Titta

UR Samtiden - ResearchED 2018

UR Samtiden - ResearchED 2018

Om UR Samtiden - ResearchED 2018

Föreläsningar från den internationella skolkonferensen ResearchED. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2018 : Minne och meningDela
  1. Vi har inga svårigheter med att se-

  2. -att kategorier
    är allestädes närvarande.

  3. Hej! Jag heter
    Oliver Caviglioli.

  4. Jag ska utforska det här fantastiskt
    koncisa citatet av Daniel Willingham.

  5. "Förståelse är minne i förklädnad."

  6. Under mina 40 år i yrket
    har två grupper stridit mot varandra.

  7. De progressiva
    betonar vikten av att förstå.

  8. De traditionella
    vill banka in fakta i minnet.

  9. Men kanske är det så att de här, till
    synes motstridiga, utbildningsmålen-

  10. -är identiska.

  11. Jag har nyligen studerat en tjugo år
    gammal bok av Alan Baddeley-

  12. -mannen som skapade modellen
    över arbetsminne och långtidsminne.

  13. När han blickade bakåt i historien
    upptäckte han-

  14. -att Frederick Bartlett skrev en bok
    med titeln "Remembering" 1932.

  15. Denne hade i sin tur
    påverkats av Ebbinghaus arbete.

  16. Ebbinghaus
    har nyligen återupptäckts och hyllats.

  17. År 1932 tänkte Bartlett-

  18. -att Ebbinghaus arbete var briljant
    och koncist och kunde kopieras.

  19. Men vi lär inte våra elever
    att memorera nonsensstavelser.

  20. Ebbinghaus arbete
    var baserat på nonsensstavelser.

  21. Bartlett menade att Ebbinghaus teorier
    handlade om vanans makt.

  22. Använder man Ebbinghaus teori-

  23. -lär man sig själv och sina elever
    att ägna sig åt retrieval practice-

  24. -för att se till att kunskapen fastnar.

  25. Men det berör inte den större frågan
    om innebörd, så jag ska utforska den.

  26. Nånting som jag har observerat
    i engelska skolor på sista tiden-

  27. -är att efter att ha studerat Ebbinghaus
    och diskuterat utantillinlärning-

  28. -har folk börjat använda ordet schema.

  29. Det känns som en 70-talsrevival.

  30. På 70-talet
    kände alla lärare till ordet schema.

  31. Nu återfinns ordet än en gång
    i lärarnas vokabulär.

  32. Jag har använt mig av The learning
    scientists vars bok jag har illustrerat-

  33. -och jag kommer att använda mina
    illustrationer och deras ord här i dag.

  34. Mitt föredrag är uppdelat i tre delar.

  35. Jag ska prata om schema, men inleder
    med att prata om oss människor-

  36. -som jag ibland, lite hånfullt,
    kallar för biologiska klumpar.

  37. Vi begränsas av vår biologi
    och vår uppmärksamhetsförmåga.

  38. Jag tänkte börja där.

  39. År 1956 skrev Miller
    en nyskapande artikel-

  40. -i en seriös vetenskaplig tidskrift-

  41. -och gav den en titel
    som var menad som ett skämt.

  42. Men det fattade ingen
    förrän han sa det.

  43. Titeln var "Det magiska talet sju", men
    magi hör inte hemma i såna tidskrifter.

  44. Han pratade om det magiska talet sju,
    och tillade "plus eller minus två".

  45. Han använde ordet magi
    och var väldigt inexakt.

  46. I femtio år har folk som har diskuterat
    den mänskliga hjärnan sagt:

  47. "Vi kan ta till oss sju plus
    eller minus två faktaenheter."

