. "Får jag överhuvudtaget vara med?"

  468. Att bli utstött på ett eller
    annat sätt mår vi jättedåligt av.

  469. Att ha låg status är i sig inget
    som är kul, men att ändå vara med-

  470. -kan kännas bättre. Det kan vara en
    mobbad elev som ändå vill vara med.

  471. Det är ändå en bekräftelse på
    att den är med.

  472. Det här med att bli bortknuffad,
    avskild från flocken-

  473. -ställer till med jättemycket
    hög stress hos människan.

  474. Det här vet vi. Isoleringscell
    på fängelser, skamvrån i skolan...

  475. Är det nån här som har
    stått i skamvrån under sin uppväxt?

  476. Jag tror att nån ljuger.

  477. Man blev avskild från flocken. Man
    pratar om kränkande särbehandling-

  478. -att man blir utstött. Vi är beroende
    av att få känna att vi är med.

  479. Hur bekräftas
    att vi har bra relationer?

  480. Hur bekräftar vi att vi är med?
    Det enklaste sättet är faktiskt...

  481. ...leendet. Det är en stark signal.
    "Jag ser dig, jag bekräftar dig."

  482. Vi går tillbaka till savannen,
    där vi människor kommer från.

  483. Om jag för 20 000 år sen var ute
    och gick och såg nån jag inte kände-

  484. -känner jag stress, för jag vet inte
    om jag ska springa eller slå.

  485. Och så ler han, precis som du gör.
    Det är en signal.

  486. "Du behöver inte vara rädd.
    Jag vill dig inget ont."

  487. Ett äkta leende är en signal
    att man inte vill nåt ont.

  488. Hur ser ett äkta leende ut?
    Hur vet man att det är äkta?

  489. Var sitter ett äkta leende?
    Ögonen, precis.

  490. Här sitter muskler
    som vi inte medvetet kan påverka.

  491. Ser vi det här, sänks stressnivån.

  492. Men det äkta leendet
    har andra fördelar också.

  493. Vi mår bra själva visar det sig.
    Om vi möter människor med ett leende-

  494. -som kommer inifrån av omtanke,
    utsöndras dopamin i båda.

  495. Vi mår bra av det.

  496. Vi får mer energi har det visat sig.

  497. Om vi ler, utsöndras dopamin.
    Vi kan också kemiskt framkalla-

  498. -den här positiva känslan. Vi
    kan ta en drog som ger oss detsamma-

  499. -som när vi möter människor
    på ett trevligt sätt.

  500. Vilken drog ska man ta för
    att få fram den här trevliga känslan?

  501. Är ni bra på droger?

  502. -Nåt tips?
    -Kärlek.

  503. Vad sa du? Bra! Amfetamin.

  504. Ibland är det ingen som kan,
    ibland kan alla. Ja, amfetamin.

  505. "Ska jag gå runt och le mot folk?
    Nej, jag kör amfetamin i stället."

  506. Men det är olagligt, kostar
    mycket pengar, men det är också så-

  507. -att första gången
    får jag ett jättepåslag-

  508. -men fortsätter jag behöver jag mer.

  509. Dopaminreceptorerna blir mindre
    mottagliga av den kemiska varianten.

  510. Om man kör kärlek, omtanke, leenden
    och så vidare, blir de mer alerta.

  511. Ju mer man möter människor positivt,
    desto mer påslag får man.

  512. Man får mer energi. Vi jobbade
    med butiker, och en butikschef sa:

  513. "Jag ska testa."
    Hon satt fyra timmar i kassan.

  514. Hon jobbade fort
    och var som vanligt trött.

  515. Hon sa att hon skulle prova det här
    med leende. Hon log och skrattade-

  516. -mot alla som kom. Efter fyra timmar
    var hon hög. Hon ville inte gå.

  517. När man möter människor på det
    här sättet, får man en positiv kick.

  518. Man skapar mer hjälpsamhet.
    Man gjorde ett experiment.

  519. Man hade en glasskiosk
    med en lucka här och en lucka här.

  520. Här langade man bara ut glass-

  521. -och här var det glass
    med ett jättestort leende.

