Titta

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Om UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Föreläsningar från den internationella konferensen Puls och rörelse för inlärning 2018. Talarna pratar om hur viktigt motorik och motion är för inlärning, och hur elevers inlärning förbättras när skolan satsar på mer motion och kombinerar lektioner med både motion och ett ämne. Du hör också om hur skol-IF kan främja lust till motion. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning : Stillasittandets konsekvenserDela
  1. Tonårsflickor, där ser vi
    den största stillasittande kategorin.

  2. Trots det här så får de sin största
    dos i skolan, de här eleverna.

  3. Det är fler och fler som jobbar
    med puls och aktiva klassrum-

  4. -och det är fler och fler som
    bygger in pauser i undervisningen.

  5. När jag började med det här 2009
    var vi första skolan i Sverige.

  6. Då var det ju lite tungrott,
    men nu börjar det hända grejer-

  7. -vilket känns
    väldigt, väldigt roligt.

  8. Nu är min presentation upplagd.

  9. Jag ska fokusera på att visa
    enkäten som Malin pratade om-

  10. -men även lite kring bakgrunden,
    varför vi är här-

  11. -varför det är så viktigt
    att skolorna jobbar med det här.

  12. Tidigare har man alltid sagt att det
    inte är skolans ansvar med hälsa-

  13. -det måste ligga utanför skolan,
    men det har vi faktiskt inte råd med-

  14. -med tanke på att vi aldrig har haft
    så få som håller på med idrotter.

  15. Så. Enkäten, det fantastiska arbetet-

  16. -som de flesta här förmodligen
    redan har kommit i gång med.

  17. Det är ju en liten revolution.

  18. I Danmark har allt kommit uppifrån,
    här kommer allt underifrån.

  19. Det är ju en rörelse där vi försöker
    pussla ihop det på bästa sätt.

  20. Jag vet att det är många eldsjälar på
    några skolor som jobbar frenetiskt-

  21. -och dessutom inte får varken tid
    eller utrymme för längre perspektiv.

  22. Därför ser vi på många skolor redan
    nu att det är många som inte orkar-

  23. -för att det inte finns en uppbyggd
    verksamhet på hela skolan.

  24. Lite bakgrund: Många av er har nog
    sett den här när jag har varit ute-

  25. -men det kan vara bra
    att få en liten bakgrund-

  26. -varför det är så akut och viktigt
    för svensk skola och våra ungdomar.

  27. Vi har alltså inte tid
    att vänta längre.

  28. Undersökningen kom i maj 2017,
    årskurs 5, 8 och 2 på gymnasiet.

  29. Den har nog många av er sett.

  30. Det är ett mått på hur mycket
    barn ska röra på sig varje dag-

  31. -för att bibehålla sin hälsa.

  32. Man brukar översätta det
    med 60 minuters andfåddhet.

  33. Barn och ungdomar ska vara andfådda
    60 minuter totalt under dagen.

  34. Det är nåt som går igen
    i nästan alla undersökningar.

  35. Av den här gruppen var det 44 % av
    pojkarna som nådde upp till målet-

  36. -och 22 % av flickorna nådde upp dit.
    Det går igen i alla undersökningar.

  37. Det är tjejer som drabbas värst
    när det gäller stillasittandet.

  38. När jag har pratat med mina elever
    på Östra gymnasiet i Huddinge...

  39. Det var vi som började med det här.

  40. När vi pratar med våra elever
    så märker vi stora skillnader.

  41. Det är ingen vetenskaplighet i det,
    utan empirisk lärarforskning.

  42. Killar, nu generaliserar jag en hel
    del, där är det dataspel, tv-spel.

  43. Tjejer, generellt sett, vet ni varför
    de sitter still? Har vi några tankar?

  44. Högre!

  45. Streamar filmer, streamar serier.

  46. Det är ingen i dag i tonåren som
    tittar på "Magnum" en fredagskväll-

  47. -och nästa vecka, nästa avsnitt.
    Så gammal är jag. "Magnum"!

  48. Det är det ingen som gör längre.
    Man väntar in en hel säsong-

  49. -sen bunkrar man upp i soffan
    och sen sitter man still.

  50. Det är det vi har upptäckt
    hos våra elever, det är skillnaden.

  51. Så det är tonårsflickor, där ser vi
    den största stillasittande kategorin.

  52. Trots det här så får de sin största
    dos i skolan, de här eleverna-

  53. -och då är ändå ämnet Idrott
    och hälsa nerdraget rätt rejält.

  54. Men man bedömer ändå att man
    rör på sig mer i skolan än hemma.

  55. Det går igen i alla undersökningar,
    oavsett ålder: Sämre på helgerna.

  56. Föräldrar orkar förmodligen inte
    riktigt se till att barnen är aktiva.

  57. Det är väldigt lätt att iPaden, som
    ska hjälpa till när man lagar mat-

  58. -att den står på under hela kvällen.

  59. Att prata med eleverna om det här
    hjälper väldigt mycket.

  60. Att de får upp
    en förståelse för stillasittandet.

  61. Det här är en av de största
    undersökningarna som finns.

  62. Fyra miljoner var inblandade
    i den här undersökningen.

  63. De har tagit in en massa olika
    studier och jämfört stillasittande.

  64. Fyra miljoner involverade
    i den här i Tyskland.

  65. Här upptäckte man
    21-32 % ökad risk för cancer-

  66. -vid för mycket stillasittande.

  67. Och kanske det mest obehagliga:
    Träning hjälper inte.

  68. Det är det
    som gör att det är viktigt i skolan.

  69. Kom ihåg att den här studien
    är gjord på vuxna och äldre.

  70. Men fler och fler hävdar att det är
    lika stor risk bland våra barn.

  71. Så killen eller tjejen som tränar 2-3
    gånger i veckan, är nöjd med det...

  72. Det är faktiskt så att det stilla-
    sittande beteendet måste brytas.

  73. Dessutom upptäckte man en gen som
    stängs av som hämmar inflammationer-

  74. -och ser till att man har en
    minskad risk för ökade blodproppar.

  75. Den här genen stängdes av permanent
    många gånger. Sattes aldrig på igen.

  76. Den är direkt förknippad med
    för mycket stillasittande.

  77. Studie, KI, juli 2017. Den här
    har ni säkert sett, många av er.

  78. Det var 900 4-åringar involverade
    i den här studien.

  79. Det var samma sak där, man försökte
    mäta 60 minuters andfåddhet om dagen.

  80. 4-åringar, ska vi komma ihåg.

  81. 30 % nådde det målet på vardagar.

  82. 20 % av de här 4-åringarna
    nådde målet under helgen.

  83. Samma sak där, flickor
    rörde på sig mindre än pojkar.

  84. Det här visar att det spänner ända
    från förskola upp till gymnasieålder.

  85. Nu ska jag i princip bara presentera
    enkäten, den är helt rykande färsk.

  86. Jag la ut den här på sociala medier
    för att få en bild av hur det ser ut.

  87. 93 skolor har svarat.
    De har inte svarat på alla frågor.

  88. Det beror ju på att man inte
    har börjat med allt, kanske.

  89. Jag kommer bara att presentera den
    och se lite kommentarer.

  90. Här har vi 91 svar. Då ser man
    att "Pulsträning" är den stora biten.

  91. För er som inte är införstådda med
    det, då jobbar man med tuff träning-

  92. -inför ämnet, i och med att man har
    sett otroliga förbättringsområden.

  93. "Aktiva klassrum", 24 %.

  94. "Brainbreak" är de här pauserna
    som ni ska få prova i dag. 62 %.

  95. "Stå upp under inlärning",
    knappt 21 % jobbar med det.

  96. Att stå upp är ju en enkel grej om vi
    hade miljön till det i klassrummet.

  97. I princip alla kontor i Stockholm
    har ståmöjligheter för alla vuxna.

  98. Fler och fler skolor har det också
    för sina lärare, men inte eleverna.

  99. Här ser man det. Det alternativet
    finns bara på 30 % av skolorna.

  100. 88 har svarat här.

  101. Hur många lärare använder då
    "brainbreak", speciella pauser-

  102. -som man ska lägga in var 20-30:e
    minut eller en gång under en lektion?

  103. Då ser man fördelningen här:
    "Ibland", 57 %, "Ofta", 33 %.

  104. "Jämt", 9,5 %. 88 svarade på den.

  105. Här har vi lite kommentarer,
    hur det ser ut.

  106. Det som jag känner igen på skolorna
    när man har föreläst-

  107. -är att väldigt många lärare
    är oroliga för det här.

  108. Att jobba både med aktiva klassrum,
    men även de här lättare pauserna.

  109. Det brukar landa kring max 50 % av
    skolans lärare som jobbar med det.

  110. "Hur många
    arbetar med aktiva klassrum?"

  111. Det är bara 29 som har svarat. Man
    anser kanske att man inte kan svara.

  112. Så 68,9 % jobbar "ibland" med det.
    "Ofta" är 24,1 %.

  113. Vi var i Naperville i Chicago. De var
    en av de första med aktiva klassrum.

  114. Det som slår en
    när man jobbar med aktiva klassrum-

  115. -det vill säga rörelse integrerat
    både i undervisningen och pauser-

  116. -är tryggheten
    som blir i klassrummet.

  117. De här eleverna är otroligt
    sammansvetsade och litar på varandra.

  118. Alla är liksom delaktiga hela tiden.

  119. "Bedriver ni pilotprojekt
    eller är hela skolan involverad?"

  120. Då är det nästan 67 %
    som bedriver det som pilotprojekt.

  121. Det är svårt att integrera det här
    helt och hållet på en skola.

  122. Personligen så rekommenderar jag inte
    det, utan börja småskaligt-

  123. -med aktiva klassrum,
    "brainbreak" eller puls.

  124. "Har ni sett,
    märkt några resultat?"

  125. Det är en väldigt öppen fråga,
    så att de skulle få förklara sig.

  126. Nästan 53 % upplever "delvis"
    att de har märkt av resultat.

  127. Nästan 40 % upplever "definitivt"
    att de har sett resultat.

  128. Det är 89 som har svarat på den här.

  129. Här ser vi lite kommentarer kring
    vad de har märkt.

  130. Bland annat: "Fler vill ha mer
    rörelse. 'När får vi ha puls?'"

  131. Många elever uttrycker det, att de
    känner behovet att röra sig mer.

  132. De upplever också att de är piggare.
    Några har precis startat.

  133. Lite mer kommentarer
    som man kan kika på.

  134. Det är svårt för skolor
    att utvärdera.

  135. Jag rekommenderar alltid att man har
    nån startreferens när man börjar-

  136. -så att man inte missar det.

  137. Särskilt upplevelser från lärare,
    föräldrar och elever är intressanta.

  138. Eleverna håller fokus längre tid.

  139. Vi kan inte
    dra slutsatser om betygen än.

  140. Men det är intressant när det är
    93 skolor som har börjat med det.

  141. Fler, men 93 var med i enkäten.
    Vi får se vad det leder till.

  142. Det här... Jag trodde att fler skolor
    skulle ha en tidsgräns.

  143. "Ni får jobba med det här i ett år."
    Men det är inte många som har det-

  144. -vilket jag tycker
    är väldigt positivt.

  145. Tyvärr är det ju
    väldigt många skolledare som...

  146. Det kommer in en lärare och säger:
    "Jag vill jobba med aktiva klassrum."

  147. Så säger skolledaren: "Du får
    ett år på dig att visa med en klass."

  148. Det borde man känna till
    att det inte är det optimala sättet.

  149. Man kan ha rejäl otur med en klass.
    Det har jag själv råkat ut för.

  150. "Upplever du som pedagog
    stöd från ledning, kommun?"

  151. Då är 1 "Ingen stöttning alls"
    och 5 "Ja, definitivt".

  152. Då är det faktiskt väldigt många som
    upplever en stöttning, från 3 till 5.

  153. Här är lite kommentarer.
    Några kommer igen.

  154. Man får stöd från ledningen,
    men de får inte stöd från kommunen.

  155. Och den näst längst ner:
    "Mycket arbete hamnar ändå på mig."

  156. Det här är nåt jag vill trycka på:
    Försök få tid för det här.

  157. Annars kommer ni inte att orka, och
    det står och faller med en person.

  158. Det här är en intressant punkt: "Har
    skolan sökt bidrag från Skolverket?"

  159. Det var ju en period... Skolverket
    har gett bidrag i två års tid.

  160. Ansökningsperioden, som gick ut
    i höstas, var otroligt komplicerad.

  161. Hur många här inne har sökt
    det här bidraget? Upp med en hand!

  162. Några stycken. Ja.
    Och det som var knepigt med ansökan-

  163. -var att projektet skulle knytas an
    till en lektor eller en högskola-

  164. -som skulle hjälpa till med processen
    i hur man bygger upp ett projekt.

  165. Behövde inte ha specialkompetens,
    men skulle vara med i processen.

  166. Och det här var otroligt komplicerat.

  167. Av alla skolor jag besökte, det var
    flera som la ner, för det gick inte.

  168. Dessutom skulle det synkroniseras
    till en enda ansökan från huvudman-

  169. -en gemensam ansökan i en hel kommun,
    vilket ställde till det.

  170. Jag hoppas att det kommer ut
    en till period som förenklas rejält.

  171. -Då får jag tacka för mig!
    -Ja, tack så mycket.

  172. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stillasittandets konsekvenser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur stort ansvar har skolor när det gäller att få barn och unga att röra på sig och känna glädje kring motion? Vad får stillasittande för konsekvenser? Hör föreläsaren och utbildaren Martin Lossman berätta om en enkät som gjorts kring stillasittande och rörelse. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Fysisk träning, Motion, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Stillasittandets konsekvenser

Hur stort ansvar har skolor när det gäller att få barn och unga att röra på sig och känna glädje kring motion? Vad får stillasittande för konsekvenser? Hör föreläsaren och utbildaren Martin Lossman berätta om en enkät som gjorts kring stillasittande och rörelse. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan motorik främja inlärning?

Hur kan man jobba med motorik samtidigt som man lär sig exempelvis matematik i skolan? Och stärker motorik och motion inlärningsprocessen? Professor Jacob Wienecke berättar om de studier som gjorts om huruvida inlärning förbättras av motorikövningar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Rörelse och inlärning

Danmark har infört 45 minuters fysisk aktivitet på schemat för skolbarn varje dag. Hur har den reformen påverkat elevernas inlärning, och hur placeras den fysiska aktiviteten i elevernas skoldagar? Med pedagogen Peter Büchner Hede och lärarkonsulten Malene Schat-Eppers. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Vad innebär det egentligen att starta upp en skol-IF på en skola? Hur kan det stärka elevernas självförtroende när de själva får ordna fysiska aktiviteter för andra? Och hur får man med så många som möjligt av skolans elever? Louise Hagström och Mattias Wihlgaard från Svenska Skolidrottsförbundet berättar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Motivation till fysisk aktivitet och träning

Vad är motivation, och hur fångar du den? Vilka drivkrafter ger en inre motivation som sedan kan leda till aktivitet och träning? Hör psykologiprofessor Magnus Lindwall berätta om du skapar förutsättningar för att motivera dig själv. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss