Titta

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Om UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Föreläsningar med fokus på de samiska språken och berättandet. Historik och nuläge om jojken och litteraturen. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen : Samisk litteratur på våra bibliotekDela
  1. Ord på papper är inte det enda.

  2. Om vi ska tillbaka till berättandet
    finns många andra former också.

  3. Att förmedla film, musik
    och berättelser.

  4. -Välkommen, Annica.
    -Tack.

  5. Vill du börja berätta om dig själv
    och din resa?

  6. Vad är det att vara samisk
    samordnare? Det kanske inte alla vet.

  7. Nej, det är ett vida stort begrepp
    att vara samisk samordnare.

  8. I lagen om nationella minoriteter
    finns det tre prioriterade områden.

  9. Det är förskolan, språkrevitalisering
    och äldreomsorg.

  10. Och...

  11. Förskola är nåt vi inte har
    så ofantligt många barn i.

  12. Den samiska samordnaren i Åre kommun
    vet om när nästan alla är gravida.

  13. Vi vill ha många barn till förskolan.
    I dag har vi bara ett.

  14. Språk är en annan sak vi jobbar med.

  15. Vi försöker ha så bra modersmåls-
    undervisning på skolorna som det går-

  16. -under timplanbunden tid
    i Åre kommun.

  17. Vilket innebär
    att de läser det på skoltid.

  18. I uppdraget i övrigt ingår
    att synliggöra det samiska språket.

  19. Biblioteket är en ypperlig plats
    där man kan synliggöra-

  20. -med skyltning.

  21. Hur länge har du varit samordnare?

  22. Jag började i mars 2011,
    så det är sju år.

  23. Vi hade en liknande programpunkt
    i Umeå på Littfesten i fjol.

  24. Då sa du en grej som var jättebra.
    Jag skrev upp det.

  25. Du sa om när du blev samordnare...

  26. "Jag skulle rätta till det
    som gjorts orätt i generationer."

  27. "Helst skulle det gå
    på några veckor."

  28. Det kändes så?

  29. Eller var det nån som uttryckte det?
    Att nu är det upp till dig?

  30. Jag tänkte: "Vad är problemet?
    Det finns resurser. Nu kör vi!"

  31. "Nu vill vi göra rätt
    på så kort tid som möjligt."

  32. Men kommunens kvarnar mal ju inte
    lika snabbt som min tanke gjorde.

  33. Jag skulle försöka få det så bra som
    möjligt på så kort tid som möjligt.

  34. Men det flyter väl på.

  35. Vi ska komma in på hur ni har jobbat
    på biblioteket. Om du byter bild...

  36. Det är speciellt, kanske,
    att vara i Åre kommun-

  37. -som är en kommun
    som är så mycket präglad av turism-

  38. -och att vara
    en del av Sapmi i Åre kommun...

  39. Vad ställs man inför?

  40. Bilden har ni valt av en anledning.

  41. Det står att det är
    landets främsta fjällkurort.

  42. Vi brottas ju med turismen-

  43. -på det sydsamiska området.

  44. Det är ett samiskt område,
    så det är ju många...

  45. Det kan bli konflikter, men vi
    försöker lösa dem på ett bra sätt.

  46. Det har ju varit turism i Åre kommun
    ofantligt länge.

  47. Vi försöker visa på vår historia-

  48. -att den finns i Åre kommun.
    Den samiska historien.

  49. Jag tänker att det kan
    för en turist kanske upplevas-

  50. -som att jag kommer till fjället
    som är orört land.

  51. -Och så är det ju inte.
    -Nej. Så är det verkligen inte.

  52. Många gånger har det blivit
    en webbaserad utbildning-

  53. -för de som ska jobba i Åre,
    till exempel.

  54. De kan få frågan "Varför går det
    renar på Mullfjället?"

  55. De som ska jobba med turismen...
    Att de får gå en utbildning-

  56. -där de får kunskap om att den
    samiska närvaron är stor i Åredalen.

  57. -Ni har varit på plats länge.
    -Vi har varit där väldigt länge.

  58. Så är det.

  59. Hur ser det ut med biblioteken
    i Åre kommun?

  60. Vi har en karta på kommunen.

  61. Den visar att Åre är en väldigt stor
    kommun, och en utspridd kommun.

  62. Det finns bibliotek och
    biblioteksenheter på många platser.

  63. Ja. När jag räknade
    fick jag det till sex platser-

  64. -där huvudbiblioteket
    ligger i Järpen.

  65. De andra räknas som filialer.

  66. Där vi har...

  67. I början köpte jag in alla böcker
    som kom ut på sydsamiska.

  68. Det är ett enkelt sätt för de
    som säger att litteratur inte finns.

  69. Så fort det kommer ut nya köper jag.
    Jag började med huvudbiblioteket.

  70. Nu har jag köpt in så det ska finnas
    lika uppsättning på alla bibliotek.

  71. Det är svårt att hitta de böckerna.
    De trycks inte i stora mängder.

  72. Det är många samordnare
    som slåss om böckerna-

  73. -plus alla småbarnsföräldrar
    som köper upp-

  74. -eller de som tror
    att de ska bli "ahkka" eller "addja".

  75. Så det behövs
    betydligt många fler böcker.

  76. Har du varit
    en sån som Anne pratade om-

  77. -som tar uppdraget på allvar
    och söker upp förlag på norsk sida?

  78. Hur får du tag
    på sydsamisk litteratur?

  79. -Det kanske är nordsamisk också?
    -Främst sydsamisk.

  80. Jag kontaktar inte förlagen. Jag har
    varit på Gaaltije, där de tar in-

  81. -och på Saemien Sijte i Snåsa
    där det har funnits mycket.

  82. Där de finns, där handlar jag.

  83. Så är det.

  84. Biblioteket har ju
    i sin biblioteksplan-

  85. -angett lite hur man ska jobba.
    Hur ser det ut i Åre?

  86. Det där är det som är nuläget.

  87. Den förra planen gick ut.
    Den här har nästan nyss börjat.

  88. Vi insåg ganska snabbt, jag
    och Kerstin, att vi kan hjälpas åt.

  89. Biblioteket har ju en skyldighet
    och jag som samordnare har en.

  90. Synliggörande, bland annat.

  91. Det står inskrivet i biblioteksplanen
    i Åre kommun att vi i nära samverkan-

  92. -ska öka kunskapen och förståelsen
    om de nationella minoriteterna.

  93. Vi ska tillhandahålla medier
    och kultur- och programverksamhet-

  94. -och bidra till revitalisering
    av språk och kultur, främst för barn.

  95. Det står klart och tydligt
    i lagen om nationella minoriteter-

  96. -att barn och unga
    ska prioriteras särskilt.

  97. Så det här är vår plan och våra mål.

  98. Att vi tillsammans ska ha
    regelbundna möten för samordning.

  99. Minst två möten per år.

  100. Inköp av medier på sydsamiska
    och om sydsamiska förhållanden.

  101. Vi ska försöka få till ett komplett
    utbud av all litteratur som ges ut-

  102. -vilket kanske kan bli svårt-

  103. -i och med att det finns
    begränsade utgivna böcker.

  104. Men vi försöker i alla fall.

  105. Nån har reagerat på
    att det bara är sydsamiskt.

  106. Vi koncentrerar oss på det,
    då vi är på ett sydsamiskt område.

  107. Det finns även nordsamisk litteratur
    på våra bibliotek.

  108. Vi har gemensamma arrangemang,
    föreläsningar, utställningar, teater.

  109. Minst två arrangemang per år.

  110. Och det har vi.
    Vi har haft ett jättebra samarbete.

  111. Det ska vi fortsätta med.

  112. Vi har små, permanenta utställningar
    på varje bibliotek i kommunen.

  113. Vi ska fortsätta arbetet med intern
    och extern skyltning på sydsamiska.

  114. Så kan en skyltning se ut.

  115. Jag kan inte låta bli att berätta
    vad du sa i Umeå, apropå skyltning.

  116. Då hade man bestämt att det skulle
    vara en barnhörna på biblioteket.

  117. Och vad sa du då?

  118. Jag skulle ha den rätta
    översättningen på "barnens hörna".

  119. Svaret blev att man inte sätter barn
    i en hörna. Det blev "barnens plats".

  120. Därav heter det
    "maanaj sijjie" - barnens plats.

  121. -Det var ett bättre ord.
    -Det tycker jag också.

  122. Än att man ska sätta barn
    i nån hörna.

  123. Så med små medel är det skyltat
    på svenska, sydsamiska och engelska-

  124. -i Åre kommun.

  125. Barn- och ungdomslitteratur
    på sydsamiska...

  126. Vi försöker ju...

  127. Oftast pratas vi inte så mycket vid,
    utan ser jag en ny bok köper jag den.

  128. På biblioteket blir man glad
    när jag kommer.

  129. Det är lite som julafton,
    när den där samordnaren dyker upp.

  130. Vi har mindre bestånd på nordsamiska,
    då vi är på ett sydsamiskt område.

  131. Medel för barn och vuxna om samisk
    kultur och samiska förhållanden...

  132. Det är jättebra att du vill
    läsa in "Miesie Mavve" på ljudbok.

  133. Det skulle vara alldeles ypperligt.

  134. Vi har arrangemang, utställningar
    och föreläsningar.

  135. Vi har teaterföreställningar där vi
    har hjälpts åt, antingen på teatern-

  136. -eller att vi har varit
    i mindre lokaler runt om i kommunen.

  137. Är det stort intresse?

  138. Blandat, kan jag säga.

  139. Intresset är större nu än för
    fem år sen, beroende på vad det är.

  140. En del saker lockar många-

  141. -och en del lockar färre.

  142. Utställningen "Vad ska bort?", till
    exempel, var hemsk att sätta upp.

  143. Den var fruktansvärd att ta ner.

  144. Jag ville att så många som möjligt
    skulle se den.

  145. Det är lite beroende på vad det är-

  146. -hur många som kommer.

  147. Ska vi säga nåt för de som inte vet
    vad den utställningen handlade om?

  148. "Vad ska bort?"
    handlade om främlingsfientlighet-

  149. -och...

  150. Det var citat tagna från 2000-talet-

  151. -om hur man ser på samer och renar.

  152. Den ska vara här i Östersund.

  153. -Står den ute nu?
    -Den finns på Gaaltije.

  154. Den finns på Gaaltije. Gå gärna dit
    och se vad hemskt man tycker-

  155. -om den samiska befolkningen.
    Man hatar samer av princip.

  156. Man har inget mer belägg för det,
    men man gör det.

  157. Så vi håller på med en hel del-

  158. -och har det riktigt roligt.

  159. Om vi ska knyta ihop den här säcken
    innan vi öppnar upp ett samtal...

  160. Vad har du för
    tips och rekommendationer-

  161. -till andra bibliotek
    som ska göra samma sak?

  162. Vad tycker du
    är viktigt att tänka på?

  163. Det är viktigt att tänka på-

  164. -att man öppnar upp för att visa-

  165. -att det samiska finns på plats.

  166. Framför allt i förvaltningskommuner
    men även i alla landets kommuner.

  167. Samer finns inte på ett enda ställe.

  168. Det är i hela landet man finns.

  169. Det finns säkert de med samiska
    rötter i Uppsala eller på Österlen-

  170. -eller var man kan tänkas bo.
    Det borde finnas nåt för alla.

  171. Vi avslutar den här sessionen, och
    ger en varm applåd till dig, Annica.

  172. Vi fortsätter
    genom att sätta oss i soffgruppen.

  173. Då kommer Elisabet Rundqvist
    in på scenen.

  174. -Välkommen, Elisabet!
    -Tack.

  175. Jag börjar med att be dig, Elisabet,
    att presentera dig lite grann.

  176. Det ska jag göra.

  177. Jag finns på Kungliga biblioteket,
    som är vårt nationalbibliotek.

  178. Det är också Sveriges
    biblioteksmyndighet.

  179. Jag jobbar mest
    med myndighetens frågor.

  180. Jag jobbar väldigt mycket
    med bibliotekslagen.

  181. Det finns en lagparagraf
    som säger att vi, myndigheten-

  182. -tillsammans med kommuner och
    den regionala biblioteksverksamheten-

  183. -ska följa upp hur kommunernas
    och regionernas biblioteksplaner-

  184. -är utformade och hur de används.

  185. Du nämnde biblioteksplanen. Det är
    det styrdokument som ska finnas-

  186. -för hela kommunens
    samlade biblioteksverksamhet.

  187. Inte bara folkbiblioteket, utan
    all biblioteksverksamhet i kommunen-

  188. -och motsvarande i regionen.
    Det är mitt huvuduppdrag.

  189. Nu har jag de senaste 2,5 åren-

  190. -jobbat särskilt mycket
    med nationella minoriteter-

  191. -och ännu mer fokuserat och specifikt
    med urfolket.

  192. Jag sitter med
    i en internationell gruppering.

  193. Det finns nåt som heter IFLA,
    som är en global sammanslutning-

  194. -för hela världens bibliotek.

  195. Det är-

  196. -International federation of library
    associations and institutions-

  197. -som förkortas IFLA.

  198. Här har det bildats en sektion
    för "indigenous peoples' matters"-

  199. -alltså urfolkens frågor.

  200. Det är inte bara biblioteks-
    utan också arkiv- och museifrågor.

  201. I många länder hänger de ihop.
    De är samma institution.

  202. Det har kommit en bok, inte från oss-

  203. -utan från en av våra deltagare,
    som är redaktör för den-

  204. -som handlar om urfolkens begrepp,
    kan vi väl säga-

  205. -och ägarskap för bibliotek,
    arkiv och museum.

  206. Så det här är min bok-

  207. -som jag utgår mycket ifrån när jag
    pratar i internationell kontext.

  208. Det är väl det vi ska prata mer om
    i dag.

  209. Först får du reflektera över vad du
    hört om biblioteket i Åre kommun.

  210. Hur tycker du att det verkar vara?

  211. Jag tycker att det verkar,
    med svenska mått mätt, väldigt bra.

  212. Många kommuner har inte kommit
    på långa vägar så långt som ni.

  213. Det är väl inskrivet i planen.

  214. Det är inte några böcker på en hylla,
    utan det finns bredd och spännvidd.

  215. Programverksamhet...

  216. Det finns i en kontext.

  217. Det har en hemmahörighet på ett annat
    sätt än i många andra kommuner.

  218. Det är säkert din förtjänst-

  219. -som sätter det
    i det samiska sammanhanget.

  220. Du har jobbat mycket med frågan
    om nationella minoriteter.

  221. Som du sa har du ett särskilt fokus
    på urfolket samerna.

  222. Hur skiljer sig det från
    begreppet "nationella minoriteter"-

  223. -och hur ska vi tänka
    mellan de här begreppen?

  224. Nu är kanske inte jag den bästa
    personen på att definiera "urfolk"-

  225. -men det finns
    en grundläggande skillnad-

  226. -mellan urfolk
    och nationella minoriteter-

  227. -i det att urfolket är på sin plats,
    har varit där i långa tider-

  228. -och har ett kunskapssystem-

  229. -som hör ihop med platsen.

  230. Platsen, platserna, landskapet
    talar på ett annat sätt-

  231. -till sitt folk.

  232. Det finns ett kunskapssystem som jag
    har svårt att greppa och förstå-

  233. -men som jag börjar förstå vidden av.

  234. Det var det vi pratade om,
    hjärtats språk.

  235. Inbäddat i det samiska ursprunget-

  236. -så finns det nåt
    som kan kallas för "naturfilosofi".

  237. Ett begrepp jag hörde i går.

  238. "Urfolksmetodologi" pratar man om.

  239. "Indigenous knowledge" pratar
    den här boken väldigt mycket om.

  240. Det är kanske nåt jag och andra
    biblioteksmänniskor behöver förstå.

  241. Kunskap är inte bara det som sitter i
    böcker och som kan förmedlas i text-

  242. -utan det finns ett kunskapssystem-

  243. -inuti ens kropp
    när man hör till ett naturfolk.

  244. Den här boken pratar mycket
    om "the embodied library":

  245. Biblioteket
    som ett helt folk bär inom sig.

  246. En grupp tillsammans
    förfogar över en stor kunskapsmassa-

  247. -som bor i folket och i landskapet,
    den naturliga omgivningen-

  248. -som vi aldrig kan göra en replika av
    i ett bibliotek.

  249. Vi jobbar
    med ett annat kunskapssystem där.

  250. Vad skulle vi från bibliotekens sida
    kunna hjälpa och stödja med-

  251. -så att det här kunskapssystemet
    hålls intakt-

  252. -och får fortleva
    och fortsätta att byggas ut?

  253. Det är inte en helt lätt fråga,
    faktiskt, att greppa.

  254. Men i
    det internationella sammanhanget-

  255. -så använder man sex värdeord,
    kan vi kalla det för.

  256. Tre av dem hör till själva urfolket-

  257. -och tre av dem hör till bibliotek-

  258. -arkiv- och museiorganisationerna.

  259. De är "protection", att skydda-

  260. -"ownership", ägande
    och "access", tillgång.

  261. De är urfolkets värdeord.

  262. Det är det som behövs, och krävs-

  263. -för att hålla det här vid liv
    och hålla det intakt.

  264. Att det inte försvinner i väg.

  265. Från biblioteksorganisationens sida-

  266. -är det "acknowledging", bekräfta,
    "respecting", respektera-

  267. -och "supporting", stöd.

  268. Vi behöver respektera, stödja
    och bekräfta-

  269. -att det ser ut
    på ett annorlunda sätt-

  270. -än det som är bibliotekets
    absoluta grundläggande idé-

  271. -nämligen att samla in,
    bevara och tillhandahålla kunskap-

  272. -som på nåt sätt är externaliserat,
    som finns utanför oss.

  273. Det är inte på det sättet det ser ut
    hos ett urfolk.

  274. Hur långt borta från det här
    befinner vi oss i Sverige, tycker du?

  275. Vi är så långt bort ifrån det
    som vi nånsin kan bli, tror jag.

  276. Det finns ju
    ett akademiskt ämne i Sverige-

  277. -som heter biblioteks-
    och informationsvetenskap.

  278. Jag har hört mig för lite
    hur utbildningarna ser på det här.

  279. Jag har ställt två frågor:

  280. Hur gör ni med nationella minoriteter
    och hur gör ni med urfolket?

  281. Jag får samma svar för båda.

  282. Det är ingen skillnad på att tala om
    urfolk eller nationella minoriteter.

  283. Det tas integrerat
    i hela undervisningen.

  284. Pratar man om bibliotekslagen eller
    bemötande pratar man om det där.

  285. Pratar man om kunskapsorganisation
    så pratar man om det där.

  286. Det att isolera det på det sätt
    många andra länder har gjort-

  287. -där det verkligen finns
    en utbildningsväg-

  288. -för "indigenous knowledge"
    och bibliotekskunskap för urfolk...

  289. Jag tror inte att Sverige har kommit
    på tanken att man kan göra det.

  290. Var gör man på det viset?

  291. Kanada, USA, Australien,
    Nya Zeeland... Det finns en hel del.

  292. Framför allt USA och Kanada
    har kommit riktigt långt.

  293. Det finns
    ett antal biblioteksforskare-

  294. -som själva är "indigenous"
    från olika "first tribes"-

  295. -och "bands"
    och vad man nu vill kalla sig-

  296. -som har drivit det under lång tid.

  297. En av dem är redaktör här,
    Camille Callison-

  298. -som har jobbat med det här
    i tjugo års tid.

  299. Hon är antropolog också,
    och kommer från ett av de här folken.

  300. Jag har lärt mig fantastiskt mycket
    av Camille.

  301. Jag har träffat henne flera gånger,
    och vi har pratat väldigt mycket.

  302. Jag har förstått hur otroligt...

  303. ..."efter" vi är i Sverige
    med att ens tänka på de här frågorna.

  304. Annica, vad säger du när Elisabet
    pratar om hur det borde vara-

  305. -och vilken kunskap som finns,
    men kanske inte i Sverige?

  306. Jag tänker på berättartraditionen
    och hur stark den är-

  307. -då det samiska skriftspråket
    inte funnits så länge.

  308. Man har ändå fått saker
    berättade för sig.

  309. Och att den
    som berättar sagan vidare-

  310. -har rätt att göra om den lite
    till sin egen-

  311. -med egna erfarenheter
    eller kunskaper.

  312. Om man har fått en historia till sig
    om den stora, vida bäcken-

  313. -så kanske mitt fokus, som Åsa Simma
    sa, blir på det som är stenen.

  314. Den som berättar historien vidare
    har rätt att göra om den.

  315. Det är en stor kunskap som finns,
    som inte finns nedskriven i text.

  316. Berättartraditionen.

  317. Det kanske museerna har jobbat mer
    med - muntligt upptecknande och så.

  318. Samtidigt har man inte gjort det
    på det här viset.

  319. Du pratar om ägande.
    Vem äger berättelserna?

  320. Vem äger historien? Vems ansvar...?

  321. "Vem äger kunskapen?" står det
    på mitt papper, som en påminnelse.

  322. Här säger ju de som...

  323. Det här är ju en antologi
    med ett antal olika författare.

  324. En gemensam sak
    som i princip alla skriver-

  325. -och det är "indigenous" som har
    skrivit, alltså urfolksförfattare-

  326. -är "ownership resides with origin",
    ägarskapet ligger i ursprunget.

  327. Det är så, punkt,
    när man läser den här.

  328. Då måste man jag förhålla mig...

  329. Vi lyfter över det
    i svenska förhållanden.

  330. Då är jag
    en del av den svenska staten-

  331. -som under ett antal hundra år-

  332. -pressat ut
    den här koloniala strukturen-

  333. -där vi har försökt avforma, omforma
    och påverka-

  334. -och vi har hört i dag
    hur språket har kvävts-

  335. -piskats ur kroppen och allt det.

  336. Nu kommer jag tillbaka, fortfarande
    som svenska myndigheten...

  337. På nåt sätt
    måste vi reparera det som varit-

  338. -och hitta nya strukturer-

  339. -där urfolkets rätt
    naturligt finns och kan garanteras.

  340. Det är tråkigt att höra att skolorna
    och skolgången är en sån kamp.

  341. Där har biblioteket också
    en jättestor uppgift.

  342. De barnen
    som nu får undervisning i skolan-

  343. -ska komma till ett bibliotek som är
    så väl försett som det kan vara-

  344. -med de förutsättningar
    vi hörde från Anne.

  345. Det ges ju ut och skrivs
    otroligt lite.

  346. Men vi har olika system, och om vi
    kan få dem att samverka bättre...

  347. Vi har kultursamverkansmodellen-

  348. -där litteraturen som konstform
    är ett nytt område-

  349. -där meningen är att författarskapen-

  350. -ska få mera stöd.

  351. Kan man då kanalisera de stöden
    till samiskt författarskap-

  352. -få fart på det och få in nya, yngre
    generationer som kan bli produktiva-

  353. -så kan vi också fylla hyllorna.

  354. Men det är många steg fram.

  355. Jag har pratat
    med alla minoriteter.

  356. När jag har pratat med samer-

  357. -så är det att ord på papper
    inte är det viktigaste.

  358. Det är inte det enda.

  359. Om vi ska tillbaka till berättandet
    finns många andra former också.

  360. Att förmedla film, musik
    och berättelser-

  361. -kanske både live och i annan form-

  362. -och lägga upp ordentliga bibliotek
    med UR:s alla produktioner-

  363. -på de olika samiska språken.

  364. Biblioteken har låst sig lite vid
    att det är saker på hyllan.

  365. Vi har inte utnyttjat
    bredden som finns.

  366. I bredden skulle det kännas lite
    mer fyllt, eller vad jag ska säga-

  367. -men då måste biblioteket jobba med
    att presentera det på ett bra sätt.

  368. Och där behöver vi er.

  369. Vi pratade lite i förväg.
    Vi har pratat mycket om samråd.

  370. Det är också nånting
    som jag har tänkt mycket på.

  371. Det är tydligt i lagstiftningen.

  372. Hur ska vi tänka om samråd? När jag
    pratar med biblioteken säger de:

  373. "Vi tror inte att det bor nån här.
    Vi vet inte att det finns nån här."

  374. "Hur ska vi göra det?
    Vem ska vi prata med?"

  375. "Vi har inte uppfattat att vi har
    samer här, så vi har inte gjort nåt."

  376. Vi har jobbat med en rapport nu.

  377. Vi säger att man måste tillhandahålla
    utan att efterfrågan finns.

  378. Man börjar tillhandahålla, så kanske
    man hittar de samer som finns där.

  379. Då kanske det kommer i gång.

  380. Vi småsnackade ju lite om samråden.

  381. Vad tänker du
    om hur det skulle gå till?

  382. Det vet jag inte, men det låter
    jättebra att man försöker bjuda in.

  383. Som vi pratade om innan
    kanske man kan ha berättarstunder.

  384. Att biblioteket är en plats dit man
    kan komma och höra sagor och sägner.

  385. Att man kanske samlas regionalt.

  386. Att vi försöker få ihop
    ett samråd i Jämtland-

  387. -så det ser likadant ut
    på alla bibliotek-

  388. -eller tänka
    "så här kan vi gå vidare".

  389. Samråd... Gemensam förståelse
    för saker och ting, kanske.

  390. Det där som Teresa tog upp
    med språkbaden-

  391. -apropå en låsning
    vid böckerna i bokhyllan-

  392. -att man behöver höra språket
    och bada i språket...

  393. Biblioteket är också en plats
    där det kan hända, kanske.

  394. Jag tänker
    att vi som är på bibliotekssidan-

  395. -måste öppna mycket mer-

  396. -och säga "Hej! Här är biblioteks-
    rummet. Vad vill ni göra i det?"

  397. "Hur vill ni använda det vi har här?"

  398. Jag har
    ett jättebra exempel från Gävle.

  399. Den romska föreningen sköter det
    helt och hållet, fast på biblioteket.

  400. De definierar exakt vad de vill ha,
    hur de vill ha det-

  401. -den optimala tiden. De jobbar mycket
    med barnen och har en fin verksamhet.

  402. Där har biblioteket klivit tillbaka
    och sagt: "Här finns rummen."

  403. "Här har vi böckerna. Vi stöttar er,
    men definiera er egen verksamhet."

  404. Det är det
    vi behöver göra mycket mera.

  405. Vi som bibliotek
    ska inte tänka ut i förväg-

  406. -att det här är nog det samerna vill
    ha och det här är det romer vill ha.

  407. Vi ska säga: "Hej! Det här är det
    vi har. Hur vill ni använda det?"

  408. "Hur vill ni gå vidare? Vad fattas?"

  409. "Vad kan vi mer erbjuda
    eller införskaffa"-

  410. -"för att det ska passa
    det ni behöver?"

  411. Så är det gentemot
    många användargrupper-

  412. -men jag tror att det är särskilt
    viktigt mot de här grupperna-

  413. -och i synnerhet urfolket,
    för att det är så skört nu.

  414. Om det ska bli
    den här farten som ni önskar-

  415. -och att de minsta barnen
    blir flytande i sitt modersmål-

  416. -måste vi göra allt vi kan från
    bibliotekets sida, och ge det stödet.

  417. Det låter jättebra.

  418. Sen tror jag
    att våra biblioteksutbildningar-

  419. -måste ta sig an det här
    som ett forskningsområde-

  420. -och ett ämne som förtjänar-

  421. -en bättre... Vad ska jag säga?
    Mer tid och mer avgränsat-

  422. -så man förstår att det finns saker
    i det här med urfolk-

  423. -som skiljer sig
    från nationella minoriteter-

  424. -och annat i biblioteksarbetet.

  425. Vi måste få i gång svensk forskning
    på det här området.

  426. "Embodied libraries",
    vilket fantastisk begrepp!

  427. Ja, det tycker jag det är.
    Det förkroppsligade biblioteket.

  428. Det är inte bara en person,
    utan det är kollektivet.

  429. Det är alla generationer bakåt. Man
    tar med sig förfädernas erfarenheter-

  430. -lägger till sina egna
    och för dem vidare-

  431. -och alla som lever samtidigt
    lägger ihop det man har.

  432. Jag har lyssnat här i flera dagar.
    I går lyssnade jag på ett föredrag-

  433. -om hur man hade tagit tillbaka
    en vandringsled-

  434. -för att flytta renarna
    från ett bete till ett annat.

  435. Man behövde restaurera och göra stora
    arbeten för att få det att fungera.

  436. Man fick förlita sig till de äldres
    kollektiva minne och upplevelser.

  437. De fick plocka fram all kunskap
    man tror inte finns-

  438. -för att kunna återskapa det här.

  439. Varför ska man inte gå just där, och
    varför är det bättre att komma här?

  440. Det fanns en förklaring till det. Den
    kunskapen lever ännu hos de äldre-

  441. -och kunde föras vidare
    till de aktiva nu.

  442. Plus att de har karterat,
    dokumenterat och fått ner det.

  443. Det är de här sakerna
    som för mig var-

  444. -när jag kom in i den internationella
    gruppen, en otrolig ögonöppnare.

  445. Det har tagit tid att förstå det. Jag
    förstår det nog aldrig till 100 %.

  446. Jag lever ju i kunskapsvärlden
    som är helt externaliserad.

  447. Det min mormor gjorde
    har ingen betydelse för mig.

  448. Jag kopplar varken till det
    eller nån plats.

  449. Jag kan läsa en bok och fylla på min
    kunskap. Så det är nånting annat.

  450. Där behöver vi
    som biblioteksorganisation-

  451. -visa den här respekten
    och också stödjandet.

  452. Hur stödjer vi det här?
    Det är vi inte vana vid att göra.

  453. Det måste vi ta oss an på allvar.

  454. Vad gör biblioteken i morgon?
    Det är en konkret fråga.

  455. Den är jättekonkret.
    Jag har lite förslag, i alla fall.

  456. Lära mer om urfolksbegreppet.
    Naturligtvis, det börjar i kunskap.

  457. Det är biblioteken bra på:

  458. Att ta sig an kunskap
    och jobba igenom den.

  459. Många bibliotek har jobbat med HBTQ,
    gått igenom sina samlingar-

  460. -och tittat om det finns nåt
    som inte passar in här-

  461. -och som är stötande på nåt sätt.

  462. Samma sak med ras-stereotyper
    och såna saker.

  463. Vi har redan börjat på de spåren.

  464. Vi behöver lägga till urfolksspåret-

  465. -gå igenom
    och ha lite självrannsakan:

  466. Vad är det för kolonialt
    vi representerar-

  467. -och vad är det vi återskapar,
    reproducerar, i det vi gör?

  468. Så först lite självrannsakan-

  469. -och sen att omfamna diversiteten
    utifrån varje grupps utgångspunkt.

  470. Vi hörde Johan säga att det fanns
    tio stycken samiska språk.

  471. Det räcker inte med att jag tror
    att jag köper böcker på samiska.

  472. De kanske är helt fel till det lokal-
    samhälle där mitt bibliotek finns.

  473. Sen det vi pratade om nyss,
    att bygga samrådsstrukturerna.

  474. Här måste vi som biblioteks-
    organisation ta steget tillbaka-

  475. -och låta samerna själva definiera:
    "Vad är kunskap? Vad är vår kunskap?"

  476. Hur ska bibliotek stödja-

  477. -och hur ska det bli stöd
    för de demokratiska rättigheterna?

  478. Vi har ändamålsparagrafen
    som är kärnan i bibliotekslagen.

  479. Den fungerar ju inte bra
    i förhållande till urfolket nu.

  480. De saker den tar upp uppfyller inte
    biblioteket gentemot samerna.

  481. För de som inte kan den paragrafen...
    Kan du dra den?

  482. "Biblioteket ska verka för det
    demokratiska samhällets utveckling"-

  483. -"genom kunskapsförmedling
    och fri åsiktsbildning"-

  484. -"och främja litteraturens ställning,
    intresset för bildning, upplysning"-

  485. -"utbildning och forskning
    samt kulturell verksamhet i övrigt."

  486. "Biblioteksverksamhet
    ska finnas tillgängligt för alla."

  487. Det är många av uppräkningarna
    som jag säger nu-

  488. -som inte fungerar
    på de samiska språken.

  489. Det finns helt enkelt inte. Det är
    noll och intet på de samiska språken.

  490. Då kan man inte säga att biblioteken
    har uppfyllt ändamålsparagrafen.

  491. Och den är ju verkligen grunden för-

  492. -oss som människor
    i det demokratiska samhället.

  493. Kunskapsförmedling
    och fri åsiktsbildning...

  494. Om man ska bilda en åsikt-

  495. -och inte har tillgång till texter
    på sitt modersmål-

  496. -då tycker inte jag
    att biblioteket har uppfyllt det.

  497. Det är extremt svårt för biblioteken.

  498. Vi har hört hur det är
    med utgivning och inköpsvägar.

  499. Vi har ju en lång väg att gå.

  500. Vi måste öppna oss för nya sätt
    att tänka och bedriva verksamheten.

  501. Vi måste tänka
    bortom det vi har gjort.

  502. Utbildningarna måste hjälpa oss
    med forskning.

  503. Vi behöver forskning
    på det här området-

  504. -så att det vanliga biblioteket,
    vardagsbiblioteket-

  505. -kan ta del av den forskningen
    och förbättra sig.

  506. Annica, hur långt bort tycker du
    att vi är från målet?

  507. Det beror på vilket mål du tänker på.

  508. Vi är en bit därifrån.

  509. Men bara det finns en tanke och man
    har kommit lika långt som Elisabet-

  510. -så kanske det händer nåt.

  511. Vi kanske kan göra det
    på en vecka eller två.

  512. Man kan bli optimistisk när man hör-

  513. -en representant för myndigheten
    och nationalbiblioteket-

  514. -med den medvetenheten och
    kunskapen.

  515. -Då kan man väl bli optimistisk?
    -Absolut.

  516. Så länge jag har kvar
    det här uppdraget och min tjänst-

  517. -så kommer jag absolut att arbeta
    i den här riktningen.

  518. Sen är det många saker
    som kommer att ta sin tid-

  519. -till exempel att få fram forskning.

  520. Att rekrytera till lärosätena-

  521. -samer
    som vill gå in på den här banan-

  522. -göra sin utbildning
    och dessutom stanna som forskare...

  523. Vi har lite att jobba på där.

  524. Naturligtvis vill vi självklart ha
    ett antal bibliotekarier-

  525. -som finns ute på biblioteken
    och är verksamma som också är samer-

  526. -som har hela den här bilden med sig.

  527. Ett stort och varmt tack för
    att ni pratade om de här frågorna.

  528. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samisk litteratur på våra bibliotek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Beståndsutveckling (bibliotek), Bibliotek, Bibliotekspolitik, Biblioteksväsen, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Samisk litteratur, Samisk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Vad håller tweenisarna på med och hur når vi dem?

Sabina Kapetanovic studerar ungdomar och deras utveckling. Hon ingår i ett forskningsprojekt som heter Lordia, ett projekt som följer 1500 elever från årskurs 6 till och med andra året på gymnasiet. Åldern mellan barn och ungdom kallas ibland att man är en Tweenie. Under denna period testas många gränser. Det kan vara alkohol, kriminalitet och olika riskbeteende. Hur når vi dessa ungdomar? Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.