Titta

UR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

UR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi : Dekolonisering av SápmiDela
  1. Vi har inte ett system
    som upprätthåller vår kultur.

  2. Det måste vi bygga upp.
    Vi måste ha en strukturförändring.

  3. Ja. Jag har provat lite av varje-

  4. -vad gäller
    utveckling av det samiska.

  5. Från föreningsvärlden när jag var
    15 år, ända till föreläsare i dag.

  6. Och också jobbat med utveckling på
    olika sätt. Jag har varit politiker.

  7. Jag har jobbat med projekt,
    och mitt eget konsultföretag.

  8. Jag har också genomgått
    en dekolonisering av mig själv.

  9. När jag började
    som politiker i sametinget-

  10. -när det öppnade -93,
    då trodde jag att jag var radikal.

  11. Långt senare upptäckte jag
    att jag var väldigt koloniserad.

  12. Alltså kolonisering...
    Det som finns i din hjärna.

  13. Man följer strömmen,
    man accepterar storsamhällets normer-

  14. -och tror att de är samiska.
    Det är det jag kommer att prata om.

  15. Det här är nåt
    som försiggår över hela världen.

  16. Kolonisering av urfolk framför allt.

  17. Jag kommer inte prata om historia,
    jag bara börjar lite med det.

  18. Det som jag koncentrerar mig på
    är vad som händer i dag.

  19. Det är det intressanta.

  20. Det är det som händer i dag
    som avgör vad som händer i morgon.

  21. Men vi ska lära oss av historien.

  22. Därför ska jag sätta Sápmi
    på kartan direkt.

  23. Det här är Sápmi, nationen Sápmi.

  24. Den här nationen har blivit
    koloniserad under väldigt lång tid.

  25. Gränser har dragits upp.
    Nu är Sápmi uppdelat i fyra länder.

  26. Och det är ju Norrland... Man sa så
    utifrån ett stockholmsperspektiv-

  27. -för länge sen, redan på 1500-talet.
    Axel Oxenstierna sa:

  28. "I Norrland hava vi ett Indien
    inom våra gränser"-

  29. -"bara vi rätt förstår
    att utnyttja det."

  30. Det är en inställning som
    har utvecklats från storsamhället.

  31. Från svensk, norsk,
    finsk, dansk, rysk sida.

  32. Så ser det ut.
    Hade vi varit ett annat sorts folk...

  33. Om vi hade varit fler,
    hade vi också utvecklat en militär-

  34. -kanske redan för 800 år sen.

  35. Då kanske vi slagit ner
    alla som kommit in i Sápmi.

  36. Vår kultur ser inte ut så.
    Vi har en urfolkskultur som är...

  37. ...ett med naturen.
    Och inte något man roffar åt sig.

  38. Jag brukar säga att vi...

  39. Om Sápmi skulle varit ett eget land,
    hade vi uppfunnit betongen-

  40. -i stället för skidorna. Då hade
    vi kunnat sätta pålar. "Här är vi."

  41. Nu har vi svårt att bevisa det,
    i arkeologin till exempel.

  42. Kolonisering,
    man kan se det på olika sätt.

  43. Ekonomisk kolonisation,
    man tar helt enkelt nån annans land.

  44. Eller man ser inte
    att det bor nån annan.

  45. Man ska kunna exploatera.
    Gruvor, vindkraftverk, vad som helst.

  46. Det är det som har hänt i Sápmi,
    och bland alla urfolk i världen.

  47. På alla kontinenter. Jag pratar mest
    om intellektuell kolonisation.

  48. Alltså ändring av normerna,
    ändring av hur vi tänker.

  49. Hur vi värderar saker.

  50. Vi har lärt oss
    att värdera vårt Sápmi, vår kultur-

  51. -som lägre stående.
    Det är det vi har lärt oss i skolan.

  52. Och inte tvärtom.

  53. Man kan fråga sig vilken norm
    som gäller i Sverige, Norge, Finland.

  54. Alla de här industriländerna.

  55. Lite grann historia först.

  56. Det här är historia om organisering.

  57. Hur vi tidigare har organiserat
    traditionellt i siidasystemet-

  58. -som förvaltade land och vatten-

  59. -utifrån Ráddadallat.

  60. Alltså, man rådslog hur
    man använde markerna till exempel.

  61. Jag kommer från en by,
    Soppero kallas den på svenska.

  62. Sohppar. Det är ett traditionellt,
    gammalt namn-

  63. -för Sohpparcoahkkimat.

  64. Soahpan, det är att komma överens.

  65. Vi vet inte
    hur gammalt det namnet är.

  66. Men Sohppar heter det än i dag.

  67. Det är ganska intressant.

  68. Just såna områden
    finns på olika håll i Sápmi.

  69. Det finns Sohpparjohka uppe i...

  70. Det är uppe i Lakselvområdet
    i Porsanger.

  71. Ja, det finns olika namn
    på ställen i Sápmi...

  72. ...där vi inte vet att det är ställen
    som fått namn efter gamla platser-

  73. -där samer har samlats för länge sen.

  74. Okej! I början av 1900-talet började
    vi med västerländsk organisering.

  75. Jag tror samerna insåg att det
    är det vi måste göra. Som Elsa Laula.

  76. Organisera sig på samma sätt
    som svenskarna och norskarna gjorde.

  77. Och ta plats i det samhället.

  78. Fatmomakke sameförening är första
    sameförening som bildades, 1904.

  79. Första samiska landsmötet
    i Trondheim, som vi firade i fjol-

  80. -för exakt ett år sen.
    Sen är nästa här.

  81. Elsa Laula
    var en av förgrundsfigurerna.

  82. Det fanns många fler.
    Hon agerade inte ensam-

  83. -men hon var frontfiguren,
    som var väldigt viktig.

  84. Det var dessutom en kvinna.
    Att vara kvinna, frontfigur och same-

  85. -måste ha varit otroligt svårt.

  86. Kan ni tänka er? Det är svårt i dag.

  87. Det tog en stund,
    men på 40- och 50-talet-

  88. -började riksorganisationerna bildas.
    Samernas riksförbund på 50-talet.

  89. På norsk sida NSR och så vidare.

  90. Sen bildade man en gemensam nordisk
    organisation, Samerådet, 1956.

  91. Vilket var bra.
    Sen ett sameparlament på finsk sida-

  92. -norsk och svensk sida. På rysk sida
    är det svårt att bilda parlament.

  93. De är organiserade,
    de är med i de här sammanhangen.

  94. Ser ni vad som har hänt?

  95. Jag ser det ur kolonial synvinkel.

  96. Vi har organiserat in oss
    med sametingen-

  97. -in i den svenska statsapparaten.

  98. Vi har inte ens märkt det.
    Vi tror att sametinget är...

  99. ...vårt organ för självstyre.

  100. Men är det det?

  101. Den styrs av lagar, den styrs
    av beslut från riksdag och regering.

  102. Det kommer regleringsbrev varje år.

  103. Man kan börja tänka. "Borde vi inte
    ha jobbat mer med siidasystemet?"

  104. Det är en tankeställare.
    Jag ska inte säga vad jag tycker mer.

  105. Men, 1993 när sametinget bildades-

  106. -var jag en av dem
    som organiserade det så.

  107. Jag trodde det var så
    vi skulle göra.

  108. Vi hade kommun och riksdag som före-
    bild. Det är därför det ser ut så.

  109. Jag är en av de skyldiga.
    Skulle jag ha gjort det här i dag-

  110. -skulle jag ha tänkt
    på ett helt annorlunda sätt.