  48. Jag glömde att säga att Millers arbete
    rörde uppräkningar av enkla saker.

  49. Vi pratar om saker
    som diskuteras i ett klassrum.

  50. Rätt nyligen, år 2001, kom man fram
    till att det magiska talet var fyra.

  51. Somliga menar att man bör betänka...
    En förvarning: Det här är inte sant.

  52. Somliga menar att lärare
    inte förstår sig på metaforer.

  53. Ponera att ni och, framför allt,
    era elever har fyra fack i huvudet.

  54. När de är fyllda är det kört.
    Då kan ni lika gärna gå hem.

  55. Man får inte ens fylla fyra fack.

  56. Man får fylla högst tre fack-

  57. -eftersom ett fack måste vara tomt
    så att alla dessa fakta kan bearbetas.

  58. Man fyller alltså högst tre fack
    och lämnar ett tomt för bearbetning.

  59. Så...

  60. Man kan säga
    att vi styrs av vårt arbetsminne.

  61. Men jag tror
    att folk misstolkar de fyra facken.

  62. Jag tror att de har för sig-

  63. -att ett fack
    endast rymmer en komponent.

  64. Eller som Sweller benämner det
    i sin cognitive load-teori - en enhet.

  65. Det stämmer inte. Jag nådde
    ett genombrott i mataffärskön.

  66. Tänk er en tid
    då plastpåsar inte existerar.

  67. Vi har alltså...fyra fack.
    Jag ska plocka fram fyra saker.

  68. Jag är hjärnan, eller arbetsminnet.

  69. Ett fack är fyllt, två fack är fyllda,
    tre fack är fyllda, fyra fack är fyllda.

  70. Nu vill jag köpa den där, men i så fall
    måste jag släppa nånting annat.

  71. Tar jag upp den tappar jag nåt annat.
    Vi är begränsade till fyra faktaenheter.

  72. Om det stämde
    skulle vi inte lära oss särskilt mycket.

  73. Nu ska jag introducera en
    banbrytande uppfinning - plastpåsen.

  74. Titta nu. Jag tänker ta en plastpåse
    och stoppa ner fyra saker i den.

  75. De fyller bara upp ett av facken.

  76. Jag kan få med mig
    mellan tolv och fjorton saker.

  77. Vi är biologiska varelser
    med begränsade arbetsminnen-

  78. -men vi kan komma runt det genom
    att sammanföra separata enheter.

  79. Vi kan sammanföra dem, och antalet
    enheter vi kan sammanföra är enormt.

  80. Vi ska titta på de mekanismer som gör
    att vi kan sammanföra olika enheter-

  81. -för jag tror
    att det är det vi betraktar som kunskap.

  82. Läraren ska främja uppmärksamhet i
    relation till uppgiftens svårighetsgrad.

  83. Inlärning kräver uppmärksamhet.

  84. Några av er kanske lyssnade på
    Tom Sherringtons föredrag före lunch.

  85. Han sa att mängden kunskap vi kan
    ta till oss avgörs av vad vi redan kan.

  86. Uppbyggnad och strukturering
    av kunskap är mycket viktigt.

  87. Därför måste perifera belastningar
    på arbetsminnet reduceras.

  88. John Sweller nämner ett flertal punkter
    som han anser försvårar inlärning.

  89. En av dem rör det som jag gör just nu.

  90. Orden som jag uttalar försvinner,
    och ni måste komma ihåg dem.

  91. Det finns en term för det. Det kallas
    för the transient information effect.

  92. Lärare borde ha den uppskriven
    på whiteboardtavlan.

  93. Vi övergår nu till att prata om scheman.

  94. Jag vet förresten
    att det heter schemata-

  95. -men jag tänker inte använda det ordet.

  96. Scheman hjälper oss
    att göra världen begriplig.

  97. Vi har nämligen ett behov av
    att kunna förutse hur världen fungerar.

  98. Världen måste vara förutsägbar så att
    vi vet vad som ska hända härnäst.

  99. Rent känslomässigt kan vi inte hantera
    en episodisk och oförutsägbar värld.

  100. Därför letar vi efter
    konsekventa mönster.

  101. På ResearchED i Amsterdam
    fick jag personlig handledning-

  102. -av de här storheterna
    inom psykologin.

