Titta

UR Samtiden - ResearchED 2018

UR Samtiden - ResearchED 2018

Om UR Samtiden - ResearchED 2018

Föreläsningar från den internationella skolkonferensen ResearchED. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2018 : Från forskning till praktikDela
  1. Handlingsteorin avser hur lärarens
    handlingar påverkar lärandet.

  2. God morgon, allihop.

  3. Tack för att ni kom hit.

  4. Det finns så många föredrag,
    så jag är glad att ni kom hit.

  5. Det jag ska försöka göra under
    den här halvtimmen är att prata om-

  6. -hur vi får lärare att ändra sina vanor
    genom att engagera dem i forskning.

  7. Det är nåt som jag pratar mycket om.

  8. Jag heter Tom Sherrington.
    Jag var förut rektor i elva år-

  9. -och har undervisat i trettio år.

  10. Varje vecka går jag till skolor
    och pratar med lärare.

  11. Jag observerar lärare, ger feedback
    och håller i utbildningar.

  12. Min växande expertis handlar om
    att få lärare att bli ständigt bättre-

  13. -då jag ju har arbetat som rektor.

  14. I min bok "The Learning Rainforest"-

  15. -försöker jag lägga fram mina åsikter
    om undervisning och lärande.

  16. Jag använder regnskogen som
    metafor. Lärande är komplicerat-

  17. -men när man lyckas är det
    fantastiskt och hänförande.

  18. Det finns många former av lärande,
    vilket symboliseras av trädkronorna.

  19. För att åstadkomma dessa
    krävs det förhållanden-

  20. -då eleverna blir sporrade
    och visas omtanke.

  21. Men för att få trädkronorna att frodas-

  22. -måste man bygga kunskap
    på ett konkret sätt.

  23. Man kan inte vara kreativ
    och självständig utan att veta nåt.

  24. Att bygga upp kunskap är nåt-

  25. -som lärare bör vara mer medvetna om
    när de undervisar.

  26. Att tänka på vad de lär ut, hur lärande
    sker och hur kunskap uppstår.

  27. Men metaforen funkar även för lärare.

  28. Lärarna bör ha ambitionen
    att göra fantastiska saker-

  29. -med lärandet
    och som yrkesmänniskor.

  30. Men de behöver förhållanden
    då de kan frodas-

  31. -blir sporrade och får stöd.

  32. Men de måste bygga sin kunskap
    om undervisning på ett medvetet sätt.

  33. Så det funkar
    som ett andra lager till metaforen.

  34. Det här är en fantastisk tid
    inom utbildning.

  35. Vi har tillgång till forskning
    i så många olika former.

  36. Det är oerhört spännande
    att vi nu har evenemang som det här.

  37. När jag reser runt i Storbritannien,
    besöker skolor och pratar med folk-

  38. -ser jag alltmer kunskap
    om forskningen kring undervisning.

  39. På vissa områden finns det ingen.

  40. Jag kan fråga hur många
    som ha läst vissa böcker-

  41. -och ibland är det många
    och ibland inga.

  42. Det är nåt som vi måste fortsätta med-

  43. -men att använda sig av forskningen
    tar tid och ansträngning.

  44. Man måste hitta utrymme till det.

  45. Men jag märker att när det uppstår
    en kultur på en skola-

  46. -då fler pratar om forskning
    och vad som fungerar och inte-

  47. -då börjar man komma nånstans.

  48. Jag ska referera till några exempel.

  49. Idéer från forskningen påverkar
    verkligen hur lärare ser sig själva.

  50. Men vad bygger lärare sitt arbete
    på för det mesta?

  51. Oftast handlar det om erfarenhet.

  52. Lärare blir övertygade
    av sånt som de ser med egna ögon.

  53. Man säger: "Det funkar för mig."

  54. Då kan man nästan inte tala om
    nåt för dem. "Tja, det funkar för mig."

  55. Ibland vet de inte varför de säger så.
    De bara känner att det är så.

  56. Men om de ska ändra sina vanor,
    måste vi få dem att se att det funkar-

  57. -så att
    deras upplevelser bekräftar idén.