  111. Jag hade inte tänkt
    utifrån svensk norm, utan samisk.

  112. Det är stor skillnad.

  113. Egentligen ska sametinget stanna upp.

  114. Börja tänka till.
    Göra om, göra bättre.

  115. Det är inte lätt. Att dekolonisera
    min hjärna tog jättelänge.

  116. Det är inte så enkelt
    som man skulle kunna tro.

  117. Okej. Vad är då kolonialisering?

  118. Det finns en hel del samiska
    forskare, som Rauna Kuokkanen-

  119. -som har skrivit ganska mycket böcker
    om kolonisation och dekolonisering.

  120. Vad händer med oss
    när vi utsätts för kolonisering?

  121. När vi inte lär oss nåt om vår kultur
    eller våra normer.

  122. Ingenting
    om vår naturfilosofi i skolan.

  123. Och nästan ingen samiska. Så var det.

  124. Ja, nästan fram till i dag.

  125. Sen finns det andra urfolksforskare
    som jag kommer använda mig av nu.

  126. Graham Smith,
    han har jobbat med maorifolket-

  127. -och skrivit en hel del
    om vad som har hänt där.

  128. "Colonizing occurs
    when oppressed groups"-

  129. -"take on dominant ideas
    uncritically, colonizing themselves."

  130. När vi tar över en svensk norm-

  131. -och inte värderar den
    utifrån vår egen kultur.

  132. Då har vi klivit över omedvetet.
    Vi tror fortfarande att vi är samer-

  133. -men vi värderar inte det samiska
    lika mycket längre.

  134. Vi lär oss att det ska vi inte göra.

  135. Konsekvenserna av det här...
    Det är en långvarig hjärntvätt-

  136. -som vi utsätts för.

  137. Sättet att tänka...
    Man blir kolonialiserad.

  138. Det är inte nåt vi gör medvetet,
    det är det som är det allvarliga.

  139. De säger att man ser på sig själv med
    vita glasögon, inte med sina egna.

  140. Man tar av sig dem, vänder på dem
    och ser ner på sig själv.

  141. Vi nedvärderar våra rättigheter.
    "De är inte lika mycket värda."

  142. "Det är ju bara bruksrätt,
    det har de sagt."

  143. "Då säger vi det också.
    Vi har bara bruksrätt."

  144. Fast Sápmi är vårt. Varför
    får inte vi äga samiska marker?

  145. Varför säger vi det själva?
    "Vi äger det inte, vi har bruksrätt."

  146. "Betesrätt för renar."

  147. Det är en hel del att tänka på.
    Varför tänker vi så?

  148. Vi har utbildade egna jurister,
    som tänker bara så.

  149. Tyvärr.

  150. Jag är fortfarande på den
    teoretiska basen för föreläsningen.

  151. Johan Galtungs våldstriangel
    är belysande.

  152. Direkt våld, strukturellt våld,
    kulturellt våld. Jag ska byta bild.

  153. Direkt våld skadar människor direkt.
    Krig, våldsamheter.

  154. Vi råkar ut för våld också.
    Titta bara på protesterna i Gállok-

  155. -alltså gruvverksamheten
    utanför Jokkmokk.

  156. Polisen drog iväg demonstranterna,
    vare sig det var samer eller inte.

  157. Samma hände i Alta-saken.

  158. Våld används även mot samer,
    när vi säger att "det här är vårt".

  159. Vi ser ju våldet
    när vi tittar på nyhetsprogram.

  160. Det händer bara utomlands. Det
    händer bara indianerna i Sydamerika.

  161. Det händer rohingyas i Burma.

  162. Och så vidare.
    Vi kan sitta lugnt kvar så här.

  163. Vi reagerar inte, det är ett filter.
    Men i verkligheten är det nåt annat.

  164. Strukturellt våld
    är det som sker här, framför allt.

  165. Det är inbyggt i samhällsstrukturen,
    det är osynligt. Vi märker det inte.

  166. Det är ojämlika förhållanden.
    Vi märker det, "jag mår inte bra".

  167. "Jag känner att nåt är fel,
    men det är jättesvårt att bevisa."

  168. Social orättvisa.

  169. Sen kulturellt våld som osynliggör
    och rättfärdigar annat våld.

  170. Man ändrar kulturen.

  171. Om vi inte värderar vår kultur,
    är det okej att vi inte...

  172. Vi äger inte vårt land,
    vi behöver inte prata vårt språk.

  173. Kulturellt sett
    har vi lämnat det egentligen.

  174. Det är kulturellt våld
    som får de andra att bli bestående.

  175. Det här är så sofistikerat att...

  176. Det fungerar mot alla folk
    som inte har den här makten.

  177. Att behålla makten med våld,
    den som har militären i sitt grepp.

  178. Lagen, polisen.

  179. Då ska vi placera det här
    lite grand i verkligheten.

  180. Kolonisation i världen. Behöver vi
    begrepp som "landgrabbing"?

  181. Förflyttning av folk med våld?
    Tänk på rohingyas.

  182. Assimilering, att folk
    måste acceptera den andra kulturen-

  183. -för att överleva.
    Folkmord och så vidare.

  184. Om man tittar på hur det ser ut här.

  185. "Landgrabbing"?
    Här kallas det ändrad markanvändning.

  186. Det är inskrivet i lagen.

  187. När man tar landet,
    så heter det expropriation.

  188. "Vi tar ditt land,
    men du får lite betalt."

  189. "Det är helt okej."

  190. Vi som är koloniserade,
    vi som står här-

  191. -säger att "det är riktigt,
    det står i lagen". Vi accepterar det.

  192. Då är vår hjärna koloniserad.

  193. Det är också strukturellt våld.

  194. Det där är strukturellt våld.

  195. Samma gäller samisk kultur, den ses
    som en del av den svenska kulturen.

  196. Det är ingen egen kultur, det är
    en kulturyttring. Har ni hört det?

  197. Den blir osynliggjord.
    Vi lär oss ingenting i skolan.

  198. Det lilla vi lär oss är fel.
    Då är vi inne på den kulturella...

  199. Det kulturella våldet,
    som behåller greppet.

  200. Det här sker i Sverige.
    Jag kan inte berätta alla exempel.

  201. Ni måste tänka till själva.
    När ni börjar upptäcka sånt här-

  202. -då kommer ni att se att "nu händer
    det, nu blir jag utsatt för det".

  203. När man lär sig det så... Jag tänkte
    säga fantastiskt, men så är det inte.

  204. Man ser det fula, helt plötsligt.

  205. Allt det här sker i Sápmi,
    har skett i Sápmi. fortfarande i dag.

  206. Det finns inga lagar
    som är på samernas sida.

  207. Mot slutet har man börjat med...
    Rennäringslagen kom ju...

  208. ...för mer än hundra år sen. Ni vet
    vad som hände med renbeteslagen 1928.

  209. Den skilde folket
    i renskötare och icke-renskötare.

  210. De som inte var renskötare, var
    inte samer. De skulle assimileras.

  211. Renskötare,
    där var det "lapp ska vara lapp".

  212. Den inställningen lever kvar.
    Har ni tänkt på det?

  213. Det är därför det är så många i Sápmi
    som bråkar med varandra.

  214. Det är en effekt av koloniseringen.

  215. Man kan inte säga
    att den andra gruppen är mindre värd.

  216. Vi har lärt oss att trycka ner
    varandra, det är allvarligt.

  217. Det är nåt vi måste se upp med,
    vi måste lära oss det här.

  218. Skolan! Jag kommer ta ett exempel
    lite senare också.

  219. Men vi har inte
    fått lära oss nånting.

  220. Om oss.

  221. Inte om Sápmis historia eller kultur.

  222. Det är så än i dag.
    Ungdomarna som går i skolan i dag-

  223. -får inte lära sig nånting.

  224. Det här strukturella våldet
    fortsätter.

  225. Jag kan säga
    att det fortsätter oförminskat.

  226. Skolan och media
    är de två instrument-

  227. -som är mest effektiva
    att kolonisera.

  228. Svensk media
    kan inte mycket om det samiska.

  229. Det som slås upp
    är väldigt ofta konflikter.

  230. Sen har vi samisk media.

  231. Samisk tv sänder en kvart om dagen,
    sameradion har två timmar om dagen.

  232. Om jag går tillbaka till skolan...
    Jag håller på att räkna nu.

  233. Vi får läsa kanske två timmar samiska
    per vecka. Ingen lär sig på det.

  234. Vi har accepterat det,
    vi är nöjda över det lilla.

  235. När jag ställer mig här,
    då vet ni hur jag tänker.

  236. Då blir vi nöjda, men vi vet att vi
    inte lär oss samiska på två timmar.

  237. Vår media kan inte komma ut
    med samiska nyheter på en kvart.

  238. Det är så här det strukturella våldet
    fungerar: Man räknar.

  239. "Ni är få samer.
    Ni behöver bara en kvart media."

  240. "Vi är många svenskar,
    vi behöver 24 timmar media."

  241. Det är så med skolan också.

  242. Svensk skola har heltidsskola
    för sina elever, inklusive samer.

  243. Men inte samisk skola. Vi är så få,
    så vi behöver inte så många timmar.

  244. Förstår ni? Vi måste vara smartare
    för att lära oss allt på två timmar.

  245. Så här fungerar det.

  246. Vi accepterar det.
    Alla tycker det är bra.

  247. "Vi kan lägga på en timme",
    tycker regeringen...

  248. ...när vi protesterar.

  249. Har ni tänkt på att det fungerar så?
    Vi har ingen helkultur-

  250. -som behöver hela saker.
    Hel media, hel skola. Ja, okej.

  251. Kyrkan har alltid varit ett medel
    för att slå ner ett folk.

  252. Att styra ett folk.
    Kolonisera hjärnan.

  253. Det här händer i Sápmi,
    det händer i dag.

  254. Kanske man ska skilja
    på kyrkan som organisation-

  255. -och kristendomen som religion.

  256. Då är det lättare för kristna samer
    att se konstigheterna.

  257. Kyrkan som organisation
    är väldigt koloniserande.

  258. De vill inte acceptera...

  259. ...att ILO-konventionen ratificeras.
    Alltså kyrkan.

  260. Det är politiker som styr kyrkan.
    Det är ingen religiös organisation.

  261. Politiken, den vet vi ju... Den...

  262. Det är inte konstigt att politiker
    agerar så. De vet inget om samer.

  263. De tror att det är en svensk
    kulturyttring längst upp i norr.

  264. "De håller på med renar."

  265. Ungefär så.

  266. Våra politiker har inte upptäckt
    att vi har ett helt samhälle heller.

  267. Jag hade inte gjort det tidigare.

  268. Jag krävde inte heller att vi
    skulle ha media 24 timmar om dygnet.

  269. Jag krävde inte samisk skola,
    som lär ut matematik på samiska.

  270. Som lär ut tyska på samiska.
    Det är dit vi måste komma.

  271. Forskningen, det vet vi. Det
    är bara att titta på den forskning...

  272. Det har forskats om samer historiskt.
    Man har tittat på samer utifrån-

  273. -och sen beskrivit dem.

  274. I modernare tid har vi
    samiska forskare. Vad händer då?

  275. Jo, jag kan ta ett exempel.
    Den här Girjasrättegången-

  276. -där statens advokater
    ifrågasatte de samiska forskarna-

  277. -därför att de var samiska forskare.
    De anklagades för subjektivitet.

  278. Fast deras forskning gått igenom alla
    regler man ska för att få igenom den.

  279. En avhandling på ett universitet
    till exempel...

  280. De anklagas fortfarande
    för att vara partiska.

  281. Tänkt att det kan ske i dag.

  282. Historiebeskrivningen?
    Jag behöver inte säga det igen.

  283. Vi vet att historiebeskrivningen,
    den finns inte.

  284. Nu ska jag ta några konkreta exempel.

  285. Det som händer i dag? Det är bara
    att gå ut och titta med kameran.

  286. Det här är en vägskylt. Vi stred
    om att det skulle skrivas vägskyltar.

  287. Det började komma upp
    för 15-20 år sen.

  288. Vägverket började...
    Efter att man insett att-

  289. -"okej,
    det ska väl vara samiska skyltar".

  290. Det här är på Norgevägen,
    från Kiruna mot riksgränsen.

  291. Det är skyltar...
    Det var Tiansbäcken.

  292. Det är tio kilometer från Kiruna.

  293. Gruvarbetarna kallar det
    för Tiansbäcken, det är enklast.

  294. Det är inte det jag ska prata om.
    Sen kom den här Vuonajohka upp.

  295. Det är det den heter.
    Sen finns det ytterligare en skylt.

  296. Den längst upp. Vad är det?

  297. Jo, det är försvenskad samiska.

  298. Så att svenskar förstår vad
    Vuonajohka betyder, som står under.

  299. Så är det vid varenda skylt
    hela Norgevägen. Säkert 25 skyltar.

  300. Det är nämligen så
    att det står Vuonajåkkå på kartorna.

  301. Det är beslutat och officiellt,
    det är så här Sverige ser ut.

  302. Att samerna vill stava det på
    ett annat sätt är en helt annan sak.

  303. Vad är det här en effekt av?

  304. Vad har vi samer gjort åt det?

  305. Vi måste se oss själva också
    med samiska glasögon.

  306. Inte bara med vita.
    Vi har sett oss med vita glasögon.

  307. Vi accepterar
    att det står samiska på svenska.

  308. Ja...

  309. Det här är mitt på fjället,
    i vårt område längst upp i norr.

  310. Tio mil norr om Kiruna.

  311. Tjugo mil väster om Soppero.

  312. Det är bara samiskt land.
    Det finns ingen andra namn-

  313. -än samiska namn.

  314. Om man tittar på skylten.
    Det här är om man kör skoter-

  315. -norrut på leden från Torneträsk.
    Det här är på vårt område.

  316. Gámasjávri står det här.

  317. Man har gjort skyltar. Det är bra
    att folk vet när man kör skoter.

  318. Hur långt det är och åt vilket håll.

  319. Man kan titta på stavningen.
    Vuoskojávri.

  320. Det är på Talmas sida.

  321. Man har skrivit på samiska,
    men stavat fel.

  322. Vuosko har inte två "s".
    Det var inte ett stort fel ändå.

  323. Sen Buolzajávri, nästa skylt,
    på Lainiovuomas sida.

  324. Det står på finska. Pulsujärvi.

  325. Sen har vi Rostujávri,
    också på Lainiovuomas sida.

  326. Det står på samiska, lite felstavat.
    "O":et borde vara ett "u".

  327. Det blir "o" när man säger det,
    men det ser ut som ett svenskt "u".

  328. Sen Hurvejohka. Där har vi skrivit
    på samiska, men på svenskt sätt.

  329. Sen kommer Geaidnovuohppi.
    Där står det på finska igen.

  330. Så här ser det ut på våra fjäll.

  331. Varför sågar vi inte ner
    den här skylten, kan man fråga sig?

  332. Att Länsstyrelsen sätter upp
    skyltarna, det kanske man kan förstå.

  333. Men de borde också ta mer ansvar.

  334. Vi måste kräva ut ansvar, det är det
    jag är ute efter. Vi är för snälla.

  335. Jag har påpekat såna här skyltar
    till min egen sameby.

  336. Tänk två generationer bort,
    när era barn växer upp.

  337. De kanske inte vet
    att det heter Buolzajávri.

  338. De kanske börjar säga Pulsujärvi.

  339. Det blir effekten.
    Nästa generation vet inte.

  340. En skylt är så effektiv
    som informationsbärare.

  341. Ni känner säkert till såna skyltar.

  342. Här är ytterligare en diskussion.
    Det här var efter Girjasmålet-

  343. -där statens advokater
    vägrade säga samer.

  344. De sa lapp hela tiden om samer.

  345. Det rörde upp känslorna
    hos alla samer. Det blev en debatt.

  346. Nån föreslog att vi måste byta namn.
    Det här är Lapporten i Abisko.

  347. Alltså...

  348. Cuonjávággi heter den på samiska.

  349. Det intressanta
    är reaktionen från Lantmäteriet.

  350. Inte personen som säger det,
    men inställningen.

  351. "Namnet ingår i det materiella
    kulturarvet, som vi ska bevaka."

  352. "Det innebär en historierevision
    om man vidtar de här åtgärderna."

  353. "Då skulle man låtsas som att namnet
    inte skulle ha funnits någon gång."

  354. Vilket namn pratar han om?

  355. Tror ni att det är Cuonjávággi?

  356. Nej, han pratar om namnet Lapporten.

  357. Han har inte tänkt på
    att det finns en kultur som...

  358. ...har funnits hur länge som helst.
    Cuonjávággi är tusen år gammalt.

  359. Lapporten kom när järnvägen kom,
    ungefär för hundra år sen.

  360. Eller kanske senare.
    Det här är ju intressant!

  361. Det jag inte visste är att de
    har skrivit ett nytt namn på finska.

  362. Det är första gången jag ser det.

  363. Okej!

  364. Det här
    är också ett intressant fenomen.

  365. När det kommer en film som belyser...
    Det är nästan en dokumentär.

  366. Men gjord som en spelfilm.

  367. Det är nåt som ingen har vetat,
    i princip.

  368. Det är helt dolt,
    osynliggjort i den svenska historien.

  369. Inte ens vi samer har vetat om det.
    Vi har inte fått lära oss det.

  370. De äldre som utsattes...
    Mina föräldrar är också skallmätta.

  371. De pratade aldrig om det.
    De berättade inte.

  372. Det var en sån traumatisk upplevelse.
    Kan ni tänka er? På den tiden.

  373. Tänk om ni blev avklädda nakna
    och fotograferade i dag?

  374. Det var lika hemskt då.

  375. Filmen har lyft upp den samiska
    historien på ett fantastiskt vis.

  376. Då är frågan: Måste det ske så här
    för att vår historia ska komma upp?

  377. Okej. Ytterligare ett exempel.
    Det här är vårt område.

  378. Jag frågade samebyns...
    De som var i styrelsen år 2000.

  379. "Var ni med och hade nån diskussion
    om det här med Naturvårdsverket?"

  380. "Kom det nån remiss?"
    "Nej, det kom bara upp skyltar."

  381. I alla fall, om man tittar
    på beskrivningen av området-

  382. -som är samma område
    som det med många skyltar...

  383. Det står: "Området
    är svårtillgängligt, besöks sällan".

  384. "Renskötseln
    har skapat mångtusenåriga spår."

  385. Det står lite om renskötseln!

  386. Men ingenting mer. Ingenting
    om samisk historia, samisk kultur.

  387. Ingenting om samiska boplatser.

  388. "Här finns gamla gårdar där det
    för 50 år sen var liv och rörelse."

  389. Det här området är tomt.

  390. Det finns ingen där. De småbönder
    som fanns på 50-talet har flyttat.

  391. Sen står det om området.

  392. Att det har varit färdvägar
    och fiskevatten rika på fisk.

  393. Tallskogar breder ut sig.
    Det ska ju stå sånt här naturligtvis.

  394. Men man har glömt det samiska
    helt och hållet.

  395. Det här är ett osynliggörande.

  396. Såna här nationalparker
    och naturvårdsområden-

  397. -finns överallt i Sápmi. Det står
    nästan ingenting om samer där.

  398. Fast det finns hur mycket spår,
    liv och rörelse som helst.

  399. När man åker skidor, är det bara
    att blåsa så försvinner spåren.

  400. Lite så är det, symboliskt sett.

  401. Okej, ett annat exempel.

  402. Jag har två exempel kvar. Ni behöver
    inte fundera på hur många jag har.

  403. Jag har svårare att välja
    vilket exempel jag ska ta.

  404. Jag har svårare
    att ta bort än att hitta.

  405. Därför att det vimlar
    av såna här exempel.

  406. Nu är jag på Skolverket.

  407. En ny utredning: Förslag till
    reviderad läroplan för förskolan.

  408. Den kom ut i december.
    Den är på remiss.

  409. Och... Den här ska gälla
    den samiska förskolan också.

  410. Jag har tagit några,
    bara för att se hur det ser ut.

  411. Det finns nästan ingenting om det
    samiska i texten, det kan jag säga.

  412. Remissen är på tio sidor ungefär,
    den här utredningen.

  413. "Utbildningen ska förmedla respekt
    för demokratiska värderingar"-

  414. -"som det svenska samhället vilar
    på." Det slog de fast på sidan ett.

  415. "Utbildningen ska lägga grunden för
    barnets förståelse för olika språk"-

  416. -"kulturer, inklusive
    nationella minoriteters kulturer."

  417. Förståelse. "Nationella minoriteter
    är judar, romer, urfolket"!

  418. Det är första gången jag ser att nån
    skriver "urfolket samerna". Jippi!

  419. Man blir så nöjd!

  420. Men är det det lilla vi ska
    bli nöjda över? Det frågar jag mig.

  421. "Utbildningen ska lägga stor vikt
    vid att stimulera språkutveckling"-

  422. -"i svenska." Stor vikt!

  423. Om jag jämför:
    Vad skriver de om det som gäller oss?

  424. "Barn som tillhör den nationella
    minoriteten"... Nu är vi det igen.

  425. "De ska främjas i sin utveckling
    och stödjas i sin språkutveckling."

  426. Det är nivåskillnad, eller hur?
    Man ska lägga stor vikt vid svenskan.

  427. Man ska stödja samerna
    i deras språkutveckling.

  428. Det är genomgående i dokumentet.

  429. Hur man formulerar sig,
    det är väldigt tydligt.

  430. Om man läser,
    tror man att det betyder samma sak.

  431. "I förskolans uppdrag ingår att
    utveckla ett kulturarv och språk"-

  432. -"från en generation till nästa."

  433. "Förskolan ska också se till
    att olika kulturer synliggörs."

  434. Då ska vi bara synliggöras.
    Vi ska synas, men inte finnas.

  435. Det står inte "att inte finnas",
    det är jag som... Ni förstår.

  436. Det som är...
    Jag har läst hela den här.

  437. Jag läste läroplanen för sameskolan
    också.

  438. Det är en svensk läroplan,
    men man har stoppat in samer.

  439. "Samiskt perspektiv" används mycket.
    Vad är det?

  440. Jo, då ska den samiska läraren
    på samiska förskolan-

  441. -tolka den här läroplanen
    till det samiska.

  442. Det står inget. De svenska lärarna
    har mycket enklare.

  443. Här står allt. Det här
    är de värden vi ska jobba efter.

  444. Om det är en tolkningsfråga
    på den sidan, är det otroligt svårt.

  445. Då handlar det om den individuella
    kunskapen bland lärarna.

  446. Tänk om det är en duktig lärare,
    som tolkar allt till det samiska.

  447. Och lär sina barn precis som vi vill.
    För det sker.

  448. Vad händer om den läraren slutar?

  449. Det kommer nån
    som kanske inte är så kunnig.

  450. Som tar det där över det där.
    "Så här ska skolan se ut."

  451. Det är ett exempel på när vi
    inte har ett system som stödjer-

  452. -vår utbildning. Ett system som inte
    stödjer vår kultur eller våra normer.

  453. Därför blir den inte bestående. Det
    handlar om individuella... Individer.

  454. Människor som är duktiga.

  455. Det här är genomgående i dokumentet,
    det är en nivåskillnad på...

  456. ...hur man formulerar sig.
    Det är viktigt med det svenska.

  457. Det samiska och de andra
    minoritetsspråken ska bara främjas.

  458. Det allvarliga är att den här
    ska användas i sameskolan också.

  459. I samiska förskolan.
    Då blir värdet mindre återigen.

  460. Den samiska kulturyttringen
    ska finnas och vi ska se på den.

  461. Men det är ingen egen kultur,
    återigen.

  462. Okej! Nu tar vi nästa.
    Det här är sista exemplet.

  463. Jag måste ta Girjasmålet som exempel
    och analysera domen.

  464. Ni behöver inte läsa hela den här,
    jag drog ut det väsentliga-

  465. -så att det blir lite enklare.

  466. "Hovrätten anser att samebyn
    har bättre rätt än staten"-

  467. -"att jaga småvilt och fiska."

  468. "Men att det inte är ensamrätt."
    Ja, okej.

  469. "Hovrätten har kommit fram till att
    staten inte har nån egen jakträtt"...

  470. ..."på det område som gäller."
    Alltså Girjas sameby.

  471. "Eftersom staten inte har egen
    jakträtt, har statens markägare"-

  472. -"inte heller nån rätt
    att upplåta till andra."

  473. Okej, vad betyder det?

  474. Som jag ser det måste staten
    sluta sälja fiskekort åt samerna-

  475. -det som Länsstyrelsen gör i dag.

  476. Jaktkort, fiskekort...
    Man måste ge tillbaka till samerna.

  477. Sen läser vi vidare:

  478. "Att samebyn inte ensamt får bestämma
    över jakten står inte i strid"-

  479. -"med grundlagens egendomsskydd."

  480. Staten har ingen rätt,
    staten kan inte upplåta...

  481. Sen står det
    att samerna inte heller får det.

  482. Vem ska då göra det?

  483. Okej, vi läser vidare.

  484. "Inte heller utgör lagar som
    förbjuder samebyn att upplåta jakt"-

  485. -"en olaglig diskriminering
    av samer."

  486. Nu bestämmer rätten att det
    inte är nån diskriminering heller.

  487. "Jag äger rätten,
    men ni får inte förvalta den."

  488. "Vi beslutar
    att vi inte diskriminerar."

  489. Så säger rätten.

  490. Hur kommer det att funka?
    Vem är det som ska sälja fiskekort?

  491. Om vi tar ett enkelt exempel.
    Jaktkort. Vem ska sälja dem?

  492. För staten får det inte.

  493. Jo, ni ser längst upp.
    "Det är inte fråga om ensamrätt."

  494. Man har infört en tredje grupp,
    som också har rätten.

  495. Bredvid samerna.
    Men man definierar inte vem det är.

  496. Det är den gruppen
    som staten tänker upplåta åt-

  497. -inklusive samernas rättigheter.

  498. Det måste vara så. Jag kan inte
    förstå det på annat sätt.

  499. Det är svårt att...
    Men det är ju så det står.

  500. Ta ett annat exempel.
    Samerna har ju fått strida-

  501. -gått på rättegång efter rättegång
    för att få sina rättigheter bestämda.

  502. I den här domen...

  503. ...har hovrätten gett en rättighet-

  504. -åt någon annan odefinierad grupp,
    med samma rättigheter som samerna.

  505. De behöver inte gå till rätten,
    men samerna måste det.

  506. Jag är inne på våldstriangeln igen.

  507. Hör ni hur jag tänker?

  508. Jag ser att hovrätten
    har fört in politik i det här.

  509. Det är inte juridik längre.

  510. Jag tror Girjas kommer överklaga det,
    det är inte...

  511. Det är knepigt.

  512. Man kan läsa ut så mycket dolda
    avsikter med den här domen.

  513. Tingsrätten var mycket tydligare.
    "Girjas har rätt och inte staten."

  514. Hovrätten har... Ja.

  515. Ni ser hur det går till även
    i domstolsväsendet, även i juridiken.

  516. Det är inte enkelt att vara same.

  517. Okej.

  518. Nu ska vi kliva över på nästa steg.
    Jag har gett en massa exempel.

  519. Kolonisering till dekolonisering?
    Vad är det vi ska göra?

  520. Linda Tuhiwai Smith
    är en maoriforskare-

  521. -som har jobbat med maorierna,
    att dekolonisera.

  522. De var också mycket utsatta,
    så koloniserade av Nya Zeeland-

  523. -av de vita i Nya Zeeland, att de...

  524. Det var forskare som började jobba
    med sin egen kultur.

  525. Ta tillbaka den.
    Det är det som är dekolonisering.

  526. De har blivit som en förebild
    för andra urfolk.

  527. Hur systematiserar man återtåget?
    Hur jobbar man systematiskt?

  528. Man måste systematisera det...

  529. ...för att kunna lära sig
    att komma tillbaka.

  530. Graham Smith skriver om samma sak.
    Kaupapa Maori.

  531. Det kallar de det här.
    Systemet "Kaupapa Maori theory".

  532. "Colonizing occurs..."
    Det här är samma citat-

  533. -men jag har lagt till.
    "Colonizing occurs"-

  534. -"when oppressed groups take on
    dominant ideas uncritically"-

  535. -"colonizing themselves."

  536. Han skriver: "Conscientisation
    is the counter-strategy to this."

  537. Att medvetandegöra
    är motmedlet mot kolonisering.

  538. Att medvetandegöra.

  539. Sen skriver han... Han skriver
    om maorierna, vad som händer med dem.

  540. "The real revolution of the 1980's
    was the shift in mindset"-

  541. -"of large numbers of Maori people."

  542. "A shift away from waiting
    for things to be done to them"-

  543. -"to doing things themselves."

  544. Man ändrade på inställningen,
    på normen.

  545. Alltså lärde sig
    vad som är maorikultur, maorinormer.

  546. Så att man tar utgångspunkt
    från sin egen kultur.

  547. Det är det
    vi samer måste lära oss också.

  548. Jag ska ta ett exempel.
    Vi är ju faktiskt en egen kultur.

  549. Det är inte alltid
    vi är så medvetna om det.

  550. I det svenska samhället
    är man inte alls medveten om det.

  551. Vi är den där kulturyttringen,
    med konstiga kläder och så där.

  552. Jag ska ta ett exempel
    som visar skillnaden.

  553. Det är naturfilosofin.

  554. I samernas naturfilosofi
    är människan en del av naturen.

  555. Ett av djuren, kan man säga.

  556. Människans uppdrag
    är att leva med naturen.

  557. Inte som i industrivärlden, där
    människan är satt utanför naturen.

  558. Att förvalta eller att exploatera.

  559. För samerna är naturen besjälad.

  560. Än i dag lever den här andligheten
    bland samer.

  561. Framförallt de i renskötseln.
    De har behållit andligheten.

  562. Till exempel så enkelt
    att man inte kan bygga ett hus-

  563. -eller ta upp en lávvu,
    utan att man frågar.

  564. "Får jag bo här i natt?"