  103. Jag sa: "Kan ni reda ut det här åt mig?"

  104. "Folk i allmänhet
    håller inte med akademiker"-

  105. -"men skulle ni säga att min modell
    överensstämmer med aktuella teorier?"

  106. Till att börja med har man
    en enskild enhet - en sak.

  107. Klumpar man ihop flera enheter
    får man en större enhet.

  108. Flera större enheter utgör ett schema.

  109. Ett informationspaket
    som är basen för vår perception-

  110. -och nåt som vi kan bygga vidare på
    för att utöka vår kunskap.

  111. Flera scheman
    kan kallas för en mental modell.

  112. Ni som läser tysk litteratur ser kanske
    nästa steg som en Weltanschauung.

  113. En världsåskådning.

  114. Men det som utgör en stor enhet för
    nån utgör ett schema för nån annan.

  115. Det är lite luddigt, men det är
    de här begreppen som används.

  116. Det är föga förvånande att olika
    personer uppfattar saker på olika sätt-

  117. -och att de har olika scheman.

  118. Hur de skiljer sig åt vet vi dock inte,
    eftersom scheman är osynliga.

  119. Jag har en reduktionistisk syn på
    undervisning. Den är oerhört enkelt.

  120. Jag är läraren och experten,
    och jag har ett fantastiskt schema.

  121. Ni har ytterst begränsade scheman när
    det gäller det som jag har kunskap om.

  122. Jag fyller ut era scheman med mina,
    men naturligtvis inte helt och hållet.

  123. Det är, i grund och botten, vad vi gör,
    och det är osynligt.

  124. Nåt som är väldigt intressant
    när det gäller undervisning-

  125. -är det gradvisa erkännandet av
    att vi har kännedom om-

  126. -vad elever
    vanligtvis har för missuppfattningar.

  127. Barn kommer till skolan med scheman
    som rymmer vissa missuppfattningar.

  128. De har skapat scheman, och det är
    först när de ställs inför reella fakta-

  129. -som schemana korrigeras.

  130. En gammal gubbe vid namn Piaget
    pratade om det här.

  131. Det är inte bara olika individer
    som har olika scheman.

  132. Jag tänker inte be om ursäkt för nästa
    bild, men det känns som om jag borde.

  133. George Lakoff är en fantastisk lingvist-

  134. -som studerade kategorisering
    i stor utsträckning.

  135. Och...han...

  136. Han åkte till Australien,
    och där hittade han en folkstam-

  137. -som hade ett begränsat språk
    och ett begränsat antal nyckelbegrepp.

  138. Ett av nyckelbegreppen beskrivs
    med ett ord som jag inte känner till-

  139. -men det innefattar de här sakerna och
    det är ett betydelsebärande begrepp.

  140. Ni skrattar eftersom det inte är okej
    att klumpa ihop de här tre sakerna-

  141. -men för den här stammen
    hade dem en speciell innebörd.

  142. Det förekommer alltså
    oerhört stora kulturella skillnader.

  143. Jag ska läsa nåt för er ur en bok
    som jag lånade på biblioteket.

  144. Boken heter "Sorting things out:
    classification and its consequences".

  145. Det sitter akademiker här och jag
    vet att det finns en subtil skillnad-

  146. -mellan
    klassificering och kategorisering.

  147. Och det man ägnar sig åt i förskolan
    - gruppering.

  148. Jag tar orden gruppering, klassificering
    och kategorisering och grupperar dem.

  149. Låt oss kalla det kategorisering.

  150. I den här boken står det...

  151. "Att klassificera är mänskligt."
    Det är det vi gör, hela tiden.

  152. "Klyftan är inte särskilt stor"-

  153. -"mellan folklig taxonomi
    och vetenskaplig klassificering."

  154. Innan Aristoteles dök upp och
    experimenterade med klassificering-

  155. -fanns det folkliga taxonomier som
    delade in saker i hierarkiska grupper.

  156. Växter, djur och farliga saker...
    Ungefär så där.

  157. Klyftan är inte särskilt stor,
    och här står det:

  158. "På statistiska institutioner
    anser cheferna att statistikerna"-

  159. -"bör använda
    Aristoteles och Linnés metoder."

  160. Linnés klassificering av djur
    är en strikt teori:

  161. En sak är antingen sån eller sån.

  162. Men psykologen Eleanor Rosch
    upptäckte-

  163. -att vi kategoriserar saker
    på ett betydligt vagare sätt.

  164. Hon citerar filosofen
    Ludwig Wittgenstein-

  165. -som roade sig kungligt när han
    utforskade nåt som kallas språkspel.

  166. "Inkluderade i det här enkla konceptet"-

  167. -"är småbarn som springer runt
    och leker och sjunger ramsor"-

  168. -"och en 160 kg tung sumobrottare
    som knuffar ut motståndare ur ringen."

  169. Båda exemplen är lekar,
    så det här är väldigt svårt.

  170. Men det är så här vi
    introducerar våra barn för vår kultur.

  171. Här är ännu en återupptäckt herre
    - Siegfried Engelmann.

  172. Han var väldigt exakt när han
    undervisade om kategorisering.

  173. Han sa att det enda som
    verkligen fungerade var icke-exempel.

  174. Jag är amatörpsykolog och gjorde alltid
    så här när jag handlade med barnen...

  175. Jag använder ofta handlande
    som metafor när jag pratar om skolan.

  176. När vi packade upp
    tog jag tag i mitt flingpaket.

  177. Jag öppnade kylen och frågade
    om det skulle stå där. "Nej!"

  178. Vi lekte fram var allting hörde hemma.

  179. Hela världen runtomkring oss
    är kategoriserad - precis hela världen.

  180. När jag var huvudlärare på en skola för
    barn med grava inlärningssvårigheter-

  181. -lärde jag dem kategorisering.
    Och det gick allra bäst i mataffären.

  182. Där har man mat och icke-mat.
    Färsk mat, icke-färsk mat.

  183. Färsk mat, grönsaker,
    frukt, citrusfrukter, citroner.

  184. Citroner - de vaxartade
    och de svindyra ekologiska.

  185. Vi har inga svårigheter med att se-

  186. -att kategorier
    är allestädes närvarande.

  187. Vi kan organisera föremål väldigt lätt
    och på ett mycket effektivt sätt.

  188. Men eftersom tankar och kunskap inte
    syns uppmärksammar vi inte detta.

  189. Tal- och språkpedagoger gör det
    eftersom de ingår i deras yrke-

  190. -men vi är inte uppmärksamma nog
    på hur ämnesexperter-

  191. -kategoriserar
    inom sina ämnesområden.

  192. Det resulterar...i det här fenomenet.

  193. Det är fantastiskt att vara expert
    och jättejobbigt att inte vara expert.

  194. Det finns ett flitigt citerat
    japanskt ordstäv som lyder:

  195. Om man vill veta nåt om vatten
    ska man inte prata med en fisk.

  196. En fisk inser inte vad vatten är
    förrän man plockar upp den.

  197. "Det var alltså vatten jag levde i!"

  198. Hur skulle en expert
    kunna återgå till okunskap?

  199. Som jag ser på saken
    så är det så att experter, eller lärare-

  200. -kan kommunicera väldigt effektivt med
    hjälp av rösten och intressanta frågor.

  201. Men vad eleverna får sig till livs
    är resultatet av lärarens schema.

  202. Summan, eller produkten,
    av lärarens schema.

  203. Vad måste eleverna göra? Jag har ett
    schema med hierarkiska kategorier.

  204. Men jag delar bara ut bitar av det,
    även om själva utförandet är elegant.

  205. Jag har lyckats trollbinda er, men ni
    måste göra nåt med de där bitarna.

  206. Ni måste hitta en plats där de passar.

  207. I gamla hem la man i från sig paraply,
    hatt och rock på speciella platser.

  208. Eleverna behöver
    kunskap och scheman-

  209. -för att kunna ta emot, acceptera
    och absorbera ny information.

  210. Om de inte har några scheman vet
    jag inte var informationen tar vägen.

  211. Nu tar vi oss en titt på organisering
    och vad vi kan gör på det området.

  212. Frederick Reif har skrivit "Applying
    cognitive science to education".

  213. Han säger i stort sett: "En expert som
    kan sin sak har organiserad kunskap."

  214. "Eleverna är noviser,
    så hur kan du möjligtvis tro"-

  215. -"att de kan organisera
    kunskap som de inte har?"

  216. Här är ett av de många experiment
    som jag har stött på.

  217. Jag har glömt
    vad själva testet gick ut på.

  218. De som
    organiserade informationen själva...

  219. Det finns de som håller sig fast vid
    konstruktivismens grundtankar:

  220. "Man måste få göra det själv."

  221. Men de som fick hjälp med
    att organisera informationen effektivt-

  222. -hade betydligt större chans att lyckas.

  223. Reif säger att om du är experten
    och den som har ett schema-

  224. -och har lyckats organisera all
    information så att den bildar en helhet-

  225. -lär ut det!

  226. Om ni inte gör det-

  227. -är det troligt att många av era elever
    får ytliga snarare än djupa kunskaper.

  228. I stället för principerna och de
    övergripande mönstren tittar vi på...

  229. Om vi tittar på de här bilarna är det
    den blå bilen som är iögonenfallande.

  230. Men en av de vita
    har faktiskt lite tjockare däck.

  231. Det kan finnas en mängd andra attribut
    som är av större vikt.

  232. Här är ett experiment som går ut på
    att gruppera skoluppgifter.

  233. Jag kan tyvärr inte lösa uppgifterna.

  234. Noviser grupperar ihop de här
    uppgifterna eftersom de är så lika.

  235. Men experter på fysikaliska principer
    grupperar ihop de här uppgifterna.

  236. Det här är det bästa citat
    jag nånsin har använt mig av.

  237. Jag har försökt skippa det,
    men det är alldeles för bra.

  238. Jag tänkte illustrera det med min fru.

  239. Min fru är väldigt sexistisk.

  240. Hon ger mig uppgifter som hon anser
    är förenliga med min manlighet.

  241. Jag ansvarar för garaget
    eftersom det är manligt.

  242. Det är den gruppering hon har gjort,
    men den är en smula snedvriden.

  243. Jag måste städa undan saker, men
    jag har hittat en väldigt snabb metod.

  244. Min snabba metod går ut på att öppna
    garageporten och kasta in sakerna.

  245. Det påminner om
    en lärare som levererar information.

  246. Men en dag bad hon mig hämta nåt.
    Det här är som retrieval practice.

  247. Jag hittade inte bland prylarna
    och gav upp!

  248. Sen ville hon att jag skulle ge garaget
    ett ansiktslyft.

  249. Jag slet ut alla prylar,
    målade och satte upp hyllor.

  250. Min far är arkitekt och han lånade mig
    några vackra metallschabloner.

  251. Utan att ha för avsikt
    att verkligen vara så organiserad-

  252. -märkte jag upp hyllorna med
    1, 2, 3, 4, 5 och A, B, C, D, E.

  253. Jag ville vara extra noggrann eftersom
    hon hade avslöjat min tidigare strategi.

  254. Och vet ni vad?

  255. Helt omedvetet placerade jag saker
    som hörde ihop på samma ställe.

  256. Ett engelskt talesätt lyder...
    Nu glömde jag plötsligt bort det.

  257. Allting har sin plats,
    och allting bör läggas på plats.

  258. Människor tenderar
    att organisera saker.

  259. Uttrycket tidy-minded anses vara
    nedsättande, men det är ju fantastiskt.

  260. Smarta människor är organiserade.

  261. Min fru frågade: "Var är säkringarna?"

  262. Jag svarade: "I hylla B7."

  263. Det är det den här killen försöker säga.

  264. Ju mer organiserad man är
    från början... B6, säkringar...

  265. "Hämta en säkring."
    - "Ja, den är i B6."

  266. Jag hittar den. Vi vet att det här
    stämmer när det gäller fysiska ting.

  267. Men även om handlingen är fysisk är
    det hjärnan som organiserar det hela.

  268. Hjärnan organiserar även mina idéer.
    Det rör sig om samma mekanism.

  269. Titta.

  270. En ordbok
    har två organiseringsprinciper.

  271. Den ena är alfabetet - ett bra system.

  272. Det finns en till.
    När man slår upp ett ord-

  273. -står det vilka ordets överordnade
    och underordnade begrepp är.

  274. Eller om man gillar fikonspråk:
    hyperonymen och hyponymen.

  275. Alla ordböcker har såna, och jag tänkte
    kontrollera att ni har förstått det här.

  276. Ni ska få svara i kör. Jag ska ge er tre
    ord som jag presenterar horisontellt.

  277. Jag upprepar dem så att ni minns dem.

  278. När ni är redo ska ni få ropa ut dem
    i den rätta hierarkiska ordningen.

  279. Det överordnade begreppet
    hamnar överst.

  280. Är ni redo?
    Ni har ingen möjlighet att öva.

  281. Bil, transport, Volvo.

  282. Bil, transport, Volvo. Kör!

  283. –Transport, bil, Volvo.
    –Utmärkt!

  284. Jättebra!

  285. När ni undervisar, vet då era elever-

  286. -vad motsvarigheten till transport,
    bil, Volvo är inom era ämnen?

  287. Vet de det?

  288. Varför skulle ni inte vilja lära dem det
    och dela med er av era hemligheter?

  289. Det är därför ni är experterna!

  290. Ni kan organisera era garagehyllor
    enligt ett hierarkiskt system.

  291. Har du en siffra att visa mig snart?
    Okej, jag fortsätter...

  292. Ta er en titt på det här.

  293. Det här är inte bara
    lingvistiskt svammel.

  294. Det här är ett fantastiskt citat.

  295. Alla ämnen är uppbyggda
    av språket som beskriver dem.

  296. Och det språket överensstämmer
    med den struktur som vi just...

  297. Det överensstämmer med
    transport, bil, Volvo.

  298. När man förstår det
    blir man bättre på att minnas.

  299. Man har "stapelbar kunskap".

  300. Om jag har byggt upp den här hierarkin
    behöver jag bara minnas det här.

  301. Alla de mindre, underordnade delarna,
    kommer med på köpet.

  302. I stället för att minnas det, det och
    det har jag en organiserad hierarki-

  303. -och behöver bara minnas det där.

  304. Jag avslutar med ett enkelt verktyg
    som de här två skriver om på sin blogg:

  305. Använd dispositionsvyn i Word.
    Då blir man tvungen att kategorisera.

  306. Den klassiska uppsatsdispositionen
    har huvudrubriker och underrubriker.

  307. Dessa underrubriker
    har i sin tur egna underrubriker.

  308. Nu har jag, på kort tid, utforskat...
    Jag är oerhört punktlig.

  309. Det här var mitt försök att, på
    ett lite mer detaljerat sätt, förklara-

  310. -vad det här faktiskt innebär.

  311. Tack ska ni ha.

  312. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Minne och mening

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Undervisning, Utbildning, Utbildningsvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Från forskning till praktik

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Minne och mening

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Tillförlitlig bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Skapa skolkultur

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevhälsans betydelse

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.