  58. Om nån upplever
    att din idé som utbildare är felaktig-

  59. -då gör de inte så när du inte ser på.
    De lär bli cyniska om det.

  60. Så det är viktigt att tänka på
    hur lärarna upplever saker och ting.

  61. En annan aspekt är deras värderingar.
    En del saker gör vi-

  62. -inte för att de "fungerar",
    utan för att vi gillar dem.

  63. Man kanske vill att ens elever
    ska lära sig poesi utantill.

  64. Inga evidens säger att "poesi fungerar".
    Det är nonsens.

  65. Att lära sig poesi och kunna recitera
    dikter, det bygger på en värdering-

  66. -att man tycker att barn bör kunna det.
    En del lärare tycker det.

  67. Sånt som om barn ska sitta i rader-

  68. -vilket är vettigt eftersom man ser alla
    i ögonen och det är mänsklig kontakt.

  69. Men en del ser det som lite fascistiskt.

  70. Folk blir upprörda.
    "Det är bara ditt kontrollbehov."

  71. De tycker att alla ska se varandra
    i ögonen och bli distraherade.

  72. Enligt mina värderingar är rader bra
    medan andra ser det som förhatligt-

  73. -som 1800-talet, en skolfabrik.

  74. Detta måste vi prata om. Det handlar
    inte om evidens, utan om en känsla-

  75. -och det måste vi handskas med.

  76. Kollegialt inflytande är viktigt.

  77. Harry Fletcher-Wood som talade
    före mig pratar om forskning-

  78. -kring kultur på skolorna.

  79. Kulturen som man befinner sig i
    kan förhindra förändringar-

  80. -eller påskynda dem.

  81. Jag pratade med några rektorer i går,
    och de kände verkligen igen det.

  82. Man går igenom skolan i huvudet
    och tänker på dem som blockerar-

  83. -och himlar med ögonen
    så fort man föreslår nåt.

  84. Andra är raka motsatsen
    och alltid entusiastiska.

  85. Man har en ny app varje vecka
    och provar alltid nya saker.

  86. Det funkar inte heller,
    men kollegialt inflytande är en faktor.

  87. Man måste få folk att samarbeta.

  88. Lärarutbildningen. Folk pratar om
    att de lärde sig mycket där.

  89. Det är förstås viktigt,
    och där finns mycket kunnande.

  90. Samtycke är också en faktor-

  91. -särskilt om folk har haft
    nåt att säga till om i frågan.

  92. Om man har ett ramverk för skolan,
    har tagit med alla i samtalet-

  93. -och säger att det här kom
    ni överens om, då lär folk göra det.

  94. Ibland har de kanske inte ens haft
    nåt att säga till om.

  95. Känslan av att de bör undervisa
    på ett visst sätt, det påverkar dem.

  96. Problemet är när ramverket
    är felaktigt eller föråldrat-

  97. -och folk fortfarande gör som de tror
    de bör göra, trots att vi nu vet bättre.

  98. I Storbritannien släpar många efter-

  99. -och tror att de ska dela upp lektionen
    i tre delar, skriva läromålen på tavlan-

  100. -och annat som de tror att de bör göra,
    när andra har gått vidare.

  101. Till slut har vi forskningen.
    Allt fler säger att den påverkar dem.

  102. Allt det här sammantaget
    utgör en repertoar av saker-

  103. -som påverkar människor.

  104. Vi måste försöka ta oss in i det här
    och få folk att ändra på sig.

  105. Jag har upptäckt att med individer
    måste man föreställa sig...

  106. När man försöker utbilda en lärare
    till att bli en bättre lärare-

  107. -då måste man få dem själva
    att driva på sin egen utveckling.

