Titta

UR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

UR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Om UR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Föreläsningar om olika sällsynta diagnoser, vad som utmärker dem, hur det är att leva med dem, vilken behandling som finns, samt hur vården kan bli bättre på att bemöta patienter med sällsynta diagnoser. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Till första programmet

UR Samtiden - Sällsynta dagen 2018 : Mitokondriella sjukdomarDela
  1. För de flesta med mitokondriella
    sjukdomar finns inget bot.

  2. Men avsaknad av bot betyder inte att
    det inte finns effektiv behandling.

  3. Jag och Christopher
    ska tillsammans berätta-

  4. -om våra expertteam
    på mitokondriella sjukdomar.

  5. Målsättningen är att beskriva
    vad mitokondriella sjukdomar är-

  6. -hur vi diagnostiserar dem, och hur
    uppföljning och behandling ser ut.

  7. Vi hoppas det finns tid
    till frågor och diskussion.

  8. Vad är mitokondriella sjukdomar?
    Det är en komplex fråga.

  9. Som jag sa tidigare är mitokondrierna
    cellernas kraftverk.

  10. Med hjälp av syret vi andas-

  11. -förbränner mitokondrierna glukos
    från kolhydrater-

  12. -och fettsyror från fett.

  13. Då bildas energirika molekyler
    som kallas ATP-

  14. -som cellerna använder
    till sina olika funktioner.

  15. Som ni ser på den här
    biokemiska schematiska skissen-

  16. -är det en komplicerad funktion-

  17. -där kolhydrater via glykolysen-

  18. -bryts ned till ett pyruvat
    som går in i citronsyracykeln.

  19. Fettsyror transporteras in
    i mitokondrien-

  20. -och vårdar
    de energirika molekylerna-

  21. -som donerar elektroner
    till andningskedjan-

  22. -eller elektrontransportkedjan
    där dessa transporteras.

  23. I slutändan genereras
    de energirika ATP-molekylerna.

  24. Det är en mekanism i cellen-

  25. -som involverar uppemot
    1 500 genprodukter och proteiner.

  26. Det är en central funktion i cellen.

  27. Det som är speciellt
    för mitokondrien-

  28. -är att den har sin egen arvsmassa.

  29. Det finns i mitokondrien 37 gener-

  30. -som dels kodar för delar i
    de olika komplexen i andningskedjan-

  31. -komplex I till V-

  32. -och dels polypeptider
    och transportproteiner-

  33. -som behövs för att bygga upp
    de här byggstenarna.

  34. Mitokondriens arvsmassa
    kommer från äggcellen.

  35. Den kommer inte ifrån spermien.

  36. Den uppvisar en maternell ärftlighet,
    d.v.s. den överförs via modern.

  37. I en och samma cell finns det-

  38. -både mitokondrie-DNA som är
    avvikande som kan leda till sjukdom-

  39. -och mitokondrie-DNA som är normalt.

  40. Det finns i en blandning
    som kallas heteroplasmi.

  41. När cellerna delar sig-

  42. -kan andelarna sjukt och friskt
    mitokondrie-DNA förändras.

  43. I slutänden handlar det
    om en tröskelnivå i vävnaden-

  44. -för om energiproduktionen påverkas
    eller inte.

  45. I en viss vävnad...

  46. ...behövs det kanske
    90-95 % sjukt mitokondrie-DNA...

  47. ...för att energiproduktionen
    ska bildas...

  48. ...vävnadsfunktionen ska påverkas
    och patienten ska utveckla symptom.

  49. Gruppen mitokondriella sjukdomar
    är relativt stor-

  50. -inom ärftliga metabola sjukdomar.

  51. Man uppskattar att 1 på 5 000
    utvecklar en mitokondriell sjukdom.

  52. Ungefär 1 på 400 bär på
    ett sjukdomsorsakande anlag-

  53. -i mitokondriens arvsmassa.

  54. De flesta av sjukdomarna
    börjar i barndomen.

  55. Det här med mitokondriell funktion är
    en stor sak när det gäller forskning.

  56. Man tror att det är
    en bidragande orsak-

  57. -i mekanismen bakom folksjukdomar
    som alzheimer, parkinson-

  58. -och även till åldrandet.

  59. I princip alla celler i kroppen
    innehåller mitokondrier.

  60. Mitokondriella sjukdomar
    kan ge symptom över hela kroppen.

  61. De vanligaste organen som påverkas
    är de som behöver mycket energi-

  62. -som nervsystemet, muskler-

  63. -hjärtat och näthinnan.

  64. Men även andra organ påverkas.

  65. Lever, njurar,
    hormonsystem och hörsel...

  66. Mag- och tarmbesvär...

  67. Jag kanske ska säga-

  68. -att det är typiskt att många olika
    organ påverkas vid sjukdomarna.

  69. Inte sällan är det så
    att under sjukdomsförloppet-

  70. -påverkas fler och fler organ.

  71. I situationer som fasta
    eller infektioner-

  72. -där cellerna och vävnaderna
    behöver mer energi-

  73. -kan man få "energikriser" som leder
    till försämring i sjukdomen.

  74. Att diagnostisera
    mitokondriella sjukdomar-

  75. -är en ganska komplicerad verksamhet.

  76. I grunden bygger all diagnostik på
    att vi noggrant undersöker patienten-

  77. -och tar prov
    för olika vävnadsfunktioner.

  78. Det är vanligt att olika vävnader
    påverkas vid de här sjukdomarna.

  79. Man måste också utesluta nån annan
    rubbning i ämnesomsättningen-

  80. -som sekundärt påverkar
    mitokondriens energiproduktion.

  81. När vi har uteslutit detta
    analyserar vi mitokondriefunktionen-

  82. -i ett vävnadsprov, i allmänhet
    ett muskelvävnadsprov.

  83. Det analyseras på klinisk kemi
    på Sahlgrenska.

  84. Då kan man mäta
    hur mitokondriens andningskedja-

  85. -och slutsteget i ATP-bildningen
    fungerar-

  86. -men också hur de olika byggstenarna
    i andningskedjan-

  87. -fungerar isolerat.

  88. Man kan också studera
    muskelvävnadsprovet i mikroskop.

  89. Man tittar
    på förekomsten av mitokondrier.

  90. Ibland blir det en kompensatorisk
    ökad bildning av mitokondrier.

  91. Det kan vara en rand av mitokondrier
    i kanten av muskelfibrerna.

  92. Det kallas för ragged red-fibrer.

  93. Man kan också färga för de olika
    komponenterna i andningskedjan-

  94. -som komplex I, II eller IV.

  95. I det här fallet, komplex IV,
    ser man en bristande infärgning.

  96. Det här komplexet i andningskedjan
    fungerar inte normalt.

  97. På muskelpatologen kan man titta
    i elektronmikroskop-

  98. -med en kraftfull förstoring
    av vävnaden.

  99. Vid mitokondriella sjukdomar-

  100. -kan mitokondrierna
    se strukturellt avvikande ut.

  101. När man lägger ihop allt det här
    får man en vägledning.

  102. Har patienten
    en mitokondriell sjukdom?

  103. Då går vi vidare och undersöker
    alla gener i ett och samma prov.

  104. Vi tittar på generna
    i mitokondrie-DNA:t...

  105. ...och alla gener i arvsmassan.

  106. Det ger mycket information, men då vi
    har gjort kartläggningen från början-

  107. -så kan man filtrera ut de gener
    som har betydelse för mitokondrien.

  108. I gynnsamma fall vi ha sett-

  109. -att bristen sitter i komplex I
    av andningskedjan.

  110. Då tittar vi specifikt
    på sådana gener.

  111. I allt fler fall får vi en specifik
    diagnos hos de här patienterna.

  112. Nästa fråga är hur man kan behandla
    mitokondriella sjukdomar.

  113. Tyvärr är det så att, för de flesta
    med mitokondriella sjukdomar-

  114. -finns det ingen botande behandling.

  115. Men avsaknad av bot-

  116. -betyder inte att det inte finns
    effektiv behandling, för det finns.

  117. Man kan i vissa fall ge vitaminer
    och kofaktorer.

  118. Det finns mitokondriella sjukdomar
    som man kan behandla.

  119. Man kan stoppa förloppet
    och förhindra försämring-

  120. -med tiamin, vitamin B1,
    som är ett viktigt vitamin-

  121. -som behövs i energiomsättningen.

  122. Eller riboflavin, vitamin B2...

  123. Eller koenzym Q10...
    Det är de vanligaste.

  124. Fettsyraintaget kan vara påverkat.

  125. Där är karnitin en kofaktor
    som kan användas.

  126. I andra fall handlar det om
    att väldigt noga följa patienterna-

  127. -och behandla
    de symptom som uppstår.

  128. Nutritionsbehandling
    är särskilt viktig.

  129. Det är därifrån vi får vårt bränsle.

  130. Om inte bränslet kan förbrännas
    på ett normalt sätt i cellen-

  131. -så kan det funka
    att överkompensera det-

  132. -genom att ge fler kalorier i kosten
    och tätare måltider.

  133. Epilepsibehandling är viktigt
    om man har påverkan på hjärnan.

  134. Vid ett epilepsianfall signalerar
    nervcellerna okontrollerat-

  135. -och då krävs det mycket energi-

  136. -vilket kan vara negativt
    vid en sån här sjukdom.

  137. Muskelträning,
    både aerob och anaerob-

  138. -är av värde när man har
    en mitokondriell sjukdom.

  139. Man kan ge hörselhjälpmedel,
    cochleaimplantat-

  140. -eller andningshjälpmedel.

  141. Hos vuxna är det vanligt
    med påverkan på olika hormonsystem.

  142. Man kan exempelvis utveckla
    diabetes mellitus.

  143. Vetskapen om det gör
    att vi följer patienterna noga-

  144. -och upptäcker symptomen tidigt
    och kan behandla på ett bra sätt.

  145. Det finns också en risk att hjärtat
    och retledningssystemet påverkas-

  146. -på liknande sätt
    som vid dystrofia myotonika.

  147. Genom att följa hjärtfunktionen kan
    man tidigt behandla med pacemaker.

  148. Det kan också vara så att sjukdomen
    bara drabbar ett organ-

  149. -som hjärtat eller njurarna-

  150. -och då kan en transplantation
    vara gynnsam.

  151. När det gäller framtida
    behandlingsmetoder...

  152. Man kan gå in
    på en amerikansk websida-

  153. -som heter www.clinicaltrials.gov-

  154. -slå in sin diagnos och läsa
    om pågående forskningsstudier.

  155. För mitokondriella sjukdomar försöker
    man på olika sätt hitta behandlingar.

  156. Det kan vara att påverka
    nivån av sjukt mitokondrie-DNA.

  157. Det kan påverkas av ketogen kost och
    träning men man söker fler metoder.

  158. När mitokondriens andningskedja inte
    fungerar, läcker fria syreradikaler-

  159. -och man försöker behandla med olika
    former av antioxidativ behandling.

  160. En intressant behandling-

  161. -som gäller kvinnor som bär på anlag
    för mitokondriell sjukdom är-

  162. -att det är svårt att förutspå risken
    för att fostret få en sjukdom-

  163. -och svårt
    att göra prenataldiagnostik.

  164. Det finns en metod där man överför...

  165. ...nukleärt DNA, d.v.s. de gener
    som sitter på kromosomerna...

  166. ...från en äggcell med sjukt
    mitokondrie-DNA...

  167. ...till en donatoräggcell där man
    har plockat ut nukleärt DNA.

  168. Sen befruktar man den äggcellen.

  169. Då får man i praktiken tre föräldrar-

  170. -där den ena modern bidrar
    med drygt 20 000 nukleära gener-

  171. -och den andra med 37 mitokondriella
    gener. Sen finns det en far.

  172. Metoden har godkänts i Storbritannien
    och lär utvecklas framöver.

  173. Vi diagnostiserar ungefär 20 barn
    med den sjukdomen per år.

  174. Vi följer ett 50-tal barn per år
    på årskontroll.

  175. Det kan vara från hela landet.

  176. Vi ger rådgivning,
    forskar och ger behandling.

  177. Vi är ett av två centra i Sverige som
    jobbar med mitokondriella sjukdomar.

  178. Nu lämnar jag ordet till Christopher.

  179. Ja, barnen blir ju vuxna.

  180. Inom vårt team
    på neuromuskulärt centrum-

  181. -följer vi 70 vuxna med nån form
    av mitokondriesjukdom.

  182. Många har insjuknat som barn
    och kommer med en diagnos-

  183. -och ett behandlingsupplägg
    från barnkliniken.

  184. En del insjuknar i en manifestation
    av mitokondriesjukdomen-

  185. -som de har haft nedärvd hela livet.
    De insjuknar först i vuxen ålder.

  186. Då gör vi utredningen-

  187. -med muskelbiopsier och genanalyser
    och initierar behandling.

  188. Det är en stor spridning på symptom
    även inom vuxenvärlden-

  189. -och en stor spridning på förloppen.

  190. Det finns de som har
    ett stormigt förlopp som barn.

  191. De kan vara svårt sjuka som spädbarn-

  192. -och sen, av mekanismer vi
    inte förstår än, bli mycket bättre-

  193. -och kan fungera med endast minimala
    restsymtom som vuxna.

  194. Vi får många remisser till oss
    för misstanke av mitokondriesjukdom.

  195. Många patienter med oförklarlig
    muskulär uttröttbarhet-

  196. -kan höra till dem.

  197. Den genetiska orsaken
    är det stor spridning på.

  198. Alltifrån mitokondrie-DNA-associerat
    till nukleära faktorer...

  199. I omhändertagandet av patienter-

  200. -inte minst just som vuxen,
    är en genetisk vägledning-

  201. -till par där nån har
    en mitokondriesjukdom viktig-

  202. -för att bedöma sannolikheten-

  203. -för att nåt av parets barn
    kommer att få arvsanlaget.

  204. Det är svårt att veta
    vid vissa mitokondriella gener-

  205. -om barnet kommer att bli sjukt
    eller inte.

  206. Det beror på heteroplasmigraden.

  207. Många av patienterna
    har en unik orsak till sitt fel-

  208. -och då finns det inga stora studier-

  209. -där man har erfarenheter
    av det här genetiska felet.

  210. Inget är vetenskapligt bevisat
    med stora studier-

  211. -som visar att en viss medicin är
    överlägsen sockerpillsbehandling.

  212. Utan det är en behandling
    baserad på erfarenhet-

  213. -och en rimlighetsbedömning,
    vad det gäller bakomliggande fel-

  214. -och vad man kan tänka sig
    att ge för behandling.

  215. Vi försöker generalisera kunskapen
    till vad som är rimligt att göra-

  216. -för de olika patienterna,
    och följa upp patienter-

  217. -med symptom på hjärntrötthet,
    risk för hjärtpåverkan-

  218. -minskad muskelork och så vidare-

  219. -som ger olika begränsningar och kan
    vara progressivt i vuxenvärlden.

  220. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mitokondriella sjukdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mitokondriella sjukdomar orsakas av att mitokondrierna inte fungerar som de ska och kan ge symtom från alla kroppens organ. Niklas Darin och Christopher Lindberg berättar om sjukdomsgruppen, hur diagnosen ställs och hur teamet arbetar kring uppföljning och behandling. Christopher Lindberg är docent och överläkare vid Neuromuskulärt Centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Niklas Darin är professor och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Celler, Diagnoser (medicin), Medicin, Mitokondrier, Sjukdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

En sällsynt resa

Anna Hallgren är socionom och sexualterapeut och lever med den sällsynta muskelsjukdomen nemalinmyopati. Här delar hon tillsammans med sin dotter och sin mamma Ingalill med sig av sina erfarenheter av att leva med sjukdomen. De pratar också om hur vårdens kunskap om och bemötande av personer med sällsynta diagnoser kan förbättras. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Sällsynta diagnoser - internationellt, nationellt och regionalt

Trots att personer med sällsynta diagnoser finns runtom i Sverige och i alla länder, finns kunskapen om dem inte överallt. Här hör du ett panelsamtal om hur arbetet med att sprida kunskap om sällsynta diagnoser ser ut internationellt, nationellt och regionalt. Medverkande: Anders Olauson, Veronica Wingstedt de Flon och Niklas Darin. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Neuromuskulära sjukdomar hos barn

1 av 1600 barn drabbas av någon form av neuromuskulär sjukdom. Már Tulinius, professor och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, berättar tillsammans med specialistarbetsterapeuten Johanna Weichbrodt om hur sjukdomarna drabbar barn, hur diagnosen ställs, hur teamuppföljningen ser ut och om nya behandlingsmöjligheter. De berättar särskilt om diagnoserna Duchennes muskeldystrofi och spinal muskelatrofi. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Neuromuskulära sjukdomar hos vuxna

Sjukdomsgruppen neuromuskulära sjukdomar innehåller flera hundra olika tillstånd med varierande symptombild som drabbar muskler, ändplatta, muskelnerver eller nervcellskärnor i ryggmärgen. Christopher Lindberg och Karin Håkansson från Neuromuskulärt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset berättar om sjukdomsgruppen och om hur centrumets expertteam arbetar. Presentationen behandlar också en av de vanligare sjukdomarna, Dystrofia myotonika. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Neurometabola sjukdomar hos barn

Neurometabola sjukdomar inbegriper flera hundra genetiska rubbningar i cellens ämnesomsättning som drabbar nervsystemet. De kännetecknas ofta av försämring av mentala och motoriska funktioner. Niklas Darin är professor och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och berättar om sjukdomsgruppen, diagnostik, teamorienterad uppföljning och behandling. Han talar även om det pågående arbetet för att ta fram förbättrade riktlinjer för omhändertagande av patienter med Spielmeyer-Vogts sjukdom. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Mitokondriella sjukdomar

Mitokondriella sjukdomar orsakas av att mitokondrierna inte fungerar som de ska och kan ge symtom från alla kroppens organ. Niklas Darin och Christopher Lindberg berättar om sjukdomsgruppen, hur diagnosen ställs och hur teamet arbetar kring uppföljning och behandling. Christopher Lindberg är docent och överläkare vid Neuromuskulärt Centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Niklas Darin är professor och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Medfödda metabola sjukdomar

Medfödda metabola sjukdomar, eller ämnesomsättningssjukdomar, innebär att nedbrytningen av födoämnen inte fungerar som den ska. Vanligtvis innebär det att patienten inte tål att äta vanlig mat eller att man får energibrist. Katrin Adrian är överläkare i pediatrik vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och berättar om sjukdomar som ingår i nyföddhetsscreeningen och dess möjligheter till behandling. Dietisten Ellen Karlge-Nilsson ger konkreta råd om hur och vad barn med medfödda metabola sjukdomar ska äta. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom påverkar de nervceller i hjärnan som har betydelse för muskelrörelser liksom andra delar av hjärnan som har betydelse för bland annat minnet, uppmärksamheten och inlärningen. Radu Constantinescu och Agneta Leemann från Huntingtoncentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ger en beskrivning av Huntingtons sjukdom, dess symtom och ärftlighet liksom nuvarande och framtida behandling, pågående forskning samt hur man arbetar vid Huntingtoncentrum. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Patientperspektiv - sällsynta diagnoser

För små grupper med sällsynta diagnoser finns det få eller inga möjligheter att påverka vården. Därför samlar Riksförbundet Sällsynta diagnoser nästan 15 000 medlemmar med olika diagnoser och förutsättningar under samma paraply. Förbundets ordförande Elisabeth Wallenius och styrelseledamoten Emma Lindsten berättar om hur förbundet arbetar för att stötta sina medlemmar och för att vårdutvecklingen ska ske med patienten i centrum. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Sällsynta utmaningar - ett panelsamtal om sällsynta diagnoser

Hur kan det vara att leva med en sällsynt diagnos som vuxen? Vem kan jag vända mig till i vården? Hur kan samordningen inom vården bli bättre? Behövs det en nationell plan för sällsynta diagnoser? Representanter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Habilitering och Hälsa och Riksförbundet Sällsynta diagnoser diskuterar dessa och andra frågor med socionomen och sexualterapeuten Anna Hallgren som lever med den sällsynta muskelsjukdomen nemalinmyopati. Medverkande: Elisabeth Wallenius, Niklas Darin, Christopher Lindberg, Barbro Westerberg, Matilda Utter. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fatta familjen

Tonårsdepression och brist på lust

En 17-årig kille känner sig deprimerad och orkar inte gå till skolan. Psykolog Maria Bühler pratar strategier med mamman. Det är viktigt att även ge sig själv återhämtning för att kunna stötta.