  522. Man filmade det här, och så kom
    en skådespelare, en gammal dam.

  523. Hon tappar handväskan framför
    en person som just har fått en glass-

  524. -eller en glass med ett stort leende.

  525. Man ville se om det var nån skillnad
    i hjälpsamhet. Tror ni det?

  526. Det var 5-6 gånger vanligare att hon
    fick hjälp av en person med glass.

  527. Det här ger en positiv spiral.

  528. Man vad ska man göra
    om man vaknar och känner...

  529. Ni vet pessimistkonsulten från Piteå.
    Ronny Eriksson.

  530. "Man går ut i badrummet,
    ser sig i spegeln"-

  531. -"och så var den dagen förstörd."

  532. Vad ska man göra en sån dag?

  533. Då kan man skaffa en dimmer.

  534. Så att man inte ser sig själv. Ja.

  535. Nej, "Fake it until you make it".

  536. Ta på dig det bästa leendet. Vad
    händer om man tar på sig ett leende-

  537. -och går ut?

  538. Man får leenden tillbaka
    och då börjar man le.

  539. Men om jag tvingar upp munnen...

  540. ...i nåt slags leende,
    man ser ut som Jokern i "Batman"-

  541. -skickas signaler till hjärnan.
    Den medvetna delen-

  542. -skickar ner signaler och säger "le",
    för det har du hört på en kurs.

  543. "Då ler jag väl då." Då skickas
    signaler härifrån till känslohjärnan-

  544. -som säger: "Vi är glada här nere."

  545. "Vad?", säger känslohjärnan. "Det
    är nog nån annan del av hjärnan"-

  546. -"som har sagt det.
    Vi är glada här nere."

  547. "Jag får aldrig nån information,
    men då är det väl nåt kul."

  548. Det blir en loop
    som gör att man ler på riktigt.

  549. Man lät folk titta på en film.

  550. Halva salongen tittade bara, de andra
    tittade med upptejpade mungipor.

  551. Och de som var upptejpade
    skrattade tidigare under filmen-

  552. -och de hade sett en roligare film
    visade det sig.

  553. Kan ni få en omgivning...
    Kan ni le mot varann i skolan-

  554. -le mot eleverna, le mot alla...
    En och annan kommer att se sur ut-

  555. -men många kommer nog att le.

  556. Det finns mycket "added value".

  557. Det finns många saker.
    Man lever till exempel längre.

  558. Man gjorde ett experiment. Man tog
    hundratals bilder av idrottsstjärnor-

  559. -såna som grabbar samlade på förr.

  560. Det var 50 år tillbaka i tiden,
    så alla var döda.

  561. Det var officiella porträtt av män.

  562. Man fick sortera dem i tre högar.
    "Log inte". Det var stenhårda killar.

  563. "Log, men det ser påklistrat ut,
    eller "Log ett äkta leende".

  564. Sen tittade man på
    hur länge de hade levt.

  565. Stenansiktena
    hade levt i knappt 72 år.

  566. "Log påklistrat" i 75 år.

  567. "Log ett äkta leende" nästan 80 år.

  568. Kan man tänka de tankarna
    som leder till det här leendet-

  569. -vinner man faktiskt väldigt mycket.

  570. Den sista heter...

  571. ..."fairness".

  572. "Rättvisa".

  573. Vad är rättvisa? Ja...det är ju
    en subjektiv bedömning-

  574. -men man vet
    att samhällen som präglas-

  575. -av väldigt stora skillnader,
    ofta har högre psykosocial ohälsa.

  576. Forskare tycker om
    att jämföra finansdistrikten i Tokyo-

  577. -och Hadzafolket i Tanzania, som är
    ett folk som lever som man har gjort-

  578. -i 15 000-20 000 år.