  108. Det är då
    som förändringarna sker snabbast.

  109. Om man varje dag tar sig an
    undervisningen i syfte att utvecklas-

  110. -då gör det en otrolig skillnad-

  111. -jämfört med nån
    som måste tvingas till förändring.

  112. Alla dessa faktorer: utbildning,
    erfarenhet, självförtroende...

  113. Att hantera klassen och få
    en grupp unga människor att lyssna-

  114. -det är svårt för en del.
    Man pratar med barnen längst fram.

  115. Man får säga till dem att engagera
    hela rummet och ha ögonkontakt.

  116. En del tycker att det är svårt.
    Deras värderingar och självkännedom.

  117. Ibland säger de att de gjorde
    allt som jag bad om-

  118. -när de bara gjorde det en gång. Jag
    ville att de skulle göra det hela tiden.

  119. Det är omfattningen som är problemet.
    Och det finns mycket annat.

  120. Men i grunden finns en handlingsteori,
    vilket jag vill prata om.

  121. Om lärare inte har-

  122. -samma uppfattning som en själv
    om hur lärandet fungerar-

  123. -då leder samtal om undervisning
    bara till motsättningar.

  124. Det tror jag att vi måste betona.

  125. Handlingsteorin är frågan om
    hur mina handlingar som lärare-

  126. -påverkar elevernas lärande.

  127. En del lärare tror exempelvis att om
    man bara upprepar saker ofta nog-

  128. -kommer lärandet att sjunka in,
    att det fungerar så.

  129. Det är det grundläggande problemet.

  130. Ibland tror folk att om eleverna
    skriver ner saker, så lär de sig.

  131. De säger: "Skriv ner det, så lär ni er."
    Det är deras teori.

  132. Att vi lär oss genom att anteckna.

  133. Men det centrala i vår utmaning är
    att intressera lärare för den här idén:

  134. Vad är lärande?

  135. Det här är en fantastisk bild
    från 1920-talet-

  136. -om hur man föreställde sig lärande
    på 2000-talet.

  137. Visst vore det fantastiskt att kunna
    ladda ner ett språk, eller fysik.

  138. Men det är en intressant fråga.
    Vad är lärande?

  139. En sak som kognitionsvetenskapen
    och forskningen säger oss-

  140. -är att man måste definiera lärandet.
    Det är inte samma som prestation.

  141. Det är en stor illusion hos lärare:

  142. Det som de får tillbaka i stunden
    är det som eleverna har lärt sig-

  143. -och det är det inte riktigt.
    Det kan vi testa nu.

  144. Jag kan lära er en sång, en dans
    eller att säga "obl-dbl-dbl"-

  145. -och ni kan återge det,
    men ni minns det inte senare.

  146. Det är bra att förstå att lärande
    är kunskap i långtidsminnet.

  147. Det är det som man vet senare
    som utgör lärandet.

  148. När man undervisar
    ska man undervisa för framtiden-

  149. -och hela tiden tänka på
    hur inlärningen kommer att ske.

  150. När vi är överens om det måste vi
    tänka på hur vi ändrar våra vanor-

  151. -för att se till att kunskapen hamnar
    i långtidsminnet.

  152. Där finns det många komponenter.
    Jag vill utforska tre saker.

  153. Vi har tre vanor, enligt forskningen,
    som jag ska ta som exempel.

  154. Ställa frågor, övning i framplockning
    och att planera vad eleverna tänker på.

  155. Det finns evidens för alla dessa-

  156. -och det är tre bra områden
    för att utvecklas som lärare.

  157. Så vi tittar på dem.

  158. De här tre är mina favoritkällor
    inom ämnet lärande.

  159. Dylan Wiliams
    "Embedded Formative Assessment".

  160. Graham Nuthalls "Hidden Lives
    of Learners". Vilka här har läst den?

  161. Några stycken. Den är rena guldet.

  162. Det är en studie
    där man verkligen har tagit reda på-

  163. -hur lärandet sker.

  164. De dokumenterade lärandet i klassen,
    pratade med elever och gav dem prov.

  165. Ett år senare undersökte de
    vad eleverna hade lärt sig-

  166. -och hur det visade sig.

  167. Det visar att alla eleverna
    i klassrummet lär sig olika saker-

  168. -och nåt annat
    än det man tror man lär ut.

  169. Den främsta variabeln
    är elevens förkunskaper.

  170. Det låter kanske uppenbart,
    men kunskap bygger på kunskap.

  171. För att undervisa effektivt
    för kunskap i långtidsminnet-

  172. -måste man tänka
    på vad de redan vet-

  173. -och hur den nya kunskapen tar form.

  174. Det till höger här, Barak Rosenshine,
    som jag har här, den är fantastisk.

  175. En tunn pdf på några sidor.
    Det här är guld!

  176. Det är lätt att ta till sig,
    kanske tio sidor.

  177. Tio forskningsbaserade principer
    för undervisning.

  178. Och att ställa frågor är avgörande.

  179. Bra lärare...

  180. Han talar om vad "mer effektiva lärare"
    och "mindre effektiva lärare" gör.

  181. Mer effektiva lärare ställer fler
    frågor till fler elever i större detalj-

  182. -för att anknyta det som de försöker
    lära ut till det eleverna förstår.

  183. Och Dylan Wiliam önskar att han kallat
    sin bok "Lyhörd undervisning".

  184. Undervisning handlar om
    att kolla vad eleverna vet-

  185. -för att få veta
    hur undervisningen fungerar.

  186. Så undervisningen
    ska vara en tvåvägsprocess.

  187. Ett skäl är
    att kunskapen bildas i figurer.

  188. I varje elevs hjärna
    försöker man skapa en figur-

  189. -som blir alltmer avancerad.

  190. Men figuren finns redan där,
    och all ny kunskap-

  191. -som utvecklar deras förståelse
    bygger på det som redan finns där.

  192. Så man måste kommunicera
    med eleverna. Alla har en egen figur-

  193. -som bygger på
    det som de har lärt sig.

  194. Man kan inte lära ut cirkelrörelser
    eller Dickens "Lysande utsikter"-

  195. -och tro att de lär sig det,
    för det är helt personligt.

  196. Man måste kolla att de lär sig.

  197. Vi måste kolla att vi har förmedlat
    kunskap till våra elever-

  198. -och få det bekräftat.

  199. Det är det vanligaste råd jag ger lärare
    näst efter beteendehantering:

  200. Ställ fler och djupare frågor
    till fler elever.

  201. Folk ställer bokstavligen frågor
    som den här.

  202. De har förklarat simultana ekvationer
    och frågar: "Har alla fattat?"

  203. "Alla fattar? Några frågor, nej?"
    Som om de inte vill ha frågor.

  204. Ingen säger nåt, och de säger:
    "Toppen, bra!"

  205. Men vid utbildningar använder jag
    en sån här bild, av att fira ner sig.

  206. Det handlar om liv och död.
    Det får folk att tänka till.

  207. Jag använder det här scenariot
    som illustration.

  208. Mitt jobb som lärare är
    att knyta repet runt karbinhaken.

  209. Tänk er att jag bara säger
    att jag ska visa er hur man gör-

  210. -och att ni sen själva
    ska fira ner er nästa vecka.

  211. Jag säger att jag ska visa er knyta
    repet och frågar om alla har fattat.

  212. "Lycka till nästa vecka!"

  213. Jag ber Michael att visa oss sin.

  214. "Michael klarar av det.
    Funkar det för alla?"

  215. "Ni klarar det säkert allihop.
    Lycka till med klippan!"

  216. Eller kanske ber jag er kolla varandra
    och sen redovisa för mig.

  217. Jag ser till
    att alla kan knyta repen i dag.

  218. Kan jag nu låta er göra det
    nästa vecka?

  219. Nej, för ni kommer att glömma det.
    Prestation i dag är inte lärande.

  220. Jag måste kolla igen innan ni gör det,
    i en riskfri miljö.

  221. Jag måste kolla att ni klarar det
    nästa vecka och några veckor senare.

  222. Sen vet jag att ni kan det
    innan jag placerar er i en skarp miljö.

  223. Så att ställa frågor
    och repetera saker är avgörande.

  224. Och den här handlingsteorin
    är en del av det.

  225. Här har vi en annan.

  226. Att stärka minnet
    genom övning i framplockning.

  227. Här har vi den bästa boken:

  228. Daniel T. Willingham,
    "Why Don't Students Like School?"

  229. Här finns ett fantastiskt kapitel:

  230. "Varför glömmer eleverna
    allt jag säger?"

  231. Det är vanligt. Det är inte deras fel.
    Vi glömmer alla.

  232. De glömmer för att vi
    inte övar dem i framplockning.

  233. Jag läste nyss om den. Den är superb
    och kommer snart på svenska.

  234. Jag fick precis veta
    att den kommer på svenska.

  235. Rosenshine pratar också om
    behovet av repetition varje dag-

  236. -varje vecka och varje månad.

  237. Kolla vad vi lärde oss i går
    och förra veckan.

  238. Teorin i fråga om minnet
    är väldigt enkel.

  239. Man stärker kunskap
    genom att öva sig i framplockning.

  240. Inte genom att ta emot, utan genom
    att kolla att man fortfarande vet.

  241. Det är lätt att demonstrera för sig
    själv med telefonnummer och sånt.

  242. PIN-koder.
    Sånt som man lätt kommer ihåg-

  243. -är sånt som man
    övar sig på att minnas.

  244. Det är nåt som lärare kan göra.

  245. En sak som jag ser hela tiden
    kan bara handla om ord.

  246. Här är ord som jag använder
    i mina kurser.

  247. De flesta känner inte till dem,
    så man introducerar ny kunskap.

  248. De flesta kan inte ens uttala dem,
    så vi måste öva oss på det.

  249. Jag brukar få dem att...
    Lärare bör vänja sig vid att tala i kör.

  250. Så alla säger "stercoraceous".

  251. Det är otroligt hur ofta elever ombeds
    använda ord som de aldrig har sagt.

  252. Man frågar vad det står längst ner,
    och alla mumlar.

  253. Det är pinsamt för dem,
    så vi måste säga "prosopagnosia".

  254. Och då kanske man använder det.
    Men abstrakta ord funkar inte.

  255. För att bygga figurer behöver vi
    innebörden, så vi ger den till dem.

  256. Sen måste man se till att de vet det.
    Ofta kastar man ut ett ord:

  257. Man säger att "stercoraceous"
    betyder "liknar dynga eller avföring"-

  258. -som lite intressant trivia.

  259. Nästa vecka frågar man om ordet,
    och eleverna minns det inte.

  260. De räknar inte med det.

  261. Man måste få eleverna
    att öva sig på att minnas.

  262. Så vi måste bestämma
    vad eleverna ska veta.

  263. Det ska inte vara några ord
    som de förhoppningsvis minns-

  264. -för att de sjunker in. Man säger
    att de här orden måste alla känna till.

  265. Det är en annorlunda inställning.

  266. "Ni ska alla känna till
    alla de här orden."

  267. Det är annorlunda än: "Här är några
    ord som ni kanske kan minnas."

  268. Jag måste förpliktiga mig och göra det
    till ett inslag i undervisningen-

  269. -att eleverna ska kunna de här orden
    och att vi återkommer till dem.

