Titta

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Om UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Föreläsningar med fokus på de samiska språken och berättandet. Historik och nuläge om jojken och litteraturen. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen : Rätten till språketDela
  1. -"Ravve".
    -Det kan du inte säga!

  2. -Det är alltså "röv".
    -Det låter finare på sydsamiska.

  3. Det gör det på nåt sätt. - Jag tycker
    bara att det är skönt att säga.

  4. Välkomna tillbaka
    eller välkomna över huvud taget.

  5. Vi har haft en eftermiddag på tema
    Saepmi - språket och litteraturen.

  6. Nu har vi kommit till programpunkten
    rätten till språket.

  7. Då har vi bjudit in mor och dotter,
    Eva och Teresa Forsgren.

  8. Det här kommer sig av olika saker.

  9. Jag känner Eva sen förut. Vi gick
    gymnasiet tillsammans i Östersund.

  10. Men i höstas var det
    en jättefin artikel i SvD.

  11. Jag vet inte
    om fler än jag läste den.

  12. Den handlade om er två-

  13. -och kampen för att ta tillbaka
    och erövra språket.

  14. Det var en jättefin artikel.
    Det fick mig att ta kontakt-

  15. -och att vi hade den här punkten
    på seminariet.

  16. Just som ett samtal och hur två
    generationer tänker kring språk.

  17. Så jag vill hälsa er varmt välkomna.

  18. Då presenterar inte jag er
    så mycket mer.

  19. Utan ni får själva berätta vem som är
    Eva och Teresa. - Vill Eva börja?

  20. Jag heter Eva Forsgren
    och bor i Uppsala.

  21. Jag är uppvuxen här i Jämtland.
    Jag växte upp i Svenstavik.

  22. Men mina samiska rötter har jag
    i Offerdal i Jovvnevaerie sameby.

  23. Jag har bott i Uppsala sen 80-talet.

  24. Jag arbetar som konsult
    i IT-branschen.

  25. Men mycket av min fritid går åt till
    all möjlig föreningsverksamhet-

  26. -och ideella organisationer
    och verksamheter.

  27. Bland annat det samiska över huvud
    taget upptar en stor del av fritiden.

  28. -Teresa?
    -Jag heter Teresa Forsgren.

  29. Jag är 22, snart 23.

  30. Vad ska jag säga om mig?
    Jag har bott hela mitt liv i Uppsala.

  31. Bott i samma hus i Uppsala.

  32. Så jag har mitt liv där. Vad mer? Jag
    vet inte vad man vill veta om mig.

  33. -Du har varit i Australien.
    -Ja.

  34. Jag har jobbat som au pair
    i Australien i två år.

  35. Jag skulle åka dit sex månader,
    och så blev det lite längre.

  36. Jag jobbade med barn
    och trivs jättebra med det.

  37. Visst fick du kontakt med
    den ursprungsbefolkningen?

  38. Ja. Mamman i familjen
    som jag bodde hos är antropolog.

  39. Hon hade mycket kontakt med
    ett ställe som heter Ngukurr.

  40. Där var vi i två omgångar.
    Väldigt långa omgångar.

  41. Vi var där på vintern.

  42. Vi ska prata om språket
    och hjärtats språk.

  43. Jag tänkte börja fråga er vilken
    relation till sydsamiskan som ni har-

  44. -och har haft genom livet.
    Från barndomen och framåt.

  45. Återigen tänker jag
    att Eva får börja.

  46. När jag växte upp hade jag inte
    sydsamiskan med mig i mitt hem.

  47. Jag hade det i familjen.
    I den utökade familjen. I släkten.

  48. Pappa pratade aldrig sydsamiska med
    mig. Han pratade nån gång med andra.

  49. Så jag vet att han kunde det.
    Det var hans förstaspråk.

  50. Min "aajja" och "aahka" - farmor
    och farfar - pratade sinsemellan.

  51. Men heller just aldrig till mig.

  52. Förutom vissa ord som man förstås
    snappade upp och som de använde.

  53. Men inte i ett samtal eller en språk-
    struktur. Det var lösryckta begrepp.

  54. Jag brukade säga
    att jag är jättebra på mat, kläder-

  55. -och att säga åt hundar.
    Det är liksom...

  56. Det kan jag behärska väldigt bra.

  57. Men inte i en konversation.
    Där fanns det helt enkelt inte.

  58. Lite grann var det som "aajja"
    och "aahkas" hemliga språk.

  59. Visst hörde jag att folk pratade det,
    men i min föräldrageneration...

  60. ...som hade gått på nomadskolor
    och så vidare och faktiskt...

  61. Språket hade piskats ur dem.
    Bokstavligen.

  62. Jag tror att det fanns en smärta.

  63. Många hade nog gett upp.
    Jag hörde många säga:

  64. "Det är ett språk på utdöende.
    Ingen kommer att föra det vidare."

  65. Visst var din pappa en av dem
    som inte fick tala samiska i skolan?

  66. Så var det. Fast man gick på nomad-
    skola skulle man inte tala samiska.

  67. Sen då, i vuxen ålder. På vilket sätt
    har du jobbat med sydsamiskan då?

  68. Ja... Jag gjorde ju några
    tappra försök när barnen var små-

  69. -att läsa vid universitetet.

  70. Jag är grammatiknörd och skulle gärna
    ägna mig åt att skriva verbtabeller.

  71. Jag förstår också att det är inget
    sätt man är barn att prata på.

  72. Så jag började ganska tidigt att
    försöka få modersmålsundervisning-

  73. -till mina barn.
    Det tog åtta år, tror jag.

  74. Min äldsta son hade nästan gått ut
    grundskolan när han fick det.

  75. Och då var det ändå så
    att han hade rätt till det.

  76. Det var nåt regimskifte
    i Uppsala kommun.

  77. Nån på Språkcentrum kom på:
    "Hallå, vi kan ju använda internet."

  78. "Ja, varför inte", sa jag.

  79. I början av 90-talet var det inte
    så mycket som hände på webben.

  80. Men man var trögstartad.
    Så fick man göra det.

  81. Väldigt mycket distansundervisning
    av naturliga skäl.

  82. För dig, Teresa, blev det då
    en bättre start än för brorsan.

  83. När började du läsa samiska
    som hemspråk?

  84. I trean började jag.

  85. Då var det väldigt simpla grejer
    i början.

  86. Det var mycket "jag heter"
    och "jag bor". Såna vanliga...

  87. Och så hade vi lite problem
    när jag började gymnasiet.

  88. För då gick det över från att det
    skulle vara modersmålsundervisning...

  89. Grundskolenivå till
    att det är en kurs jag väljer.

  90. Då blev det problem. Då skulle jag
    få för mycket språkpoäng.

  91. Vilket inte... Jag vet inte.

  92. Det brukar inte vara det
    som är så negativt.

  93. Men har man modersmålsundervisning,
    som Eva fick kämpa sig till för er-

  94. -hur går det till?
    Hur många timmar i veckan?

  95. Träffade du lärare via internet?
    Berätta hur det gick till.

  96. I grundskolan var det jag
    och mina två äldre syskon-

  97. -fram tills de började gymnasiet.
    Sen var jag själv.

  98. Då fick jag sitta på Skype
    i en skrubb och prata med min lärare-

  99. -vilket inte var
    ett jättekul sätt att undervisa.

  100. Varken för henne eller för mig.

  101. Alltså, det blir ju inte
    på nån riktig...

  102. Ja... Man sitter inte så här.

  103. Nånstans finns det en vägg
    på nåt sätt.

  104. Men det var jättebra
    att de fick till det med Skype-

  105. -och att jag till slut fick nånstans
    att ha min undervisning.

  106. För det var också problem att hitta
    en lokal där jag kunde sitta.

  107. Så i gymnasiet
    satt jag i en städskrubb.

  108. Bara för att få vara själv
    och inte ha annat som hände runt.

  109. Visst var det svårt-

  110. -att hitta undervisningslitteratur
    och litteratur över huvud taget?

  111. Verkligen. Som du sa innan var det...

  112. Jag fick lära mig sydsamiska
    och norska.

  113. För det fanns ingen...
    Allting var norska översättningar.

  114. -Var ordboken norska och sydsamiska?
    -Ja. Det är också...

  115. Vissa ord på norska är inte samma
    som på svenska, så... Ja.

  116. Nu kan jag norska också.
    Det är positivt.

  117. Du berättade att du blev fantastiskt
    glad när du upptäckte vad då?

  118. Det hände nåt när du kanske inte ens
    var barn längre.

  119. Nej. Vi...

  120. De hade ju...
    Ett språkbad anordnades.

  121. Det var det bästa som har hänt mig.

  122. Kanske lite överdrivet,
    men det var bra.

  123. Det förändrade inte bara...

  124. ...min språkkunskap och mina ord.

  125. Utan även för mig personligen.

  126. -Berätta vad ett språkbad är.
    -Ja!

  127. Vi var under en vecka
    lite runtom här och där.

  128. Första språkbadet jag var på
    var i Snåsa.

  129. Snåsa i Norge.
    Sen var det Hattfjelldal.

  130. Och så här i Östersund. Det är
    ett läger. Samiska ungdomar kommer.

  131. Alla är i samma ålder.

  132. Det var lektioner under dagarna
    och aktiviteter på kvällarna.

  133. Det var idrott.
    Vanlig skolmiljö på nåt sätt.

  134. Och så bodde vi allihop
    på samma ställe. Det var ett läger.

  135. Alla hade samma bakgrund på nåt sätt.
    Det var helt fantastiskt.

  136. Hur mycket samiska kunde du
    på det första lägret?

  137. Jag hade ju bara skrivit.
    Jag sa väl lite ord då och då.

  138. Jag upprepade vad min lärare sa.
    Men det var aldrig en konversation.

  139. Jag läste texten som stod i boken.

  140. Är det språkbaden
    som har gett den största skjutsen?

  141. Ja. Det har stärkt
    min samiska identitet, tycker jag.

  142. Just för att jag har fått så mycket
    fantastiska kompisar genom det.

  143. Du blev ändå ganska snart bättre på
    sydsamiska än Eva, visst är det så?

  144. Jag tror det. Det verkar så.
    Du har ju inte...

  145. -Jag pratar ju inte.
    -Nähä?

  146. Jag tror att den här tröskeln
    är högre för mig.

  147. Du kanske inte har nån tröskel.
    - Jag har absolut en tröskel.

  148. Det finns nånstans
    nån inneboende kravbild på-

  149. -att jag ska kunna det. Jag känner
    det. Och så kan jag inte det.

  150. Det är väldigt besynnerligt
    att känna så.

  151. Ändå har ingen varit dum och sagt:
    "Så där heter det väl inte."

  152. Hela mitt sydsamiska språkutövande-

  153. -har genomsyrats av
    väldigt förlåtande attityder.

  154. Jag är säker på att jag sagt fel, och
    det är aldrig nån som har hånat mig.

  155. Så det är inte där det ligger.
    Det ligger hos mig på nåt vis.

  156. Det är konstigt.
    Jag talar ganska många andra språk.

  157. Tyska. Franska brukar jag säga
    att jag talar obehärskat.

  158. Inte obehindrat. Där kastar jag mig
    in och bryr mig inte om det blir fel.

  159. Men när det gäller sydsamiska,
    då är det en...

  160. -För att det är hjärtats språk?
    -Ja. Just den här känslan av...

  161. ...att det här borde jag kunna,
    fast jag kan det inte.

  162. Du berättade nånting som finns med
    i Svenska Dagbladet-artikeln-

  163. -som är fantastiskt. Du beskrev en
    händelse i Tärnaby som drabbade dig.

  164. Du får berätta för alla.

  165. Jag var i Tärnaby
    i en affär och kollade på kläder.

  166. Helt plötsligt var det en mamma
    som tilltalade sitt barn-

  167. -angående nåt som de skulle köpa.
    På sydsamiska.

  168. Jag insåg att jag aldrig hört nån
    prata sydsamiska som jag inte kände.

  169. Det var första gången nån som jag
    inte hade träffat pratade språket.

  170. Det var så stort. Jag var nästan
    tvungen att ta tag i klädställningen.

  171. För att jag... Världen vinglade.

  172. Jag hade aldrig varit med om det.
    Då var jag vuxen och hade tre barn.

  173. Så det var... Det var märkligt.

  174. För att för dig hade det varit
    familjens och släktens språk.

  175. Och i samband med bröllop
    eller stora fester eller så.

  176. Men det var ändå människor
    som jag kände till.

  177. Teresa, du nämnde också nånting
    som blev väldigt kul för dig.

  178. Det fanns så lite böcker,
    men plötsligt fanns det en bok.

  179. -Du måste visa upp den.
    -Vart tog den vägen?

  180. -Det är ju "Totte".
    -När översattes det till sydsamiska?

  181. Det vet jag inte,
    men det var fantastiskt.

  182. -För du var då inte jätteliten.
    -Nej, jag gick i högstadiet.

  183. -Du hade passerat "Totte"-åldern.
    -Det var kul. Det är ju godnattsagor.

  184. Och sen helt plötsligt fanns det.
    Det står "'Totte är liten'".

  185. Det är jättebra. Det är perfekt-

  186. -om man vill komma ihåg
    lite då och då.

  187. "Nu måste jag uppdatera min samiska."
    Då kan man kolla i "Totte".

  188. Eva, du kunde inte läsa barnböcker
    på sydsamiska för dina barn.

  189. -Du hade inte tillgång till det.
    -Nej. Det fanns väldigt...

  190. Det fanns väldigt lite litteratur
    som jag visste om, i alla fall.

  191. -93 läste jag en kurs i sydsamiska
    på Uppsala universitet.

  192. Det fanns en litteraturlista,
    men ingenting...

  193. Det fanns ingenting
    för barn eller ungdomar-

  194. -eller om nåt annat än "gammeltia".

  195. Det handlade enbart om renskötsel-

  196. -och traditionella samiska sysslor.
    Och det är ju intressant i sig.

  197. Men inget med nån slags uppdaterad
    aktualitet fanns det tillgång till.

  198. -Nu finns det mycket mer.
    -Teresa, du har ett bra exempel på...

  199. ...en bok på samiska
    som har en annan aktualitet.

  200. -Ja. Tänker du på "Sms från Soppero"?
    -Ja.

  201. Ja, den var också en wow-grej. Jag
    tror att jag läste den på en kväll.

  202. För då var det verkligen: "Det är jag
    i boken. Det handlar om mig."

  203. Hon är från Stockholm.
    Rätt nära Uppsala.

  204. Hon skulle upp till...
    Det var fantastiskt.

  205. Och att Ann-Helén Laestadius har
    skrivit in... Det var så modernt.

  206. För de hade ju mobiler. Det har jag
    inte haft i nån av mina...

  207. ...kurs... - Vad heter det? - Böcker.

  208. Så det har inte varit nånting
    som är anpassat för mig.

  209. Det har varit om "i renskogen"
    och..."upp till fjället".

  210. Och kommer man från Sveriges fjärde
    största stad är det inte riktigt...

  211. ...anpassat för mig.

  212. Har du till och med inspirerat lite
    till nån av de senare böckerna?

  213. -Du är med på nåt vis.
    -Sista namnet i tredje boken.

  214. Hon kom till vår konfirmation 2010.

  215. 2011 kom den tredje boken ut.

  216. Då är "Teresa"
    sista ordet i hela boken.

  217. Det var så kul.
    Det var en så himla...

  218. Det var en inspirationsbok.

  219. Det var så coolt att den tredje boken
    handlade om vår konfa.

  220. Eller det var inspirerat av
    vår konfa. Det var på samma ställe.

  221. Just när man har känt att huvud-
    personen är jag, och så var det...

  222. -Det var jättekul.
    -Så ni fick vara inspiration.

  223. Men det finns ju en del hinder.
    Det har ni varit inne på.

  224. För det första att få till moders-
    målsundervisningen. Då fick du kämpa.

  225. -Fast man ska inte behöva kämpa.
    -Nej.

  226. Väldigt mycket av det här
    ligger på individen och familjen.

  227. Det måste finnas en vilja
    hos mig också. Det förstår jag.

  228. Men jag vet inte hur många gånger jag
    fått förklara för kommuntjänstemän-

  229. -att vi har rätt till det här. Det
    behöver inte vara minst fem stycken.

  230. Och så vidare och så vidare.
    Okunskapen är gargantuanskt stor.

  231. Det var också ett problem på
    gymnasiet att jag skulle vara själv.

  232. De sa: "Nej, det måste vara
    fem stycken för en kurs."

  233. -"Here we go again"...
    -"Då får ni hitta fyra till."

  234. Så det har varit en kamp hela tiden.
    Det vet jag att det är fortfarande.

  235. Lagen om nationella minoriteter
    gäller alla.

  236. I alla kommuner i hela landet.

  237. Det är väl lättare i förvaltnings-
    kommunerna, men den gäller ändå.

  238. I synnerhet för barn och unga.
    Lagen poängterar att det är viktigt.

  239. Men sen har ni pratat om andra
    hinder. Kanske den här tröskeln.

  240. Men hur tänker ni framåt?

  241. Känns det ändå lite bättre i dag
    om man försöker spå i framtiden?

  242. Jomen, det är ju...

  243. Tekniken och allt. Internet. Det är
    lättare att få tag på information.

  244. Det finns poddar,
    det finns talkshows på sydsamiska.

  245. NRK har i alla fall
    sydsamiska nyheter. Frekventa.

  246. Bara det att det inte bara är
    ett program varje eftermiddag.

  247. Oddasat är jättebra.
    Det är sjukt bra.

  248. Men det är fel tid för skolungdomar.

  249. Man går fortfarande i skolan
    när det sänds.

  250. Och hur långt är det? 20 minuter?
    En halvtimme?

  251. Och det är nordsamiska. Det kommer
    väldigt sällan ett sydsamiskt inslag.

  252. -Men det finns på NRK?
    -Oddasat är samproducerat.

  253. Jag vet inte hur det är organiserat.

  254. Men det du var inne på, just det här
    med en ökad medvetenhet...

  255. Det vill jag ju tro att det finns.

  256. Jag kan ju se på Uppsala kommun.
    Där har man faktiskt tagit fram...

  257. ...material och dokumentation.

  258. Kommunen väntar inte bara på
    att vi ska göra nånting.

  259. Att vi nu startade
    en samisk förening i Uppsala...

  260. Eller återupplivade, för den
    har inte funnits på minst 25 år.

  261. Det var ju faktiskt också... Kommunen
    var pådrivande med oss, faktiskt.

  262. Där har vi tänkt
    att vi ska ha checklistor-

  263. -och samla information på ett ställe.

  264. "Här har jag ett barn som vill läsa
    samiska. Hur går jag till väga?"

  265. Lite hjälp.

  266. Men mer. Föreningen är också till för
    att bara träffas. En mötesplats.

  267. Föreningen är till för att träffas.

  268. Att träffas i ett samiskt sammanhang
    gör att man kan slappna av.

  269. Man behöver inte vara ambassadör-

  270. -eller befinna sig i
    nån gisslansituation-

  271. -och få stå till svars för
    rovdjurspolitik, renar på tågrälsen-

  272. -eller vad det nu kan vara.

  273. Eller: "Är det så bra med jojk
    egentligen?" Alltså...

  274. Ja. Det är ett...

  275. Vi tänker oss att vi ska kunna
    sitta där och bara vara.

  276. Kampviljan är större i dag
    har du sagt. Hur märker man det?

  277. Dels är det väl
    att det har kommit fram artister.

  278. Maxida Märak nämndes förut.
    Jon Henrik.

  279. Sofia Jannok.

  280. Och även en hel del av dem som har
    funnits med ett tag. Som Mari Boine.

  281. Jag tror att folk
    blivit mer medvetna om artisterna.

  282. Jag tror
    att den här unga generationen...

  283. ...kanske inte är
    riktigt lika tyngda av sorgen-

  284. -som ju finns med hela vägen.

  285. Jag tror inte att den här sorgen
    som vi har ärvt är slut.

  286. Men på nåt vis har väl
    en viss del av den här bitterheten-

  287. -som man måste få känna, kanske
    förbytts i nån slags kampvilja.

  288. -Håller du med, Teresa?
    -Ja.

  289. Jag tycker definitivt
    att det finns en ny generation.

  290. Att det finns nån kämpaglöd.

  291. "Nu ska vi ta tillbaka
    vad vi har förlorat."

  292. Just den sorgen tror jag kommer
    att gå vidare flera generationer.

  293. Det finns nånting
    som ändå tynger på nåt sätt.

  294. Jag tror att vi blivit av med mycket
    som aldrig kommer tillbaka.

  295. Vi får helt enkelt ta tillbaka annat
    eller hitta nytt.

  296. Vi har pratat om litteraturen och
    rätten och möjligheten att få läsa...

  297. ...text som är skriven
    på det egna samiska språket.

  298. Och som i fallet med
    Ann-Helén Laestadius är grundat i-

  299. -hur livet ser ut i dag.

  300. Det borde ju vara
    ganska viktiga ingredienser.

  301. Bara det att språket
    skrivs ner på nåt sätt.

  302. Den moderna versionen av språket.

  303. -Skriver du själv på sydsamiska?
    -Det händer sällan.

  304. Jo, ibland är det lite ord här
    och där. När man ska fråga en kompis-

  305. -"ska jag ha det eller det",
    kommer det några ord då och då.

  306. Men annars
    har jag nog lite språkspärrar i mig.

  307. Men det gäller alla språk.

  308. Du sa att du var så dålig på engelska
    före Australien.

  309. Jag har inte pratat ett ord engelska
    innan jag flyttade till Australien.

  310. Jag hade språkspärrar där också.
    Jag undvek alla lektioner-

  311. -där vi skulle ha muntliga grejer.

  312. Så jag var ju sjuk då.
    Då gick det inte att jag kom.

  313. -Men där fick du ett långt språkbad.
    -De kunde inte prata svenska med mig.

  314. Det hade jag förstått
    innan jag åkte dit.

  315. Men det var ju verkligen...

  316. Ja, men jag kände väl:
    "Nu är det dags."

  317. Jag hoppas att jag får det
    med sydsamiskan.

  318. -Du lärde ju barnen sydsamiska.
    -Ja, det gjorde jag. Jag har ju...

  319. -Du har fört vidare.
    -Ja. Jag sjöng lite sånger.

  320. Vi pratade i förrgår.
    Då fick jag höra "Lille katt".

  321. Så det är det bästa av alla världar.

  322. Men om man skulle få önska sig
    en helt annan situation som...

  323. Vi säger
    att man är en familj och barn.

  324. Hur ska den nya generationen
    få språket?

  325. Hur skulle man kunna göra det här på
    ett bra sätt? Har ni några förslag?

  326. Det måste ju finnas
    i majoritetssamhällets-

  327. -eller samhällets infrastruktur.

  328. Jag är trött på att höra om projekt
    som man ska begära pengar till.

  329. Sen tar de slut. Jaha, då fick
    tre årskullar inget språkbad.

  330. Och så vidare. Gaaltije här i stan
    får kämpa med det där hela tiden.

  331. "Vad bra,
    nu fick vi för två år till."

  332. Det går inte an. Det är klart att det
    måste vara ett långsiktigt projekt.

  333. Det måste vara nåt som vi vet
    att vi ska göra i fem generationer.

  334. Det här ska...

  335. ...den svenska staten säga:
    "Så här gör vi i Sverige."

  336. "Jaha, du vill ha
    modersmålsundervisning i sydsamiska."

  337. -"Varsågod, så här gör du då."
    -"Välj mellan de här lärarna."

  338. Eller: "Väljer ni att ha på distans
    eller halvt på distans?"

  339. Det måste finnas en plan.
    Det finns ingen plan.

  340. Det finns styrdokument
    och det finns lagtext.

  341. Men det finns ingen riktig plan.

  342. Åtminstone inte som har förmedlats
    och kommunicerats ut till mig.

  343. Och då letar jag ändå efter det.

  344. Så jag... Där får faktiskt Sverige
    ta ett ansvar.

  345. Det har tagit många generationer
    att förstöra det här.

  346. När man nu är medveten om det, borde
    det gå snabbare att ta tillbaka det.

  347. Men det måste få ta tid,
    och det måste finnas resurser.

  348. Apropå hur många timmar i veckan.
    Du nämnde ett helhetsgrepp.

  349. Att man kunde se det inom familjen.

  350. Om man får några timmars
    undervisning, vad händer hemma sen?

  351. Att man ser det
    i ett större sammanhang.

  352. Det går inte att ha enbart barnen.

  353. Även om de är viktigast
    att sätta fokus på-

  354. -är det ändå så att man måste se till
    att få med sig-

  355. -alla andra presumptiva talare.

  356. De som skulle kunna ha talat det
    om inte om hade varit.

  357. Och där är det bråttom. Där går det
    inte att tänka "om tre generationer".

  358. För det är så
    att många talare försvinner.

  359. Fler barn nu än för några år sen
    har sydsamiska som förstaspråk-

  360. -vilket är glädjande. Men det dör
    många som hade det som förstaspråk.

  361. -Jag började...
    -Jag skrattade inte åt att de dog.

  362. I dagens början berättade jag
    att jag lyssnade på Lennart Rohdin-

  363. -som har utrett lagen om nationella
    minoriteter. Han var pessimistisk.

  364. "Gör vi ingenting nu,
    kommer många språk att försvinna."

  365. Han tittar på hur kommuner
    har skött sig i den här frågan.

  366. Han har skrivit ihop förslag. Han sa:
    "Det kommer kanske en proposition."

  367. Men nånting måste hända.
    Det är det ni säger.

  368. Och det kan inte vara upp till
    den enskilda föräldern-

  369. -att få det där att hända.

  370. För folk kämpar
    tillräckligt mycket ändå-

  371. -för att få språkundervisning
    till sina barn.

  372. Det kan inte vara upp till
    språkgruppen på 600 personer-

  373. -att själv se till att det blir så.

  374. Det är också lite grann: Vems fel
    var det att språket försvann?

  375. -Vi vet ju vilka som "tog" språket.
    -Javisst.

  376. Och vilka som borde ge tillbaka det.

  377. Men det var som Madeleine sa. Hon
    hade varit så arg på sin "aehtjie".

  378. Det har jag känt många gånger också.

  379. Sorgen och en irritation-

  380. -att jag hade det så nära
    att jag kunde ta på det.

  381. Och så fick jag det i alla fall inte.

  382. Som barn var det svårt att tänka sig
    att ha nån språkstrategi.

  383. Det har man inte. Där kan jag känna
    "de vuxna borde ha" och så vidare.

  384. Men det är klart att det
    inte kan vara det samiska samhället-

  385. -som ska få det här att hända.

  386. Utan det måste till resurser.

  387. Idéerna kan komma från samiskt håll.

  388. Jag frågade er vad ni hade för
    favorituttryck eller favorittext.

  389. Du hade direkt ett favorituttryck
    på sydsamiska.

  390. Favorit vet jag inte.
    Det har varit kul att säga "ravve".

  391. En gång till.
    Du måste säga det en gång till.

  392. -"Ravve".
    -Det kan du inte säga!

  393. -Det är alltså "röv".
    -Det låter finare på sydsamiska.

  394. Det gör det på nåt sätt. - Jag tycker
    bara att det är skönt att säga.

  395. De hade förväntat sig nåt poem.
    Och så kommer du med det där.

  396. -Det kommer inte att hända.
    -Läs lite ur "Tåamma lea onne".

  397. Men om man ska försöka ringa in:
    Hur kan man beskriva hjärtats språk?

  398. Är det intimare? Kan vissa saker
    bara uttryckas med hjärtats språk?

  399. Hur kan ni förklara...
    Vad är hjärtats språk för er?

  400. Vad betyder det?

  401. Det är klart att det finns en massa
    uttryck. Det var Johan inne på.

  402. Terminologin går ju inte
    att översätta.

  403. Där finns det ju en...

  404. Det har ju med hjärtat att göra.
    Och...

  405. Att det är hjärtats språk... Man blir
    lite varm när man pratar sydsamiska.

  406. Och när man hör det. Det blir...

  407. Det är som att vara med i
    en hemlig klubb. Det är jättecoolt.

  408. Det är perfekt och vackert.
    Det finns inget vackrare språk.

  409. Nu tog jag
    ett jättedåligt exempel på ord.

  410. Nu pratar vi om hjärtats språk,
    inte stjärtens.

  411. Det finns så himla många fantastiska
    sätt att säga grejer på.

  412. Uttryck och...stavelser,
    höll jag på att säga.

  413. Ja, och jag som tycker om grammatik
    kan se nåt vackert i det.

  414. Då menar jag inte bara tabellerna.

  415. Utan... Ja, att man har dualis,
    till exempel.

  416. Att det är jag, vi två och vi många.

  417. Jag tycker att det där
    ger en extra dimension.

  418. Det betyder nånting för hela sättet
    att förstå världen.

  419. Ja, det är ett visst sätt
    att uttrycka sig på.

  420. Men att det är känslo...

  421. Att...

  422. Att det är känslomässigt,
    det är det ju.

  423. Det är väl där
    vi har det här hjärtats språk.

  424. Det är väl anledningen till att jag
    har haft den här språkspärren.

  425. För att det har varit känsligt
    för mig att klampa in och göra fel.

  426. Jag kan inte sätta fingret på vad det
    beror på att man har den tröskeln-

  427. -eftersom jag inte har det när det
    gäller andra språk. Men nåt är det.

  428. Det är väl...

  429. Varje gång man använder sig av
    ett utdöende språk...

  430. Varje gång du säger fel kommer det...

  431. Du har inget tv-program och ingenting
    som rättar dig. Förstår du?

  432. -Måste man känna ett stort ansvar?
    -Ja.

  433. Skulle du säga fel på engelska,
    förstår du det av ett tv-program-

  434. -som säger: "Så här säger man."

  435. Men det finns inte på samma sätt.
    Det finns i princip inte alls.

  436. Så då kommer man... - Då blir ju...

  437. Språkspärren är att om man säger fel
    så för man vidare felet.

  438. -Ja...
    -Det är dumt att tänka.

  439. Om nånting betyder väldigt mycket,
    kanske det bidrar till spärren.

  440. Det är så viktigt.
    Det är så mycket känslor.

  441. Ja, man bär fram nånting värdefullt
    och är försiktigare med det.

  442. Jag vill tacka er för att ni var med.

  443. En stor, varm applåd!

  444. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rätten till språket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Samer, Språk och identitet, Språkvetenskap, Sydsamer, Sydsamiska språk
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Att åldras

Vad tycker du om att åldras? Vad är bra och dåligt med det? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.