  565. Sen tackar man för sig efteråt.

  566. Det finns många såna exempel
    som lever kvar fortfarande.

  567. Respekten för naturen,
    att inte förstöra.

  568. Den håller på att försvinna.
    Det är viktigt att hela samhället-

  569. -lär sig det här.
    Att vi synliggör det.

  570. Vi ska lära oss det i skolan.
    "Vad är det här?"

  571. Ett exempel vad gäller...
    Om man nu tar...

  572. ...de här naturvårdsområdena.
    Eller vad heter det?

  573. Nationalparker!
    Jo, det var ju så här-

  574. -att i USA skapade man nationalparker
    i slutet av 1800-talet.

  575. Det var för att koloniseringen
    hade kommit långt.

  576. Presidenten insåg att
    "vi måste skapa nationalparker".

  577. De såg
    att det var så mycket vackra platser-

  578. -i Nordamerika.
    De insåg att det måste skyddas.

  579. Industrimänniskorna
    är inte dumma heller.

  580. Industrimänniskan vet att de förstör
    om de inte blir stoppade.

  581. Det finns en grundinställning där.

  582. Å andra sidan, om man hittar nåt
    värdefullt ska man bygga en gruva.

  583. Den här inställningen att göra en
    nationalpark, är för att ha nånting-

  584. -om man tänker framåt i tiden, att se
    på: Så här ska det se ut egentligen.

  585. "Det är därför vi skyddar
    med en nationalpark."

  586. Om man gör en nationalpark
    ska inte människan vara där.

  587. Hör ni skillnaden?
    Människan får inte finnas där.

  588. Därför att människan gör spår
    som inte djuren gör.

  589. Det här Mount McKinley
    i tv-serierna med en massa djur.

  590. I Alaska, det högsta berget.

  591. Det har bytt namn till Denali.

  592. Det är urfolkens namn på den.
    Det var Obama som ändrade det.

  593. Varför blev det Mount McKinley?
    En presidentkandidat hette så.

  594. Nån tyckte att han skulle få ett berg
    efter sig, han var ju viktig.

  595. Det döptes om.
    Man gjorde en nationalpark 1917.

  596. Man körde ut urfolken därifrån,
    människan hör ju inte till naturen.

  597. Därför måste de bort.

  598. Fast urfolken
    hade levt där hur länge som helst.

  599. Inte förstört nånting.

  600. Naturen var som den var,
    men de fick inte vara kvar där.

  601. Det är det som skett i Sverige också.

  602. Man har reglerat områden
    i Stora Sjöfallet. Nationalparkerna.

  603. Det är ingen slump,
    det är verkligen en filosofi-

  604. -som är tydlig. Industrimänniskans
    filosofi och naturmänniskans.

  605. Så här ser det ut.

  606. Det är den här filosofin som vi samer
    inte får lära oss i skolan.

  607. Vi måste lära oss den
    generation för generation.

  608. Det man inte institutionaliserar...
    Det gäller även den samiska världen.

  609. Det tenderar att försvinna,
    färre och färre lär sig det.

  610. Det är därför vi måste få in allt det
    i skolan. Vi måste lära oss det.

  611. Samisk filosofi, andlighet, allting.

  612. Det är därför vår värdegrund
    är så viktig. Vår utgångspunkt.

  613. Vi måste ha en samisk värdegrund
    i allt.

  614. Det har maorierna gjort. De har
    skapat ett system för att återta.

  615. De har en massa rubriker.
    En rubrik heter "naming".

  616. Att man inte ska använda ett svenskt
    begrepp när det finns ett samiskt.

  617. De använder... Även om de pratar
    engelska använder de maoriska namn-

  618. -på allting.
    På varandra, på händelser.

  619. Man dekoloniserar på det sättet.

  620. Heter det Cuonjávággi
    när man pratar på svenska-

  621. -då ska man säga det,
    och inte Lapporten.

  622. Då tar man tillbaka systematiskt,
    så har de gjort hela vägen.

  623. Det är det vi måste göra.

  624. Vi har stort stöd från FN-samfundet.

  625. Vi har stort stöd
    från konventionerna.

  626. FN-konventionerna började göras
    efter andra världskriget-

  627. -då man insåg att man måste komma
    överens om sånt som gäller för folk.

  628. Men konventionerna om medborgerliga
    och politiska rättigheter...

  629. Versionerna i slutet av 40-talet
    handlade bara om stater.

  630. I de versionerna fanns inga urfolk,
    inga kulturer.

  631. Men folkrätten har utvecklats
    väldigt mycket efter det.

  632. Man har insett att det finns
    andra folk i varenda stat.

  633. Staterna
    bygger på den militära kraften.

  634. "Vi tar det här."
    Sen kan det finnas kulturer som...

  635. ...korsar de här gränserna.

  636. De rättigheterna har tydliggjorts för
    urfolk i urfolksdeklarationen 2007.

  637. I ILO-konventionen,
    som Sverige vägrar att skriva på.

  638. Den om biologisk mångfald, och andra.
    Det är tydligt vad som gäller.

  639. Som staterna har kommit överens om.

  640. Självstyre, förvaltning
    av land och vatten. Eget språk.

  641. Men de här sakerna
    har inte implementerats.

  642. Norge
    har skrivit på ILO-konventionen.

  643. Men vad händer där?

  644. Inte mycket. Samerna förvaltar inte
    sina egna marker.

  645. Staten gör det fortfarande.

  646. Fast det står tydligt
    i ILO-konventionen.

  647. Det står till och med så
    att förhandlar man om marker-

  648. -ska urfolket, i det här fallet
    samerna, ha samma utredningsresurser.

  649. Man ska ha samma kompetens.
    Man ska ha samma möjlighet att...

  650. ...komma med den egna kunskapen.
    Det sker inte i dag.

  651. Det görs utredningsgrupper,
    som företag eller staten sätter upp.

  652. Sen bjuder man in samerna
    att medverka.

  653. Det finns kanske en sekreterare
    som inte är same. Eller en utredare.

  654. Vi accepterar det, vi läser inte
    i konventionen om våra rättigheter.

  655. Våra politiker och företrädare
    gör det inte.

  656. Varför?

  657. Man har vita glasögon på sig
    återigen.

  658. Jag tycker de här konventionerna
    är otroligt viktiga. De...

  659. De ska användas.

  660. Vi ska inte säga...
    Jag har hört många samer.

  661. "Det är bara en deklaration."

  662. "Det är inte tvingande för staten."

  663. Det ska vara en konvention. De
    ska implementeras i staternas lagar.

  664. Om vi nu tar urfolksdeklarationen,
    som "bara" är en deklaration.

  665. 2014 var det en FN-konferens...

  666. ...om den här deklarationen.

  667. Där kom staterna överens om
    att implementera den i staterna.

  668. Sverige har gjort det.
    Norge, Finland - alla skrev på.

  669. Det står tydligt vad man ska göra.

  670. Det är samma som en konvention,
    implementera urfolksdeklarationen.

  671. 2014. Det är 2018 i dag.

  672. Har nån hört nåt om implementering
    av urfolksdeklarationen?

  673. Har ni hört nån samisk politiker?
    "Nu har FN i generalförsamlingen"-

  674. -"beslutat om implementering.
    Nu kör vi."

  675. Har ni hört nån politiker säga så?

  676. Nu har vi vita glasögon igen.

  677. Våra företrädare och vi samer.

  678. Vi har världens chans!

  679. Men vi tycker att
    "det händer ju i New York".

  680. Det var en jättefin text, jag
    var där. Det är trevligt att åka dit.

  681. Men från det måste våra företrädare
    komma tillbaka och säga:

  682. "Nu har vi det här,
    nu ska vi jobba som bara den."