  270. För att göra det mer uppenbart
    ska vi titta på att lära sig datum.

  271. Man ser ner på utantillinlärning
    för att det ses som gammalmodigt.

  272. Men min 16-årige son
    hade nyss prov om kalla kriget.

  273. På jullovet förberedde han sig
    genom att lära sig en massa datum.

  274. Han skulle nog kunna gå igenom
    en lång rad händelser i ordning.

  275. Datum och människor.
    Och provet gick jättebra.

  276. Han skrev en fantastisk uppsats.

  277. Jag förhörde honom efteråt. Det är en
    mardröm att ha en lärare som förälder.

  278. Han sa: "Jag kände till berättelsen"-

  279. -"så när frågan kom kunde
    jag fokusera på vad jag skulle säga."

  280. Att känna till saker och ting
    avlastar arbetsminnet-

  281. -så att man kan fokusera på uppgiften.
    Det talar kognitionvetenskapen om.

  282. Här har vi datum
    från medborgarkampen.

  283. Man ska inte bara gå igenom det.

  284. Eleverna brukar säga: "Jag ska
    gå igenom mina anteckningar."

  285. Vad innebär det?
    Man måste testa sig själv.

  286. Man måste öva sig på att minnas.
    Kände du till det?

  287. Varför ska du känna till fakta?
    De hjälper en att berätta historien.

  288. Kanske måste man känna till dem
    i den här formen, som datum.

  289. Om man gör det tillräckligt ofta blir
    det uppgifter som man är säker på.

  290. Sen bygger man vidare på dem.

  291. Om man inte riktigt vet det här
    och försöker lära sig mer-

  292. -då bygger man på ett hus av sand.
    Man måste medvetet förankra det.

  293. Lärarna ser att det funkar.
    Det är givande för dem och klassen.

  294. När man testar dem regelbundet
    på samma kunskap, så vet de mer-

  295. -de skriver bättre uppsatser
    och läraren känner att det fungerar.

  296. De sista idéerna handlar om
    några olika saker. Kognitiv belastning.

  297. Vi kan inte bara överösa folk
    med kunskap...

  298. Jag hoppas ni uppskattar
    mina Powerpoint-bilder.

  299. Överbelasta inte arbetsminnet.
    Man lär sig en sak och sen en till...

  300. Och sen en till. Snyggt, eller hur?

  301. Det är lätt att demonstrera.
    För mycket information överbelastar.

  302. Man måste dela upp det. Om det blir
    för mycket information på en gång-

  303. -vet man inte vad de lär sig.

  304. En närbesläktad idé
    kommer från Willingham.

  305. Här finns ännu en briljant mening:
    "Minnet är tankens rester."

  306. Vi lär oss det som vi tänker på.

  307. Det innebär att läraren
    måste tänka efter lite.

  308. Om man frågar sina elever
    - och det är ett exempel ur boken-

  309. -att göra en presentation
    om Amazonfloden med Powerpoint-

  310. -och de är dåliga på Powerpoint,
    då går de till skolbiblioteket-

  311. -och mixtrar med typsnitt och grafik.

  312. Det som de tänker på
    är typsnitt och grafik.

  313. Amazonfloden hamnar i bakgrunden.
    De lär sig inget om det-

  314. -utan om Powerpoint. Om de är bra
    på Powerpoint, så gör det inget.

  315. Här är ett exempel
    som jag har funderat på.

  316. Man kan kombinera idéerna om
    kognitiv belastning och tankens rester.

  317. Här är det bästa jag vet
    inom undervisning, som fysiklärare.

  318. Att tillverka motorer.

  319. Varför? Delvis för att jag gillar
    när det snurrar och flyger gnistor.

  320. Men det är ett otroligt faktum
    i naturen-

  321. -att om man lindar ståltråd
    runt en träbit-

  322. -placerar den mellan två magneter
    och kopplar in den-

  323. -då snurrar den som bara den!

  324. Eleverna får vända en av magneterna
    och känna repulsionen.

  325. Det är fantastiskt att magnetismen
    finns och de har det framför sig.

  326. Vi skapar rörelse.
    Det är fantastiskt och imponerande.

  327. Men säg att jag vill lära dem
    Flemings vänsterhandsregel-

  328. -som ser ut så här-

  329. -och ekvationen: kraft = magnetisk
    flödestäthet X ström X längd.

