Titta

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

En tv-serie om Sveriges demokrati för barn och elever på mellanstadiet i åldrarna 10-12 år. Här lär du dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till begrepp som fri press, propaganda, diktatur, demokrati och höger och vänster i politiken, och du får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får stifta bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en svart humoristisk dramatiserad del som beskriver ett framtida Sverige år 2040 där en diktator styr som enda kandidat att rösta på. Men det finns de som minns hur det var när Sverige var en demokrati och som kämpar mot diktaturen genom att utbilda den yngre generationen.

Till första programmet

Dröm om demokrati : Hundra år i SverigeMaterialDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ned.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt. Och ni,
    mina kära undersåtar-

  5. -ni älskar mig.
    Jag tackar er för er kärlek.

  6. Sverige hade demokrati
    i drygt hundra år, men förlorade den.

  7. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  8. Det är en svår tid
    för medborgarna i Sverige-

  9. -men fortfarande finns det de
    som kommer ihåg hur det var innan.

  10. Som drömmer om nånting annat.

  11. Jag förbjuder er
    att tänka på demokrati.

  12. Den som gör det får dödsstraff!

  13. Tänk i stället på vad jag har offrat-

  14. -för att ni ska få det bra.

  15. Jag är så tacksam
    för er kärlek och beundran.

  16. Tack! Tack!

  17. -Han ljuger som en häst galopperar.
    -Vad är det som inte är sant?

  18. Diktatorer har alltid försökt forma
    historien så att den passar dem.

  19. Men den sanna historien om demokratin
    är en helt annan.

  20. Jag tror att det är dags för oss
    att göra en liten kupp.

  21. Vadå?

  22. Du ska få se.

  23. Jag borde inte ha dragit in dig
    i det här, men nu kör vi.

  24. Lyssna!

  25. UR:s serie om demokrati
    ska nu handla om demokratins-

  26. -långa och blodiga historia.

  27. Den började i Grekland
    500 år före Kristus.

  28. Många år av dokument och revolu-
    tioner, framsteg och bakslag följde.

  29. Men vårt program
    börjar i Sverige 1917.

  30. För hundra år sen saknade många i
    Sverige mat, kläder och rättigheter.

  31. Nästan bara män med bra ekonomi
    fick rösta till exempel.

  32. 1917 var det dessutom världskrig,
    ont om bröd och potatis-

  33. -och tusentals familjer var hungriga.

  34. Då uppstod det
    på flera håll kravaller-

  35. -där framför allt kvinnor
    försökte komma över potatis-

  36. -för sina svältande barn.

  37. Det skedde även plundringar,
    ofta genomförda av kvinnor och barn.

  38. Vi kräver bröd och potatis
    för att äta oss mätta! Utsugare!

  39. Fram med maten! Våra barn går
    hungriga! Upp till kamp, systrar!

  40. Hungerupproret
    spred sig över hela Sverige.

  41. Hundratusentals människor
    krävde fred, billigare mat-

  42. -8 timmars arbetsdag
    och dessutom rösträtt.

  43. Många soldater stödde arbetarnas
    krav. Överklassen beväpnade sig.

  44. Revolution hotade,
    men det stannade vid demonstrationer.

  45. Samtidigt kan man säga
    att det skedde en revolution.

  46. Den ägde inte rum på sättet man
    tänker sig, där det säger pang-

  47. -och så störtas en kejsare.

  48. Men utvecklingen i Sverige, med
    de här stora, folkliga rörelserna-

  49. -bidrog till att bryta
    de gamla eliternas politiska makt.

  50. Och vi fick det demokratiska
    genombrottet ett par år senare.

  51. 1921 hålls det första demokratiska
    valet i Sverige.

  52. Både män och kvinnor har rösträtt.
    Fem kvinnor blir invalda i riksdagen.

  53. Här är två av dem.

  54. Under hela 1900-talet fortsätter sen
    människor att demonstrera och rösta-

  55. -om det de tycker är rätt eller fel.

  56. Om alla medborgare
    tillerkänns en person, en röst-

  57. -så ligger det en stark tanke här
    om allas lika värde.

  58. Om man har lika värde
    när man ska rösta-

  59. -så vill man även ha inflytande
    på andra sätt.

  60. Arbetare som vill ha samma
    rättigheter som tjänstemän-

  61. -eller kvinnor som vill ha
    samma rättigheter som män.

  62. Det är den utvecklingen vi ser
    i Sverige och övriga Europa-

  63. -efter den allmänna rösträttens
    införande.

  64. Jävlar! Vi är utsatta för en attack-

  65. -av terrorister!
    Dessa onda krafter ska krossas!

  66. Hör ni det? Era luspudlar!

  67. 1931 strejkar arbetare i Ådalen
    för att få högre lön-

  68. -och kunna försörja sig.

  69. Soldater skickas dit
    som skjuter mot demonstranterna.

  70. Skotten i Ådalen i maj 1931-

  71. -skakade om det svenska samhället
    i grunden.

  72. Fem arbetare, varav en kvinna, dödas,
    och ett tiotal skadas.

  73. Det här väcker en storm av protester
    i hela Sverige.

  74. Arbetarna får fängelsestraff.
    Militärerna några dagars husarrest.

  75. -Modigt att våga demonstrera.
    -Ja, folk har kämpat för demokratin.

  76. Arbetare fortsätter demonstrera för
    större rättvisa och för demokrati.

  77. Den som ser till
    att de här terroristerna grips-

  78. -kommer att bli rikligt belönad.
    Dessa människor-

  79. -hatar vårt land, vårt system!

  80. Lyssna inte på dem.
    Jag förbjuder er att lyssna på dem!

  81. Håll för öronen!

  82. Under 40- och 50-talen
    byggs det moderna Sverige upp.

  83. Goda hem i goda och sunda bostäder-

  84. -är ett av villkoren för att vi
    ska kunna förverkliga vårt mål.

  85. Det som Per Albin Hansson givit
    namnet "det svenska folkhemmet".

  86. I slutet av 60-talet sveper en ny våg
    av demonstrationer över Sverige.

  87. När man t.o.m.
    kunde placera människor på månen-

  88. -då skulle man också kunna lösa många
    svårigheter som fortfarande fanns.

  89. Varför skulle kvinnor
    vara lägre avlönade än män-

  90. -och vara underordnade
    på alla områden?

  91. Varför skulle arbetare acceptera-

  92. -sämre pensionsvillkor än tjänstemän?

  93. Man kan säga att det handlade
    om växande förväntningar.

  94. -Vart ska du?
    -Jag ska demonstrera för rätten...

  95. -...till heltidsarbete och studier.
    -Vem tar hand om ungarna då?

  96. Vi måste få dagis till ungarna
    och samma lön som er killar!

  97. Det vore bättre om du stannade här
    och tog hand om hemmet.

  98. Lämna svåra saker,
    som studier och pengar, till oss män.

  99. Äh, snacka skit, va!

  100. Feminister, studenter och fredsvänner
    hör till dem som demonstrerar.

  101. Till exempel kvinnogruppen Grupp 8,
    på internationella kvinnodagen 1972.

  102. Också barnens rättigheter
    respekteras mycket mer.

  103. 1979 blir Sverige det första landet
    i världen där barnaga förbjuds.

  104. Så här sa man i riksdagen innan man
    röstade ja till lagen mot barnaga.

  105. Herr talman!
    Vi lever i en fri demokrati.

  106. Och i en fri demokrati så talar man
    med människorna. Man slår dem inte.

  107. 1994 folkomröstar svenskarna
    om vi ska gå med i EU.

  108. Ja-sidan vinner.

  109. Europeiska unionen
    bildades efter andra världskriget-

  110. -när länder som krigat mot varandra
    började samarbeta i stället.

  111. EU ska arbeta för fred och demokrati
    och många länder i Europa-

  112. -har blivit mer demokratiska
    bara för att få bli medlemmar.

  113. Också demokratin i Sverige förändras
    när vi går med i EU.

  114. Jag tror att Sverige
    har fått en annan demokrati-

  115. -av att gå med i EU. Vi har inte
    blivit mer eller mindre demokratiska.

  116. Sverige har fått ge upp
    en hel del makt-

  117. -och låta EU bestämma över oss.

  118. Å andra sidan har vi nu möjlighet
    att vara med och påverka-

  119. -inom områden som ligger utanför
    den svenska riksdagens räckvidd.

  120. Det finns fortfarande många länder
    där människor drömmer om demokrati.

  121. Som i Sverige för 100 år sen vill de
    vara med och bestämma över sina liv.

  122. Inte heller i Sverige är demokratin
    färdig en gång för alla.

  123. En del människor är emot demokrati
    och är beredda att med våld och hot

  124. -göra människor rädda,
    journalister tysta-

  125. -och polis och politiker svaga.

  126. Fascism, nazism, terrorism-

  127. -och andra rörelser
    som är våldsbejakande-

  128. -är ju per definition
    ett hot mot demokratin.

  129. Så vi behöver vara många
    som kan demokrati-

  130. -och har
    en massa demokratiska verktyg.

  131. En del av dem är polis och militär-

  132. -men de är också samtal, bra skolor,
    och så vidare.

  133. Så det är en hel verktygslåda.

  134. Jag är orolig för-

  135. -att allt för många tar demokratin
    för given. Det kan gå väldigt snabbt.

  136. Vi måste ständigt demokratisera
    vår demokrati-

  137. -och det är inget enkelt jobb.
    Vi måste hela tiden tala om-

  138. -varför demokrati är det bästa sättet
    att organisera ett samhälle.

  139. Varför behövs alla människor
    i en demokrati?

  140. Hur gör vi det möjligt
    för människor med olika idéer-

  141. -att påverka samhällets utveckling?
    Så vi har mycket att kämpa för.

  142. Jag beordrar er alla att gå in. Min
    underbara diktatur är under attack.

  143. Lyssna inte
    till den upproriska propaganda-

  144. -som sprids av
    demokratiterroristerna.

  145. Jag lovar och försäkrar
    att de kommer att krossas!

  146. Spring, mormor!

  147. Stanna! Jag skjuter skarpt!

  148. Kampen för demokrati fortsätter.

  149. Vad är du att beredd att offra för
    demokratin, som andra har kämpat för?

  150. Demokratin kräver ditt engagemang.

  151. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
1900-talet, Historia, Politik, Rösträtt, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges historia, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Zina Aldewany, debattör på vänstersidan, och Blanche Jarn, debattör på högersidan, berättar varför de själva valt vänstersidan respektive högersidan. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur de olika partierna vill fördela den. I ett exempel får du se hur många skattekronor en person kostar samhället fram till sin 21-årsdag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hösten 2017 blev hashtaggen metoo världsberömd. Caroline och Mika skapade hashtaggen visparkarbakut för att visa på de maktstrukturer som finns inom ridvärlden. Danny ville protestera mot en nazistdemonstration och fick med sig många genom sitt antirasistiska instagramkonto. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad, om varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Vi lever och organiserar oss i nationalstater och unioner samtidigt som flera av de stora framtidsfrågorna kan komma att kräva global samverkan. En grupp sjätteklassare får i uppgift att på ett demokratiskt sätt lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Under ett rundabordssamtal formar de idéer och en politik som skulle kunna lösa dessa ödesfrågor. Och de kommer fram till en mängd radikala förslag. Förslagen utvärderas av framtidsforskaren Lisen Schultz och filosofen Karim Jebari.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Brev från första världskriget

Emelie i Frankrike

Freden har kommit men för elvaåriga Emelie blandas glädjen med sorg. Hennes pappa är en av alla dem som dödades under kriget. När en tysk krigsfånge ska bo hos Emelies familj blir det svårt för Emelie. Går det att förlåta en fiende?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Historiedagboken

Elisabeth Olin

Bettys mamma Elisabeth är sångerska och har fått erbjudande om en roll på kung Gustav III:s nya opera. Men får hon ta den? Emma och Hugo får en sånglektion av operasångerskan Lena Hoel.

Fråga oss