  683. Vi ska inte ha vita glasögon på oss.

  684. Ni hör
    att jag är kritisk mot oss själva.

  685. Ska man förändra nåt,
    måste vi förändra oss själva först.

  686. Då kan vi kräva att andra förändras.
    Eller hur? Eget ansvar.

  687. Jag har två bilder kvar. Eller tre.

  688. Nu är jag tillbaka
    på Graham Smith igen. Han...

  689. Det är de här stegen han pratar om.

  690. Vad ska man göra
    för att komma tillbaka som urfolk?

  691. Systematiskt.

  692. Det jag gör nu till er
    är att jag medvetandegör.

  693. Vi måste lära oss vad som är fel,
    lära av vår historia.

  694. Vi måste inse att vi är lika värda.

  695. Som alla andra folk. I verkligheten.
    Lika värda i verkligheten.

  696. I alla de här små sakerna som händer.

  697. I beslut, i det vi gör.

  698. Inte bara i text.
    Sen måste vi tordas göra motstånd.

  699. Han menar att gör vi inte det
    utifrån vår egen kultur-

  700. -då når vi aldrig nånstans.

  701. Vi kan inte ha politiker som
    åker med en åsikt till Stockholm...

  702. ...när man företräder samerna,
    och kommer hem med en annan.

  703. Som exempel.

  704. Det var kanske så jag gjorde
    på 90-talet som politiker.

  705. Då blir man en av dem.
    "Okej, vi måste väl kompromissa."

  706. Man kommer hem med kompromissen,
    alltså med en annan åsikt.

  707. Det sker fortfarande än i dag.

  708. Vi måste göra motstånd
    mot den strukturella diskriminering-

  709. -som vi utsätts för än i dag.

  710. Vi måste förändra hur vi agerar.

  711. Vi måste veta vad samisk värdegrund
    är, och hålla oss till den i arbetet.

  712. Vi måste ta ansvar för utvecklingen
    och inte kräva av staten.

  713. När staten säger nej,
    så accepterar vi det.

  714. Det är det som sker hela tiden.

  715. Självstyre ska vara en självklarhet.
    Vi ska bestämma över våra egna saker.

  716. Självklart ska vi ha lika mycket...
    Staterna ska börja återbetala-

  717. -det man har exploaterat i tusen år.

  718. Man ska inte se det
    som en budgetframställan.

  719. Man ska förhandla om återbetalning
    för all kolonisering-

  720. -så att vi kan börja förvalta
    vår egen kultur.

  721. Det har med synsätt att göra,
    det bestämmer hur man agerar.

  722. Då kan man placera oss
    i en självstyreskala.

  723. Det här är Vuokko Hirvonen
    och Asta Mitkijá Balto-

  724. -som skrev om det här 2008.

  725. Eller framförde det på
    en konferens i Tromsö om självstyre.

  726. Det finns också skrivet, men
    det är därifrån jag har tagit det.

  727. Man kan placera sig själv.
    Var är vi samer på den här skalan?

  728. Det kan man göra i alla sammanhang,
    till exempel en sameby-

  729. -som förhandlar om en markbit.
    Man kan använda skalan-

  730. -för att placera var vi är
    och vart vi vill.

  731. Det blir betydligt enklare då.

  732. Alltså juridisk rätt
    till självbestämmande.

  733. Det är en stat som vi pratar om,
    som bestämmer om allt.

  734. Rätt till medbestämmande.

  735. Då är vi samer
    till exempel jämbördiga med...

  736. ...svenska regeringen.
    Diskutera på jämlik nivå.

  737. Kommer överens om vad man ska göra.

  738. Då är vi på medbestämmandenivå.

  739. Rätt att delta, då är man...

  740. Då är man med i en utredningsgrupp,
    statliga utredningar har ni hört om.

  741. Samer får ofta en plats
    i utredningen.

  742. Ofta är vi i minoritet. Vi är kanske
    två, en expert och en sakkunnig.

  743. Eller tre.

  744. Men vi är med i jobbet,
    kan påverka och så vidare.

  745. Vi kan fortfarande inte besluta,
    staten tar beslutet i slutändan.

  746. Rätt till uttalande,
    då är man på remissnivå.

  747. Då är utredningen redan gjord.
    Ungefär som Skolverkets...

  748. ...utredning.
    Där är vi med på remissnivå.

  749. Nej, vi hade nog nån med
    från Sameskolstyrelsen.

  750. På remissnivå får man reagera.

  751. Man får skriva vad man tycker,
    sen sammanställs det och beslutas.

  752. Osynliggörande, där är vi ofta.
    Vi vet inte ens att det händer.

  753. Som det här naturvårdsområdet i vårt
    område. Vi visste inte att det hände.

  754. Okej,
    var är vi nånstans normalt sett?

  755. Vi är på 3, 4, 5.

  756. Vi är aldrig på 2 i dag.

  757. Vi har aldrig varit på 2.

  758. Det är till 2:an vi ska, om vi ska
    kunna påverka nåt i vårt samhälle.

  759. Därför att 3:an... Jag har suttit med
    i statliga utredningar.

  760. Som samisk representant.

  761. Jag trodde att jag gjorde en bra...

  762. Jag drev samiska frågor.
    Jag reserverade mig ibland-

  763. -och tydliggjorde när utredningen
    inte skrev det jag ville.

  764. Jag kunde säga till uppdragsgivarna:
    "Ni ser att jag jobbar hårt."

  765. "Jag har till och med
    skrivit en avvikande mening."

  766. Vart har jag nått?

  767. Jo, den statliga utredningen
    kanske går till riksdagen.

  768. Det kanske beslutas. Min reservation
    är bara en reservation.

  769. Den finns med, men den betyder
    ingenting i beslutstillfället.

  770. Den står inte i utredningen.

  771. Beslut tas.

  772. Då kan alla säga att
    "samerna var ju med".

  773. Vi är delaktiga i det beslutet.

  774. Vi har varit med i utredningen.

  775. Men verkligheten är
    att vi inte har påverkat nånting.

  776. Ur min synpunkt i dag
    är det den absolut farligaste nivån.

  777. Vi deltar utan att få bestämma.

  778. Jag tycker inte att vi
    över huvud taget ska ställa upp på...

  779. ...att vara med på det villkoret.

  780. Vad står det i urfolksdeklarationen
    och ILO-konventionen?

  781. Det står ganska tydligt
    vad man kan kräva-

  782. -i ett utredningstillfälle.

  783. Vi måste börja använda det.

  784. Remissnivån? Ja, då är vi inte med
    över huvud taget.

  785. Det är det här som gör
    att vi inte kommer framåt.

  786. Vi hamnar i den här
    strukturella diskrimineringen.

  787. Där vi accepterar den här kulturen
    som bibehåller den diskrimineringen.

  788. Den pågår.

  789. Jag ska ta några exempel.
    Det här är sista bilden.

  790. Jag ska ta några exempel
    ur verkligheten.

  791. Förvaltningen av världsarvsområdet
    i Gällivare och Jokkmokk.

  792. Det är ett bra exempel
    på där det här fungerar.

  793. Man har förhandlat med staten
    på lika nivå.

  794. Man har byggt upp en förvaltning
    där man bestämmer...

  795. En styrelse
    som bestämmer i konsensus.

  796. Samerna är lika värda.
    Om de inte vill att man ska göra nåt-

  797. -så kan man inte göra det.
    Om de inte kommer överens.