  330. Om jag tror att de lär sig ekvationen
    genom att göra motorn-

  331. -och sen diskutera det,
    då blir det för mycket.

  332. Det är kognitiv överbelastning.
    Vad kommer eleverna att minnas?

  333. Den snurrande motorn, gnistorna,
    att det var roligt-

  334. -och att linda ståltråden runt träbiten.

  335. Inte Flemings vänsterhandsregel,
    för det är inte den som de tänker på.

  336. Men det finns en underförstådd
    kunskap i det praktiska.

  337. Jag vill ge dem den här upplevelsen-

  338. -för att det finns kunskap
    i att uppleva nåt.

  339. Först visar jag bara
    hur motorer fungerar.

  340. Jag vill att de ska minnas
    att motorer funkar och roterar.

  341. Sen låter vi det vara.

  342. Nån gång senare
    när de förstår det säger jag:

  343. "Vi går tillbaka motorerna
    och fokuserar på ekvationen."

  344. "Jag vill att ni lär er ekvationen
    och kraftens och strömmens riktning."

  345. Annars överbelastar jag dem,
    och får dem inte att tänka på rätt sak.

  346. De måste tänka på ekvationen
    för att lära sig den.

  347. De måste tänka på termernas
    definition för att lära sig dem.

  348. Det måste man göra medvetet.
    Ofta blandar lärare ihop det-

  349. -och skapar spännande,
    engagerande aktiviteter-

  350. -som skymmer undervisningen,
    då det blir det som eleverna minns.

  351. Om vi går tillbaka till det här.
    Vi är lärare.

  352. Det är tre exempel:
    Ställa frågor, kognitiv belastning-

  353. -och övning i framplockning.

  354. Om vi undervisar folk om det
    och säger:

  355. "Lär er om det här,
    så att er kunskap blir starkare"-

  356. -"och er handlingsteori blir djupare
    och stämmer mer överens med min"-

  357. -då lär vi lyckas bättre.

  358. Här har vi en sista fysikbild.

  359. Så här ser jag ledarskap i skolor.
    Det här är mina kompasser.

  360. Alla i er personal är individer-

  361. -med en tendens att göra som de vill.

  362. Om ni vill ge en känsla av
    att här har vi viktiga, effektiva idéer-

  363. -då måste man skapa
    ett kraftfält som riktar dem.

  364. Jag tror att det bästa sättet är
    att lära folk hur lärande fungerar.

  365. Därför är forskningen så viktig.
    Lärare som förstår hur lärande sker-

  366. -och tänker på lärande har mycket
    lättare att anpassa sitt arbete-

  367. -i enlighet med bra idéer.

  368. Ju svagare kraftfältet är,
    ju mindre folk förstår om lärande-

  369. -desto lättare är det för dem
    att driva iväg och göra som de vill.

  370. Då lär de lyckas sämre.

  371. Jag hoppas att det har varit till nytta.

  372. Nu har vi tio minuter till frågor.
    Tack!

  373. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från forskning till praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Didaktik, Lärare, Pedagogik, Pedagogisk forskning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Från forskning till praktik

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Minne och mening

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Tillförlitlig bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Skapa skolkultur

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska förskolan med män till?

Sedan de första männen sökte sig till förskolan på 70-talet har andelen manlig personal varit konstant låg. De flesta verkar överens om att männen i förskolan behöver bli fler. Men vad är det man hoppas att männen ska tillföra? Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vad spelar då personalens kön för roll? Simon Johansson, Tobias Skogsberg och Urban Eriksson jobbar alla på förskolor i Luleå och har haft anledning att begrunda de här frågorna. Det har också maskulinitetsforskaren Lars Jalmert och docenten i förskoledidaktik Christian Eidevald.

Fråga oss