  579. Hadzafolket lever tufft och farligt,
    som livet kan vara där.

  580. Men tittar man på depression,
    vet de inte vad man pratar om.

  581. Men i Tokyo, med de enorma
    skillnaderna, är det mycket större.

  582. Det är inte bara de
    som har det sämst som mår dåligt-

  583. -utan även de
    som har det bra kan bli stressade.

  584. Om vi tar... Vad heter du?

  585. Säg ett namn bara. Jessica.

  586. Ni som har anmält er till seminariet
    har lagt lappar som jag har här.

  587. Mittlärande har skänkt
    två resecheckar på 10 000 kronor var-

  588. -som jag ska lotta ut.

  589. Ni är ett hundratal personer här,
    och så blanda, blanda, blanda.

  590. Och så drar jag upp och tittar.
    Jessica!

  591. Ni sitter med datortomografi på
    hjärnan, så jag vet vad som händer.

  592. Jättedopaminpåslag.

  593. "Ja! 10 000 i resecheck."
    Ni andra lite...

  594. "Men det var ju en ganska liten
    chans." Det finns en check kvar.

  595. Jag stoppar ner lappen och blandar.

  596. Den andra resechecken
    går till...Jessica!

  597. Nu blev hon rädd,
    för det här är orättvist.

  598. Hela flocken: "Det är nåt fuffens."
    Hon får stresspåslag.

  599. Det här med att det är orättvist
    ligger djupt rotat i oss.

  600. Man har frågat amerikaner
    som lever väldigt nära varann...

  601. "Nu får du välja.
    Antingen får du 5 000 dollar-

  602. -eller också får du 10 000 dollar,
    men då får dina grannar 100 000"-

  603. -"och du får aldrig nånsin säga
    att det var du som gjorde det."

  604. De kommer att ha 100 000 dollar
    och du 10 000-

  605. -eller så får du bara 5 000 dollar.
    Vad väljer du?"

  606. De flesta väljer 5 000 dollar,
    för det vore så orättvist-

  607. -att alla kunde göra nånting som de
    hade gjort, men inte fick "cred" för.

  608. Lever ni i en rättvis värld
    som lärare?

  609. Det har kommit upp mycket
    om löner och så vidare.

  610. Då kommer man med "förstelärare",
    särskilt skickliga lärare.

  611. Intentionen var bra, men
    har det ökat känslan av orättvisa?

  612. Vad säger ni? Ja, jag har förstått
    att det ofta ställer till det.

  613. Vem fick och varför?
    Vad är en särskilt skicklig lärare?

  614. Det här med rättvisa är ju inget...

  615. "Det är väl socialdemokratiskt
    och svenskt?" Nej, det är gammalt.

  616. Jag tycker att det är oerhört viktigt
    att lärarnas hjärnor-

  617. -hålls långt i från det här hotläget.
    I trygghetsläget föds kreativitet-

  618. -och bra undervisning och pedagogik.
    Det är alltså "status".

  619. Höj lärarens status, se till att det
    är rimliga krav och förväntningar-

  620. -det vill säga den här balansen.
    I dag tillkommer arbetsuppgifter.

  621. Det är kanske inte så stort
    att man måste fylla i en beställning-

  622. -men sammantaget, när de upplevda
    kraven är för stora, blir det stress.

  623. Större självständighet.
    Skolverket är experter på-

  624. -att komma med nya direktiv.

  625. Hela tiden ändras väl saker?
    Ge läraren självständighet.

  626. Bra relationer. Lärarlagen är
    kanske räddningen ibland, hoppas jag.

  627. Och rättvisan
    kan vara löner och annat.

  628. Ni har ju elever. Vi har inte
    pratat ett dugg om elevernas hjärnor.

  629. Nyligen kom det fram
    att 190 000 unga människor-

  630. -går på nåt slags psykofarmaka och,
    eller, har sökt vård för stress.

  631. Unga människor i dag
    mår väldigt dåligt.

  632. Att de är stressade
    påverkar ju också i klassrummet.

  633. Vi vet att hög stress påverkar oss på
    ett sätt vi inte har vetat tidigare-

  634. -nämligen genom lukten
    och genom huden.

  635. "Vad? Är det så?" Ja, om jag
    är i en stresshaltig miljö-

  636. -tar jag in det genom näsan och
    huden, och känner mig stressad själv.

  637. Det är ett urgammalt sätt att tala om
    för flocken att det är nåt farligt.

  638. Ett språk som säger: "Där borta såg
    jag ett lejon. Vi tar den stigen."

  639. Ett sånt språk
    har vi haft i 70 000-80 000 år.

  640. Att utsöndra kortisolhaltigt svett
    har varit en signal-

  641. -så stressen i klassrummet blir nåt
    som påverkar oss på olika sätt.

  642. Med de orden hoppas jag
    att ni har fått nya insikter-

  643. -om det oerhört viktiga i att
    ge lärare de bästa förutsättningarna.

  644. Jag har fyra barn och en vision att
    genom att sprida kunskap om hjärnan-

  645. -ska samhället bli lite bättre
    för mina barn att växa upp i. Tack.

  646. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykosocial hälsa kostar ¿ både för den som råkar ut för det, och för samhället. Hur kan du ta hand om din hjärna så att den inte blir för stressad och i förlängningen utbränd? Thord Nossborn berättar på ett humoristiskt och intresseväckande sätt om hur hjärnan fungerar. Vad händer vid oro och stress och när vi tillbringar för mycket tid på sociala medier? Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Oro, Psykiatri, Psykisk hälsa, Stress, Stressjukdomar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Mitt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Specialpedagogiskt perspektiv

Det pratas mycket om en likvärdig skola, men vad innebär det i praktiken? Och hur ger man barnen stöd, strategier och verktyg så att de kan klara skolan? Wern Palmius från Specialpedagogiska skolmyndigheten ger en rad konkreta tips på hur man fokuserar på stöd och det som är likvärdigt. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Barn lär sig av att lyckas

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

ABC för 1-2-3

Hur jobbar du digitalt med små barn, och går det ens? Förskolechefen Mikaela Sveijer berättar om hur du kan utmana dig själv i förskolan med att jobba digitalt, hur du kan gå till väga rent praktiskt med digitala lärmiljöer samt hur digitalt lärande kan bli ett steg in i läs- och skrivutveckling. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Från funktionsvariation till funktionsmöjlighet

Många med adhd eller andra funktionsvariationer har svårt att hantera sina studier. Här ger Isabella Södergren tips på hur appar som kan förenkla allt från planering till tidsuppfattning kan bli hjälpmedel för inlärning. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Att skapa en skola för alla

Hur skapar du en skola för alla elever, och hur gör du relationer till ett pedagogiskt verktyg? Här berättar Elinor Kennerö Tonner om hur du NPF-säkrar en skola och vad det egentligen innebär. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?

Psykosocial hälsa kostar ¿ både för den som råkar ut för det, och för samhället. Hur kan du ta hand om din hjärna så att den inte blir för stressad och i förlängningen utbränd? Thord Nossborn berättar på ett humoristiskt och intresseväckande sätt om hur hjärnan fungerar. Vad händer vid oro och stress och när vi tillbringar för mycket tid på sociala medier? Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Språkligt sårbara elever

Språket är det främsta redskapet för lärande, men hur ser du till att även språkligt sårbara elever kan tillgodogöra sig kunskap i skolan? Julia Andersson ger tips på vad du kan göra för elever som är språkligt sårbara i skolan. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Sexualkunskap

Första gången

Frågan om varför man får orgasm besvaras i ett vetenskapsreportage. Amal drömmer om att bli läkare och praoar på ett äldreboende. Hon tycker inte att hon har tid att vara kär för hon måste plugga. Amelie förklarar skillnaden mellan nätvänner och verkliga vänner. Programmet innehåller en tecknad sexscen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Drogprevention på måfå

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Fråga oss