  798. Konsensusprincipen att komma överens
    är ett traditionellt beslutsätt.

  799. I ett urfolkssamhälle som inte har...
    Jag kan ta västerländsk demokrati.

  800. Det är intressant.
    Demokrati är när 51 kan rösta ner 49.

  801. Sen gör man det, det är en demokrati.

  802. De här 49 har inget att säga till om.

  803. Det är de här 51 som har
    alla möjligheter att slå ner de 49.

  804. Man har lagar, polis, militär,
    fängelser.

  805. Allting i sin egen hand. Så funkar
    det inte i ett urfolksamhälle-

  806. -som inte har polis, militär, lagar.

  807. Ska det funka måste man komma
    överens. Prata tills man är överens.

  808. Det fungerar faktiskt. Det fungerar
    i vår by när vi är ute i naturen.

  809. Man samlas i rengärden
    och ska bestämma. "Vad gör vi nu?"

  810. Alla får säga sitt. Man diskuterar
    tills alla är överens. "Så här."

  811. Det kan vara helt olika åsikter från
    början, men man närmar sig varandra.

  812. Man slutar inte
    förrän man är överens.

  813. Det är då det funkar. I det här
    sammanhanget kan man ha samma sak.

  814. Vi kan ha sametinget på det sättet.

  815. Där har vi bestämt ett västerländskt
    system. Jag är tyvärr medskyldig.

  816. På den tiden trodde jag
    att det var så det skulle se ut.

  817. Jo, förvaltning av världsarvsområdet.

  818. Nu är det ju... Nu har en kommun
    börjat backa från det här.

  819. De tycker att det nog ska vara staten
    som förvaltar ändå.

  820. Man säger inte att samerna
    har för mycket att säga till om...

  821. ...men man kan läsa mellan raderna
    att det är så.

  822. Det här är ifrågasatt nu.
    Ändå har det funkat i 15-20 år.

  823. Man började processen då,
    med förvaltning de senaste åren.

  824. Det här är ett sätt att jobba.
    Det finns en process i Jämtland-

  825. -där man jobbar med nationalpark.

  826. Jag vet inte, men jag hoppas
    att de tittar på Laponia-systemet.

  827. Alltså hur man jobbar...

  828. Hur samerna kan uppfylla villkoren
    som står i konventionerna.

  829. Det är det det handlar om.

  830. Det är ett bra exempel,
    det fungerar fortfarande.

  831. Vi har min sameby, som flyttade
    tillbaka till Altevatn-området-

  832. -på norsk sida,
    eftersom man förlorade området...

  833. ...i den här konventionen.
    Den bygger på Lappkodicillen 1752.

  834. Det är ett traktat
    mellan Norge och Sverige-

  835. -där man skrev in
    samernas rättigheter.

  836. De som hade rättigheter
    på norsk sida, de har dem.

  837. Det dokumentet är väldigt viktigt.

  838. Men ändå
    förlorade två samebyar områden där.

  839. De två byarna hade dessutom
    vunnit i Höyesterett i Norge 1968.

  840. "Det här är era rättigheter."

  841. Men förhandlingen mellan staterna
    tog bort halva sommarbetesområdet.

  842. I början av 70-talet. Men då...

  843. Det var en lite annan tid,
    samerna var kanske inte så starka.

  844. Staten gjorde som man ville.

  845. Sverige kom överens. "Norge tycker vi
    ska minska området, då gör vi det."

  846. Man diskuterade längre än så,
    men det var i alla fall konsekvensen.

  847. Men 2005 beslutade samebyn...

  848. ...eller två samebyar,
    att flytta tillbaka till det området.

  849. Det står också i konventionerna.

  850. Om förutsättningen...

  851. ...som har gjort
    att ni måste flytta har upphört.

  852. Då har man rätt att flytta tillbaka.

  853. Då gjorde samebyarna det.

  854. Naturligtvis har byarna fått strida
    med norska staten efter det.

  855. De har gjort tvångsåtgärder
    med böter.

  856. Drivit ut renar med helikopter,
    allt möjligt sånt.

  857. De här samebyarna ger sig inte.
    De har bestämt att "det här är vårt".

  858. "Ni får göra vad ni vill."

  859. Man jobbar både juridiskt
    och rent fysiskt mot det här.

  860. Det är så här vi måste göra.
    De byarna vet-

  861. -att de har Lappkodicillen, de har
    en Höyesterettsdom bakom sig. Allt.

  862. Motparten har inte en chans.

  863. Chansen motparten har
    är att samebyarna ger upp.

  864. Det är därför de trakasserar.
    Samerna har inte pengar eller folk.

  865. Det vet de om.

  866. Byarna har bestämt
    att det kommer inte att hända.

  867. Det är ett exempel som funkar, där
    de har bestämt att det här är vårt.

  868. Man jobbar utifrån samisk värdegrund.

  869. Jag ska gå till skolvärlden igen
    och ett försöksprojekt:

  870. Samisk traditionell pedagogik
    i sameskola i Gällivare och Jokkmokk.

  871. Det var bland annat
    Asta Mitkijá Balto-

  872. -och Gunilla Johansson från
    universitetet i Luleå som var med.

  873. Då gjorde de samisk pedagogik-

  874. -en forskning kring det.

  875. Det fungerade väldigt bra. Både
    lärare, barn och föräldrar var nöjda.

  876. "Nu får våra samiska barn
    samisk pedagogik."

  877. Det är samisk inställning
    och samiskt språk i de här skolorna.

  878. Alltså förskola, skola.

  879. Men! Det som hände efter 2007
    när projektet avslutats...

  880. ...var att det rasade ihop. Man
    bytte lärare. Det var personberoende.

  881. När man bytte lärare gick man
    tillbaka till svensk pedagogik.

  882. Det är en konsekvens av att vi saknar
    system som upprätthåller vår kultur.

  883. Det är det vi måste bygga upp.
    Vi måste ha en strukturförändring.

  884. Det är sånt här jag jobbar med.
    Vilka strukturer är det som...

  885. ...är basen för en viss verksamhet?

  886. Har vi inte stödjande strukturer
    så funkar det inte.

  887. Jag har drivit många projekt
    där inte uppdragsgivaren-

  888. -har förberett strukturerna för att
    ta emot det projektet resulterar i.

  889. Det är genomgående i alla
    sammanhang.

  890. Finns det ingen mottagare för det
    man utvecklar, då funkar det inte.

  891. Projekt är bra, men
    man måste involvera hela systemet-

  892. -från början
    i ett utvecklingsprojekt.

  893. Okej, det var ett exempel.
    Men Girjasmålet!

  894. Det är ett exempel på att vi är
    radikala när vi går till domstol.

  895. Det är bra. Då är vi nödda
    och tvungna att göra det till slut.

  896. Det finns flera rättegångar
    som samerna har gått igenom.

  897. Vi kanske inte skulle behöva det
    om vi jobbade med hela vår kultur-

  898. -från början. Om vi strukturerade
    vårt jobb. "Så här ska det se ut."

  899. "Så här vill vi att det ska se ut.
    Det här är vårt och vårt land."

  900. Då skulle vi få accept för det
    från väldigt många fler.

  901. Det är det att vi kanske glömmer
    att titta med samiska glasögon.

  902. Vi kliver över där också.

  903. Knyter näven i fickan
    och säger "vänta bara".

  904. "Vi kommer med en jurist snart."
    Sen blir det rättegång.

  905. Det blir samma effekt kanske,
    men det är svårare.

  906. Jag tror vi skulle kombinera
    våra aktioner på ett annat sätt.

  907. Okej!

  908. Det här är sista bilden.
    Jag hoppas att ni har fått med er-

  909. -nånting bra att tänka på.
    Hur man kan jobba med sånt här.

  910. Och vad som påverkar oss.

  911. Med de orden får jag tacka för mig.

  912. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dekolonisering av Sápmi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Dekolonisering av Sápmi

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.