Titta

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Om UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Föreläsningar med fokus på de samiska språken och berättandet. Historik och nuläge om jojken och litteraturen. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen : Samisk litteratur idagDela
  1. Botten är nådd. Den samiska
    litteraturen i Sverige har kollapsat.

  2. Det finns inget mer att hämta här.
    Det är liksom helt dött.

  3. Anne Wuolab heter jag, och jag är
    ordförande för Bágo Cálliid Searvi.

  4. Men innan vi börjar
    vill jag faktiskt påpeka-

  5. -att vi befinner oss i Saepmie,
    på samebyarnas mark.

  6. Östersund ligger ju där.

  7. Jag vill uppmärksamma de rättigheter
    som samerna har till det här området.

  8. Jag är utbildad journalist,
    men nu jobbar jag som språklärare.

  9. Jag har skrivit rätt mycket.

  10. Jag har även gått på författarskola.

  11. Det resulterade i en författarförening
    för samer för vilken jag är ordförande.

  12. I början hade vi åtta medlemmar,
    varav alla innehade varsitt uppdrag.

  13. Det var ingen som kunde tacka nej.

  14. Vi var tillräckligt många för att bilda
    styrelse, så vi drog i gång föreningen.

  15. Vi såg att det behövdes en förening
    som främjade samisk litteratur.

  16. Vilka det är som äger den frågan
    blev väldigt tydligt under utbildningen.

  17. I dag har vi 34 medlemmar. Vi fick
    en ny medlem i dag. - Tusen tack.

  18. Vi får cirka 50 000 i föreningsbidrag.

  19. Men från och med
    den 17 november 2016-

  20. -har vi även varit ansvariga för
    ett projekt för 6,2 miljoner.

  21. Vi ska etablera
    ett samiskt litteraturcentrum.

  22. Jag är väldigt stolt över
    att kunna berätta det här och nu.

  23. Jag har fått en fråga som handlar om
    varför skillnaderna är så stora-

  24. -när det gäller den samiska litteraturen
    i Saepmie som består av fyra stater.

  25. Svaret på den frågan
    kan göras väldigt kort.

  26. Jag väljer det långa svaret när jag ska
    försöka förklara vad det här beror på.

  27. Jag vill även passa på
    att avliva några myter om samer.

  28. Särskilt dem som har
    med skrivande och läsande att göra.

  29. Jag vill passa på att presentera fakta
    för att öka kunskapen om samerna.

  30. Vi samer brukar ofta säga
    att folk borde veta mer om oss.

  31. Men det finns även
    ett ganska kravlöst och ensidigt svar-

  32. -som majoritetssamhället tar till när
    det ifrågasätts: "Vi har ingen kunskap."

  33. Det råder okunskap, men när jag är
    färdig med den här presentationen-

  34. -hoppas jag
    att alla bibliotek runtom i landet-

  35. -blir nedringda av människor som vill
    läsa fler böcker av samiska författare-

  36. -och få sig till livs den här kunskapen
    som man efterlyser.

  37. Jag tänkte börja med
    att etablera ett ramverk.

  38. Jag ska berätta vilka rättigheter
    och förpliktelser vi samer har-

  39. -men också vad staten har
    för uppgift gentemot oss som urfolk.

  40. Jag har valt ut tre olika lagar
    som ni kan titta på och läsa.

  41. Det finns många fler,
    men jag vill passa på att nämna-

  42. -att i Norden är det bara Norge
    som har ratificerat ILO 169.

  43. Den är ganska viktig, för den styrker
    det som de övriga lagarna också säger:

  44. Att samerna
    har självbestämmanderätt-

  45. -och rätt att utveckla sin egen kultur.

  46. Men tillbaka till den där frågan:
    Varför är skillnaderna så stora?

  47. Det korta svaret, som jag ska ge er
    före det längre svaret, är resurser.

  48. Kort och gott pengar.

  49. Det finns inget
    kortare eller bättre svar än det.

  50. Eftersom jag pratar om litteratur-

  51. -hade jag hoppats
    kunna ge er ett poetiskt svar-

  52. -och illustrera det
    med målande metaforer-

  53. -som äger fantastisk språklig skönhet,
    och som även minner om vintersolen.

  54. Man kan till exempel säga
    att pengarna vi har till litteraturen-

  55. -i själva verket är som
    vintersolen norr om polcirkeln.

  56. Med det menar jag att pengarna,
    dessvärre, är väldigt kortlivade-

  57. -och uteblir helt i perioder.

  58. Särskilt i Sverige.

  59. Här har jag en bild som berättar
    att vi får 14, nej, 15,4 miljoner-

  60. -till hela den samiska kulturen,
    det vill säga samtliga kulturuttryck-

  61. -sameföreningar, samegårdar,
    idrottsklubbar och så vidare.

  62. I Norge ser det ut så här.

  63. De har närmare 12 miljoner
    enbart till litteraturen.

  64. Siffrorna kan ha räknats upp sen dess,
    men det här var de jag hittade.

  65. Här ser vi nåt intressant.
    Det finns nåt som heter forfatterskap-

  66. -alltså en form av arvode
    som samiska författare får.

  67. Känner nån till att vi skulle ha
    det i Sverige? Författararvode.

  68. Är det nån som vet vad det är?

  69. Jag visste inte det
    förrän jag läste om det.

  70. Man får alltså lön
    för att skriva en bok.

  71. För att måla upp en lite större bild
    än de pengar som Sametinget beviljar-

  72. -använder jag en presentation-

  73. -som Samerådet
    och Lars-Mikael Utsi gjorde-

  74. -när vi skulle presentera de samiska
    strategidokumenten för litteraturen.

  75. Den säger en hel del om skillnaderna.

  76. Samerådet är ju en icke-statlig
    organisation, som det heter-

  77. -och erhåller sitt huvudsakliga stöd
    från Nordiska ministerrådet.

  78. De delar även ut pengar
    till kulturprojekt och sånt-

  79. -och beviljar arbetsstipendium.

  80. Det är en väldigt viktig inkomstkälla
    för samiska konstutövare.

  81. De har även ett litteraturpris
    som har delats ut sen 1994.

  82. Där ser man hur fördelningen
    mellan de olika områdena har sett ut-

  83. -när det gäller samiska författare.

  84. Jag vet inte om det säger nåt om var
    det finns flest verksamma författare.

  85. Men vi får i alla fall en bild av läget.

  86. Och det är ju glädjande att Siri Broch
    Johansen som vann sist sitter här nu.

  87. Kulturstödet som Samerådet delar ut-

  88. -uppgår till 180 000 euro.

  89. Här ser vi att de har fördelat det
    på arbetsstipendier och projektmedel.

  90. Det är rätt många
    som ska dela på den potten.

  91. Under de senaste sex, sju åren
    har de fördelat-

  92. -850 000 euro.

  93. Man kan se hur högt trycket är,
    då endast hälften av ansökningarna-

  94. -blir beviljade.

  95. Och av dem är det 57 bokprojekt,
    varav 11 är skönlitterära.

  96. Bokprojekt kan ju även vara
    coffee table-böcker och faktaböcker.

  97. Kanske även läromedel och sånt.

  98. Så det är en hård kamp.

  99. När det gäller Ryssland
    är det värt att nämna-

  100. -att författare,
    eller samiska projekt, i Ryssland-

  101. -har ännu färre fonder
    att söka bidrag från-

  102. -än vi kanske har här på den svenska,
    norska och finska sidan-

  103. -där vi även har Sametinget
    och andra, regionala fonder.

  104. De är ganska beroende av Samerådet
    när det gäller finansiering.

  105. Samerna i Ryssland.

  106. Samerådet är en viktig medfinansiär
    om man söker bidrag på annat håll.

  107. Har man inte fått nog med pengar
    kan man alltid söka andra slags bidrag.

  108. Samerådet är viktigt
    om man vill bli delfinansierad-

  109. -eller, i vissa fall, helfinansierad.

  110. Arbetsstipendium.

  111. Rose-Marie Huuva är den som erhöll
    arbetsstipendium i Sverige senast.

  112. Hon är författare.

  113. 3 av 21. Hur många procent är det?
    Är det nån som är bra på matte här?

  114. -Är det mindre än 10 procent?
    -Det är en sjundedel.

  115. Det är det, ja. En sjundedel.

  116. Det är nog rätt bra, med tanke på alla
    musiker, artister och jojkare som ska...

  117. ...jobba.

  118. Lars-Mikael Utsi sammanfattade det så
    här när han hade gått igenom siffrorna.

  119. Vi vet ju, på ett ungefär, hur många
    samer som bor i de olika områdena.

  120. Det var kanske
    ganska lite som Sverige...

  121. ...eller samerna på den svenska sidan
    hade varit med och producerat.

  122. När det gäller böcker.

  123. Vad beror det på? Finns det inga
    författare på den svenska sidan?

  124. Har de slutat skriva? Har de...?

  125. Vad gör de? Har vi blivit lärare
    allihop, eller vad kan svaret vara?

  126. Vi har sett att det finns ett arvode
    på den norska sidan.

  127. Det skjuts till ganska mycket pengar
    när det gäller produktionen av böcker.

  128. I Norge finns det fem förlag.
    Samiska förlag.

  129. Och för två år sen-

  130. -fanns det inga samiska förlag-

  131. -på den svenska sidan.

  132. Vi börjar förstå var resurserna finns-

  133. -och vilka det är som kostar på
    och producerar samisk litteratur.

  134. Nu i dagarna, under Staare 2018,
    har man haft en lansering-

  135. -av tre nya barnböcker på sydsamiska.

  136. De är visserligen översatta,
    men det är ändå bra.

  137. Och så har jag fått berättat för mig att
    det har getts ut 75 översättningar...

  138. Visst var det 75?

  139. ...de senaste fyra åren.
    På sydsamiska.

  140. Det tycker jag är en ganska bra...

  141. Eller vi kan säga så här:
    Det börjar närma sig en bra statistik.

  142. Om vi tittar på
    originalmanus på samiska-

  143. -fördelat på alla språken-

  144. -kanske det kommer ut 20-25 titlar.

  145. Jag är lite generös i dag,
    så jag säger 25 titlar.

  146. När man tittar på det här ser siffrorna
    kanske inte så nedslående ut.

  147. Nu ska jag berätta hur statistiken
    ser ut på den svenska sidan.

  148. Jo, vi har 0,2 böcker per år.

  149. Det betyder
    att vi får en bok vart femte år.

  150. Det är liksom vår normalsituation.

  151. Det är som att läsa ett Instagram-,
    Twitter-, eller Facebookinlägg-

  152. -om och om igen i ett helt år.

  153. Det är vad jag har att tillgå
    som samisk läsare.

  154. Så lite litteratur
    ges ut på den svenska sidan.

  155. Det värsta är
    att vi har normaliserat det här.

  156. Vi tycker att så här kan vi väl ha det.

  157. Där nånstans fick Bágo nog.

  158. Har det här verkligen normaliserats-

  159. -så att vi tycker att 0,2 böcker
    på originalspråk per år är hipp hurra?

  160. Det här är siffror
    som kom fram...2015.

  161. Sametingets språkcentrum lyfte fram
    dem i en rapport om samiska i Sverige.

  162. Botten är nådd. Den samiska
    litteraturen i Sverige har kollapsat.

  163. Det finns inget mer att hämta här.
    Det är liksom helt dött.

  164. Och det tycker vi är... Den här
    informationen har vi haft länge.

  165. Men vi har inte gjort nåt åt det.

  166. Vi har samiska författare.

  167. Augustpriset 2017
    vanns ju av Ann-Helén Laestadius-

  168. -så vi har ju bevisligen
    samiska författare i Sverige.

  169. Vuokko Hirvonen, som är professor
    i samisk litteratur vid Sámi allaskuvla-

  170. -har skrivit en avhandling i vilken hon
    definierade samiska författare så här:

  171. Samiska författare är de som skriver-

  172. -kanske på ryska-

  173. -kanske på svenska-

  174. -eller kanske på samiska.

  175. Och det är den definitionen
    som vi i Bágo Cálliid Searvi-

  176. -har valt att förhålla oss till.

  177. Ytterligare en utmaning som vi
    i Bágo Cálliid Searvi har identifierat-

  178. -är ju distributionen
    och tillgängligheten av samiska böcker.

  179. Produktionen är stor
    på den norska sidan.

  180. Hur ska vi få in böckerna till Sverige?

  181. Vi samer kan ju läsa varandras böcker
    även om vi bor i olika länder.

  182. Sydsamer som bor i Norge kan läsa
    sydsamiska böcker från Sverige-

  183. -och vice versa.

  184. Men hur får vi in de här böckerna?
    Vem ansvarar för att de tas in?

  185. Jag har försökt
    sätta mig in i distributionssystemet-

  186. -och jag är full av beundran för de
    bibliotekarier som tar sig tid till-

  187. -att söka på nätet
    efter förlag och böcker.

  188. All heder åt dem.

  189. Men det är ju lite trist att vi
    förlitar oss på några få personer-

  190. -som har det här som en arbetsuppgift
    som de kanske utför ganska motvilligt.

  191. Ingen säger: De här titlarna ska köpas
    in nu. Nästa år kommer de här titlarna.

  192. Vart ska bibliotekarier, bokhandlare
    och litteraturfestivalarrangörer...

  193. Vart ska de vända sig?

  194. Ända sen Bágo Cálliid Searvi
    fick en e-postadress-

  195. -har inkorgen fyllts många gånger om.

  196. Trycket är stort när det gäller
    alla möjliga slags frågor.

  197. Samiska författare borde kanske resa
    runt mer och berätta om sin litteratur.

  198. Det har uppenbarligen varit svårt
    att hitta en mottagare till frågan:

  199. Var hittar jag samisk litteratur
    och samiska författare?

  200. Nu finns det en,
    i och med att vi etablerade oss.

  201. Vi får även feedback från befolkningen,
    och ett exempel på det är:

  202. I en samisk förvaltningskommun
    finns det en hylla med samiska böcker-

  203. -och den är kanske en meter lång.

  204. Åttio procent av böckerna
    är på svenska.

  205. Antropologiska och etnografiska
    böcker i all ära-

  206. -men vi samer kan nog tillräckligt om
    vår kultur för att inte behöva läsa om-

  207. -att vi bor i fyra länder,
    att rennäringen är viktig-

  208. -och att nåjden var viktig i vår kultur.

  209. Så den här delen med samiskspråkiga
    böcker är ganska liten.

  210. Förlåt att jag säger det här, jag
    vill inte tala illa om bibliotekarier-

  211. -men hyllan
    är väldigt dåligt uppdaterad.

  212. Många gånger kanske även inaktuell.

  213. Jag har stora förväntningar på
    biblioteken i förvaltningskommunerna.

  214. Jag anser inte att de möjligtvis kan ha
    en enda bra förklaring eller ursäkt-

  215. -om jag inte hittar
    "Hamburgerprinsessan" där.

  216. Jag ska hitta den där. Den är väl
    en av de senast utkomna böckerna?

  217. Det är värt att påminna om att
    den första samiska boken kom 1619.

  218. Nästa år är det alltså 400-årsjubileum.

  219. Det är inte helt nyligen. Det är nästan
    lika länge sen som för övriga Norden.

  220. Jag tycker att vi har en lika lång
    litteraturhistoria som övriga Norden.

  221. Jag tycker även
    att det är värt att påpeka att år 1673-

  222. -publicerades det två jojktexter
    i boken "Lapponia" av Schefferus-

  223. -och de gav faktiskt upphov till
    diskussion i litterära kretsar i Europa.

  224. Två jojktexter från Saepmie-

  225. -fick i gång snacket i Europa.

  226. Det tycker jag känns bra att veta.

  227. Att de är en del av litteraturhistorien.

  228. Ännu mer intressant är att år 1770-

  229. -hölls det en samisk språkkonferens
    i Köpenhamn-

  230. -där man diskuterade
    vilken typ av ortografi man skulle ha.

  231. Ortografi är ett ord som alla samiska
    barn kan stava till och förklara.

  232. Kan nån här förklara vad ortografi är?

  233. Jag växte upp
    med fyra olika ortografier.

  234. Ordet ortografi kan användas för
    att få i gång ett samtal med en same.

  235. Det handlar alltså om skriftspråket.

  236. År 1770 var väl även det år
    då svenskan och norskan-

  237. -började standardiseras?

  238. Därför vill jag göra ett påstående.

  239. Jag tror att det har legat
    i kolonialmakternas intresse-

  240. -att berätta för oss samer
    att vi har en muntlig berättartradition-

  241. -och att den är viktigast för oss.

  242. Den har vi också, och den kan vi.
    Johan har demonstrerat det med jojk.

  243. Men det har nog legat
    i kolonialmakternas intresse att säga:

  244. "Ni är ett urfolk."

  245. "Ni pratar, men ni skriver inte."

  246. Trots att historien ser annorlunda ut.

  247. Året är 2015.

  248. Vi är åtta personer som närvarar.

  249. Vi är alla eniga om att vi skriver för
    den där lådan som hör till skrivbordet.

  250. Det är inget vi ska försörja oss på.

  251. Ändå går vi på
    Samernas författarskola-

  252. -ett projekt
    vid Samernas utbildningscentrum.

  253. Det är så i Saepmie. Det är alltid
    ett projekt, men vi var i alla fall där.

  254. Vi startar föreningen, vi skriver,
    vi läser varandras texter-

  255. -och vi märker
    att ortografin försvårar läsningen.

  256. Men vi gör ändå ett försök
    och jobbar på.

  257. Vi gör en antologi
    som ett slags examensuppgift.

  258. "Mån lav synonyma".

  259. Det är nog en av de senast utkomna
    böckerna här på den svenska sidan.

  260. Den kom ut 2015.

  261. Medan vi går på skolan utvecklar vi
    vårt skrivande och blir jättemodiga-

  262. -så vi kallar oss Bágo Cálliid Searvi
    och använder alla tre språk i namnet-

  263. -utan att förklara nånting.

  264. Det är lulesamiska,
    det är nordsamiska-

  265. -och det är sydsamiska
    i ett och samma namn.

  266. Vi har bestämt oss för
    att inte översätta det.

  267. Det intressanta är
    att alla har lärt sig att säga Bágo.

  268. Så det går alltså
    att lära sig varandras språk.

  269. Vi upptäckte även att det är lättare
    att få bidrag om man är en förening.

  270. Det är lättare för en förening än för en
    enskild individ att tala för sin sak.

  271. En förening får större gehör än en
    enskild individ som för ut sitt budskap.

  272. Sverige är ju uppbyggt så. Och det
    är förstås bra att man har föreningar.

  273. Vi beslutade oss för
    att genomföra det här.

  274. Det finns en samisk författarförening
    som heter Sámi Girjecálliid Searvi-

  275. -som också är verksam i Sverige.

  276. Och nu gick det fort.

  277. Vi hoppade på ett tåg som körde i
    250 km/h. Det var bara att hålla i sig.

  278. Vi fick besök av Gunnar Ardelius
    från Sveriges Författarförbund.

  279. Det var fantastiskt fint
    att få ett sånt besök.

  280. Han pratade men hade även otroligt
    stora öron. Han lyssnade på oss.

  281. Sen går allting väldigt fort.
    Vi blir inbjudna till Stockholm.

  282. Nu vill Författarförbundet
    att vi ska vara samiska författarombud.

  283. Det hålls en utfrågning och Sveriges
    Författarförbund bildar en arbetsgrupp.

  284. Under loppet av fjorton,
    eller kanske femton månader-

  285. -sker allt det här.

  286. På nåt sätt lyckades vår lilla förening
    tajma alltihop så himla rätt.

  287. Ibland är man på rätt plats
    vid rätt tidpunkt.

  288. På Littfest 2015 sa Gunnar-

  289. -att vi har två samiska författarombud-

  290. -vars uppgift är att göra det jag gör nu
    - berätta om samisk litteratur.

  291. Jag är det ena,
    och det andra är Nils-Henrik Sikku.

  292. Jag ska presentera den samiska
    arbetsgruppens strategidokument.

  293. Jag och Nils-Henrik Sikku
    representerade Bágo.

  294. Gruppen består även av
    Malin Nord, Pär Hansson-

  295. -Carl-Axel Gyllenram
    och Gunnar Ardelius.

  296. Vi är sex personer.

  297. Det var den 16 november 2016
    på Bio Norden i Jokkmokk.

  298. Det var kallt och N:et hade slocknat i
    skylten utanför, så det stod Bio orden.

  299. Mycket symboliskt.

  300. Det hölls en presskonferens under
    vilken det här meddelandet gick ut.

  301. Sen tog vi fram ett strategidokument.

  302. Tio punkter. Vi var ganska
    planekonomiska i vårt tankesätt.

  303. Vi tänkte
    att vi var tvungna att börja nånstans.

  304. När det gäller punkt 1 och 2,
    som syftar på lite större system-

  305. -så som finansiering och politik-

  306. -vet jag ännu inte om vi har uppnått
    några konkreta resultat.

  307. Men så är det ju
    väldigt långsiktiga mål också.

  308. Samisk litteratur klarar sig inte på
    Samerådets och Sametingets pengar-

  309. -som vi tävlar om med jojkare-

  310. -sameföreningar och idrottsförbund.

  311. Men punkt 3...har ju förverkligats.

  312. Det finns ju två ombud nu
    i förbundets interna struktur.

  313. Punkt 5.
    Det har etablerats två förlag i Sverige-

  314. -under det senaste
    ett och ett halvt åren.

  315. De heter Ravda och KulaCultura.
    Ett i Jokkmokk och ett utanför Kiruna.

  316. Ravda har översatt en deckare
    av Åsa Larsson. Den har kommit ut.

  317. Punkt 6 är en punkt som vi hoppas-

  318. -att det nyetablerade
    litteraturcentrumet ska arbeta fram.

  319. Och punkt sju är jag
    väldigt stolt över att kunna presentera.

  320. Det har vi fått pengar till, och det är
    i färd med att etableras i Jokkmokk nu.

  321. Den 16 november 2017 fick vi veta-

  322. -att Postkodstiftelsen
    går in med två miljoner-

  323. -utöver bidrag från Region Norrbotten,
    Sametinget och Sveriges kulturråd.

  324. Så jag tycker att vi kan säga tjohej!

  325. Jag ville bara påminna om att ett år
    efter lanseringen så är det här på g.

  326. Punkt 8, 9 och 10...

  327. ...är väl det
    som vi får fortsätta att jobba med.

  328. Jag har pratat om distributionen,
    som är punkt 8.

  329. Vi har Bágo
    och vi har Sámi Girjecálliid Searvi-

  330. -som nu arbetar författarfackligt.

  331. Bágo har även ett någorlunda stabilt
    tillflöde av verksamhetsbidrag-

  332. -så att vi kan fortsätta ett tag till.

  333. Vi lyckades arrangera en samisk
    litteraturfestival - gærja feasta-

  334. -Bágo in books-

  335. -som vi hade i november.

  336. Det var litteraturfestival i två dagar.
    Sen hade vi ett översättarseminarium.

  337. Responsen var överväldigande,
    så till vida att folk stormtrivdes-

  338. -diskuterade och startade olika projekt.

  339. Nåt annat spännande
    var att översättarna-

  340. -de som översätter ganska många
    kilometer av offentliga dokument-

  341. -som ska till Sametinget
    och olika institutioner-

  342. -som t.ex. förvaltningskommunernas
    alla dokument-

  343. -sa till oss:

  344. "Vad bra att det finns
    översättarseminarium"-

  345. -"som har med skönlitteratur att göra."

  346. Det skänkte mig hopp.

  347. Vi kanske kan få
    världslitteratur på samiska.

  348. Och Siri Broch Johansens bok kanske
    kan ges ut på arabiska eller kinesiska.

  349. Kin... Vad heter det?

  350. Mandarin höll jag på att säga.

  351. Det finns alltså översättare
    som gärna vill-

  352. -bara de får.

  353. Jag tycker
    att det är viktigt att påpeka att...

  354. ...infrastrukturen börjar etableras.

  355. Jag anser inte att det här är färdigt.
    Det här är utgångspunkten.

  356. Det här är
    vad vi har att börja jobba med.

  357. Det tycker jag är viktigt att påpeka,
    även om mycket framstår som färdigt.

  358. Det är även viktigt
    att påminna om att vi har-

  359. -flera nationella minoritetsspråk
    och författare-

  360. -som också behöver en solid
    uppmärksamhet och uppföljning.

  361. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samisk litteratur idag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Författarföreningar, Litteratursociologi, Litteraturstöd, Litteraturvetenskap, Samisk litteratur, Samisk litteraturhistoria, Samiska författare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.