Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Föreläsningar om specialpedagogik för autismspektrum och vilka förutsättningar i skolan som påverkar elevernas psykiska hälsa. Du hör också hur du kan arbeta med social och känslomässig kompetens hos barn och unga samt om skolans styrning påverkar elevernas hälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018 : Verktyg för känslomässiga kompetenserDela
  1. Man har även gjort
    samhällsekonomiska analyser.

  2. Man får betydande vinster av
    att investera i SEL-program.

  3. Trevligt att vara här
    och berätta om vårt projekt.

  4. Vi ska rama in det genom
    att prata mer generellt-

  5. -om tidiga förebyggande insatser.

  6. Vi ska nämna exempel.
    Programmet PATHS som är ett verktyg-

  7. -för att stärka sociala
    och känslomässiga kompetenser.

  8. Vi här arbetar tillsammans och det är
    en ganska stor projektgrupp.

  9. Flera olika institutioner är
    inblandade.

  10. Jag kommer att ge en översikt
    över vad vi ska gå igenom.

  11. Vi får först veta lite mer om
    tidiga insatser i förskola och skola.

  12. Hanna kommer att berätta lite om det.

  13. Jag ska prata om vad social
    och känslomässig kompetens är-

  14. -och vad det har för betydelse
    för beteende och lärande.

  15. Sen berättar jag om PATHS
    som vi har använt i vår studie.

  16. Sen berättar jag lite
    om utvärderingen av programmet.

  17. Den svenska studien i förskolan-

  18. -och så långt vi har kommit med det.

  19. Jag börjar med att lämna över till
    Hanna som ska prata inledningsvis.

  20. Jag heter Hanna Ginner Hau
    och ingår i projektet.

  21. Jag är lektor i specialpedagogik
    på specialpedagogiska institutionen.

  22. Jag tänkte börja med att rama in...

  23. Det vi berättar kanske inte handlar
    så specifikt om programmet PATHS.

  24. Det handlar om ett sätt,
    både till form och innehåll-

  25. -att jobba förebyggande
    inom förskola och skola.

  26. Tidiga insatser inom förskola/skola
    ska, precis som all verksamhet, vila-

  27. -på vetenskaplig grund
    och beprövad erfarenhet.

  28. Det kan finnas
    olika definitioner på det.

  29. Men PATHS har
    en tydlig teoretisk bakgrund.

  30. Det bygger på ett antal
    socioemotionella komponenter-

  31. -som är teoretiskt väl förankrade
    och empiriskt väl undersökta.

  32. Programmet är manualbaserad,
    vilket jag återkommer till.

  33. Det har betydelse för
    hur man kan utvärdera programmet.

  34. Det är välstuderat i USA,
    där man har undersökt effekterna-

  35. -som visat sig ha varit bra. Det
    pågår nu en utvärdering i Sverige.

  36. Det är vad vi gör nu.
    Programmet har översatts-

  37. -och det pågår sedan några år
    tillbaka en utvärdering av PATHS.

  38. Manualbaserade program kanske ni
    känner till.

  39. Det är helt enkelt program
    som följer en given struktur.

  40. Det är ett på förväg bestämt innehåll
    som ges i en bestämd ordning.

  41. Det har en i förväg bestämd frekvens
    under en på förväg bestämd period.

  42. Allt är strukturerat i förväg.

  43. Jag ska tillbaka dit, vänta.

  44. Man kan säga olika saker
    om manualbaserade program.

  45. Man kan tycka
    att det arbetssättet ha sina brister.

  46. Men det har även sina poänger.
    En poäng med dessa program är-

  47. -att vi kan utvärdera effekter.
    Vid en systematisk insats-

  48. -kan vi också på annat sätt
    systematiskt utvärdera dem.

  49. En annan fördel är att vi kan föra
    över kunskaper på systematiskt sätt.

  50. Vi har specifika komponenter
    i programmet, vi kan lära ut dem.

  51. Vi kan fånga in saker som vi vet är
    verksamma i verksamheten.

  52. Några rekommenderade grundläggande
    egenskaper sammanfattas-

  53. -i nåt som heter SAFE
    där S står för sekvens/progression.

  54. Det innehåller sammanlänkande-

  55. -och koordinerade målrelaterade
    aktiviteter som bygger på varann.

  56. A står för aktiv.

  57. Programmet ska innehålla
    aktiva former av lärande.

  58. Programmet fokuserar på att utveckla
    socioemotionella färdigheter.

  59. Man ska etablera
    explicita lärandemål-

  60. -för de specifika
    socioemotionella färdigheterna.

  61. Det här är rekommendationer
    som PATHS följer.

  62. Det är en vetenskaplig grund
    och beprövad erfarenhet.

  63. Man kan prata på olika sätt
    om interventioner.

  64. Jag kommer från psykologi och jobbar
    mycket med preventionsområdet.

  65. Där pratar man om universell
    och indikerad prevention-

  66. -och riktad prevention - man har
    olika termer i olika sammanhang.

  67. Inom elevhälsa pratar man om hälso-
    främjande, förebyggande, åtgärdande.

  68. Hälsofrämjande handlar om att stärka
    psykisk och fysisk hälsa som finns.

  69. Man ska stärka, främja, utveckla den.

  70. Förebygga handlar om att förhindra
    uppkomsten av psykisk/fysisk ohälsa.

  71. När det gäller åtgärdande
    har det redan inträffat.

  72. Då försöker vi åtgärda skadan
    som skett.

  73. Vi pratar normalt om PATHS
    som ett förebyggande program.

  74. I de här termerna... Det här kommer
    jag att komma in på mer sen.

  75. PATHS ges till en grupp som helhet.

  76. Socioemotionella färdigheter kan ses
    som främjande för den grupp-

  77. -som inte ligger i riskzon.

  78. Vi tänker även utveckla olika typer
    av problem i PATHS inom detta område.

  79. Vi tänker
    att det också är förebyggande.

  80. Men det är inte åtgärdande
    eller indikerat.

  81. Vi pratar ofta om...
    Det handlar om var man genomför nåt.

  82. Insatser kan ske på olika nivåer.

  83. I skolan pratar vi om
    organisations-, grupp-, individnivå.

  84. Alla åtgärdsprogram utgår
    från de tre nivåerna.

  85. Då kan vi förankra PATHS som ett
    program som genomförs på gruppnivå.

  86. En universell insats
    som ges till gruppen som helhet.

  87. Vi har inte särskilda barn
    som är föremål för insatsen.

  88. Man tänker
    att det här stärker hela gruppen.

  89. Om man pratar om programmets form...

  90. ...så är insatsen manualbaserad
    och vilar på vetenskaplig grund.

  91. Den är hälsofrämjande och
    förebyggande, beroende på eleven.

  92. Den är universell, vilket innebär
    att den ges på gruppnivå.

  93. Den kommer alla i gruppen till godo.
    Det är formerna.

  94. Vi tänker att vi ser PATHS som
    exempel på denna typ av program.

  95. Det gäller även programmets innehåll.

  96. Det handlar
    om socioemotionella färdigheter.

  97. Det ligger ju också inom ramen
    för skolans uppdrag.

  98. Det är färdigheter som man behöver
    utveckla för att fungera i samhället.

  99. Nu kommer Lilianne
    och pratar mer om innehållet.

  100. Jag ska berätta vad man menar med
    social och känslomässig kompetens.

  101. Det är flera olika saker. Dels
    handlar det om god självkännedom.

  102. Att man förstår sig på sina känslor,
    hur de uppstår i olika lägen-

  103. -och förstår vad det handlar om.

  104. En annan aspekt är att kunna hantera
    sina känslor och inte bli övermannad.

  105. Man behöver också kunna reglera
    sina känslor.

  106. Det handlar även om att kunna ha
    fungerande relationer med andra-

  107. -så det blir ett positivt samspel.

  108. Också att kunna förstå sig på
    andras känslor-

  109. -sätta sig in i andras perspektiv
    och ta hänsyn, visa empati.

  110. Och också kunna veta hur man agerar
    i olika sociala situationer.

  111. Hantera konflikter, lösa problem
    så det känns bra för alla inblandade.

  112. Det är olika aspekter som ingår
    i social och känslomässig kompetens.

  113. Det är också de färdigheterna
    som man fokuserar på-

  114. -i program som jobbar med socialt
    och känslomässigt lärande.

  115. Det finns ganska många SEL-program.

  116. Det är ett begrepp
    som förekommer flitigt.

  117. Vad har SEL för betydelse
    för beteende och lärande?

  118. Det har gjorts flera olika
    sammanställningar av många studier-

  119. -på skolbaserade, universella
    SEL-program.

  120. En av 213 såna program visar små
    till medelstora effekter-

  121. -dels på social
    och känslomässig kompetens-

  122. -men även andra saker
    som minskning av uppförandeproblem.

  123. Man ser även minskning
    av depressiva symtom.

  124. Och generellt förbättrade
    skolprestationer.

  125. Utifrån denna sammanställning ser man
    att det inte bara fungerar-

  126. -på social och känslomässig kompetens
    som ligger i fokus för SEL.

  127. Det spiller även över
    på andra viktiga aspekter.

  128. Man pekar också på att implementering
    är en viktig aspekt.

  129. Tyvärr har man inte arbetat så aktivt
    med denna aspekt tidigare.

  130. Det är viktigt att programmen
    genomförs som det var tänkt-

  131. -och som de har utvärderats för.

  132. Det är större sannolikhet
    för positiva effekter-

  133. -om programmet utförs i enlighet med
    vad som är tänkt och står i manualen.

  134. Man har också gjort
    samhällsekonomiska analyser.

  135. De pekar på att man får betydande
    vinster av att investera-

  136. -i SEL-program.

  137. Man får ut elva gånger så mycket
    som man har investerat.

  138. Investerar man en krona
    får man elva tillbaka, jämfört med-

  139. -om man inte skulle ha investerat
    och de kostnader som det innebär.

  140. Skolmognad är en aspekt-

  141. -som man fokuserar mycket på
    inom forskningen.

  142. Det är en viktig förmåga.

  143. Om man inte uppvisar skolmognad,
    tenderar det-

  144. -att vara kopplat
    till sämre anpassning längre fram.

  145. Man kan se skolmognad som en del
    i en negativ kedja av utvecklingen-

  146. -om man har brister i skolmognad.

  147. Det definieras utifrån språkliga,
    sociala och emotionella kompetenser.

  148. När barnen börjar skolan är det
    viktigt att de har med sig ordförråd-

  149. -och bokstavskännedom,
    men det är lika viktigt-

  150. -att de har med sig
    en känslomässig förståelse.

  151. De ska kunna fokusera sin
    uppmärksamhet och hantera sin ilska-

  152. -och upprätthålla positiva
    relationer.

  153. Då kommer jag in på PATHS-programmet är
    och vad det syftar till.

  154. Sen ska jag prata
    om den teoretiska bakgrunden.

  155. Som Hanna nämnde är det viktigt att
    program vilar på vetenskaplig grund.

  156. Det hoppas jag kunna visa
    att PATHS-programmet gör.

  157. Syftet är
    att tidigt lägga en bra grund-

  158. -för social och känslomässig
    förståelse.

  159. Det är hälsofrämjandet
    som Hanna var inne på.

  160. Ett annat syfte är
    att förhindra eller minska-

  161. -beteende- och känslomässiga problem
    i förskoleåldern.

  162. Det är förebyggande
    då man hindrar en negativ utveckling.

  163. Ett annat syfte är att förbättra den
    sociala miljön och inlärningsmiljön.

  164. Det här är ett amerikanskt program
    som har använts i USA-

  165. -i grundskolan sedan 80-talet.

  166. Sen utvecklades en version för
    förskolan som har använts sen 2005.

  167. Den har studerats i välkontrollerade
    studier och man har funnit-

  168. -att det finns stöd för att
    programmet fungerar som det är tänkt.

  169. Man kan stärka sociala och känslo-
    mässiga kompetenser genom programmet.

  170. Det har lyfts fram
    som ett välfungerande program.

  171. Vi ville se om det även fungerar
    i en svensk kontext.

  172. Det finns
    flera huvudkomponenter i PATHS.

  173. Man vill jobba med att förstärka
    en positiv förskolemiljö-

  174. -känslomässig förståelse,
    självreglering och problemlösning.

  175. Dessa huvudkomponenter stöds
    av olika teoretiska kopplingar.

  176. Man har samlat tidigare forskning
    och teoretiska modeller-

  177. -för att lägga en bra grund
    för att jobba med dessa aspekter.

  178. Det är flera olika teorier
    och modeller-

  179. -som man har använt sig av när man
    har formulerat programinnehållet.

  180. Jag tänkte gå in lite kort
    på en del av de här teorierna.

  181. Bioekologisk systemteori
    av Bronfenbrenner har inspirerat.

  182. Där ingår barnen
    i flera olika kontexter-

  183. -som har betydelse för utvecklingen.
    Det kan vara på olika nivåer.

  184. Barn i förskolan har kontakt med
    pedagoger, kamrater och föräldrar.

  185. En annan kontext är hur ledningen
    för förskolan fungerar.

  186. I vidare perspektiv är det social,
    ekonomisk och kulturell kontext-

  187. -som alla samspelar i utvecklingen.

  188. Det har man också med sig in
    i programmet-

  189. -när det till exempel gäller
    samarbetet med hemmet.

  190. ABCDE-modellen av utveckling
    som då...

  191. ...formulerades av programutvecklarna
    Mark Greenberg och Carol Kusché.

  192. Där är det olika aspekter
    som man ser som viktiga-

  193. -att lyfta fram.

  194. Är de integrerade på ett bra sätt, så
    ser man också mer gynnsam utveckling.

  195. Det ska finnas känslomässiga
    och beteendemässiga aspekter.

  196. Och tankemässiga aspekter. De ska då
    samspela under utvecklingen.

  197. Är samspelet bra utvecklas
    en känsla av kompetens.

  198. Känslomässiga aspekter handlar om
    en förmåga att förstå egna känslor.

  199. Rent beteendemässigt handlar det
    om självreglering.

  200. Kunskap om vad
    som är lämpligt i olika situationer-

  201. -utveckla vänskaper, och så vidare.

  202. Tankemässigt handlar det om förmåga
    att tänka kring konflikthantering.

  203. På vilka olika sätt kan man göra det?
    Vad är bra och sämre strategier?

  204. Förskolebarn handlar ju väldigt
    mycket utifrån sina känslor.

  205. De stannar sällan upp
    och tänker efter.

  206. De använder ännu inte det kognitiva
    i så stor utsträckning.

  207. Det här är nåt som lärare och
    även föräldrar har en stor roll i.

  208. De ska hjälpa barnen att förstå
    sina känslor, sätta ord på dem-

  209. -så det blir
    en mer reflekterande handling-

  210. -och inte bara agerar
    på sina känslor.

  211. Det hänger ihop med
    den neurologiska utvecklingen också.

  212. De nätverken finns inte tidigt.

  213. Kopplingarna till de frontala loberna
    som är viktiga styrfunktioner-

  214. -är inte lika väl utvecklade
    så tidigt.

  215. Där kan omgivningen vara till hjälp
    med att utveckla det.

  216. Språket är en annan viktig aspekt.

  217. Genom att sätta ord på känslor-

  218. -och differentiera mellan olika
    känslor, känns de mindre intensiva.

  219. I studier har man sett att hjärnans
    aktivering förändras.

  220. Det blir mindre aktivering
    i det limbiska systemet i hjärnan-

  221. -om man kan sätta ord på känslan arg
    och förstå vad problemet är.

  222. Man får då ökad aktivering i den
    tänkande delen, prefrontala delarna.

  223. Det känslomässiga språket är en
    viktig aspekt som man jobbar med.

  224. Relationer har betydelse och är
    en viktig grund i det här programmet.

  225. Det är olika slags relationer.

  226. Det är barn/föräldrarelationen
    och den till pedagogerna-

  227. -och till kamrater, kamratgruppen.

  228. En annan viktig aspekt är det här
    med självreglering.

  229. Tidigare studier har visat-

  230. -att tidig förmåga till
    självreglering och självkontroll...

  231. ...är relaterad till anpassningen
    på sikt inom en rad olika områden.

  232. Mått på tidig förmåga
    att reglera sina handlingar-

  233. -är relaterat till hälsa, olika
    hälsoutfallsvariabler i vuxen ålder.

  234. Även inkomst, socioekonomisk status,
    kreditvärdighet, kriminalitet.

  235. På en rad olika områden är själv-
    regleringsförmågan predicerande.

  236. Jag ska komma in på vad studier
    i USA har visat för resultat-

  237. -när man har jobbat
    med förskoleversionen av PATHS.

  238. Utifrån dem har man sett
    att det har hållit vad det har lovat.

  239. Man ser förbättringar i social
    kompetens och social problemlösning.

  240. Och även en minskning
    av aggressivt beteende.

  241. Vidare studier har visat minskning
    av socialt undvikande-

  242. -en förbättrad
    läs- och skrivkunnighet-

  243. -genom förbättrad uppgiftsorientering
    och fokus.

  244. Lär man sig
    att reglera sina känslor...

  245. Det är en generell förmåga
    i viss utsträckning.

  246. Det hjälper också till
    att reglera uppmärksamhetsfokus.

  247. Det här har betydelse för att kunna
    ägna sig åt till exempel skolarbete.

  248. De flesta effekterna fanns kvar
    vid uppföljningen efter ett år.

  249. Man såg också att programmen
    påverkade lärarnas beteende.

  250. Om man ska hjälpa nån
    att reglera sina känslor-

  251. -är det viktigt
    att man själv klarar av det.

  252. Om inte, så kanske man lär sig det
    genom det här programmet.

  253. Lärarna verkade också förändras.
    De var mer hjälpsamma.

  254. De använde sig av mer coachning
    tillsammans med barnen.

  255. Mer barncentrerat språk.

  256. Och även mer stöd i undervisningen.

  257. Då ska vi titta på struktur
    och innehåll i PATHS.

  258. Här är de saker som man jobbar med-

  259. -inom ramen för programmet.

  260. Detta gör man
    enligt en viss progression.

  261. Först skapar man en trygg omgivning,
    fostrar en positiv miljö för barnen.

  262. Sen jobbar man
    med grundläggande känslor.

  263. "Vad innebär det att vara arg?
    Hur känns det i kroppen?"

  264. "Hur ser man om nån är arg?
    Syns det i ansiktet?"

  265. "Hur kommer det sig att man är arg?
    Vad kan man göra åt det?"

  266. "Kom på en situation
    när ni har varit arga."

  267. Man lägger grunden
    och börjar prata om känsloorden.

  268. De får ett språk
    som de kan prata om känslor med.

  269. Man jobbar med självreglering.
    De får metoder för att lugna sig.

  270. Det handlar om vänskap,
    lösa olika problem, göra val.

  271. När det blir lite äldre och har
    fått de grundläggande känslorna-

  272. -så pratar man
    om mer avancerade känslor.

  273. Programmet...

  274. ...i sin helhet ges under ungefär
    ett läsår, ibland lite längre.

  275. Då är det en kort övning på ungefär
    15 minuter, en gång i veckan.

  276. Och de bygger ju på varandra.

  277. Först grunderna, sen mer avancerat.

  278. Tanken är att det inte ska begränsas
    till en övning i veckan.

  279. Man ska försöka att generalisera
    till andra verksamhetsaspekter.

  280. Man ska hitta tillfällen
    till inlärning under dagen-

  281. -när det går prata om känslor
    och vidareutveckla de tankarna-

  282. -och förståelsen av känslor.

  283. I programmet finns förslag på lekar-

  284. -som är kopplade till olika övningar:
    Pyssel som är vanligt på förskolan.

  285. Det kan vara kopplat på olika sätt
    till, exempel till, handdockor-

  286. -och såna koncept som har tagits upp.

  287. Det är
    ett väldigt barnvänligt material.

  288. Barn i den här åldern älskar
    för det mesta handdockor.

  289. De finns med i olika berättelser.
    Det finns förslag på dialog-

  290. -när dessa handdockor agerar.

  291. Det finns fina sagoböcker.

  292. Det finns känslokort med olika
    känslor representerade schematiskt.

  293. Varje barn har en egen uppsättning.
    Då blir det mer konkret.

  294. Känslor är ganska abstrakta i början.

  295. Det kan vara bra att ha ansikten
    på korten som man kan peka på.

  296. Det finns förslag på pyssel och lekar
    som är kopplade till varje övning.

  297. Och förslag
    på återkoppling till hemmet.

  298. Hur kan vi berätta om det vi har
    gjort? Vilken känsla pratade vi om?

  299. Jag tänkte ge några exempel
    på de olika aspekterna som tas upp.

  300. Tre, i alla fall.

  301. När man ska fostra en positiv
    förskolemiljö, så arbetar man med-

  302. -att barn får turas om
    att vara "dagens hjälpreda".

  303. Då får de uppmärksamhet
    av sina kamrater.

  304. Det här kan göras på lite olika sätt.

  305. Man väljer slumpmässigt
    ett barn varje dag-

  306. -som får vara hjälpreda, eller
    som de kallar det, "PATHS stjärna".

  307. Det är väldigt uppskattat
    att barnen får vara i centrum-

  308. -och få ta emot uppmärksamhet, beröm
    och bekräftelse från sina kamrater.

  309. Samlingsregler är nåt
    som de flesta har på förskolan.

  310. Men det här är en övning,
    så det blir tydligt.

  311. Ska gruppen fungera är det viktig
    att vi lyssnar när nån annan pratar-

  312. -och att vi räcker upp handen.

  313. Det finns bilder
    som man använder sig av som stöd.

  314. När det gäller grundläggande känslor
    finns det en del material.

  315. Dels är det bilder
    som man kan diskutera utifrån.

  316. Sen finns det annat pyssel.

  317. Man kan färglägga olika situationer
    där nån är ledsen eller arg.

  318. Man kan ha diskussioner kring det.

  319. Känslokorten är inte
    från programmet i sig-

  320. -men de är snarlika såna bilder
    som används.

  321. Här får både barn och pedagoger
    var sin uppsättning av korten-

  322. -som stöd för
    att konkretisera det här med känslor.

  323. Och för att kunna differentiera
    mellan olika känslor.

  324. Sen ska man kunna generalisera det
    man har lärt sig på övningarna-

  325. -och integrera det med andra aspekter
    av verksamheten.

  326. Här är exempel från en förskola
    som vi har jobbat med.

  327. De kopplar det här till språket. Här
    har man jobbat med känslan ledsen.

  328. Barnen har då fått rita.
    Det här ska vara en ledsen mun-

  329. -som de målar något kring
    och berättar om känslan.

  330. "Jag blir ledsen
    när jag tappar en glass."

  331. "Jag blir ledsen när jag inte får
    vara med", har en annan skrivit.

  332. Det här är ett sätt att öka
    den känslomässiga kommunikationen.

  333. Självreglering är en metod-

  334. -som de lär sig och vi har valt
    att kalla den "sköldpaddan".

  335. Det handlar helt enkelt om
    att få hjälp-

  336. -att lugna sig och få tid att tänka-

  337. -och inte bara agera på sin känsla
    utan att reflektera.

  338. Det finns olika steg:
    Stopp, andas, säg vad problemet är.

  339. Gör det till en kognitiv handling
    och använd det känslomässiga språket.

  340. Sen har vi utvärderingen i Sverige.

  341. Projektet innefattar en kulturell
    anpassning och utvärdering av PATHS.

  342. Vi har översatt och prövat
    det amerikanska programmet.

  343. Vi har tagit med pedagoger i arbetet
    för att diskutera kring olika behov-

  344. -av kulturell anpassning och vad
    som fungerar i svensk kontext.

  345. Vi har ett urval av 30 förskolor
    från Botkyrka, Järfälla och Danderyd.

  346. Vi har utfört studien
    med interventionsgrupp-

  347. -och väntelista-kontrollgrupp.

  348. Vi har fått in all data och håller på
    att analysera det nu.

  349. Jag kan inte presentera
    några resultat än.

  350. Vi har utvärderat flera kvantitativa
    och kvalitativa aspekter.

  351. Vi har frågat pedagoger och barn
    och studerat deras kompetenser.

  352. Vi har studerat implementeringen,
    hur programmet har genomförts.

  353. Vi har också använt ett stödsystem
    för pedagoger-

  354. -så de får hjälp med
    att reflektera kring programmet.

  355. Och att de för stöd av ett nätverk.
    Det har visat sig vara viktigt-

  356. -att det finns
    ett stödsystem för pedagogerna.

  357. Dessa aspekter finns med i vår
    utvärdering för att se effekterna.

  358. Vi tänker att flera olika aspekter
    kan påverkas-

  359. -inte bara social och känslomässig
    utveckling utan även problembeteende.

  360. Det kan få effekter på möjligheten
    att fokusera sin uppmärksamhet.

  361. Analyserna sker i detta nu, så jag
    kan inte säga nåt om resultaten än.

  362. Vi har också gjort kvalitativa
    analyser där vi har fokusgrupper-

  363. -med pedagoger i Sverige för att höra
    hur de har uppfattat programmet.

  364. Det ska Mina få prata om. Varsågod.

  365. Vad tyckte pedagogerna om
    programmet?

  366. Det är ju intressant.
    Resultaten är lite preliminära.

  367. Vi är inte klara med
    den kvantitativa sammanställningen-

  368. -och den kvalitativa är under arbete.

  369. Man kan titta på generella mönster.

  370. De preliminära resultaten visar
    att pedagogerna är väldigt nöjda-

  371. -med det här programmet
    och att det finns en bra struktur.

  372. Det finns både utmaningar
    och en del fördelar.

  373. Det var inte nåt nytt eftersom många
    av pedagogerna har arbetat-

  374. -med liknande metoder.

  375. Det blir strukturerat och schemalagd
    när man arbetar utifrån programmet.

  376. Om man ska försöka
    att sätta lite stolpar här-

  377. -så är färdigt koncept en sådan.
    Man vet redan vad man ska göra.

  378. Det finns nåt man kan följa.

  379. "Under varje samling
    ska vi göra på detta sätt."

  380. Det ger nåt slags trygghet
    att man kan följa ett schema-

  381. -och inte slarva
    eller hoppa över rutinen.

  382. Man ska jobba med dessa frågor
    och stärka den socioemotionella...

  383. ...utvecklingen hos barnen. På det
    sättet är pedagogerna väl utrustade.

  384. De tyckte att det var ett
    väldigt bra verktyg och bra struktur.

  385. Det såg vi när vi sammanställde
    tankarna efter träningen-

  386. -när vi intervjuade
    våra fokusgrupper.

  387. De tyckte det var givande och
    utvecklande vilket kanske är kopplat-

  388. -till att man själv förstår
    sina egna impulsiva handlingar-

  389. -och sina känslor i olika sammanhang.

  390. Man kan även se den här utvecklingen
    hos barnen.

  391. De förstår varför de känner
    på ett visst sätt.

  392. Samtidigt kan man säga...

  393. Många jobbade mycket med barn som
    inte hade svenska som modersmål-

  394. -och barn som var lite introverta
    och inte uttryckte sina känslor.

  395. De tyckte det var givande
    att kunna se nåt slags progression.

  396. Man kunde se hur de blyga barnen
    kunde rita sina känslor.

  397. De blomstrade.

  398. De nyanlända barnen
    som inte kunde svenska-

  399. -använde sig av bilderna
    och andra verktyg från programmet.

  400. De blev redskap för
    att uttrycka sina känslor.

  401. På så sätt fanns det
    en hel den vinster-

  402. -som man kan säga att de ändå...

  403. Vid implementeringen har man
    gjort det lite till sitt eget.

  404. Man har inte följt varje steg
    och det har ju...

  405. Det har ju också sina fördelar.
    Man har fokuserat på vissa saker mer.

  406. Här har vi mer behov. Man kanske inte
    behöver följa det slaviskt-

  407. -utan hoppa över några steg och välja
    det som är aktuellt för just oss-

  408. -och som vi kan dra nytta utav.

  409. Det är väldigt behovsanpassat.

  410. Det gäller framför allt barn
    som inte har svenska som modersmål.

  411. Även nyanlända kan förenkla
    vissa moment, t.ex. dockorna.

  412. Man kan göra sitt eget material
    med verktygen som vi har gett dem.

  413. Vissa förskolor hade skapat
    sina egna verktyg.

  414. De skapade nåt slags...

  415. Det blev väldigt kreativt
    för både förskolelärarna och barnen.

  416. När det gäller vinster
    kan man säga att det främjar-

  417. -både de barn som behöver extra stöd
    och de som inte behärskar svenska.

  418. Även tysta barn och barn
    med funktionsvariationer.

  419. Vi såg att även
    känsloförståelsen hade ökat.

  420. Barnen gav spontana kommentarer
    och komplimanger till varandra.

  421. Det blev mer hjälpsamhet i gruppen
    och lugnare klimat.

  422. Man fick även strategier för att ta
    ett steg bakåt och lugna ner sig-

  423. -när man blev lite arg.

  424. Man kunde identifiera sina känslor
    och förstå hur man hanterade dem.

  425. Ansvarskänslan ökade också
    i samband med detta.

  426. Inte minst det här med empati
    och vänskap hade främjats av det här.

  427. Lilianne var inne på det där
    med impulskontroll.

  428. Där hade man också sett progression.

  429. Man arbetade med integritet
    och hur man vet var gränserna går.

  430. Och inte minst konfliktlösning
    som är viktig på förskola och skola.

  431. Hur ska man hantera det?
    Där hade vi också en hel del vinster.

  432. Det fanns utmaningar också.
    Det var organisatoriskt.

  433. Det här med tiden
    och få med hela gruppen.

  434. Involvera alla
    och kollegialt samarbete.

  435. Mer stöd efterfrågas
    från organisationen och chefer.

  436. Samtidigt ska man kunna arbeta
    med sina egna känslor.

  437. Och arbeta med självreglering-

  438. -när det gäller sig själv
    och barnen man arbetar med.

  439. Det är viktiga områden
    att fortsätta jobba med.

  440. Pedagogerna tyckte självreglering och
    impulskontroll var svåra övningar.

  441. Det gällde både under aktiviteter
    inomhus och utomhus.

  442. Inta bara stanna vid
    att tillämpa det inomhus.

  443. PATHS ska användas naturligt,
    det ska sitta i ryggmärgen.

  444. Man ska inte behöva gå
    till manualen och titta.

  445. Pedagogerna tyckte också att PATHS
    ska förändras i hela verksamheten.

  446. Innan jag avslutar
    vill jag bjuda in Hanna.

  447. Jag tycker
    att hon kan knyta ihop säcken.

  448. Vi har en bild som sammanfattar det
    som jag sa inledningsvis.

  449. Jag tjatar lite, men jag vill lyfta
    fram att det här är ett arbetssätt-

  450. -som både är hälsofrämjande
    och förebyggande.

  451. Man ska inte bara rikta det
    mot enskilda individer.

  452. Man ska jobba med hela gruppen och
    undvika individorienterat arbetssätt.

  453. Man ska också jobba
    på vetenskaplig grund.

  454. Vi vill lyfta fram PATHS innehåll
    som Lilianne och Mina pratade om.

  455. Det här har historiskt sett inte
    varit så vanligt i förskola, skola.

  456. Men man ser det nu öka i viss mån.

  457. Det här är inte lösningen
    på alla problem.

  458. Men det är ett sätt att i bästa fall
    uppfylla de här utgångspunkterna.

  459. Vad det gäller utvärderingen av PATHS
    kommer nu en bild som säger-

  460. -att arbetet fortsätter och vi hoppas
    kunna presentera resultat-

  461. -av effekterna av de interventioner
    som har gjorts inom kort.

  462. Ska ni...?

  463. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Emotionell intelligens, Fysiologisk psykologi, Kognitiv psykologi, Känslor, Mognad (psykologi), Personer med psykisk funktionsnedsättning, Psykologi, Social kompetens, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.