Titta

Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Om Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Här får du en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka val kan du rösta i, och hur fördelas den politiska makten? Du lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar. Du får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken, och hur används skatterna? Du får stifta bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras. Alla intervjuer och reportage ramas in av en svart humoristisk dramatiserad del som beskriver ett framtida Sverige år 2040 där en diktator styr som enda kandidat att rösta på. Men det finns de som minns hur det var när Sverige var en demokrati och som kämpar mot diktaturen genom att utbilda den yngre generationen. (Sakförhållanden kan ha förändrats sedan serien gjordes.)

Till första programmet

Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat : GrundlagarnaDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ned.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt. Och ni,
    mina kära undersåtar-

  5. -ni älskar mig.
    Jag tackar er för er kärlek.

  6. Sverige hade demokrati
    i drygt hundra år, men förlorade den.

  7. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  8. Det är en svår tid
    för medborgarna i Sverige-

  9. -men fortfarande finns det de
    som kommer ihåg hur det var innan.

  10. Som drömmer om nånting annat.

  11. God afton, mina underbara undersåtar
    i detta vackra land!

  12. Jag vill denna kväll ge er
    lite nyttig samhällsinformation.

  13. Jag har infört en ny lag: Jag-lagen.

  14. Och den som inte tycker som jag
    hamnar i omprogrammeringsfängelset!

  15. Jag träffade Amerikas president,
    Miley Cyrus-

  16. -som tyckte att jag skötte vårt
    fantastiska land på ett utmärkt sätt.

  17. Utmärkt! Vi spelade golf,
    och jag gjorde arton hole-in-one.

  18. En mycket givande dag!
    Mycket givande.

  19. -Hade du en mardröm?
    -Ja.

  20. Jag drömde att jag inte tyckte som
    diktatorn, och hamnade i fängelse.

  21. När vi hade demokrati
    så fanns det lagar-

  22. -som alla var tvungna att följa
    - medborgarna och de som regerade.

  23. -Vad för lagar?
    -Du ska få se.

  24. Här, ser du.

  25. Åsiktspolisen
    har förbjudit böcker och program-

  26. -som de inte tycker är lämpliga,
    men den här hittade de inte. Titta.

  27. Nu fortsätter
    UR:s programserie om demokrati.

  28. I vårt land
    bestämmer alla tillsammans.

  29. Alla har samma värde, oavsett var man
    kommer ifrån eller vad man tror på.

  30. Oavsett om man är kille eller tjej,
    eller vem man blir kär i.

  31. Det står i våra grundlagar
    att det ska vara så.

  32. Grundlagarna är viktigare än andra
    lagar, och grunden för vår demokrati-

  33. -och allas
    våra mänskliga rättigheter.

  34. Jag anser att det inte går att ha
    ett demokratiskt samhälle-

  35. -utan att på nåt sätt ha-

  36. -de mänskliga rättigheterna
    fastställda i ett dokument.

  37. Det är en garanti
    för att det blir demokrati i landet.

  38. Sverige har fyra grundlagar.
    Regeringsformen-

  39. -successionsordningen,
    tryckfrihetsförordningen-

  40. -och yttrandefrihetsgrundlagen.

  41. Regeringsformen är en mycket viktig
    grundlag, för den reglerar-

  42. -hur det svenska politiska systemet
    ska fungera.

  43. I inledningen av regeringsformen
    står det att all offentlig makt-

  44. -utgår från folket.

  45. Det säger nästan allting.
    I Sverige är det folkets vilja-

  46. -som ska avgöra
    hur vårt samhälle ska se ut-

  47. -och vad makten ska ligga nånstans.
    Den ska ligga hos folket.

  48. I en annan grundlag,
    successionsordningen-

  49. -står vem som ska vara
    kung eller drottning.

  50. Riksdagen kan ändra i grundlagarna-

  51. -men då behövs det två omröstningar
    med ett val mellan.

  52. Nästa program handlar om grundlagarna
    om yttrandefrihet och tryckfrihet.

  53. Det här måste folket få veta.
    Vi måste sprida det här budskapet.

  54. Det har han rätt i.

  55. Nu är han igång igen!

  56. Lystring, undersåtar! Snart börjar
    min fantastiska programserie-

  57. -om mig själv, i min egen kanal.

  58. Och alla måste titta!

  59. Nu ska UR:s demokratiserie handla
    om grundlagarna om tryckfrihet-

  60. -och yttrandefrihet.

  61. De lagarna garanterar
    att man får protestera-

  62. -mot det man tycker är fel, och att
    journalister får kritisera makten.

  63. Utan tryckfrihet och yttrandefrihet,
    ingen demokrati.

  64. Det är viktigt att yttrandefriheten
    är garanterad i grundlagen.

  65. Både för varje individ-

  66. -men kanske viktigast för massmedia,
    för pressen, för radio och tv.

  67. Att man utan
    att vara rädd för straff-

  68. -vågar säga vad man tycker.

  69. Journalisten Martin fick uppleva
    vad som kan hända i en diktatur-

  70. -som Etiopien.

  71. Han och hans kollega Johan
    hörde att utländska oljebolag-

  72. -tvingade människor på flykt
    från ett område i Etiopien.

  73. Det sa de som flydde,
    medan oljebolagen sa tvärtom.

  74. En av journalistikens huvuduppgifter-

  75. -är att ta reda på vem som
    talar sanning och vem som ljuger.

  76. Så vi tog oss in olagligt
    genom att smyga in över gränsen.

  77. De reser med gerillakrigare som
    kämpar mot diktaturen i Etiopien.

  78. Men etiopiska soldater upptäcker dem
    och öppnar eld.

  79. Det blir en stor nyhet i Sverige.

  80. Två svenska journalister har
    skottskadats och gripits i Etiopien-

  81. -under en reportageresa.

  82. De ställs inför rätta i morgon, men
    det är oklart vad de anklagas för.

  83. Man tänker: "De kanske håller oss
    några timmar och kastar ut oss sen."

  84. Det har hänt med andra journalister.

  85. Men vi inser
    att de inte kommer att göra det-

  86. -eftersom vi inte får sjukvård, och
    vi får inte kontakta nån ambassad.

  87. Utan vi hålls i öknen
    dygn efter dygn.

  88. De har andra planer för oss.

  89. Planen är att spela in filmer som
    ska användas som påhittade bevis-

  90. -för att Johan och Martin
    krigar tillsammans med gerillan.

  91. Man klär ut några oskyldiga bybor
    till gerillakrigare-

  92. -och skjuter på dem på låtsas.

  93. En person flyr med de här filmerna.
    Han kände att det här var fel.

  94. Så när att vi släpptes fria kunde vi
    visa för världen att allt var fejk.

  95. Det är ren propaganda. De hade aldrig
    träffat oss, och tvingades vara med.

  96. De dömdes till långa fängelsestraff,
    och sitter troligen kvar i fängelset.

  97. Vilket också är sjukt.

  98. De svenska journalisterna
    Johan Persson och Martin Schibbye-

  99. -döms som skyldiga för terrorbrott
    och illegal inresa i Etiopien.

  100. I rättegången används
    propagandafilmerna. De döms-

  101. -och förs till Kalityfängelset
    i Etiopiens huvudstad.

  102. Här finns flera tusen fångar.
    Alla är inte tjuvar eller mördare.

  103. Många är advokater,
    politiker eller journalister.

  104. Det värsta i fängelset
    var inte att människor dog-

  105. -för det gjorde människor.

  106. Det var inte
    bristen på mat eller vatten-

  107. -för det lärde man sig att hantera.

  108. Utan efterhand började man märka hur
    man blev rädd för att uttrycka sig-

  109. -och för att prata.
    Och det kom krypande.

  110. Man kunde vakna kallsvettig
    på nätterna och tänka:

  111. "Har jag sagt nåt om regeringen
    eller premiärministern i sömnen?"

  112. Även om jag hade jobbat som
    utrikeskorrespondent i tio år-

  113. -så hade jag inte förstått hur ett
    liv utan yttrandefrihet påverkar en.

  114. Välkomna till Rapport.
    I dag kom beskedet.

  115. Etiopien benådar journalisterna
    Johan Persson och Martin Schibbye.

  116. Svenskarna, som suttit fängslade
    i över ett år, ska nu friges.

  117. Efter fjorton månader
    i etiopiskt fängelse

  118. -så landade Johan Persson och Martin
    Schibbye i förmiddags på Arlanda.

  119. De tog 14 månader av ens liv, men de
    får inte ta det man älskar att göra-

  120. -det man brinner för, och där man
    känner att man gör nytta nånstans.

  121. Här i Sverige har vi en helt annan
    tryck- och yttrandefrihet-

  122. -som är fantastisk, och som är
    oerhört viktig för vår demokrati.

  123. Men vi kanske har tagit den för
    given. Hoten här ser annorlunda ut.

  124. Martin har startat en redaktion
    som bevakar de platser-

  125. -dit inte andra journalister åker,
    både utomlands och i Sverige.

  126. Även i Sverige finns blinda fläckar-

  127. -utan en egen tidning
    och utan lokala journalister.

  128. Utan journalister
    som belyser samhällsföreteelser-

  129. -och förklarar dem,
    så får vi ett fattigare samhälle-

  130. -och ett farligt samhälle,
    för det kan uppstå allt från rykten-

  131. -till falska nyheter
    och annat som får spridning-

  132. -om vi inte har journalister
    som är där och granskar saker.

  133. Så vi måste vara på vår vakt
    och försvara journalistiken.

  134. Ett land utan journalistik
    är ju en diktatur.

  135. -Vad pågår här? Varför är ni uppe?
    -Mitt barnbarn har svårt att sova.

  136. Vi har snappat upp att förbjudna ord
    har använts från den här koordinaten.

  137. Vi har inte sagt nåt. Era åsikts-
    bevakare måste vara felkalibrerade.

  138. Så ni har inte
    använt ordet...demokrati?

  139. Absolut inte. All makt åt vår
    diktator, vår upplyste ledare.

  140. Jag håller ögat på dig,
    din gamla trollpacka.

  141. Ögon här och öron där...

  142. Vi måste nog fortsätta i morgon
    också. Så här kan vi inte ha det.

  143. Jag har ett litet tackmeddelande
    att läsa upp.

  144. En undersökning visar att
    hela 100 % av det svenska folket-

  145. -är mycket nöjda
    med den nya Jag-lagen.

  146. Det visar också
    att ni tycker att jag är ödmjuk-

  147. -generös och omtänksam.

  148. Kommer medborgarna i Sverige
    att resa sig mot diktatorn?

  149. Finns det medborgare
    som är beredda att kämpa?

  150. Kommer Sverige
    att bli en demokrati igen?

  151. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Demokrati, Grundlagar, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Statsrätt, Sverige, Sveriges politik, Yttrandefrihet, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Zina Aldewany, debattör på vänstersidan, och Blanche Jarn, debattör på högersidan, berättar varför de själva valt vänstersidan respektive högersidan. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur de olika partierna vill fördela den. I ett exempel får du se hur många skattekronor en person kostar samhället fram till sin 21-årsdag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hösten 2017 blev hashtaggen metoo världsberömd. Caroline och Mika skapade hashtaggen visparkarbakut för att visa på de maktstrukturer som finns inom ridvärlden. Danny ville protestera mot en nazistdemonstration och fick med sig många genom sitt antirasistiska instagramkonto. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad, om varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Vi lever och organiserar oss i nationalstater och unioner samtidigt som flera av de stora framtidsfrågorna kan komma att kräva global samverkan. En grupp sjätteklassare får i uppgift att på ett demokratiskt sätt lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Under ett rundabordssamtal formar de idéer och en politik som skulle kunna lösa dessa ödesfrågor. Och de kommer fram till en mängd radikala förslag. Förslagen utvärderas av framtidsforskaren Lisen Schultz och filosofen Karim Jebari.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Dröm om demokrati

Att rösta

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Stora ord

Om att demonstrera

När klass 6B i Kristinebergskolan i Oskarshamn fick veta att deras klasskamrat Khaled skulle utvisas bestämde de sig för att protestera. De gjorde en egen namninsamling. Vad är en demonstration? Hör en dramatisering om ordet med skådespelarna David Hofvander, Agnes Sjölund, Jörgen Thorsson och Jan Ärfström.

Fråga oss