Titta

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Om UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Skiljer sig urfolksjournalistik från det västerländska berättandet och i så fall hur? Måste man vara same för att kunna skildra det samiska? Och hur påverkas människor och samhälle av det som syns och hörs i våra medier? Under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 samlades representanter från media som alla har skildrat samer i tv, radio eller press för att besvara frågan om det alls är möjligt att berätta rätt om samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Till första programmet

UR Samtiden - Berätta rätt om samer : Samiskt berättande och modern journalistikDela
  1. Det är provocerande när nån
    gör ett reportage, men inte kan-

  2. -uttala namnet på personen
    eller platsen de är på.

  3. Goddag till er alla.

  4. Såna här träffar är väldigt viktiga,
    men jag hade önskat en större publik–

  5. –men det är svårt när det händer
    så mycket intressant i Östersund.

  6. Gott folk, tack för inbjudan.

  7. Det känns bra att komma hit och
    tala om mitt hjärtebarn: journalistiken.

  8. Kan samiska berättelser och nyheter
    omsättas till modern journalistik?

  9. Och det kan de naturligtvis.
    Först av allt vill jag säga att...

  10. Samiska journalister åker ut i världen
    för att rapportera, och de gör-

  11. -ett strålande jobb när
    det gäller undersökande journalistik.

  12. För inte så länge sen fick
    samiska journalister ett journalistpris-

  13. -för sin banbrytande rapportering
    om Dakota Access Pipeline.

  14. Det var journalister från NRK Sápmi.
    Och Kenneth Hætta har gjort-

  15. -banbrytande arbete när det gäller
    utvecklingen i Tysfjord-fallet.

  16. Naturligtvis är samiska ungdomar
    intresserade av nyheter.

  17. De följer Snapchat, Instagram och
    Facebook. Och internationell press.

  18. De vet var de ska hämta nyheter.
    Det är inte som när jag växte upp-

  19. -då man satte på radion klockan 14
    och lyssnade tills det var slut.

  20. Och när det var samiska tv-nyheter,
    så satte man sig framför tv:n kl. 17.30.

  21. Samiska ungdomar
    är precis som alla andra ungdomar.

  22. De vet exakt var de ska hämta nyheter
    och vilken slags nyheter.

  23. Både internationella, nationella
    och samiska nyheter.

  24. Det intressanta med samiska
    ungdomar är att de är kunskapsrika.

  25. De talar många språk, och kan
    hoppa mellan samiska, nationella-

  26. -och internationella nyheter.
    Här är en grupp vägvisare i New York.

  27. På samiska nationaldagen framfördes-

  28. -klara krav till norska statsministern-

  29. -om vad som förväntas av henne.

  30. Jag har levt ett långt liv. Jag började
    som journalist vid 14, nu är jag 55.

  31. Ni kan själva räkna ut hur länge jag har
    hållit på. Det är en del av mitt liv.

  32. Jag har gjort spännande saker. Jag har
    varit länge i NRK Sápmi och fått fina-

  33. -möjligheter där. Jag har jobbat som
    urfolkjournalist och gjort dokumentärer.

  34. Jag har kunnat påverka nyhetsbilden-

  35. -och varit med
    när viktiga beslut ska tas.

  36. Har man förtroende för redaktören
    kan man bedriva god journalistik.

  37. Och att man också följer de krav
    redaktörerna har på oss journalister-

  38. -när vi ska förmedla nyheter och
    bedriva undersökande journalistik.

  39. Att en stark ledare säger till oss:

  40. "Du gör ett utmärkt jobb,
    trots att det kan vara smärtsamt."

  41. Jag drev ett projekt
    under åren 1994 till 1996-

  42. -då jag dokumenterade 27 kvinnors liv
    i åldrarna 67 till 100 år.

  43. Historierna de berättade den gången
    är fortfarande aktuella.

  44. Så länge det finns människor,
    historier och bra historier-

  45. -så länge det finns tabun, trauman
    och en längtan efter att vara same...

  46. Så länge det finns historier som visar
    hur staten har behandlat samerna-

  47. -så måste samiska journalister
    rapportera om det.

  48. Att 20 år gamla historier är dags-
    aktuella säger lite om utvecklingen.

  49. Men precis som överallt,
    finns det för lite tid till historier-

  50. -och stora projekt.

  51. En kvinna sa
    att hon har så mycket att berätta-

  52. -men jag har inte tillräckligt med tid
    för att lyssna på hennes historier.

  53. Samiska journalister måste springa lika
    fort som alla andra. Jag brukar säga-

  54. -att de är som dubbla kinderägg. Man
    ska producera på norska och samiska.

  55. Man ska tänka på radio, tv och nätet,
    och man ska vara på.

  56. Det ställs höga krav
    på en samisktalande journalist.

  57. Nyhetschefen kan fråga: "Liv Inger,
    gjorde du intervjun på norska också?"

  58. "Åh nej, det glömde jag förstås."

  59. Det är en krävande situation.

  60. Vi journalister är ute på fältet.
    Vi samlar in historier-

  61. -och övervakar vilka nyheter som är
    intressanta i det samiska samhället.

  62. Hur behandlar staten samerna?
    Och de med samisk makt-

  63. -hur utövar de den makten? Vi håller
    oss informerade om det som händer.

  64. Jag har en anmodan
    till samiska mediainstitutioner...

  65. Det hade varit bra med samiska
    redaktörer här, för det handlar om-

  66. -varför samiska mediainstitutioner inte
    avsätter mer tid till stora projekt.

  67. Har man tillräckligt med personal
    och hur ska man gå till väga?

  68. Det hade varit intressant att höra
    från en redaktör hur man planerar-

  69. -och avsätter tid och kraft,
    för att få till bra och stora projekt.

  70. Så tid är också med och styr
    när man ska berätta historier.

  71. Jag har ett exempel. Bland det bästa
    som har hänt i Sápmi på länge-

  72. -är filmen "Sameblod".
    Den blev en internationell succé.

  73. Och den blev en stor samisk succé.

  74. När man tänker på att... Vi har alla
    vuxit upp med internathistorier.

  75. Vi har vuxit upp med kolonisationen
    och den hårda förnorskningen.

  76. Vi har alla känt hur maktlösa vi är,
    när vi förföljs av de som inte är samer.

  77. Men den här historien är tidstrogen.
    Maj-Doris Rimpi sa till mig-

  78. -att den här filmen
    är väldigt tidstrogen och viktig.

  79. Man kunde egentligen ha gjort en
    studie på masternivå om "Sameblod".

  80. Om allt
    som har skrivits om "Sameblod"-

  81. -både internationellt, nationellt
    och i samiska medier.

  82. Vilka svar har man gett,
    och vilken vinkling har man-

  83. -i den här framgångsrika filmen?

  84. Amanda Kernell har hört historierna
    och lyssnade på vad mormor sa.

  85. Hon gjorde grundlig research och
    lyssnade på dem som kunde berätta-

  86. -om hur de har haft det. Hon lyckades
    visualisera det och göra en spelfilm-

  87. -i världsklass. Filmen blev så trovärdig
    för att den gjordes av en same.

  88. Väldigt ofta... Nu provocerar jag
    er lite, om vi ska acceptera...

  89. Väldigt ofta när det är
    samiska historier som ska berättas-

  90. -är det inte säkert att samiska film-
    skapare och fotografer får uppdraget.

  91. Det kan ofta vara så att det är
    korta avstånd mellan idéskaparen-

  92. -eller den som kommer med idén,
    och de som sitter på pengarna.

  93. En samisktalande journalist har svårt
    att nå ända till Oslo med sina idéer.

  94. Det är lite känsligt. Därför är jag
    stolt över det Amanda har lyckats med-

  95. -med den här historien.

  96. Och även att man hör samiska talas
    och att vår historia är i fokus.

  97. Och berättarperspektivet är samiskt.

  98. Språk är otroligt viktigt. När man
    gör filmer, nyheter och program-

  99. -så kan man inte bara
    jaga klick på nätet.

  100. Man måste jaga historier som får mig
    som samisk att läsa, lyssna och se-

  101. -och bli stolt över det mina egna
    producerar. Dan Jåma är här i dag.

  102. Jag vill gratulera honom
    till premiären i går i Staare.

  103. Det är så otroligt viktigt att såna
    som Dan Jåma får chans att göra film-

  104. -och berätta historierna
    han brinner för.

  105. Han har nog upplevt samma sak som
    jag, nämligen att de som tar besluten-

  106. -är blinda gentemot oss. Vi måste
    prestera dubbelt för att få ja från dem.

  107. Dan, håller du med mig? Ja.

  108. Jag träffade Maj-Doris tidigare i dag.
    Det var fint att prata med henne.

  109. Hon säger att filmen "Sameblod",
    som hon är med i-

  110. -är nåt som hon själv har upplevt. Hon
    har hört sin historia sen hon var liten.

  111. Om hur förfäderna hade det när
    de gick i skolan, och hur man blev...

  112. Hur ska jag säga...?
    Man blev inte värdesatt.

  113. Av folk som befann sig runt dem,
    och här kan man säga icke-samer.

  114. Men somligt blev bra-

  115. -nämligen: "Jovisst, samisk ungdom
    kan. Jovisst, de kan skapa kvalitet."

  116. Samuel Idivuoma befinner sig här
    på Grönland och är med på säljakt.

  117. Han är samisktalande
    och åkte ut för att göra en serie-

  118. -om hur klimatförändringarna
    påverkar urfolk i Arktis.

  119. Och...jag vill påstå att-

  120. -den här sortens serier
    och berättelser är så viktiga.

  121. Att urfolk...
    När han kom till urfolk, blev han mött-

  122. -av inuiter, av nentser,
    när han åkte till Alaska...

  123. Han fick höra historierna
    för han var same.

  124. Han vann deras tillit, och det blev
    en trovärdig produktion med kvalitet.

  125. Varför blev det en succé?
    Det handlar om språk.

  126. De från nentsiska
    områden kunde tala sitt eget språk-

  127. -liksom de som var från Grönland.

  128. Samuel kommunicerade
    även på samiska.

  129. Syskonen Samuel
    och Mariela Idivuoma...

  130. ...kom med en kompetens
    till områdena där de jobbade.

  131. Både traditionell och professionell
    kompetens. De är journalister-

  132. -och brinner för det samiska. De gjorde
    noggrann research innan de åkte ut.

  133. De gjorde en serie ur insiderperspektiv.
    Med "insider" menas att man kommer-

  134. -med den bakgrund man har, och ett
    fokus på att stärka urfolkjournalistik.

  135. Och på hur man
    ska återberätta urfolkshistorier.

  136. Vi på Samiska högskolan
    undervisar masterstudenter-

  137. -om hur de
    ska utveckla sina historier.

  138. Vi tjatar om
    att historierna ska berättas.

  139. De måste
    bedriva bra projekt-

  140. -när det gäller
    undersökande journalistik.

  141. Här är vi ute i Šihĉĉajávri,
    som är-

  142. -ett litet ställe i Kautokeino.

  143. En dotter och en mor bor där,
    Marieanne och Ravna.

  144. Vanhapiha. Marieanne
    heter Kumpulainen som gift.

  145. Marieanne är den sista tundrabonden.

  146. Vi lärde studenterna att ställa frågor,
    observera och fundera på hur man-

  147. -ska berätta historier för att få
    inblick i urfolkens perspektiv.

  148. Att man inte kommer dit för att stjäla
    historier och sen bara åker sin väg.

  149. Hur gör man historier intressanta
    för en större publik?

  150. Ska man använda Snapchat, bild
    eller video, och hur väljer man språk?

  151. Och hur observerar man så att
    de som bor där känner sig delaktiga?

  152. Till det behöver vi experthjälp. Det här
    är Duncan McCue från Kanada.

  153. Han är en av de största journalisterna.

  154. Varje söndag har han ett radioprogram
    som sänds från kust till kust-

  155. -och han har vunnit flera priser.

  156. Han undervisar våra masterstudenter
    i hur de ska arbeta, han ger oss råd-

  157. -och han berättar för oss
    hur man ska utveckla historier.

  158. Och hur man
    tillvaratar urfolksaspekten.

  159. Han har skildrat människor
    som de flesta i Kanada ignorerar-

  160. -nämligen alkoholiserade kvinnor.
    Han har gett dem ett ansikte.

  161. Vad hände med Marlene Bird? Varför
    sitter hon i rullstol utan fötter?

  162. Hur hamnade hon i den situationen?

  163. I Kanada har urfolkskvinnor upplevt
    många dramatiska händelser.

  164. Marlene Bird var en av dem. Duncan
    lyfte fram historien om Marlene Bird-

  165. -så att Kanada fick
    lära sig mer om hur vita behandlar-

  166. -indiankvinnor eller urfolkskvinnor.

  167. En av våra studenter är från Ecuador.
    Han har fått i uppgift av Duncan-

  168. -att göra research och fundera på
    vilket perspektiv han vill använda-

  169. -när han
    ska skildra historier från Sápmi.

  170. Dessa är jag stolt över.
    Ett fantastiskt gäng.

  171. De läser
    urfolkjournalistik.

  172. Tre är från Sápmi
    och två från Finland.

  173. En är från Grönland,
    en från Hawaii-

  174. -och en är från Ecuador.

  175. Vi jobbar med "Reporting
    in Indigenous Communities".

  176. När våra studenter ska ut och jobba,
    så måste de ha-

  177. -riktlinjer för hur de ska jobba, och
    en checklista över vad som är viktigt.

  178. Folk hämtar ofta historier hos oss.

  179. De filmar oss och åker igen. Det
    materialet har vi ingen kontroll över.

  180. Vi har inga egna riktlinjer när
    franska och tyska tv-bolag kommer.

  181. Många är glada för att de blir filmade,
    men de tänker inte på-

  182. -hur materialet presenteras
    efter att folk har lämnat platsen.

  183. I samarbete med Duncan McCue
    har vi jobbat med dessa riktlinjer.

  184. Vem pratar man med? Hur pratar
    man? Vem ska man ta kontakt med-

  185. -i fråga om journalistik?
    Vi vill ta fram en checklista.

  186. Det är provocerande när nån
    gör ett reportage, men inte kan-

  187. -uttala namnet på personen
    eller platsen de är på.

  188. Och det kan
    vara annat man misslyckas med.

  189. Våra studenter blir grillade på det.

  190. Och att man ska visa respekt.

  191. Man ska även hitta "kontrahistorier",
    både i journalistiken-

  192. -och när man gör film och spelfilm.

  193. Med kontrahistoria menas
    att man vänder på saker och ting.

  194. När det gäller samisk renskötsel,
    så pratar man ofta om renar-

  195. -och det är oftast män som pratar.
    Och man visar exotiska bilder.

  196. Man måste absolut visa att man är ute
    i naturen. Visst blir det fina filmer-

  197. -men man missar många historier
    om människor som bedriver renskötsel.

  198. Man får jobba lite för att få dem.

  199. Det handlar om
    vem som äger historien.

  200. Vad ger man tillbaka till ett samhälle
    när man är klar med sitt uppdrag?

  201. Jag vill berömma Kenneth Hætta för
    hur ni jobbade med Tysfjord-fallet.

  202. Detta med att komma i kontakt
    med nåt så svårt och komplicerat.

  203. Att Kenneth, tillsammans
    med teamet i tidningen VG-

  204. -åker tillbaka till samhället
    med historierna, och...

  205. Han kommer
    att berätta om den processen.

  206. Vi talar om det i undervisningen,
    att man måste åka tillbaka-

  207. -och fråga om historien är rätt
    återgiven. "Var det så du menade?"

  208. Det gör man inte så ofta.

  209. Och man måste vara orädd.
    Våga ställa bra och kritiska frågor-

  210. -till det samiska samhället.

  211. Vi behöver duktiga journalister vars
    frågor rör upp lite damm i samhället.

  212. Man ska vara lite nervös, för man vet ju
    aldrig vad journalisterna tar med-

  213. -i sin undersökande journalistik.

  214. Sebastião Salgado reser runt och tar
    bilder som det här. Han bor hos urfolk-

  215. -och ger ut fantastiska böcker. Men
    i framtiden ska våra egna göra det här.

  216. Vi behöver ingen från Brasilien
    som säljer sina bilder internationellt.

  217. Våra samiska journalister, fotografer
    och filmskapare ska göra det.

  218. De gör det mycket bättre
    än de som kommer till oss-

  219. -i jakt på exotiska historier.

  220. Tack.

  221. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiskt berättande och modern journalistik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Samer, Samer i massmedia, Tidningar, Tidskrifter, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Urfolksjournalistik

Hur bevakas samhälls- och kulturfrågor ur ett samiskt perspektiv? Anna Sunna är journalist på Sveriges Radio Norrbotten. Hon berättar om hur hon arbetar och om sina erfarenheter från Standing Rock i USA, där urfolk från hela världen samlades i protest mot ett oljeledningsbygge. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Jojken är en kunskapskälla

Jojken är mer än ett uttryck; här finns kunskap som inte går att hitta någon annanstans. Så beskriver Krister Stoor, doktor i samisk kultur, jojkens viktiga roll i det samiska berättandet. Stoor är också känd som Doktor jojk efter sin avhandling ¿Juoiganmuitalusat ¿ jojkberättelser¿ vid Umeå universitet 2007. Han är den förste som doktorerat i ämnet. Moderator Victoria Harnesk inleder. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Samiskt berättande och modern journalistik

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.