Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Föreläsningar om specialpedagogik för autismspektrum och vilka förutsättningar i skolan som påverkar elevernas psykiska hälsa. Du hör också hur du kan arbeta med social och känslomässig kompetens hos barn och unga samt om skolans styrning påverkar elevernas hälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018 : Barn och ungdomars hälsa och välbefinnandeDela
  1. Skolmiljöerna kan gynna psykisk
    hälsa. Skolan kan vara en verksamhet-

  2. -som erbjuder
    meningsfulla aktiviteter-

  3. -där man växer och känner sig
    engagerad och delaktig-

  4. -och utvecklar sociala kompetenser.
    Vi har en jätteviktig uppgift där.

  5. Då ska jag försöka sammanfatta-

  6. -de idéer och tankar
    som har framförts i dag.

  7. Det känns som att våra presentationer
    hänger väldigt bra ihop-

  8. -men jag har
    en lite annorlunda ingång-

  9. -som jag kommer att beskriva.

  10. Det kommer att handla
    ganska mycket om policy:

  11. Den policy vi har kring dessa frågor-

  12. -och hur vi då påverkar
    elevernas hälsa och välbefinnande.

  13. Så blicken kommer att vara
    på elever och deras hälsa-

  14. -men också på de mekanismer
    vi har infört i utbildningssystemet-

  15. -och hur det kan ha bidragit till
    den här ökningen av psykisk ohälsa-

  16. -som vi har sett,
    och som flera studier pekar på.

  17. Sen vill jag också visa
    lite olika möjliga ansatser-

  18. -som man kan använda
    för att åtgärda dessa problem.

  19. Då handlar det om
    det man kan göra i klassrummet-

  20. -men också om det vi borde förändra i
    skolpolicyn och utbildningspolitiken.

  21. Och det finns flera saker
    som jag vill peka på-

  22. -som jag har sett i mina egna studier
    och även i andra analyser.

  23. Och också konsekvenser i klassrummet.

  24. För jag tror att man kan behöva jobba
    med dessa frågor på olika nivåer-

  25. -och inte bara på individnivå
    och klassrumsnivå.

  26. Mitt intresse för dessa frågor
    hänger ihop med mitt intresse för-

  27. -det sociala klimatet i lärmiljöer
    som förebyggande specialpedagogik.

  28. Jag har i många år försökt utveckla
    sättet att arbeta med det-

  29. -så det är roligt att höra
    att det finns bevis på-

  30. -att det har en effekt
    på elevernas hälsa och resultat.

  31. Det är nåt som jag och flera andra
    har haft som hypotes-

  32. -men det har inte funnits
    riktiga bevis på att det är så.

  33. Så det är roligt
    att flera studier visar-

  34. -att vi är på rätt väg och
    att det här är en viktig mekanism-

  35. -som också har effekter på resultat.

  36. Annars tänker man: "Varför ska man
    slösa tid på de sociala aspekterna?"

  37. "Skolan har en annan uppgift:
    att jobba för kunskap."

  38. Det här visar att de här sakerna är
    integrerade. Vi får inte tappa en.

  39. Jag har också jobbat
    med systematiska översikter tidigare.

  40. Jag deltog i ett stort arbete på upp-
    drag av Kungliga Vetenskapsakademien:

  41. School, Learning and Mental Health.

  42. Där fick vi uppgiften
    att försöka undersöka-

  43. -utifrån systematiska genomgångar
    av forskning-

  44. -vad det finns för samband.

  45. Hur påverkar skolan
    elevernas psykiska hälsa?

  46. Och vi fann en del indikationer på
    att det fanns vissa samband.

  47. Framför allt erfarenheter
    av skolmisslyckanden och svårigheter-

  48. -kunde öka risken
    för senare psykisk ohälsa-

  49. -som kunde uttryckas olika
    hos pojkar och flickor.

  50. Sen har jag utifrån den här studien
    gjort en fördjupning-

  51. -som handlar om pojkars och flickors
    psykiska hälsa i skolan.

  52. Den var baserad på
    samma genomgång av litteratur-

  53. -med en fördjupning
    kring genusaspekter.

  54. Och det är nåt
    som vi inte får glömma.

  55. Vi måste tolka
    vad dessa skillnader betyder-

  56. -och se hur vi kan arbeta med det.

  57. Det finns ett kapitel
    i den översikten-

  58. -där jag analyserar olika mekanismer-

  59. -som kan leda till
    pojkarnas underprestation.

  60. Det är stor skillnad
    på pojkars och flickors resultat.

  61. Det är nåt vi inte borde acceptera,
    utan vi borde motverka det.

  62. Och där har jag lite teorier om
    hur detta har uppstått.

  63. En definition
    av elevhälsa och psykisk hälsa-

  64. -som jag har arbetat efter
    i de här studierna-

  65. -är hämtad från
    Världshälsoorganisationen.

