Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Föreläsningar om specialpedagogik för autismspektrum och vilka förutsättningar i skolan som påverkar elevernas psykiska hälsa. Du hör också hur du kan arbeta med social och känslomässig kompetens hos barn och unga samt om skolans styrning påverkar elevernas hälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018 : Lyckade arbetssätt för elever med autismDela
  1. Individer med autism har svårare
    att klara av dagliga sysslor-

  2. -och har färre planerade aktiviteter
    och sociala åtaganden.

  3. Det visade sig i en studie i fjol.

  4. God morgon.

  5. Mer svenska än så här kan jag inte.

  6. Jag ber om ursäkt för att jag är
    en enspråkig amerikan.

  7. Jag kommer från USA.
    Det är en ära att vara här-

  8. -och att få arbeta som gästprofessor
    på Stockholms universitet.

  9. Jag ska presentera mig
    efter den fina påannonseringen.

  10. Jag är forskare på Frank Porter Graham
    Child Development Institute-

  11. -som ligger
    under University of North Carolina.

  12. Jag är gästprofessor här.
    Jag har varit speciallärare...

  13. ...programkoordinator...

  14. ...för unga med ASD
    - det vill säga autism...

  15. ...och universitetsprofessor.

  16. Min teoretiska inriktning är
    tillämpad beteendeanalys-

  17. -så som den ser ut i dag-

  18. -trots att jag upplever att jag hoppar
    mellan olika perspektiv.

  19. I USA är det alltid kutym att berätta-

  20. -om vi har royalties
    eller andra ekonomiska intressen-

  21. -men tyvärr har jag inget sånt
    att vänta.

  22. Vi försöker göra vårt arbete
    tillgängligt gratis.

  23. Ni kommer att få höra om resurser från
    vår hemsida som ni kan ladda ner-

  24. -som pdf:er och videoklipp.

  25. Vårt arbete finansieras av Office
    of Special Education Programs.

  26. Jag vill tacka de många människor
    som de senaste tio åren-

  27. -har arbetat med oss på våra projekt.

  28. Jag ska prata om autism.

  29. Man säger ASD i dag.

  30. Det används i American Psychiatric
    Associations manualer.

  31. ICD-10, autistiskt syndrom
    och aspergers räknas in där.

  32. Den gemensamma nämnaren
    hos de autismuttrycken är-

  33. -svårigheter att utveckla
    social kommunikation-

  34. -och repetitivt beteende.
    Det är de två främsta kännetecknen.

  35. Andra kännetecken
    är det omfattande stöd som behövs-

  36. -och de förmågor som representeras
    inom autismspektrat.

  37. Det kan vara allt från individer
    med högt till genomsnittligt intellekt-

  38. -som studerar på college eller har jobb-

  39. -till andra barn, unga och vuxna-

  40. -som kanske inte ens pratar.

  41. Det är mest pojkar.
    I USA är förekomsten 1 på 68.

  42. Det finns svårigheter
    som personer med autism upplever-

  43. -och jag ska ta upp dem om en stund.

  44. Titeln till mitt föredrag-

  45. -kom från vårt arbete
    med ungdomar och unga vuxna.

  46. När man tänker på
    hur livet utvecklar sig...

  47. Jag ska visa några intervjuer
    vi har gjort.

  48. De kommer från TEACCH-programmet
    i North Carolina.

  49. De intervjuade ungdomar och vuxna
    om deras mål i livet.

  50. Det är mycket jag gillar att göra.

  51. Jag gillar att rita,
    sjunga och spela piano.

  52. Jag vill i framtiden bli
    en bra digital konstnär.

  53. Jag vill göra mycket.

  54. Jag skulle vilja träffa en tjej.
    Jag har varit gift-

  55. -men äktenskapet
    varade bara ett par år.

  56. Jag hoppas på att få ett jobb
    inom ett område som jag gillar.

  57. Jag ska ha ett förhållande
    och kanske gå veterinärutbildning.

  58. Jag älskar djur.

  59. Jag vill ha ett tvåvåningshus
    med källare. Det är allt.

  60. Jag vill ha ett eget hem
    och klara av allt jag behöver-

  61. -och slippa vara beroende
    av nån annan.

  62. Mina förhoppningar inför framtiden
    är mer dynamiska i nuläget.

  63. Jag hoppas att jag
    kommer att få ett jobb.

  64. Jag är en ung tjej
    som vill lära mig av världen.

  65. Jag hoppas att jag får egna barn
    och gifter mig.

  66. Jag vill ha fru och barn, kanske.

  67. Barn innebär ett stort ansvar.
    Man måste ta hand om dem.

  68. Det är kul att vara annorlunda.

  69. Dessa individer uttrycker samma
    förhoppningar om livet som vi.

  70. Ni kommer att få höra om ett centrum
    för autism för unga.

  71. Vi jobbar i high school i klass 9-12...

  72. ...och längre i övergångsprogram.

  73. När vårt forskningscenter grundades
    bildade vi en rådgivande panel-

  74. -bestående av experter från hela landet
    och vuxna med autism-

  75. -för att ge råd om hur vi skulle utforma
    ett skolprogram för elever med autism.

  76. Vi lät dem skriva ner
    vad de hoppades på-

  77. -att vi skulle kunna uppnå med centret.

  78. Vi kollade inte vem
    som satte upp vilka post it-lappar...

  79. ...när de gick hem
    efter det sista mötet.

  80. På en av lapparna stod det...

  81. Vi skulle aldrig kalla individer
    i våra studier för "försökspersoner".

  82. Men de skrev: "När era försökspersoner
    tar examen hoppas vi-

  83. -"att de har något att göra, nånstans
    att vara och någon att älska."

  84. De har varit vår inspiration
    de senaste fem åren-

  85. -i vårt program
    för skolor på high school-nivå.

  86. Nu följer vi dessa ungdomar
    efter high school-

  87. -när de går ut i samhället
    och arbetslivet.

  88. Vi ville se-

  89. -vad vi kallade
    "viktiga resultat för ungdomar".

  90. Vi delade in dem i tre områden.

  91. Ett är hälsa.
    Två är arbete och högre utbildning.

  92. Tre är integrering i samhället.

  93. Vi vet inget om resultaten än
    för den fasen har nyss påbörjats.

  94. När vi tittar på vad forskningen säger
    om resultaten för ungdomar-

  95. -för elever som slutar skolan-

  96. -ser vi att resultaten
    inte är så positiva.

  97. Det finns utmaningar.

  98. I fråga om hälsa...
    Weiss har nyss publicerat en artikel-

  99. -om hälsa hos ungdomar.

  100. Dessa siffror ska tolkas så här...

  101. Det kallas oddskvot.

  102. En etta här skulle betyda-

  103. -att det här tillståndet har samma odds-

  104. -för att inträffa hos vuxna med autism
    som hos vuxna utan autism.

  105. "Non DD" är personer
    utan funktionsnedsättning.

  106. I den här studien-

  107. -var astma lika vanligt
    bland unga med autism-

  108. -som hos unga utan autism.

  109. Men vi ser skillnader
    i andra hälsoresultat.

  110. Högt blodtryck
    verkar vara dubbelt så vanligt.

  111. Diabetes är tre gånger vanligare.
    Hälsostatistiken börjar framträda.

  112. Men skillnaderna är större
    inom psykisk hälsa.

  113. Psykiatriska diagnoser är
    tre gånger vanligare-

  114. -hos individer med autism.

  115. Det är diagnoser utöver autismen.

  116. De gör tolv gånger så många
    läkarbesök.

  117. Det är besök till neurologer,
    akuten och psykiatrimottagningar.

  118. Hälsan, särskilt den psykiska hälsan-

  119. -är en utmaning
    för personer med autism.

  120. Vi vet att depression och social ångest-

  121. -är en av utmaningarna
    för många high school-elever.

  122. Arbetslivet...
    De slutar skolan...

  123. En tredjedel av unga vuxna med autism
    är undersysselsatta.

  124. De som är sysselsatta lyckas sällan
    behålla anställningen länge.

  125. Julie Taylor från Vanderbilt
    noterade det i sin forskning.

  126. 50 % hade ingen sysselsättning-

  127. -två år efter att ha slutat high school.

  128. 34 % gick på college.

  129. Man kan hävda
    att 34 % på college är bra-

  130. -men att 66 % inte går på college
    är oroande.

  131. Samhälle och integrering...

  132. Det är mer sannolikt att individer med
    autism bor hemma efter high school-

  133. -jämfört med individer
    med andra funktionsnedsättningar.

  134. Det kan både vara bra och dåligt.

  135. Vissa familjer gillar att deras
    vuxna barn bor hemma.

  136. Andra vill att deras barn
    ska kunna leva självständigt.

  137. I relation till andra elever
    med funktionsnedsättningar-

  138. -hade individer med autism svårare
    att genomföra vardagliga sysslor-

  139. -och färre planerade aktiviteter
    och sociala åtaganden.

  140. Det visade en longitudinell studie
    som publicerades i fjol.

  141. Det finns utmaningar
    när man tar fram program.

  142. Vad kan vi göra åt dessa resultat?

  143. En av mina kollegor-

  144. -är psykolog och sa en gång-

  145. -att han tyckte att skolan
    var det största hoppet-

  146. -för elever med autism.

  147. Det här gäller USA.

  148. Ni får ta allt det här med en nypa salt.

  149. Det är en väldigt
    americentrisk presentation.

  150. Barn och unga med autism tillbringar
    en stor del av dagen i skolan-

  151. -vilket ger
    ett stort antal timmar i skolan.

  152. Personalen kan utbildas i
    att ta fram effektiva insatser.

  153. Och de finns kompisar-

  154. -som kan bli en del av den sociala biten
    av undervisningen.

  155. I USA och även i Sverige
    är skolans mål-

  156. -att förbereda våra unga medborgare-

  157. -för vuxenlivet.

  158. Det gäller elever med autism
    så väl som alla andra elever.

  159. Tänk på det.

  160. Det här är amerikansk statistik.

  161. Barn med autism-

  162. -kan börja skolan vid tre års ålder-

  163. -och de kan gå i skolan tills de är 22.

  164. I vissa fall upp till 26 års ålder.
    Det är 19 år.

  165. De är i skolan 180 dagar per år,
    6 timmar per dag.

  166. Det blir 20 000 timmar där
    barn med autism får lära sig saker.

  167. 1,2 miljoner minuter.
    Det innebär stora möjligheter.

  168. Elever kan naturligtvis inte lära sig
    saker exakt hela tiden.

  169. Det är övergångar och samlingar.

  170. Men det ger oss en möjlighet
    att göra skillnad.

  171. Om vi tittar på den typiska skolåldern,
    6-18 år...

  172. ...så har vi ändå
    nästan 780 000 minuter.

  173. Det är fullt av potentiella möjligheter.

  174. Vad står i vägen-

  175. -för unga elever med autism
    i high school?

  176. Vi beskriver situationen som
    en perfekt storm av komplexitet.

  177. Jag vet inte om den svenska skolan
    är som den amerikanska...

  178. Ni är väldigt organiserade så
    det förekommer nog inte i Sverige.

  179. Schemat ändras från dag till dag.

  180. Vi har s.k. "blockscheman".
    Jag ska inte gå in på detaljer.

  181. Scheman och personalomsättning
    är ett stort problem.

  182. Det finns ett antal faktorer
    som är en utmaning.

  183. Men det finns även viktiga styrkor.

  184. Ungdomar...
    Har nån av er barn i tonåren?

  185. Troligen...

  186. För vissa barn är ungdomen i sig
    en utmaning.

  187. Kombinerar man det med autism
    får man en komplex situation-

  188. -där man måste förstå-

  189. -nyanser och behov hos elever
    med autism i dessa situationer.

  190. Center for Secondary Education
    för elever med autism...

  191. ...finansieras
    av Institute of Education Sciences.

  192. Vi hade två år på oss att utveckla-

  193. -en heltäckande behandlingsmodell
    för elever med autism.

  194. En var ämnad för high school, och skulle
    ledas av high school-personal.

  195. De sista tre åren
    gjorde vi en forskningsstudie.

  196. Det var
    en randomiserad klinisk prövning-

  197. -i 30 high school-skolor i USA-

  198. -i North Carolina,
    Wisconsin och Kalifornien.

  199. Vi implementerade
    vår heltäckande behandlingsmodell.

  200. Jag ska prata om de olika delarna
    i den modell vi använde.

  201. Vi håller fortfarande på att analysera
    våra forskningsdata-

  202. -så jag presenterar inga resultat.

  203. CSESA står för Center for Secondary
    Education for Students with Autism.

  204. Ni hittar lätt vår hemsida-

  205. -genom att googla
    "CSESA" och "autism".

  206. Annars hittar ni oss via Frank Porter
    Graham Child Development Institute.

  207. När vi tog oss an uppgiften att utveckla
    en heltäckande behandlingsmodell...

  208. ...pratade vi med våra finansiärer...

  209. ...om utmaningar och hur behov
    och styrkor hos elever med autism...

  210. ...uppvisar stor variation
    i high school.

  211. Det finns elever
    som kanske inte pratar-

  212. -och har
    en intellektuell funktionsnedsättning-

  213. -eller beteendesvårigheter.

  214. Och det finns elever
    som är akademiska stjärnor.

  215. En elev...
    Jag ska nämna studenterna senare.

  216. De kan bli ledare i nån form.

  217. Men de har fortfarande
    sociala svårigheter.

  218. Det gav en komplex modell-

  219. -som måste matcha komplexiteten
    inom high school-programmen.

  220. Vi visste att modellen
    måste bestå av ett antal delar-

  221. -på grund av de varierande förmågorna
    och svårigheterna.

  222. Ni ser delarna på den här bilden.

  223. Vi har fyra inslag-

  224. -som skolan implementerar
    över en tvåårsperiod.

  225. Behoven inom high school är stora.

  226. I en komplex modell förväntar vi oss
    inte att skolan gör allt på ett år-

  227. -så vi arbetade med dem i två år
    för att implementera de olika delarna.

  228. En del fokuserar på teoretiska ämnen-

  229. -en andra på självständighet
    och beteende, en tredje på det sociala-

  230. -och en fjärde
    på övergång och familjen.

  231. Vi började med...

  232. ...att arbeta med kvaliteten
    på high school-programmet.

  233. Vi gör en bedömning
    som kallas APERS-

  234. -och tar fram en handlingsplan
    för att höja den generella kvaliteten.

  235. Jag ska inte gå in på det
    för det skulle ta en timme till.

  236. Vi arbetar i team.

  237. Det första vi gör är...

  238. ...att sammanställa ett "A-team"
    - Autism-team.

  239. Det består
    av en eller två speciallärare...

  240. ...vanliga lärare,
    som mattelärare eller gympalärare...

  241. ...någon ur ledningen,
    som exempelvis rektorn...

  242. ...en logoped
    och kanske en skolpsykolog.

  243. Teamet kan bestå av sex-sju personer-

  244. -ur skolpersonalen.

  245. Vi erbjuder fortbildning inom teamet-

  246. -för att de ska få ta del
    av det material vi har tagit fram-

  247. -och för att stötta deras arbete med
    materialet med elever med autism.

  248. Det första området
    är teoretiska ämnen.

  249. Spridningen på förmågorna
    hos elever med autism är väldigt bred.

  250. Vi använde oss av material-

  251. -från två ledande figurer
    inom specialpedagogiken i USA.

  252. Diane Browder har utvecklat ett system
    för att lära ut läsfärdighet-

  253. -till elever med intellektuell
    funktionsnedsättning.

  254. Vi anpassade hennes arbete-

  255. -för elever med autism
    med intellektuell funktionsnedsättning.

  256. Sharon Vaughn på University of Texas
    är ledande-

  257. -inom läs- och skrivprogram för
    ungdomar med inlärningssvårigheter.

  258. Vi anpassade en del av hennes arbete
    inom området.

  259. Fokus ligger på förståelse.

  260. Det är en utmaning-

  261. -för många med autism.

  262. De ska lära sig läsa
    och förstå vad de läser.

  263. Det är viktigt.

  264. Jag ska nämna
    två olika metoder vi använder.

  265. Alternate Achievement Literacy, AAL-

  266. -är en metod framtagen
    för ungdomar med autism-

  267. -och intellektuell funktionsnedsättning.

  268. Där använder man sig
    av ikoner och bilder-

  269. -för att förmedla betydelsen
    av ord i texten.

  270. Man får anpassa böcker
    så att de presenteras-

  271. -i en form som elever med intellektuell
    funktionsnedsättning och autism-

  272. -kan förstå.

  273. Jag ska prata lite om vad vi gör
    så kan ni läsa mer på vår hemsida sen.

  274. AAL används för läskunnighet-

  275. -som för sagoböcker-

  276. -men det används också
    inom andra ämnen-

  277. -som naturvetenskap och matte.

  278. Färdigheterna lärs också ut till elever
    med intellektuell funktionsnedsättning.

  279. Här ser ni ett exempel
    på hur en text bryts ned.

  280. "I fredags träffade jag Karen..."
    och en kalender...

  281. "...efter skolan, så att hon
    kunde rita av mina händer."

  282. "När hon var färdig
    visade hon mig teckningen."

  283. Eleverna leds stegvis
    genom passagerna.

  284. Jag besökte en skola i Charlotte, North
    Carolina, i början av vårt projekt.

  285. Jag gick till AAL-lektionen där-

  286. -och de läste "Macbeth".

  287. Det var high school-elever
    med intellektuell funktionsnedsättning.

  288. Vissa elever kunde ta till sig
    den faktiska texten.

  289. Andra hade kommunikationshjälpmedel-

  290. -som hjälp för att besvara frågor.

  291. När jag kom in i klassrummet-

  292. -bar eleverna kronor, mantlar-

  293. -svärd och sköldar-

  294. -och de gick igenom
    ett bearbetat "Macbeth"-manus.

  295. Jag var imponerad.

  296. Det viktiga med AAL är-

  297. -att det kan användas
    inom olika ämnen-

  298. -och anpassas.

  299. Kollaborativ strategisk läsning är
    framtagen för high school-elever...

  300. ...för att ge dem läsfärdigheter, som
    minst motsvarande en tredjeklassares.

  301. Men eleverna går kurser
    med mycket tung läsning-

  302. -som samhällskunskap, naturvetenskap-

  303. -och engelsk litteratur.

  304. Sharon Vaughns
    kollaborativa strategiska läsning-

  305. -fokuserar på att bryta ner texten.

  306. Läraren håller en introduktion
    innan man börjar läsa.

  307. Hur kommer läsningen att gå till?
    Man diskuterar märkliga meningar.

  308. Man går sen igenom vad man
    ska göra efter att man har läst.

  309. Det är en kompisstyrd metod.

  310. Elever i klassen-

  311. -ger instruktioner och stöd.

  312. Självständighet och beteende
    är ett annat område.

  313. Elever med autism
    blir ofta beroende av stöd.

  314. De har svårt att fungera självständigt.

  315. Den delen av programmet
    kallas PRISM-

  316. -vilket främjar ansvarstagande,
    självständighet och self-management.

  317. För att kunna bedöma
    självständighet och beteende...

  318. ...har vi utvecklat en checklista
    för lyckade high school-studier...

  319. ...där läraren,
    eleven och föräldrarna...

  320. ...kan se vilka färdigheter som krävs
    för självständighet i high school.

  321. Om ni besöker vår hemsida-

  322. -kan ni ladda ner checklistan som pdf.

  323. Checklistan är första steget
    i ett självständighets-program.

  324. Man identifierar målet och utreder
    bevisbaserad praxis kopplad till målet.

  325. Praxisen är ett resultat av vårt arbete-

  326. -med att hitta bevisbaserade insatser.

  327. De utgör grunden för undervisningen.

  328. Sen bevakar man framstegen
    och anpassar målet om det behövs.

  329. Sånt som kan inbegripas i en insats...

  330. Jag ska säga vad det står.
    Ni längst bak kan nog inte läsa det.

  331. Det är en kort beskrivning.

  332. Vad gör jag
    om min skolskjuts inte dyker upp?

  333. Det var ett problem för en elev.

  334. Att inte bli hämtad i skolan
    är stressigt för alla elever.

  335. För vissa elever med autism kan det
    leda till att det låser sig helt.

  336. De blir rådvilla. Instruktionen lyder:

  337. "Jag går till expeditionen
    och berättar för receptionisten"-

  338. -"att min skjuts inte har kommit
    och att jag måste ringa mamma."

  339. Den typen av problemlösning
    funkade inte för den här eleven-

  340. -och man såg det som nåt
    den måste lära sig för att klara sig.

  341. Vi har visuellt stöd
    för att visa hur det går till-

  342. -och använder i vissa fall
    tekniska hjälpmedel.

  343. Den hoppar jag över.

  344. Vi använder ibland tekniska hjälpmedel.

  345. Den här eleven gick en kurs
    som heter "Teoretiska strategier".

  346. Då jobbar eleven
    med teoretiskt material.

  347. Den här eleven gick en kurs
    i teoretisk strategi-

  348. -och använde visuella hjälpmedel
    för att förstå innehållet-

  349. -och fick stödhjälpmedel för att klara
    självständiga färdigheter.

  350. Teknik används ofta med eleverna.

  351. Det är viktigt för de eleverna
    och för alla andra.

  352. Vi använder alla teknik. Jag håller koll
    på tiden med hjälp av teknik.

  353. Det är självständighets-inslaget.

  354. I de 30 skolor vi arbetade med-

  355. -var det
    ett av de mest använda inslagen.

  356. Ett annat vanligt inslag är kompisar
    och sociala komponenter.

  357. Vi har elever med en stor bredd
    av olika färdigheter...

  358. De har problem
    som kräver olika typer av insatser.

  359. Vi har vad vi kallar
    "kompisstyrda program".

  360. De används både för elever med och
    utan intellektuell funktionsnedsättning.

  361. De finns två olika kompisstyrda program.
    Ett kallas Kompisstöd.

  362. Det är framtaget för
    att etablera sociala relationer.

  363. Kompisnätverk är framtagna-

  364. -för att fokusera på sociala relationer
    på en mer avancerad nivå.

  365. Det finns alltid en diskussionsledare.
    De är kompisledda-

  366. -men det är alltid en lärare
    eller lärarassistent närvarande.

  367. Deltagarna är klasskamrater.

  368. I programmen assisterar
    en klasskompis sin kompis-

  369. -med att göra nåt som
    eleven med autism måste lära sig.

  370. Klasskompisen kan hjälpa till-

  371. -under praktik eller gymnastiklektioner.

  372. I Kompisstöd och Kompisnätverk-

  373. -samlas man i grupper
    utanför lektionerna.

  374. I USA finns aktiviteter-

  375. -som äger rum en viss tid på dagen
    som är valfria för eleverna-

  376. -som en teknikklubb, en
    nätsäkerhetsklubb eller en spelklubb.

  377. Elever med autism får välja en klubb-

  378. -och sen utser man andra elever-

  379. -som också deltar i aktiviteterna.

  380. Det är en sorts social insats
    vi gör i skolan.

  381. Elever som har nära genomsnittlig
    intellektuell funktion-

  382. -men har problem med det sociala-

  383. -får en mer riktad social träning-

  384. -genom insatser för social kompetens.

  385. Interventionen sker över en hel termin
    med 25 lektioner.

  386. De hålls två gånger i veckan
    i små grupper.

  387. Det kan vara
    fem-sex elever med autism.

  388. Under de lektionerna-

  389. -lär de sig läsa av andra människor-

  390. -de lär sig självkontroll
    och hur man beter sig i en grupp.

  391. Många färdigheter lärs ut-

  392. -parallellt med läxläsning
    och uppgifter som görs under skoltid.

  393. En insats för social kompetens
    har tagits fram av Janine Stichter-

  394. -och har vederlagt goda effekter.

  395. Det sista inslaget i programmet-

  396. -handlar om övergång.

  397. I det inslaget-

  398. -finns två olika komponenter.

  399. En komponent fokuserar på arbetet.

  400. Det som bäst visar
    om man får jobb efter high school är-

  401. -om man har ett jobb under skoltiden.
    Vi har jobbaserad inlärning.

  402. Vi gör kartläggningar
    och drar upp övergångsplaner-

  403. -och låter eleven forma
    sin egen individuella undervisning.

  404. Ett andra inslag heter
    "Övergång tillsammans".

  405. Det förbereder föräldrar på att hjälpa
    sina barn ta sig vidare efter skolan.

  406. Jag tar det här lite snabbt.

  407. Vår fokus ligger på-

  408. -att involvera eleven i besluten
    om hur programmet ska se ut-

  409. -och sen få ut dem i arbete
    i mesta möjliga mån.

  410. Det är vårt CSESA-program.

  411. Vi arbetade med en skola.

  412. Skolan ville
    att vi skulle göra en video-

  413. -om CSESA-programmet i den skolan.

  414. Ett, två...

  415. Teamet valde ut följande insatser
    för att möta målen

  416. CSESA-insatserna
    har haft goda effekter-

  417. -på både personalen och eleverna.

  418. Det har varit jättebra för personalen.

  419. Det finns en djupare förståelse-

  420. -och ett bättre stödsystem
    för elever med autism.

  421. De insatser vi
    har haft turen att kunna erbjuda-

  422. -har varit utmärkta.

  423. Kompisnätverken har varit otroliga.

  424. Den här terminen
    har vi 18 olika grupper-

  425. -och alla
    tycker att grupperna är roliga.

  426. Teamet tog fram visuella hjälpmedel
    för en elev med autism-

  427. -med hjälp
    av ett "först och sen"-schema

  428. Arbetsbaserad inlärning

  429. Personalen erbjöd arbetsbaserad
    inlärning för elever med autism

  430. Det gav positiva resultat
    efter utbildningen

  431. Kamratstöd i de vanliga klassrummen-

  432. -har lärt lärarna hur man
    kan erbjuda kamratstöd för alla elever-

  433. -och har hjälpt eleverna lyckas bättre
    i teoretiska ämnen.

  434. När de leker
    frågar jag honom om leken-

  435. -och uppmuntrar honom.

  436. Han är engagerad.
    Han är inne i musiken.

  437. Han går in för det. I början på året
    var han ganska försiktig-

  438. -och visste inte vad han skulle göra.
    Men han har vuxit mycket.

  439. Vi hade audition
    för en sång från "Lejonkungen"-

  440. -som innehöll ord på swahili-

  441. -som "zinge la" och "we ba ba" med
    språkljud som inte finns i engelska.

  442. Jag frågade om nån mer ville testa.
    Nick räckte upp handen direkt.

  443. Först var jag osäker
    på vad det betydde.

  444. Men han kom fram
    och ställde sig inför hela klassen.

  445. Jag frågade
    om nån ville testa med honom-

  446. -och en person kom fram
    och sjöng med honom.

  447. Han hade musiken i händerna.

  448. Han bläddrade på rätt ställe
    och uttalade alla stavelser.

  449. Han satte rytmen perfekt.
    Det var inget simpelt som "ta-ta-ta".

  450. Det var intrikata rytmer.

  451. De gick igenom hela solot.
    Det var riktigt bra.

  452. Klassen jublade.

  453. När de jublar för honom
    brukar han buga. Han gillar det.

  454. Avslutningsvis...

  455. Besök gärna vår hemsida.
    Där finns material att ladda ner.

  456. Om du som speciallärare
    vill ta upp autism i din skola-

  457. -har vi ett program-

  458. -som ni kan dela ut vid nåt möte-

  459. -som är kort men informativt.

  460. Det är ett exempel från vår hemsida.

  461. Vi har besökt skolor-

  462. -från mexikanska gränsen-

  463. -och ända upp till Övre sjön-

  464. -i Wisconsin-

  465. -och har sett hur olika skolor skapar-

  466. -effektiva program
    för elever med autism.

  467. Men de måste vara riktade
    och inkludera professionell utveckling-

  468. -och handledning,
    åtminstone till en början.

  469. Tack för uppmärksamheten.

  470. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss