Titta

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

En tv-serie om Sveriges demokrati för barn och elever på mellanstadiet i åldrarna 10-12 år. Här lär du dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till begrepp som fri press, propaganda, diktatur, demokrati och höger och vänster i politiken, och du får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får stifta bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en svart humoristisk dramatiserad del som beskriver ett framtida Sverige år 2040 där en diktator styr som enda kandidat att rösta på. Men det finns de som minns hur det var när Sverige var en demokrati och som kämpar mot diktaturen genom att utbilda den yngre generationen. (Sakförhållanden kan ha förändrats sedan serien gjordes.)

Till första programmet

Dröm om demokrati : Utanför systemetMaterialDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ner.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelser.

  4. Makt. Jag älskar makt.
    Och ni, kära undersåtar, älskar mig.

  5. Jag tackar er för er kärlek.

  6. Sverige hade demokrati i
    drygt hundra år, men förlorade den.

  7. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  8. Det är en svår tid
    för medborgarna i Sverige.

  9. Fortfarande finns det de
    som kommer ihåg hur det var innan.

  10. Som drömmer om nåt annat.

  11. Jag är besviken och arg.

  12. I dag har jag blivit uppvaktad
    av ett gäng skäggiga kryp.

  13. De kallar sig Grön miljö. De vill att
    jag slutar släppa ut koldioxid-

  14. -och börjar källsortera.

  15. Till dem säger jag bara "aldrig!".

  16. Det kan de tänka på
    när de ruttnar i sina fängelsehålor.

  17. Mig påverkar ingen. Ingen!

  18. Du säger att vi skulle ha demokrati.
    Om man bara röstade vart fjärde år-

  19. -vad gjorde folket
    om de ville påverka mer?

  20. Det fanns olika sätt.
    Ett kallades opinionsbildning.

  21. Det kunde vara... Du ska få se ett
    gammalt tv-program som tar upp det.

  22. Varsågod.

  23. Nu börjar nästa avsnitt
    i UR:s serie om demokrati.

  24. I vårt land finns många krafter
    som inte är partier-

  25. -utan till exempel föreningar
    som också vill göra skillnad.

  26. Då hjälper det om man är många.

  27. Mika och Caroline i Kungsängen
    har engagerat sig i MeToo-kampanjen-

  28. -mot sexuella trakasserier.
    I skolan, på jobbet och i stallet.

  29. Den är ett bra exempel
    på opinionsbildning.

  30. Det är när man samlar många människor
    som vill samma sak.

  31. När MeToo-rörelsen satte igång
    kände vi att inom ridsporten-

  32. -har det varit problem
    med att unga tjejer ofta utnyttjas.

  33. De är ofta i beroendeställning.

  34. Vi ville göra nåt inom ridsporten.

  35. Vi hittade på ett bra namn,
    sen startade vi en Facebook-sida-

  36. -som döptes till "Vi sparkar bakut",
    som är vår hashtag.

  37. Vi la till våra vänner. Innan dagen
    var slut var det 1 500 personer.

  38. Inom loppet av tre, fyra dagar
    var det 13 000.

  39. Det är en väldig kraft,
    alla dessa kvinnor.

  40. De startade gruppen innan några stora
    ridstjärnor skulle ha presskonferens.

  41. Journalister frågade om kampanjen,
    och de fick hjälp av kändisar-

  42. -att bilda opinion och bli ännu fler.

  43. Det som det leder till är att det tar
    slut. Att unga tjejer säger stopp.

  44. Att de vågar göra det.

  45. -Det här är nice. Idag har vi 27 000.
    -Wow! Det är galet.

  46. Danny och hans vänner använder också
    sociala medier när de vill påverka.

  47. Dannys Instagram-konto, som är emot
    rasism, har tiotusentals följare.

  48. Folk har berättat att de bytt namn
    för att de känner sig obekväma.

  49. Folk förlöjligar namnet.

  50. De frågar om jag ska heta Ida
    i stället för Idil.

  51. "Du, det är en till bokstav.
    Kom igen, klara av det!"

  52. Genom att berätta
    om det man har blivit utsatt för-

  53. -kan vi få andra att känna...

  54. De kan relatera till berättelserna,
    de är inte ensamma.

  55. När en nazistisk organisation
    hösten 2017-

  56. -skulle marschera genom Göteborg
    blev många rädda och arga.

  57. Göteborgarna
    ordnade en motdemonstration.

  58. Danny bjöd in sina följare
    att vara en del av den.

  59. -Var det typ tiotusen pers?
    -Det var jättemycket folk.

  60. Han ville inte möta nazisterna ensam.

  61. Jag vill visa motstånd,
    men det är farligt-

  62. -eftersom jag är en av de grupperna
    som nazisterna inte tycker om.

  63. Jag ville att vi skulle vara
    en samlad trupp som stöttar varandra.

  64. GAIS ville också protestera mot
    marschen som gick förbi Gamla Ullevi-

  65. -samtidigt som GAIS hade match där.

  66. De vände sig till en domstol, och
    nazisterna fick korta sin marsch-

  67. -och sluta före fotbollsmatchen.

  68. Vi har ett ansvar som idrottsklubb.

  69. Vi hade kunnat flytta matchen
    och lägga oss platt.

  70. Vi valde att genomföra det ändå.
    Vi tror på människors lika värde.

  71. Den här kören ordnade en sång-
    manifestation mot våld och rasism-

  72. -samma dag som nazistmarschen.
    Alla som ville fick vara med.

  73. Man kan göra nåt ganska enkelt.

  74. Bara man säger att "det här
    vill vi göra", så kan folk hänga på.

  75. Jag har aldrig varit med
    om nåt liknande. Så oerhört många-

  76. -som bara står och vill samma sak.
    Visar motstånd, på nåt sätt.

  77. Kärlek och att vi går samman.

  78. Så tänker jag kring demokrati.
    Vi måste påverka de frågorna-

  79. -och driva de frågorna framåt.

  80. Via grupper, föreningar,
    nätverk, klubbar.

  81. Det kan se olika ut, men vi är en
    grupp människor som vill samma sak.

  82. Att ingen behöver vara bäst,
    det behövs ingen expert.

  83. Vi får komma och bidra alla.
    Alla är bra på nåt.

  84. -Tog vi andra versen?
    -Ja.

  85. I många diktaturer
    är fria föreningar förbjudna-

  86. -och tillgången
    till sociala medier begränsad.

  87. I Sverige har vi föreningsfrihet
    och fri tillgång till internet.

  88. Det är en del
    av våra demokratiska rättigheter.

  89. I Göteborg hösten 2017
    blev nazisterna några hundra.

  90. Motdemonstranterna blev tiotusen.

  91. Vi ska berätta
    om de som vill förändra samhället-

  92. -genom att bryta mot lagen.

  93. Jag önskar att jag kunde påverka hur
    vi har det, även om det var olagligt.

  94. Då är det kanske det du ska göra.
    Göra din röst hörd för att påverka.

  95. Jag skriver.

  96. "Kära medborgare! Du och jag"-

  97. -"vi, folket i Sverige,
    måste resa sig mot diktatorn."

  98. Nu ska UR:s demokratiserie handla
    om en olaglig metod att påverka.

  99. Ibland bryter folk mot lagen för
    att förändra nåt de tycker är fel.

  100. Om man gör det utan att använda våld
    kallas det civil olydnad.

  101. En metod som Sandra från miljö-
    organisationen Greenpeace använder.

  102. Jag är så arg över det som händer,
    så arg över det sätt som politiker-

  103. -och företag behandlar
    och använder vår gemensamma miljö på-

  104. -att jag inte kan sitta hemma
    och se på. Jag måste göra nåt.

  105. Sandra har klättrat upp i en
    av Europas högsta byggnader i London-

  106. -tillsammans med fem andra tjejer.

  107. De protesterade mot ett oljebolag
    som utvinner olja i Arktis.

  108. Flera hundra meter upp
    väntade polisen.

  109. Det vi gör när vi klättrar upp
    är oftast inte lagligt.

  110. Vi använder civil olydnad. Man bryter
    mot lagen på ett sätt som alltid...

  111. Det får aldrig vara våldsamt,
    vi är aldrig maskerade.

  112. Vi står för vad vi har gjort.

  113. Jag gör skillnad
    med mitt engagemang i Greenpeace.

  114. -Vad gör du?
    -Hittar en lucka i diktatorns system.

  115. Jag har hackat mig in. Kolla.

  116. Kära medborgare!

  117. Du och jag, vi, folket i Sverige,
    måste resa sig mot diktatorn.

  118. Vi måste kräva fria val
    och att makten ska utgå från folket.

  119. -Oss!
    -Hej, hej, hej...

  120. Vad är det som händer? Va?

  121. Försöker ni kritisera mig?

  122. Då blir det dödsstraff.
    Jag orkar inte med kritik.

  123. Jag är en känslig människa.
    Respektera det!

  124. Vi måste kräva respekt
    för de mänskliga rättigheterna...

  125. ...för allas lika värde.

  126. Vi ska sträva efter frid och frihet.

  127. Vi, folket i Sverige,
    kräver demokrati!

  128. Mina kära... Ja.

  129. Vem är det?
    Jag har inte tid, jag jobbar heltid.

  130. USA:s president? Okej.

  131. Hello!

  132. "That I should go?
    No more dictatorship?"

  133. "Yeah, I hear you."

  134. Satan! Inga presidenter
    stödjer mig längre. Kim Jong-un?

  135. Det var väl en klen tröst?

  136. "Yes? Hello?" Hej!

  137. Min egen militär stödjer mig
    inte längre? Inte polisen heller?

  138. Det här är ju myteri!
    Det är statskupp!

  139. Jag orkar inte längre. Jag avgår.

  140. Är det vad ni vill? Att jag slutar?

  141. Jaha. Era otacksamma fähundar!

  142. Jaja, jag slutar. Då får ni se hur
    roligt det är att bestämma själva.

  143. Det hade jag inte trott att jag
    skulle få uppleva under min livstid.

  144. En ny era ser sin gryning.

  145. En möjlighet till demokrati.

  146. Nya idéer formas av nya ledare.

  147. Folkets ledare. En människa, en röst.

  148. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hösten 2017 blev hashtaggen metoo världsberömd. Caroline och Mika skapade hashtaggen visparkarbakut för att visa på de maktstrukturer som finns inom ridvärlden. Danny ville protestera mot en nazistdemonstration och fick med sig många genom sitt antirasistiska instagramkonto. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad, om varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Politik, Politiskt deltagande, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Utomparlamentariska metoder
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Zina Aldewany, debattör på vänstersidan, och Blanche Jarn, debattör på högersidan, berättar varför de själva valt vänstersidan respektive högersidan. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur de olika partierna vill fördela den. I ett exempel får du se hur många skattekronor en person kostar samhället fram till sin 21-årsdag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hösten 2017 blev hashtaggen metoo världsberömd. Caroline och Mika skapade hashtaggen visparkarbakut för att visa på de maktstrukturer som finns inom ridvärlden. Danny ville protestera mot en nazistdemonstration och fick med sig många genom sitt antirasistiska instagramkonto. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad, om varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Vi lever och organiserar oss i nationalstater och unioner samtidigt som flera av de stora framtidsfrågorna kan komma att kräva global samverkan. En grupp sjätteklassare får i uppgift att på ett demokratiskt sätt lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Under ett rundabordssamtal formar de idéer och en politik som skulle kunna lösa dessa ödesfrågor. Och de kommer fram till en mängd radikala förslag. Förslagen utvärderas av framtidsforskaren Lisen Schultz och filosofen Karim Jebari.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Andrea hälsar på

Hos Jami

Andrea träffar elvaåriga Jami som är sverigefinne. Han och hans familj reser ofta till släkt och vänner i Finland. Där passar han på att bada bastu och sjunga karaoke.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Stora ord

Om jämlikhet med Uma

Uma Lindström ville köpa en t-shirt och blev tvungen att gå till killavdelningen. Hon reagerade på hur kläderna var uppdelade och skrev ett brev till ledningen. Hon fick svar men var inte nöjd. Uma berättar vad hon tycker att jämlikhet är. Medverkande skådespelare: David Hofvander, Agnes Sjölund, Jörgen Thorsson och Jan Ärfström.

Fråga oss