  66. Jag vill gå igenom den med er,
    för det är ett komplext begrepp-

  67. -som innehåller många olika aspekter.

  68. Det definieras som förmågan
    att uppnå och behålla-

  69. -ett optimalt välbefinnande
    och sätt att fungera psykologiskt.

  70. Det är inte så att man ska...

  71. Det är inte ett krav på
    att man ska vara lycklig hela tiden-

  72. -eller att man inte accepterar
    att man har olika negativa känslor.

  73. Men man ska ändå ha förmågan
    att uppleva-

  74. -dessa positiva känslor
    av välbefinnande.

  75. Det är också viktigt
    att vi inte tolkar det som-

  76. -att man kräver av individen-

  77. -att man ska ha
    alla dessa goda känslor och förmågor.

  78. Det ska också relateras
    till barnens utveckling.

  79. Så det är inte så
    att vi ska kräva av ett litet barn-

  80. -att man ska ha förmåga att hantera
    sina känslor som en vuxen-

  81. -utan det är relaterat
    till deras utveckling.

  82. Förmågorna etableras
    under utvecklingen-

  83. -och vi kan stödja barnen i
    att erövra dessa kompetenser-

  84. -till exempel med projekt som PASS.

  85. Man kan jobba systematiskt för att
    etablera och stärka dessa förmågor.

  86. De är inte nåt som vi bara kan kräva
    att alla ska ha.

  87. De utvecklas genom samspel,
    interaktion, föräldrar-

  88. -och vuxna som är förebilder.
    Så det är viktigt att tänka på.

  89. Sen är det också så
    att dessa begrepp av hälsa-

  90. -också är bredare.

  91. Det innehåller
    många andra komponenter-

  92. -som vi faktiskt också kan undersöka
    och studera.

  93. Till exempel känslan av engagemang,
    att vara aktiv, att orka och ha hopp.

  94. Alla dessa aspekter är ganska subtila
    saker som ändå har stor betydelse-

  95. -för elevernas delaktighet i skolan.

  96. Alla dessa aspekter
    som tas upp i denna definition...

  97. Känslan av en trygg identitet, till
    exempel, hur får man det som barn?

  98. Jo, mycket genom den feedback
    man får i skolan.

  99. Är jag uppskattad?
    Tycker de andra om mig? Lyckas jag?

  100. Är jag respekterad i skolan?
    Man behöver inte ha en hög status-

  101. -men man har en plats
    och är accepterad som man är.

  102. Det finns många barn
    med funktionsnedsättningar-

  103. -som inte upplever detta.

  104. Där är det en risk för dem, som inte
    bara beror på funktionsnedsättningen-

  105. -utan det beror på det här bemötandet
    de får i den sociala miljön.

  106. Sen är det också
    tillgång till sunda relationer-

  107. -och förmåga att vara aktiv
    och utvecklas.

  108. Det är också nåt
    som våra ungdomar och barn-

  109. -kanske tappar bort på vägen
    under sin skoltid-

  110. -om det inte känns meningsfullt
    och de inte känner att de lyckas.

  111. De minskar sin aktivitetsgrad-

  112. -eller lägger sina resurser
    på andra aktiviteter.

  113. Sen är det förmågan att växa genom
    att utnyttja utvecklingsmöjligheter-

  114. -utmaningar samt kulturella resurser.

  115. Det handlar om skola och utbildning
    och det som erbjuds där.

  116. Om man kan ha nytta av
    dessa erbjudanden som man deltar i-

  117. -då har man en bra hälsa.

  118. Så kopplingen mellan psykisk hälsa
    och resultat blir väldigt tydlig-

  119. -om man förstår
    att det barnen är engagerade i-

  120. -också är en del av
    deras psykiska hälsa.

  121. Så det är därför
    vi drog som slutsats-

  122. -i den här översikten av forskning-

  123. -att dessa aspekter av emotionellt
    och socialpsykologiskt välbefinnande-

  124. -är otroligt viktiga
    att etablera i skolan.

  125. Och att man ska göra jättestora
    insatser för att förebygga-

  126. -att elever upplever svårigheter
    i skolan-

  127. -och inte känner sig delaktiga.

  128. Så där har vi mycket stöd
    i olika typer av forskning.

  129. De här olika sätten-

  130. -som ohälsa uttrycker sig på-

  131. -kan enligt Världshälsoorganisationen
    också vara svårare-

  132. -att fånga eller att förstå.

  133. De kanske uttrycker sig lite
    otydligare än när det gäller vuxna.

  134. Så det finns en risk att vi inte ger
    den respons som barnen ska ha-

  135. -när de uttrycker symptom som är lite
    diffusa, som magont och huvudvärk.

  136. Det fanns också studier
    som visade att barnen kan växla-

  137. -mellan externaliserande
    och internaliserande symptom-

  138. -medan vuxna har en tendens att visa
    sina symptom på ett tydligare sätt.

  139. Så det är också nåt...

  140. ...som kan missgynna barnen.

  141. De studier som vi tittade på
    visade att det är vanligare-

  142. -att flickor visar
    internaliserande symptom.

  143. Pojkar är oftare
    i den externaliserande gruppen.

  144. Det fanns också...

  145. En annan skillnad var att pojkar
    har en tidig debut av dessa problem-

  146. -med psykisk ohälsa.

  147. Flickornas problem
    kan uttryckas senare.

  148. Det är bra att tänka på
    när man tänker på-

  149. -vilka barn som får mer svårigheter
    i skolan när skolan börjar.

  150. Det brukar vara fler pojkar.

  151. Det kanske också hänger ihop med
    den här sårbarheten de har-

  152. -under de åren.

  153. Flickorna har en sårbarhet
    som uttrycker sig tydligare senare.

  154. Om vi behandlar barnen
    som om alla är likadana-

  155. -då riskerar vi att diskriminera dem-

  156. -om vi inte är kunniga om detta.

  157. Det kan hänga ihop med deras mognad,
    helt enkelt.

  158. En annan sak som jag vill säga är
    att det är svårare-

  159. -att skatta elevernas psykiska hälsa.

  160. Som mått på psykisk hälsa
    används därför i stället-

  161. -kvaliteten i deras lärandemiljöer.

  162. Det är också nåt
    som kan vara bra att ta till sig.

  163. För om det finns stora skillnader
    i kvaliteten i förskola och skola-

  164. -då kan det betyda att dessa miljöer
    är skadliga för elevernas hälsa.

  165. Man betraktar kvaliteten i miljön.

  166. Det kan också vara
    familjesituationen.

  167. Det är också en indikator på
    vilka risker barnen är utsatta för.

  168. Kontexten runtomkring
    är en indikator på barnens hälsa.

  169. Vi har flera nationella utvärderingar
    som man kan titta på och följa.

  170. Och de är inte så roliga-

  171. -för de visar den här försämringen
    av den psykiska hälsan.

  172. Den här är från Socialstyrelsen 2017.

  173. Den visar
    att bland barn i åldern 10-17 år-

  174. -var ökningen över 100 % på 10 år.

  175. Så nåt har hänt under dessa år.

  176. Det finns också
    en ganska stor variation-

  177. -som inte skulle vara berättigad.
    En regional variation.

  178. Man kanske överdiagnostiserar-

  179. -eller så mår ungdomar sämre
    i vissa områden än i andra.

  180. Eller så kanske man får sämre stöd
    i andra regioner.

  181. Jag vet inte riktigt, men nånting är
    det som inte riktigt stämmer i detta.

  182. Här ser man också...

  183. ...att det är en försämring.

  184. Unga kvinnor mår sämre
    än flickor som är yngre.

  185. Så för dem försämras situationen-

  186. -medan det är en mindre försämring
    för män jämfört med pojkar.

  187. Men att det är så många pojkar
    som förekommer i den här statistiken-

  188. -beror på att uttag av psykofarmaka,
    det vill säga mediciner för ADHD-

  189. -ingår i denna grupp.

  190. Så 10,2 % av alla pojkar
    i den åldern-

  191. -får mediciner mot ADHD-

  192. -eller har haft ett vårdtillfälle
    inom sluten vård.

  193. Så det kan vara två olika grupper
    som kommer med.

  194. Det är ändå ganska allvarlig psykisk
    ohälsa som fångas i denna statistik.

  195. Sen har vi också utvärderingar
    från Skolinspektionen-

  196. -som kom bara för nån vecka sen, som
    också är intressanta att titta på.

  197. Det är mer på organisationsnivå, men
    där visar de allvarliga skillnader-

  198. -i likvärdighet och kvalitet.

  199. De uttrycker sig ganska...

  200. Det låter inte så allvarligt
    när man läser det, men det betyder-

  201. -att det finns förskolor där det inte
    är bra för barnen att vara-

  202. -och där de har det jättejobbigt.
    Personalen kanske inte räcker till.

  203. Det kanske är kaotiskt, och man
    får inte det stöd man behöver-

  204. -för att utvecklas och erövra
    kompetenser inom olika områden.

  205. Det är nåt
    som vi inte borde acceptera.

  206. Vi borde göra stora insatser.

  207. Det borde vara viktigt att garantera-

  208. -att alla barn
    får bra kvalitet och stöd i miljön.

  209. Men det är som sagt en stor satsning.

  210. Regeringen
    gav Skolinspektionen uppdraget-

  211. -att göra dessa utvärderingar,
    och de besökte många förskolor.

  212. Det är en bra insats, och jag
    rekommenderar er att läsa dem-

  213. -om ni är intresserade av förskolan.

  214. Det är väldigt positivt
    att man ser förskolan-

  215. -som en viktig pedagogisk verksamhet
    mer nu än tidigare.

  216. Det är inte bara omsorg
    utan också för barnens utveckling.

  217. Men då måste man se till
    att det kommer alla barn till del.

  218. Sen har vi en annan statistik
    från Folkhälsomyndigheten-

  219. -som också visar...

  220. Det här är självrapporterad hälsa.
    Jag tror Rosaria visade den i morse.

  221. En stor andel flickor i 15-årsåldern,
    mer än 50 %, upplever-

  222. -mer än två psykiska eller somatiska
    besvär en gång i veckan.

  223. Som hon sa så svarar många kanske ja
    när de har haft mens.

  224. Men för pojkar är det ändå mindre.

  225. Mindre förändring över tid också.

  226. Det här visar hur det var 1985-1986
    och hur det har utvecklats.

  227. Det visar ändå en trend
    mot högre upplevda svårigheter.

  228. Sen finns det också många utredningar
    och insatser inom detta område-

  229. -så det här har fått mer
    uppmärksamhet under de senaste åren.

  230. Till exempel SKL...

  231. Oj. Nej, det var fel.

  232. SKL har under flera år haft
    Uppdrag Psykisk Hälsa.

  233. De har gjort interventioner
    i många kommuner-

  234. -och har material på webben
    som man kan ta del av.

  235. Föreläsningar, material och
    intervjuer är tillgängligt för alla.

  236. "Vägledning för elevhälsan", som
    Diana Berthén också nämnde i morse-

  237. -är ett samarbete mellan
    Socialstyrelsen och Skolverket.

  238. Det visar också att de här frågorna
    handlar både om hälsa och utbildning.

  239. Det kan göra att de ibland inte blir
    så tydliga i utbildningssystemet-

  240. -eftersom det är viktigt
    för Socialstyrelsen-

  241. -men mindre viktigt för Skolverket.

  242. Men i det här fallet
    har de samarbetat.

  243. Regeringen har också tillsatt
    en utredning för stärkt elevhälsa-

  244. -som ska rapportera sina resultat
    år 2019.

  245. Så det kommer kanske finnas utrymme
    för reformer och förändringar.

  246. Sen har vi materialet från
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  247. Det är tillgängligt på webben. Där
    finns tidskriften jag såg där ute.

  248. Så det finns material och insatser.

  249. Ytterligare en aspekt är-

  250. -att man också satsar
    529 miljoner mer inom detta område.

  251. Regeringen kommer att ge dessa medel
    till SKL-

  252. -så det kommer att hamna
    både i skolan och elevhälsan-

  253. -men kanske också BUP.

  254. Jag är ändå lite bekymrad.

  255. För det kan också vara så
    att det här leder till...

  256. Man måste åtgärda och göra
    alla dessa insatser på individnivå-

  257. -men jag tycker att man också borde
    fundera på vilka orsakerna är.

  258. Så att vi inte bara springer
    efter alla symptom-

  259. -utan försöker undersöka vad
    som har förändrats under de här åren-

  260. -och vad som orsakat den här epidemin
    av psykisk ohälsa hos våra barn-

  261. -i en tid när vi ändå har
    ganska mycket resurser.

  262. Det har varit ekonomisk uppgång.

  263. Man har sparat resurser på skolan-

  264. -men mycket resurser har också kommit
    tillbaka under de senaste tio åren.

  265. Så det borde ändå vara bra kvalitet.
    Sverige är ett rikt land-

  266. -med bra utbildning
    jämfört med andra länder.

  267. Vi borde kunna erbjuda våra barn och
    ungdomar en bra uppväxt, tycker jag.

  268. En teori är
    att det är samhällsförändringar-

  269. -som har påverkat våra barn och oss.

  270. Datorer, mobiler
    och alla dessa aktiviteter-

  271. -som våra ungdomar ägnar sig åt
    och som stressar dem.

  272. Det skulle kunna vara nåt
    att undersöka.

  273. Samtidigt så borde det drabba
    alla ungdomar ungefär på samma sätt-

  274. -i likvärdiga länder
    som Norge, Finland och Danmark.

  275. Men den här trenden, som man
    har tittat på i andra studier-

  276. -den här problematiska ökningen
    av ohälsa-

  277. -verkar finnas i Sverige
    men inte i våra grannländer.

  278. Så det kan kanske inte
    bara tillskrivas-

  279. -de här förändringarna
    i samhället.

  280. Jag tror att alla ungdomar
    använder mobiler och spelar spel-

  281. -även i Finland och Norge.

  282. En annan teori är
    att det beror på kvalitetsbristerna-

  283. -i förskola och skola.
    Det finns samband med psykisk ohälsa.

  284. Att vi har haft brister
    i särskilt stöd-

  285. -är också nåt som Skolinspektionen
    pekar på.

  286. Det är en av
    de första orsakerna till-

  287. -att Skolinspektionen
    kritiserar skolor.

  288. Så det är nåt
    som inte verkar fungera optimalt.

  289. Vi har en ganska svag skolstart.

  290. Det skrev vi redan i den systematiska
    översikten som jag nämnde förut.

  291. Det är en väldigt känslig period-

  292. -men vi erbjuder egentligen
    en ganska underbemannad-

  293. -och underprioriterad verksamhet
    till våra barn.

  294. Det finns mindre resurser
    i förskoleklass än i förskolan-

  295. -och mindre resurser än i skolan.

  296. Så det kan vara en svag länk-

  297. -som vi har låtit fortsätta
    under många år-

  298. -och som inte har nåt riktigt stöd
    i nån bra utvecklingsteori.

  299. Nu har man reformerat det lite grann,
    men det är fortfarande ett glapp där.

  300. Studier visar att skolövergångar
    är en viktig och känslig period-

  301. -och där har vi inte heller nåt bra
    system för grund- och gymnasieskolan.

  302. Det kan innebära att flera hamnar
    lite mellan stolarna-

  303. -och mår ganska dåligt under en tid
    innan de får hjälp och stöd.

  304. Samma sak kan gälla
    mellan förskoleklass och skola.

  305. Så där har vi några svaga perioder-

  306. -där vi inte riktigt informerar
    och kommunicerar och samarbetar-

  307. -mellan olika organisationer.

  308. Fler och fler studier visar att skol-
    miljöerna kan gynna psykisk hälsa.

  309. Skolan kan vara en verksamhet som
    erbjuder meningsfulla aktiviteter-

  310. -där man växer och känner sig
    engagerad och delaktig-

  311. -och utvecklar sociala kompetenser.
    Vi har en jätteviktig uppgift där.

  312. Men om vi inte erbjuder det-

  313. -utan låter många barn misslyckas
    och känna sig ensamma och utstötta-

  314. -då kan vi i stället bidra till
    att skada våra elever och våra barn.

  315. Det finns också
    en annan litteraturöversikt-

  316. -som kom från SBU för nåt år sen.

  317. Den visar verkligen
    det kausala sambandet.

  318. Arbetsmiljöer som ställer höga krav,
    med små möjligheter att påverka-

  319. -och bristande emotionellt stöd
    och mobbning-

  320. -är miljöer som verkligen kan orsaka
    depression och utmattning.

  321. Studierna är gjorda på vuxna. Det
    finns inte liknande studier för barn.

  322. Men det är samma mekanismer
    och samma upplevelser-

  323. -som kan finnas också i skolmiljön
    för vissa elever:

  324. Att man upplever höga krav
    och har små möjligheter att påverka.

  325. Det stämmer nog
    att man kan vara i en sån situation.

  326. Höga krav och små möjligheter att
    påverka kanske finns för alla elever.

  327. Läroplanen och betygskriterierna
    går inte att påverka-

  328. -men det emotionella stödet
    från lärarna-

  329. -är nåt som man kan erbjuda
    i stället.

  330. Och det kan då vara
    en skyddande faktor.

  331. Jag har också tänkt
    på andra aspekter-

  332. -som kanske finns i just
    den svenska utbildningskontexten.

  333. Kunskaperna om vikten av
    det sociala klimatet i lärmiljöer-

  334. -har funnits ett tag-

  335. -även om vi får fler och fler bevis
    på hur de fungerar och hänger ihop.

  336. Men det finns en form av nedvärdering
    av dessa känslomässiga aspekter.

  337. Det har jag känt ibland
    och hört i skoldebatten.

  338. Det är som om det inte har
    nån betydelse.

  339. "Varför ska man vara så snäll?
    Man måste ställa krav."

  340. Det är mer det som lyfts fram
    i debatten om skola och utbildning.

  341. Det känns som att det är ganska
    mycket utifrån samhällets behov.

  342. Man lyfter inte
    så gärna barnens behov.

  343. Om man gör det då är man lite
    för snäll och för dum och flummig-

  344. -och det kommer inte
    att leda till bättre resultat-

  345. -även om vi vet att det finns
    mycket seriös forskning-

  346. -som visar
    att dessa aspekter är viktiga.

  347. Så där måste vi kanske bli bättre på
    att förmedla-

  348. -att det här inte bara är nåt
    som lärarna tycker-

  349. -för att de är snälla mot barnen.

  350. Det finns neurovetenskap
    och psykologiska studier-

  351. -och mycket stöd för att det här är
    nåt som är otroligt viktigt.

  352. Så vi måste kämpa emot
    de här tolkningarna.

  353. En annan aspekt är
    att man traditionellt har delat upp-

  354. -de känslomässiga och kognitiva
    aspekterna. Även inom psykologi.

  355. Det är nåt som vi nu
    kommer ifrån kunskapsmässigt-

  356. -men vi måste kanske också
    förmedla det.

  357. Som en konsekvens av alla dessa
    attityder som har funnits tidigare-

  358. -så är det inte tillräckligt tydligt
    formulerat i utbildningsdokument-

  359. -att dessa målsättningar är viktiga.

  360. De uttrycks kanske lite diffust
    som "demokrati" och "värderingar"-

  361. -men man behöver kanske få
    lite mer stöd i läroplanerna-

  362. -att detta är ett viktigt uppdrag.

  363. Vi har också hört
    flera gånger i debatten-

  364. -att lärarna inte har fått utbildning
    för detta-

  365. -och att det blir en belastning att
    ta hand om socioemotionella aspekter.

  366. Andra professioner
    borde ta hand om dem.

  367. Jag är inte överens om detta.
    Jag tycker att det är självklart-

  368. -att en lärare har ansvar för att ha
    goda relationer med sina elever-

  369. -och att se till att eleverna har
    goda relationer med varandra.

  370. Men vi är kanske inte riktigt överens
    om detta även bland lärare.

  371. Så det är också nåt
    som vi borde tydliggöra.

  372. Samtidigt är det också bra om lärarna
    får stöd från andra professioner-

  373. -som kan hjälpa till och ge stöd.

  374. Men man kan ändå inte
    lägga på en annan profession-

  375. -att samspela med eleverna
    i klassen-

  376. -och ta hand om
    klassens sociala klimat.

  377. Det finns andra reformer som har
    introducerats i utbildningssystemet-

  378. -som också kan ha haft en effekt
    i den här förändringen.

  379. Jag hinner inte gå igenom det
    i detalj-

  380. -men i det svenska skolsystemet
    har man infört principer-

  381. -inspirerade
    av New Public Management.

  382. Det handlar om målstyrning
    och decentralisering-

  383. -så att alla enheter
    arbetar efter samma mål-

  384. -och sen kontrollerar man och mäter
    alla resultat.

  385. Det här är ett system som man
    har tillämpat även inom vården.

  386. Det har skapat problem där också.

  387. Men det vi ser i skolan, både
    internationellt och i Sverige, är-

  388. -att man litar på att
    kvalitetsutvecklingen ska drivas av-

  389. -att man tävlar mot varandra.

  390. Eleverna tävlar mot varandra
    för högre betyg.

  391. Skolorna tävlar med hjälp av
    elevernas genomsnittliga betyg-

  392. -så att det blir olika ranger
    och olika nivåer.

  393. Man tänker att alla vill bli bättre.

  394. Det är ett väldigt enkelspårigt sätt
    att se på kvalitetsutveckling.

  395. För att det verkligen ska funka
    som det är tänkt-

  396. -då borde alla enheter
    vara exakt likadana.

  397. Varje skola skulle vara helt homogen.

  398. Om man i stället har en variation,
    vilket vi vet att vi har-

  399. -så säger man
    att det redan är bestämt i förväg-

  400. -vem som vinner och vem som förlorar.
    Det kunde man lista ut från början.

  401. Många utbildningssystem som
    har infört målstyrning och kontroll-

  402. -har ändå kompletterat
    med en del kompensatoriska effekter-

  403. -för att se till
    att man inte springer på det sättet.

  404. För en effekt av detta har varit
    att man har...

  405. De elever som är i behov av stöd-

  406. -eller riskerar att ha lägre resultat
    eller att inte ha alla betyg-

  407. -är elever som ingen vill ha.
    De blir inte attraktiva.

  408. De sänker genomsnittliga resultat
    och så vidare.

  409. Så det är en modell-

  410. -som har motverkat idéerna om
    inkludering och lika värde.

  411. Det har inneburit att elever
    i behov av stöd inte får stöd-

  412. -och de kanske inte kommer in
    på skolan de söker till.

  413. Så det har motverkat de demokratiska
    värderingar man har haft hela tiden.

  414. Det här systemet har gjort-

  415. -att man inte har uppskattat
    dessa värderingar.

  416. Det är nåt som vi kan förändra nu.

  417. Förutom att man utvärderar
    de genomsnittliga betygen-

  418. -kan man lägga till målsättningar
    om inkludering-

  419. -för att belöna skolor
    som jobbar med dessa frågor.

  420. Men så länge man inte har gjort det
    så har man låtit de starka vinna-

  421. -och de svaga bli förlorare.

  422. Skolor med många elever
    som riskerar få låga resultat...

  423. I stället för att få erkännande för
    att de har de svåraste uppgifterna-

  424. -har de i stället fått skämmas
    och känna att de är dåliga skolor.

  425. De har fått svårt
    att rekrytera lärare.

  426. I vissa fall har de lagts ner,
    trots att de inte var så dåliga.

  427. De hade bara dåliga resultat-

  428. -och attraherade "svaga" elever eller
    elever med funktionsnedsättning.

  429. Det här är mekanismer som vi
    har haft i utbildningssystemet.

  430. De kan ha fått lite olika effekt
    i olika kommuner-

  431. -men de har motverkat både resultat
    och psykiska hälsa, tror jag.

  432. De har även påverkat
    lärarnas stress och deras hälsa.

  433. Så vi har liksom
    börjat spela ett spel-

  434. -som inte har gynnat våra elever.

  435. Det kan också förklara varför lärar-
    yrket inte har blivit så attraktivt-

  436. -under flera år.

  437. Så det borde vi verkligen
    titta på kritiskt och åtgärda.

  438. Det handlar om
    varför eleverna mår dåligt.

  439. Vi har skapat ett system-

  440. -som inte är bra för dem
    och för dem som jobbar i skolan.

  441. Jag har gått ännu längre
    och har inspirerats av en forskare-

  442. -som tittade på
    det amerikanska utbildningssystemet-

  443. -som för några år sen införde
    sin policy No Child Left Behind.

  444. Det låter väldigt bra,
    men i praktiken var det...

  445. ...ett djävulskt system
    som bestraffade skolorna...

  446. ...som hade de svåraste uppgifterna.

  447. Hans analys var: "Vi har skapat ett
    narcissistiskt utbildningssystem"-

  448. -"som likt narcissistiska föräldrar
    skadar sina barn"-

  449. -"genom orealistiska krav
    och förväntningar."

  450. "Vi har kanske skapat
    ett sånt system."

  451. Och det finns flera saker i vårt
    utbildningssystem som kan stämma.

  452. Jag har sett flera såna aspekter.

  453. Till exempel så har vi en läroplan-

  454. -som beskriver en idealelev
    som kanske inte finns på denna jord-

  455. -om man tänker på alla dessa
    betygskriterier som är helt...

  456. Det är... Ja.

  457. Föräldrar löser deras uppgifter,
    och de får ändå låga betyg.

  458. Det läste jag i en studie
    som han hade gjort.

  459. Så det är grandiosa mål.

  460. Och grandiositet kan vara
    ett tecken på narcissism.

  461. Icke-realistiska målsättningar och
    perfektion har jag tänkt på ibland.

  462. När man införde den här läroplanen
    för grundskolan 1994-

  463. -då införde man nåt slags spärr.

  464. Alla skulle uppnå vissa mål, annars
    skulle man inte kunna gå vidare.

  465. Anledningen till
    att man gjorde det var-

  466. -att man var övertygad om
    att alla kunde uppnå dessa mål.

  467. Sen visade det sig
    att det var 12 %, det var 14 %-

  468. -och nu är det nära 20 %
    som inte uppnår dessa mål.

  469. Och ändå har vi det systemet.

  470. Det är ett obligatoriskt system
    som alla är tvungna att gå igenom-

  471. -där 20 % av eleverna får veta
    att de inte duger.

  472. Så det är också problematiskt. Man
    borde ha en mer realistisk läroplan-

  473. -som alla kan uppnå
    och som är anpassad till variationen.

  474. I stället förnekar man
    att man utvecklas i olika takt-

  475. -och att vissa kan behöva mer tid.

  476. Nej, det ska vara lika för alla.

  477. Att leta efter fel och skambelägga-

  478. -är också nåt som Skolinspektionen
    gjorde ganska mycket i början.

  479. Man kritiserade skolor
    och hängde ut dem.

  480. Det var en mekanism
    som skulle utveckla kvaliteten.

  481. Då kan man tänka: "Hur kan man bli
    motiverad när man får skämmas för"-

  482. -"att man har många problem?"

  483. Det är en idé om utveckling
    som inte är riktigt sund.

  484. Dubbelbestraffning
    vill jag ge ett exempel på.

  485. En rektor i den här skolan som hade
    väldigt många elever i behov av stöd-

  486. -åberopade detta som en anledning
    till att man hade sämre resultat.

  487. Då anklagades man för att ha
    låga förväntningar på eleverna.

  488. Så det känns som att man är
    där man är, och man kan inte lyckas.

  489. Så det här är en kritisk analys
    av vårt system-

  490. -som jag har velat...

  491. Det här hinner jag inte gå in på-

  492. -men det är också en kritik mot
    vår egen specialpedagogiska diskurs-

  493. -som ibland har varit
    lite förlamande.

  494. Vi har pratat mycket om att man inte
    ska kategorisera eleverna.

  495. Det kan ha lett till att man inte
    har velat identifiera dem i tid.

  496. Man har haft
    en "vänta och se"-attityd-

  497. -eller tänkt
    att inkludering betyder ignorering.

  498. Man gör ingenting
    och så hoppas man på det bästa.

  499. Men jag vill säga att det är inte så.
    Inkludering är inte detta.

  500. Nu är det inte mycket tid kvar,
    men jag har förslag på-

  501. -andra exempel att titta lite på,
    internationella exempel-

  502. -där vi kan få stöd och inspiration
    för att jobba mer med dessa frågor.

  503. Ett är detta med globala mål.

  504. Vi har anslutit oss till dem. Det är
    17 globala mål som man ska nå 2030.

  505. Man pratar mycket om klimatet, men
    det finns en om "education" också.

  506. Vi har kommit ganska långt,
    men vi har inte uppnått alla.

  507. Så där finns det stöd för
    att arbeta för-

  508. -att grundskolan lyckas nå
    alla elever-

  509. -och att vi inte har 20 % som inte
    uppnår målen. Det är inkludering.

  510. Det ska också vara "gender equality".

  511. Vi ska inte acceptera
    att pojkar underpresterar så mycket.

  512. Varför vill de inte engagera sig
    i skolan i dag? Det får konsekvenser.

  513. Så det finns många
    inspirationspunkter och idéer.

  514. Sverige har kommit väldigt långt
    med de globala målen.

  515. Många andra länder måste se till
    att alla flickor får gå till skolan.

  516. Det har vi uppnått.

  517. Men vi har inte en bra kvalitet
    i förskolan för alla-

  518. -utifrån
    Skolinspektionens utvärderingar.

  519. Vi behöver jobba med detta.

  520. Vi har också inspiration från OECD-

  521. -som tidigare har betonat
    skolresultat väldigt mycket.

  522. Men nu har de också satsat mycket på
    sociala förmågor-

  523. -som de beskriver utförligt.

  524. Där kan vi också hämta stöd för
    att lägga in dessa saker i skolan.

  525. Det är rapporter
    som man kan ladda ner-

  526. -som förklarar alla dessa aspekter.

  527. Sen borde vi ändå lägga in dessa
    aspekter mer i vår utbildningspolicy-

  528. -som till exempel Ontario har gjort.
    De har också mycket material-

  529. -och förklaringar för föräldrar
    och lärare som man kan jobba med.

  530. Vi har också det, men vi
    skulle kunna göra det lite tydligare.

  531. Det här är en bild
    som ungdomar ombads att rita-

  532. -utifrån hur de upplever "well-being"
    och vilka hinder som finns.

  533. Vi har också jobbat
    med några kollegor-

  534. -och frågat barnen vad de upplever
    som kvalitet i förskolan.

  535. Det här är en studie
    som vi hoppas ska publiceras snart-

  536. -med Johanna Lundqvist
    och Eva Siljehag.

  537. Vi har frågat barnen vad de upplever
    som kvalitet i förskolan.

  538. Vad behöver de för att må bra?

  539. Det stämmer ganska väl
    med de andra studierna och teorierna-

  540. -men det kommer från barnen.

  541. Fler rapporter...

  542. Det är viktigt att granska effekterna
    och använda evidensbaserade program.

  543. Och några rapporter från SBU,
    som kom för några år sen-

  544. -men som fortfarande är intressanta.
    Dem kan ni också titta på på webben.

  545. Och rekommendationer i klassrummet...

  546. Se till att varje barn gör saker
    som de klarar av - varje dag.

  547. Det skulle kanske räcka
    för många barn.

  548. Och tänk på att varma relationer
    ger trygghet så att man vågar växa.

  549. Det är samma sak
    som gäller för våra barn.

  550. De växer och vågar bli autonoma
    när de känner sig trygga.

  551. Det är samma sak som vi borde erbjuda
    i förskolan och skolan.

  552. Jag hinner inte gå igenom allt,
    men det kommer att finnas på webben.

  553. Sen har jag likadana rekommendationer
    på organisations- och policynivå.

  554. För vi måste också jobba
    på den nivån.

  555. Ja. Tack.

  556. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever, Elevvård, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykisk hälsa, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss