Titta

UR Samtiden - Mitt lärande

UR Samtiden - Mitt lärande

Om UR Samtiden - Mitt lärande

Föreläsningar från Mitt lärande 2018. Årets teman var demokrati, digitalisering och NPF. Inspelat på Södra Berget i Sundsvall den 20-21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Mitt lärande : Från funktionsvariation till funktionsmöjlighetDela
  1. Man lär sig mer
    om man upprepar saker över tid.

  2. När man får in saker i långtidsminnet
    bildas kopplingar mellan synapser.

  3. Det är ni lärare som kommer att
    se till att vi får en bra framtid-

  4. -genom att ni jobbar
    med alla barn som går i skolan.

  5. Jag påbörjade en musikutbildning. Jag
    läste matte, språk och programmering-

  6. -och till sist kom jag in på området
    teknisk psykologi.

  7. Vi studerar mycket data som
    hjärnforskning, kognitionsforskning-

  8. -och en massa andra områden tar fram,
    och gör modeller över det.

  9. I samband med det kände jag att man
    borde kunna använda smart teknologi-

  10. -för att stötta personer
    som har autism eller adhd-

  11. -och andra problem som gör
    att man har lite svårare att fungera.

  12. Min handledare tyckte
    att jag skulle göra ett eget projekt.

  13. Det gör jag nu. Det gör jag
    i samarbete med Smart studying.

  14. Ett program som föddes på Karolinska.

  15. Det är en plattform
    för studenter med adhd.

  16. Där får de coachning, hjälp och stöd
    för hitta bra strategier.

  17. Jag jobbar också som mentor för några
    studenter på Stockholms universitet.

  18. Dem stöttar jag personligen
    för att få ordning på studierna.

  19. Dagens tema...

  20. "Funktionsvariation" låter trevligare
    än "funktionsnedsättning".

  21. Jag tänkte börja med ett litet quiz.

  22. Om man tycker att nåt är sant
    räcker man upp handen.

  23. Är nåt falskt gör man inte det.

  24. Och om man tycker att det är både
    och, kan man räcka upp båda händerna.

  25. Ja. Vi börjar med första...
    "Barn med autism är ofta savanter."

  26. Alltså, man har superbegåvningar
    inom begränsade och små områden-

  27. -och man har ofta stora problem
    inom andra.

  28. Precis, det är faktiskt både och.

  29. Ungefär 10 % har den här begåvningen.
    Det är en ganska liten del.

  30. Man säger gärna även: "Folk med adhd
    blir ofta väldigt bra entreprenörer."

  31. Det är både och. Forskning visar
    att man kan bli en bra entreprenör-

  32. -om man har hittat bra strategier
    för att hantera sin diagnos.

  33. Därför är det viktigt
    att barn får koll på det här.

  34. Jag har mitt största fokus på autism-

  35. -men det är för att adhd och många
    andra saker kommer in i autism.

  36. De finns ofta som samdiagnoser,
    d.v.s. man har flera olika diagnoser.

  37. Första gången termen användes var
    1908 i Spanien.

  38. Patienter som var väldigt tillbaka-
    dragna tänkte man hade schizofreni.

  39. 1943 beskrev Leo Kanner
    autistiska barn.

  40. Han hade hittat tillbakadragna barn
    som inte pratade.

  41. Samtidigt studerade Hans Asperger
    barn som hade problem-

  42. -men som hade ett språk.

  43. Hans forskning var inte jättetrevlig.
    Den skedde under andra världskriget.

  44. Efter kriget trodde man att problemen
    berodde på känslokalla mödrar-

  45. -och dålig uppfostran.
    Man använde en psykoanalytisk grund.

  46. Men några forskare fick själva barn
    med autism.

  47. De märkte: "Min fru är inte en dålig
    mamma, så det här kan inte stämma."

  48. 1977 gjorde man ett genombrott. Man
    såg att det fanns genetiska faktorer.

  49. Man insåg också
    att de personer som har autism-

  50. -har en annan utvecklingskurva
    i hjärnan.

  51. Dagens forskning är tvärvetenskaplig.

  52. Det är neurovetenskap
    och beteendeforskning-

  53. -och biologer forskar
    på gener och celler.

  54. Man forskar också på kognition.
    Man delar numera data med varandra.

  55. Forskare försöker samarbeta i stället
    för att konkurrera med varandra.

  56. Man kan googla och titta på dataset.

  57. Vi har också fått en annan möjlighet,
    och det är en ny teknologi för fMRI.

  58. Man kan studera vad som händer
    i hjärnan när man gör saker.

  59. Man ser olika processer.
    Jag tar bara lite av det här.

  60. Om man är intresserad av att veta mer
    är det bara att mejla mig-

  61. -för då kan man få mer tips
    på sånt som kan vara kul att läsa.

  62. Man har till exempel sett-

  63. -att man har färre purkinjeneuroner.

  64. Det är en stor typ av neuron
    som integrerar input i hjärnan.

  65. Det som gör att vi fungerar är
    att vi ser, hör och känner.

  66. Det processas, och vi kommer fram
    till hur vi ska hantera situationer.

  67. Barn har ett ökat antal neuroner
    i limbiska strukturer.

  68. Det är ett begrepp
    som man håller på att diskutera.

  69. Vetenskapsmän håller på att diskutera
    vad man ska kalla de här systemen.

  70. Det är en debatt som pågår. Vuxna har
    ett minskat antal neuroner här.

  71. Vad gör en neuron i hjärnan?

  72. Har ni nåt bra svar?
    Det är en cell som skickar signaler.

  73. Har man färre... Om det ser olika ut
    kanske man inte fungerar likadant-

  74. -som dem som har ett normalantal.
    Sen har vi hjärnans tillväxt.

  75. Fram till fem års ålder växer hjärnan
    mycket fortare hos barn med autism.

  76. Man har en större hjärnvolym.
    När man hör det kanske det låter bra.

  77. Mycket hjärna borde innebära mycket
    kraft, men problemet är i stället...

  78. Om du har samma ström genom en lång
    ledning som genom en kort ledning-

  79. -blir det långsammare i den långa.

  80. Så det innebär antagligen att man får
    svårare att processa information.

  81. Efter fem års ålder sker
    tillväxtkurvan mycket långsammare-

  82. -jämfört med kontrollgrupper.

  83. Det här var det som jag nämnde förut.

  84. Autism kommer sällan
    som en ensamdiagnos. Det kan hända.

  85. Alla de här sakerna kan ju komma
    ensamma också-

  86. -men oftast har man autism kombinerat
    med OCD, adhd, epilepsi och annat.

  87. Det gör
    att det ofta blir väldigt komplext.

  88. Det är sällan en person med autism
    är precis likadan som en annan.

  89. Det går inte att säga: "Om vi har
    autistiska barn gör vi så här."

  90. Det skulle vara drömmen
    att det fanns en universallösning.

  91. Adhd är vanligt förekommande
    vid autism-

  92. -men det är ganska vanligt
    att ha adhd utan att ha autism.

  93. Det är en aktivitets-
    och uppmärksamhetsstörning.

  94. Det finns miljöfaktorer som kan göra
    att man får adhd, som föroreningar-

  95. -men det verkar främst vara
    genetiskt.

  96. Man är uppe i 40 olika gener som kan
    orsaka adhd, oftast i mindre grupper-

  97. -men man vet inte exakt
    hur det uppstår.

  98. Diagnoserna ökar också i dag.

  99. Man kan fundera lite på
    om det är lättare att få en diagnos.

  100. En del föräldrar vill gärna ha
    en diagnos för att få hjälp i skolan.

  101. Kriterier diskuteras
    ganska mycket just nu.

  102. Vad krävs
    för att man ska uppfylla kraven?

  103. Vid diagnoser är det
    en grundlig utredning-

  104. -så jag brukar tänka
    att de flesta fall nog är välutredda.

  105. Sen kan det vara fall där man kanske
    kan använda strategier i stället.

  106. Men om man har fått adhd
    så brukar medicinering hjälpa en del.

  107. Här har vi hjärnor.

  108. Hjärnans neuroner bildar nätverk.

  109. Det är väldigt populär forskning nu,
    för det ligger till grund för AI.

  110. De här nätverken
    processar information.

  111. Hos personer med neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar-

  112. -ser hjärnans aktivitet
    annorlunda ut-

  113. -när man gör samma sak
    som kontrollgrupper.

  114. Det är som att ha
    ett annat operativsystem.

  115. Eftersom det är biologiskt
    kan man inte bli frisk från det-

  116. -utan det är nåt man har hela livet,
    som det ser ut.

  117. Det kan ge olika svårigheter. En stor
    nyckel vid autism är kommunikationen.

  118. Den påverkas mycket. Beteende, social
    interaktion och självmedvetenhet...

  119. Självmedvetenheten
    tänker man kanske inte på-

  120. -men det kan orsaka problem att man
    inte förstår hur man påverkar andra.

  121. Alla de här påverkar det
    som vi kallar exekutiva funktioner.

  122. Det är ett populärt begrepp i dag.
    De styrs från frontalloben.

  123. Vid adhd och autism har man en ganska
    låg aktivitet i frontalloben.

  124. Idén med adhd-medicinering är att man
    äter saker som ökar den aktiviteten-

  125. -så att man ska få en funktion
    som liknar alla andras.

  126. Exekutiva funktioner samordnar
    information-

  127. -vilket gör
    att vi kan styra våra beteenden-

  128. -och tänka ut vad vi ska göra.

  129. I dag har väl nästan alla en sån här,
    eller hur? En telefon.

  130. Det finns många bra appar-

  131. -som man kan använda vid de här
    diagnoserna. Kör ni appar i skolan?

  132. Har ni nåt bra app-tips?

  133. Det är väl lite det
    som man kollar på nu.

  134. Ofta medicinerar man adhd-

  135. -men i 20-50 % av fallen räcker inte
    det för att få en fungerande vardag.

  136. Medicinering förbättrar
    olika mindre aspekter.

  137. Man kan fokusera bättre, men det kan
    fortfarande vara kaos runtomkring.

  138. En av de svåra sakerna är att man
    måste få en fungerande helhetsmiljö.

  139. Det är inte bara i skolan, utan även
    hemma och på alla andra ställen.

  140. Ofta när man får universitets-
    studenter... Det brukar hända mig.

  141. De som är nya på universitetet
    tror ofta att de inte klarar det-

  142. -men problemet är att de har svårt
    att hantera självständiga studier-

  143. -och livet. Det är vanligt
    med studenter som är jätteambitiösa-

  144. -och när du börjar titta, så är det:
    "Jag börjar kl. 8 och slutar kl. 23."

  145. Det är kanske ingen bra balans.

  146. Då finns det olika metoder.

  147. På SU träffar man en mentor
    en till två gånger i veckan.

  148. Det är inte så höga krav på mentorer.

  149. Man ska ha gått på universitetet. Man
    behöver inte ha en viss utbildning.

  150. Smart studying är
    mer psykologibaserad.

  151. Den började också
    som ett ex-jobb, tror jag.

  152. Där kombinerar man kbt, som har visat
    sig hjälpa mycket, med olika appar-

  153. -för att hitta strukturen
    på sin vardag.

  154. En del forskning visar
    att om man får bra strategier-

  155. -då har man mycket bättre möjligheter
    att lyckas i arbetslivet och så.

  156. Det är ganska många
    med neuropsykiatriska diagnoser-

  157. -som inte kommer in i arbetslivet.

  158. Där tror jag att det inte räcker
    att medicinera en student-

  159. -utan man måste tänka
    på allt runtomkring.

  160. Om man har problem med kommunikation
    kan det bli stora problem i skolan.

  161. Vid ASD är det vanligt att en elev
    har ett jättevälutvecklat språk.

  162. De har en förmåga att lyssna
    och läsa saker, och sen upprepa det.

  163. Det är lurigt, för man tänker
    att man förstår vad de menar-

  164. -men de har bara kört ett manus.

  165. Vissa saknar språk, eller vet inte
    hur man ska uttrycka sig.

  166. Om man har uppmärksamhetsproblem-

  167. -kanske man inte lyssnar
    tills läraren har pratat klart-

  168. -och då missar man vad man ska göra.

  169. Man hängde kanske med
    på den första delen av instruktionen.

  170. Det är ganska vanligt hos yngre barn
    att man ser utbrott.

  171. Det beror ofta på att de inte vet
    hur de ska kommunicera vad de känner.

  172. Där finns det en hel del olika saker.

  173. Text to speech kan användas av
    studenter som har lättare att skriva.

  174. Talsyntes kan vara bra
    om man har lättare att prata.

  175. Social Stories. Man kan köpa
    ett koncept, men det behövs inte-

  176. -utan man kan hitta på historier med
    studenten. Det kan vara enkla saker.

  177. "Om lunchtiden ändras för att det
    hände nånting, vad kan jag göra då?"

  178. Man går igenom en tänkbar situation
    och olika lösningar.

  179. "Om jag tycker att det är jobbigt
    kan jag säga till läraren."

  180. Man kanske kan prata med en kompis
    som man har mer förtroende för.

  181. Man kan använda olika inspelnings-
    appar och spela in sina lektioner.

  182. En heter Wrappup, och den levererar
    också det som har sagts i text.

  183. Det kan vara bra om man har svårt
    att lyssna på lektionen-

  184. -för då kan man lyssna sen.
    Nu hoppade jag alldeles för långt.

  185. Det finns olika appar för tecken-
    kommunikation. Man använder symboler.

  186. Man kan göra sitt schema med symboler
    för att komma ihåg vad man ska göra-

  187. -för ofta kan man ha svårt
    att visualisera saker. Bilder är bra.

  188. Det finns en annan kul gratisapp
    som heter Autism 5-point scale.

  189. Där kan man kommunicera
    känslotillstånd.

  190. Man kan rita arga och glada gubbar.

  191. Ibland är det lättare att visa det
    visuellt än att säga det-

  192. -för det är inte alla
    som kommer att förstå.

  193. De kan känna sig jättefrustrerade
    och kanske slå till kompisen.

  194. Legimus är jättebra. Där kan man få
    de flesta böcker inlästa.

  195. Om nån har jobbigt
    med stora textmängder...

  196. Det här gäller lite äldre,
    för läsning är viktigt att öva på.

  197. Det är bra när man pluggar att lyssna
    på boken och följa med i texten.

  198. Som såna böcker man hade som barn,
    där man lyssnade och vände blad.

  199. En annan superbra grej är
    att använda en kalender.

  200. Nästan varje telefon har
    en egen variant.

  201. De flesta har bra funktioner,
    så att man kan dela sin kalender.

  202. Man kan dela skolkalender
    med sin lärare.

  203. Då ser man schemaändringar
    och om man ska göra nåt annat.

  204. Man får översikt.

  205. En sak som ofta skapar stor osäkerhet
    är förändringar.

  206. Om man har autism vill man gärna
    kunna förutse vad som ska hända.

  207. När det inte går som man har tänkt
    kan det bli stora krockar i hjärnan.

  208. Så en kalender är jättebra.

  209. Ett tips är att ha en rutinkalender,
    så att man lägger sig vid samma tid-

  210. -och man sätter larmet
    för att äta frukost.

  211. Man kanske behöver larm för att sluta
    göra sånt som man tycker är kul.

  212. Ibland kan det vara så kul att man
    glömmer att äta. Det är inte bra.

  213. Det kan vara en papperskalender.
    Det får man bestämma själv.

  214. I en kalender kan man lägga in allt
    som man ska komma ihåg.

  215. Då är det mindre sannolikt att man
    glömmer en läxa eller ett möte.

  216. Det är bra att planera dagen innan
    vad man ska göra i morgon.

  217. Det här är ett produktivitetsknep.

  218. Om man planerar nåt dagen innan
    har man bilden att man ska göra det.

  219. "Jag ska ha matteprov."
    Det blir lite lättare, helt enkelt.

  220. Ett annat problem är tidsuppfattning.

  221. Ofta har man inte en känsla för tid
    över huvud taget.

  222. Det kan vara viktigt att ha ett
    tydligt schema, gärna i visuell form-

  223. -så att man vet när saker börjar.

  224. Under en lektion kan det vara smart
    att visualisera sin tid.

  225. Man kan ha en vanlig timer.

  226. Habiliteringscentrum har en klocka
    där man ser skivan bli mindre.

  227. Det finns också många gratisappar
    för sånt.

  228. Sen är det bra att förbereda personen
    innan man växlar aktivitet.

  229. Är man äldre kan man sätta
    sitt eget larm. Det är nyttigt.

  230. Man kan ha sitt larm där det står
    att det är fem minuter kvar.

  231. Är man yngre
    kan en vuxen säga till en-

  232. -men det är bra
    att börja ta mer ansvar stegvis.

  233. En bra... Jag kallar den superappen.

  234. Det är en väldigt bra metod som togs
    fram av en italienare, tror jag.

  235. Den heter Pomodoro, "tomat".
    Han hade en tomatklocka.

  236. Hans koncept var: man kan inte
    koncentrera sig jättelänge.

  237. Är det nån som har koll på hur länge
    normalfungerande kan koncentrera sig?

  238. Det normala är 25 minuter, och om man
    är jättefokuserad upp till 40.

  239. Hans idé var att när man jobbar
    sätter man timern på 25 minuter-

  240. -och sen tar man några minuters paus.

  241. Om man har adhd
    kan man experimentera.

  242. Ofta känns det som "åh nej,
    nu ska jag räkna matte i en timme!"

  243. Man räknar i tio minuter, och sen
    springer man ett varv runt skolan-

  244. -eller gör nån grej. Ofta kan man
    förlänga de tio minuterna sen.

  245. Det kan bli femton,
    sen tjugo, och sen tjugofem.

  246. Då har man kommit mycket längre
    i att hålla fokus.

  247. En annan grej som också har
    med inlärningsteori att göra är-

  248. -att när man fokuserar använder man
    arbetsminnet. Det är begränsat.

  249. Men när vi slappnar av bearbetar
    hjärnan det som vi fokuserade på.

  250. Inlärning sker när man är passiv.

  251. Ibland kan man försöka lösa
    ett problem under jättelång tid.

  252. Har man läst matte
    känner man nog igen det.

  253. När man är ute på promenad kommer
    lösningen som en aha-upplevelse.

  254. Då har hjärnan,
    när man inte aktivt tänkte på det-

  255. -lagt pusselbitarna på plats.

  256. Det är viktigt att ta små pauser.
    Det är också viktigt att vara tydlig.

  257. Säg att det är en LITEN paus.

  258. Man får inte jobba i tio minuter
    och gå ut och leka i femton.

  259. Ibland försöker elever testa.
    "Det här funkar. Jag vill ha paus."

  260. Så att...

  261. Det kan vara jättebra
    att bryta ner stora mål i små saker.

  262. Det kan även vara uppgifter
    som man bryter ner i mindre delar.

  263. Eftersom man kan ha svårt
    att visualisera vad man ska göra-

  264. -kan det vara bra att man får som ett
    recept. Först det här, sen det här.

  265. Då blir det lättare att komma i mål.
    När man är klar kan man bocka av det-

  266. -och då känner man:
    "Wow! Jag fixade det!"

  267. Det finns bra appar
    för checklistor online.

  268. Papper funkar också jättebra.

  269. Checklistor är bra för större saker.
    Om man har en uppsats på gymnasiet-

  270. -kan det vara bra att få hjälp
    att bryta ner det i små bitar-

  271. -så att man kommer till slutet.

  272. Visualisera...
    Jag gjorde det här med en elev.

  273. Reflektivt lärande.
    Man reflekterar över vad man lär sig-

  274. -och kopplar ihop det
    med sina upplevelser.

  275. Den här personen hade inte haft
    självreflektion alls.

  276. "Hur sjutton gör jag det här?"

  277. Då sa jag "Nu får du..."
    Vi hittade en kurs och bröt ner det.

  278. Vi gjorde en steglista med vad man
    ska göra. Det har faktiskt fungerat.

  279. Den hade bra frågor om vad man kan
    fråga sig själv när man reflekterar.

  280. Jag insåg
    att det kan vara ganska svårt.

  281. Om man inte kan reflektera över sig
    själv, blir uppgiften väldigt svår.

  282. Men för många andra är det självklart
    att reflektera över vad man gör.

  283. En annan jättebra grej är
    så kallade flashcards.

  284. De heter "begreppskort" på svenska.

  285. Dels kan man använda appar.
    Då får man "spaced repetition".

  286. Den slumpar ut saker,
    så att den ser att man lär sig.

  287. Man lär sig mer om man upprepar saker
    över en längre tid.

  288. När man får in saker i långtidsminnet
    bildas kopplingar mellan synapser.

  289. Det upptäckte man
    med hjälp av havssniglar.

  290. Ofta när man forskar i neurovetenskap
    tittar man på ganska primitiva djur.

  291. Man såg
    att det är så man bygger upp minnen.

  292. För många elever är det bättre
    om de får repetera saker mycket.

  293. Speciellt om man har adhd är det bra
    att repetera, för man tränar minnet.

  294. Gammaldags saker, att lära sig dikter
    utantill och så...

  295. Man kan tycka att det är passé, men
    det är nyttigt. Man tränar minnet.

  296. Och...

  297. Det finns ett spel som heter
    Dual N-Back. Det finns gratis.

  298. Testa det. Det är jättesvårt.

  299. Det finns vetenskapligt stöd för att
    det funkar. Man tränar arbetsminnet.

  300. Det är inte ett spel som barn fastnar
    i, för det är inte jätteroligt.

  301. Man ska komma ihåg positioner
    samtidigt som det kommer ljud.

  302. Man måste hålla koll på vad
    som händer. Det är ganska klurigt.

  303. Sen hittade jag också en bra app
    som man kanske jobbar mer med hemma-

  304. -men det finns en liten sektion
    om skolan. Den heter Life Coach.

  305. Den innehåller enkla kbt-knep för att
    komma upp ur sängen på morgonen-

  306. -inte glömma saker, sitta stilla...

  307. Grundläggande grejer
    för att klara skola och jobb.

  308. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från funktionsvariation till funktionsmöjlighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många med adhd eller andra funktionsvariationer har svårt att hantera sina studier. Här ger Isabella Södergren tips på hur appar som kan förenkla allt från planering till tidsuppfattning kan bli hjälpmedel för inlärning. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Adhd, Barn med funktionsnedsättning, Datorstödd undervisning, Elever med särskilda behov, Specialundervisning, Tillämpningsprogram, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Mitt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Specialpedagogiskt perspektiv

Det pratas mycket om en likvärdig skola, men vad innebär det i praktiken? Och hur ger man barnen stöd, strategier och verktyg så att de kan klara skolan? Wern Palmius från Specialpedagogiska skolmyndigheten ger en rad konkreta tips på hur man fokuserar på stöd och det som är likvärdigt. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Barn lär sig av att lyckas

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

ABC för 1-2-3

Hur jobbar du digitalt med små barn, och går det ens? Förskolechefen Mikaela Sveijer berättar om hur du kan utmana dig själv i förskolan med att jobba digitalt, hur du kan gå till väga rent praktiskt med digitala lärmiljöer samt hur digitalt lärande kan bli ett steg in i läs- och skrivutveckling. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Från funktionsvariation till funktionsmöjlighet

Många med adhd eller andra funktionsvariationer har svårt att hantera sina studier. Här ger Isabella Södergren tips på hur appar som kan förenkla allt från planering till tidsuppfattning kan bli hjälpmedel för inlärning. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Att skapa en skola för alla

Hur skapar du en skola för alla elever, och hur gör du relationer till ett pedagogiskt verktyg? Här berättar Elinor Kennerö Tonner om hur du NPF-säkrar en skola och vad det egentligen innebär. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?

Psykosocial hälsa kostar ¿ både för den som råkar ut för det, och för samhället. Hur kan du ta hand om din hjärna så att den inte blir för stressad och i förlängningen utbränd? Thord Nossborn berättar på ett humoristiskt och intresseväckande sätt om hur hjärnan fungerar. Vad händer vid oro och stress och när vi tillbringar för mycket tid på sociala medier? Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Språkligt sårbara elever

Språket är det främsta redskapet för lärande, men hur ser du till att även språkligt sårbara elever kan tillgodogöra sig kunskap i skolan? Julia Andersson ger tips på vad du kan göra för elever som är språkligt sårbara i skolan. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Fråga oss