Titta

UR Samtiden - ResearchED 2018

UR Samtiden - ResearchED 2018

Om UR Samtiden - ResearchED 2018

Föreläsningar från den internationella skolkonferensen ResearchED. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2018 : Skapa skolkulturDela
  1. Man delegerar ansvaret.
    "Jag vet inte vad jag ska göra."

  2. Jag heter Tom Bennett.
    Jag kom precis från flygplatsen.

  3. Jag kunde tyvärr inte vara med i morse,
    men det är en ära att vara här.

  4. Jag vill prata om nåt som jag
    har hållit på med de senaste åren.

  5. Jag har tittat på beteenden,
    mest i brittiska skolor.

  6. De senaste tre åren har jag varit
    rådgivare åt den brittiska staten-

  7. -när det gäller beteenden i skolor.
    Vi gjorde en rapport-

  8. -som handlade om
    lärarnas utbildning i beteenden.

  9. Jag blev inte förvånad över att se
    att den liknade min utbildning.

  10. Det var en föreläsning på 45 minuter.
    Fem minuter mer än ni får i dag.

  11. Det var alltså under hela min karriär.

  12. Det kändes lite underligt då, och sen
    kändes det mer och mer underligt.

  13. Efter att ha besökt många platser
    har jag sett att det inte är ovanligt.

  14. Det är väldigt vanligt.

  15. Vi såg att lärare får
    för lite utbildning i beteendehantering.

  16. När jag säger ordet "beteendehantering"
    har det många bibetydelser-

  17. -som till exempel straff och sanktioner.

  18. Sanktioner ingår i beteendehantering,
    men det är bara en del av det.

  19. Frasen jag föredrar att använda är
    "att styra ett rum".

  20. Att ha kontroll över rummet-

  21. -och se till att allt är optimerat
    för alla. Det är en viktig skillnad.

  22. Vi skrev om lärarnas utbildning,
    och sen skrev vi en till rapport.

  23. Den heter "Skapa skolkultur".
    Vi insåg snabbt-

  24. -att det är viktigt
    att lärarna kan hantera klassrummet.

  25. Tekniker för att motverka eskalering
    och för att skapa struktur.

  26. Men det bästa verktyget vi har
    för att styra beteenden är ledarskap.

  27. Jag brukar jämföra det med...

  28. Om man är en duktig läkare,
    men jobbar på ett dåligt skött sjukhus-

  29. -skulle det inte bli bra.

  30. Folk skulle inte hamna på bårhuset...
    Jo, det skulle de ju.

  31. De skulle inte
    hamna på operationsbordet i tid.

  32. Vi höll på med research i ett år,
    och skrev sen "Skapa skolkultur".

  33. Jag ville att rapporten
    skulle bygga på vetenskap.

  34. Jag har ju bundit ris åt min egen rygg.
    Folk vill ha bevis för det jag säger.

  35. Jag kan knappt gå till affären utan
    att folk vill ha bevis för saker.

  36. Vi besökte och kontaktade
    över 100 skolor.

  37. Vi pratade med lärare,
    skolledare, föräldrar och elever.

  38. Vi pratade med akademiker.
    Vi bjöd in experter.

  39. Vi beställde även en separat rapport
    från ett oberoende företag.

  40. De gjorde samma sak som vi,
    men oberoende av oss.

  41. Det var en risk. Jag har
    lärt ut beteendehantering i tio år.

  42. Risken var
    att de skulle upptäcka nåt helt annat.

  43. Vi betalade dem inte för att hålla med.
    Som tur var sa de samma sak som vi.

  44. I dag vill jag berätta om vad
    de mest framgångsrika skolorna gör.

  45. Vad fanns det för hinder,
    och vilka verktyg är användbara?

  46. Vi letade inte
    efter en modell som ska passa alla.

  47. Vi letade inte efter
    ett perfekt sätt att sköta en skola.

  48. Det är som en enhörning.
    Skolor existerar i ett sammanhang-

  49. -och beteendehantering är nyanserat.

  50. Vi ville inte säga
    att alla måste göra på mitt sätt.

  51. Det finns redan många som säger så.

  52. Jag ville hitta nåt som vi kunde göra
    som var relativt universellt-

  53. -men bara till en viss nivå.
    Vi vill inte gå över den gränsen.

  54. Jag ville fråga om hinder,
    för det vi såg var...

  55. Alla skolor med bra beteenden hade
    höga förväntningar på eleverna.

  56. Det blir ni nog inte förvånade över.

  57. Ni tänker inte: "Otroligt! Själv har jag
    låga förväntningar på barnen."

  58. Men om alla har höga förväntningar,
    varför händer det då inget?

  59. Därför frågade vi om hinder.

  60. Vi besökte inte heller
    bara skolor som hade haft tur.

  61. Vi besökte inte bara privatskolor
    där barn till diplomater går.

  62. Med barn som har en stor vokabulär,
    mycket kulturellt kapital-

  63. -förmåga till självreglering,
    och som har mött många olika kulturer.

  64. Jag är glad för de barnens skull-

  65. -men jag undrade
    vad skolor som har det svårt gör-

  66. -för att alla ska ha det bra.
    Det var viktigt för mig.

  67. Vi tittade på skolor på landsbygden,
    i stan och på kusten.

  68. Vi tittade på alla årskurser, från
    högre utbildning till lägre klasser.

  69. Vi tittade även på alternativa ställen,
    som specialskolor.

  70. Skolor för barn med särskilda behov.

  71. Det tog lång tid,
    men det var en fantastisk upplevelse.

  72. Många av skolorna kunde inte
    uttrycka vad det var de gjorde.

  73. Det förvånade mig inte. Om man frågar
    de bästa lärarna man vet-

  74. -vad de gör
    för att skapa en harmonisk skolkultur-

  75. -kan de inte säga det, de bara gör.

  76. Läraryrket är ju ett hantverk,
    och det är ofta intuitivt.

  77. "Det känns rätt."
    De hade lärt sig av sina erfarenheter.

  78. Men jag ville få dem att uttrycka sig,
    så jag hjälpte dem lite.

  79. Som jag nämnde finns det ett förbehåll.

  80. Dylan William sa: "Inget fungerar
    överallt. Allt fungerar nånstans."

  81. Alla skolor existerar i ett sammanhang.
    Om jag sa: "Alla ska ha skoluniform."

  82. Det skulle säkert funka i Sverige...
    Vi är besatta av skoluniformer hemma.

  83. Ibland gör vi inget annat än
    att prata om skoluniformer.

  84. Jag har sett skolor där eleverna uppför
    sig utmärkt, där man inte har uniform.

  85. Ibland här i Sverige.
    Jag har sett exempel på det motsatta.

  86. Skoluniform är bevisligen inget
    som löser alla problem.

  87. Jag är inte emot skoluniformer.
    Jag är ju britt.

  88. Jag får inte komma hem om jag inte
    tycker så. Men vem vet nu efter Brexit.

  89. Förlåt för det här med Brexit.

  90. Förlåt, men det gör mig ledsen.
    Nu tappade jag tråden.

  91. Det finns inget som passar alla,
    förutom liksäckar.

  92. Förlåt för den metaforen.

  93. Min mamma är sjuksköterska.
    Hon gav mig liksäckar... Vi går vidare.

  94. Det här var det viktigaste vi upptäckte.
    Jag ska dra rubrikerna.

  95. Eleverna måste
    identifiera sig med skolkulturen.

  96. Det var allt. Tack.

  97. Barnen måste kunna se sig själva
    i skolkulturen.

  98. De måste känna sig delaktiga.

  99. Förlåt till alla sociologer, men jag
    förstör definitionen av "kultur"-

  100. -och använder ordet som
    en grupps gemensamma värderingar.

  101. Saker som är viktiga för dem.
    Det här rummet har en kultur.

  102. Den är vag, men det är ändå så.

  103. Kulturen i en hiss skiljer sig
    från kulturen ute på vägarna.

  104. Jag kom hem från Sydafrika i går.
    Där är det kokhett.

  105. Det känns konstigt att vara här.
    Jag lekte med en kameleont i går.

  106. Alla i Sydafrika nickar till varandra.
    "Hejsan."

  107. Alla oavsett status.
    Det är trevligt. Britter flyr från sånt.

  108. Det är deras kultur. Jag fortsatte här
    i Sverige, men ingen nickade tillbaka.

  109. Folk tänkte: "Är han från Sydafrika?"

  110. Vår identitet är komplex. Den har
    sitt ursprung i många olika källor.

  111. Hur vi ser på oss själva kommer från
    vår familj, nationalitet, kamrater...

  112. Identiteten är komplex.
    Men en del av elevens identitet-

  113. -måste vara en del av skolans identitet.

  114. Sen ska vi inte
    glömma personalkulturen.

  115. Den viktigaste subkulturen när det
    gäller förändringar finns hos de vuxna.

  116. Det är inte samma sak som barnens
    kultur, även om de överlappar varandra.

  117. Personalen måste identifiera sig med
    skolan. Det underligaste man kan höra-

  118. -är när lärarna säger:
    "Den här skolan är hemsk."

  119. Då tänker eleverna:
    "Men det är ju ni som är skolan."

  120. Man vill att eleverna ska känna att
    de också är skolan, men det är svårt.

  121. Barnen och personalen
    tar med sig sin kultur till skolan.

  122. Jag pratar inte om etnicitet,
    utan om känslan av vem man är.

  123. Det är väldigt viktigt
    att skolan skapar en egen kultur.

  124. Inte för att köra över
    personalens och elevernas egen kultur-

  125. -utan för
    att respektera allas egna kulturer.

  126. Man ska erbjuda en skolkultur
    som existerar parallellt med det.

  127. Skolan måste medvetet
    skapa sin egen kultur.

  128. Alla skolor vi besökte som fick
    fantastiska resultat pratade om det.

  129. De återvände ofta till det.

  130. "Vi ska vara medvetna om
    vilka vi är och vad vi värderar."

  131. Det ska ju vara positivt och vänligt och
    reflektera de önskade värderingarna.

  132. Om man inte gör nånting... Om man är
    skolledare och kommer till skolan-

  133. -och inte försöker skapa en skolkultur
    växer det fram en ändå.

  134. Om man har en väldig tur
    reglerar eleverna det själva.

  135. Men när man samlar många människor
    på samma plats uppstår det subkulturer-

  136. -som inte är optimala för
    personlig eller akademisk utveckling.

  137. Det är uppenbart. Barn samlas inte
    naturligt kring en matematikbok-

  138. -eller en bra text.
    Ibland gör de det, men ibland inte.

  139. Det är de som inte gör det naturligt
    som vi måste nå.

  140. Man kan inte förlita sig på
    att de plockar fram Shakespeare själva-

  141. -när det finns andra saker.
    Det är viktigt.

  142. Det viktigaste är
    att medvetet skapa en skolkultur.

  143. Det är lätt att säga,
    men vad betyder det?

  144. Jag ska göra det lite mer konkret.

  145. Skapa, bygg och bibehåll. Man måste
    identifiera vad man vill värdera.

  146. Undvik oklara budskap som:
    "Alla ska vara bäst."

  147. "Alla ska respektera mänskligheten."
    Det är ju fint.

  148. Men det är också som en Disney-film.
    Det måste vara nåt mer än det.

  149. "Tro på dig själv och följ
    dina drömmar." Det måste vara nåt mer.

  150. "Följ dina drömmar."
    Tänk om man är psykopat.

  151. Man behöver nåt mer.

  152. Vad betyder det att respektera alla
    och att följa sina drömmar?

  153. Det måste vara konkret.

  154. Skolans värderingar kanske ska vara
    ihärdighet, vänlighet och medkänsla.

  155. Vi balanserar upp det med nåt fint.
    Det låter ju bra.

  156. Men hur ser det ut i matkön
    eller på en skolresa?

  157. Hur ser det ut när en vuxen
    kommer in i rummet? Och så vidare.

  158. Man måste undvika allt nonsens-

  159. -och bestämma vad vänlighet betyder
    när en elev kommer sent.

  160. Vad betyder ihärdighet? Och så vidare.
    Skapa, bygg och bibehåll.

  161. Kultur existerar vad man än gör.
    Skolledarna måste...

  162. Man ska inte göra så här:

  163. Vänta på att allt ska falla samman.

  164. Jag tog en paus
    för att ge uttalandet mer tyngd.

  165. Men det är djupsinnigt. Det finns
    en skolledare som heter Charlie Taylor.

  166. Han hade min post före mig.
    Vi är som dr Who.

  167. Han sa att man brukar säga att man inte
    ska laga nåt som inte är trasigt.

  168. Han anser att det är nonsens. Man
    ska inte vänta på att saker går sönder.

  169. Se till att underhålla saker i stället.

  170. Man kan jämföra det med att laga mat.

  171. Man har fyra kastruller på spisen.

  172. Man kan tänka: "Det där kommer alltid
    att vara bra. Nu går jag."

  173. Men det gör man inte,
    för man vet att det förändras.

  174. Maten kommer att brännas vid.

  175. Därför gör man nåt för att se till
    att maten inte bränns vid.

  176. Precis så gör duktiga skolledare.

  177. De planerar för att saker kan gå snett.

  178. Om man tittar på ställen som Nasa,
    där inget får gå fel...

  179. Om en mutter eller ett kullager
    ramlar av brinner allt upp.

  180. Därför säkrar de upp allt,
    och det behöver skolor också göra.

  181. Det finns ett fint citat
    som har fastnat hos mig:

  182. "Bygg in övervakning av systemet
    i systemet."

  183. När man funderar på skolans struktur
    ska man bygga in övervakning.

  184. På tisdagen ska jag gå runt-

  185. -och lägga 45 minuter på
    att prata med eleverna och lärarna.

  186. Det ska inte vara en extra uppgift-

  187. -utan det är grunden i stödet man ger.

  188. Det är knappast raketforskning,
    men sånt saknas på många ställen.

  189. "Man skapar sitt eget väder."

  190. Sociala normer är viktiga.
    Människor är sociala varelser.

  191. Vi har lärt oss av forskningen
    att människor är väldigt sociala.

  192. Det betyder inte bara att vi är vänliga,
    utan att vi samlas i grupper.

  193. Till och med nördiga ensamvargar
    hittar varandra.

  194. Jag spelade Dungeons and dragons
    som barn. Jag vet vad ensamhet är.

  195. Jag hade inga vänner, så jag drogs till
    andra missanpassade personer.

  196. Hur som helst...

  197. Vi bara väntade på
    att dataspel skulle uppfinnas.

  198. Vi får information om hur vi
    ska bete oss från andra människor.

  199. Det händer hela tiden.
    Alla tror att de är galna individer.

  200. Alla tror att de är obekymrade
    och gör som de vill. Så är det inte.

  201. Mycket av det vi gör snappar vi upp
    från folk runtomkring oss.

  202. Det är inte nåt dåligt,
    utan det får vårt samhälle att fungera.

  203. Ni gör ungefär samma sak nu,
    tack och lov.

  204. Det finns förväntningar på
    vad man gör i ett sånt här rum.

  205. Men i en annan kultur
    kanske det inte är så.

  206. Vi lär oss av varandra
    och snappar upp saker från andra.

  207. Jag ska visa er...
    Brandlarmet är mitt favoritexempel.

  208. Räck upp handen
    om ni jobbar i en skola.

  209. När brandlarmet går...
    Det kanske är typiskt brittiskt.

  210. Man vet vad det betyder, men lärare
    tittar ut genom klassrumsdörren.

  211. De frågar lärarna i klassrummen
    bredvid: "Var det brandlarmet?"

  212. "Vad ska vi göra?"
    - "Jag vet inte."

  213. Man delegerar ansvaret.
    "Jag vet inte vad jag ska göra."

  214. Det enklaste är att inte göra nåt.

  215. Nio gånger av tio säger läraren: "Vi
    väntar och ser om det är på riktigt."

  216. Under tiden väller röken upp.
    Det är otroligt. Spring ut!

  217. Jag har drivit restauranger. Jag minns
    en gång när det brann i köket.

  218. Det är allvarligt.
    Allt i köket är brandfarligt.

  219. Det vällde in rök i restaurangen,
    men folk bara satt där.

  220. Taket var fullt av rök.
    Jag var restaurangchef.

  221. Jag bad folk att gå ut, och alla gick
    så här. Det är kul så här i efterhand.

  222. Men en av cheferna stoppade dem i
    dörren och sa: "Ni måste betala notan."

  223. Han fick sparken.

  224. Men på ett sätt
    gjorde han bara som han hade lärt sig.

  225. Folk gick ut med sina tallrikar. Det var
    i Skottland, så jag är inte förvånad.

  226. De stoppade maten i fickorna.
    Hur som helst...

  227. Sociala normer. Här har vi en sån.

  228. Vi kallar den här linjen för x.
    Lägg på minnet hur lång linjen är.

  229. Vilken linje är närmast den i längd?
    Vilka tror att det är nummet ett?

  230. Förlåt, vi backar.

  231. Nu ska publiken delta.
    Kom tillbaka till rummet.

  232. Hypnosen är över.
    Vilken linje är närmast den i längd?

  233. Förstår ni?
    Förlåt, jag är en dålig lärare.

  234. Jag ska visa er fler linjer.

  235. Tror ni att det är nummer ett?

  236. Nummer två? Nummer tre?

  237. Har jag förklarat det dåligt? Herregud!

  238. Ta da!

  239. Jag tänkte:
    "Det här måste vara en svensk grej."

  240. Redigera bort det där. Nu så...

  241. Tror ni att linje x är
    närmast ett i längd? Tack och lov!

  242. Nummer två? Nummer tre?

  243. Intressant.
    Kan vi göra om det? Nummer ett?

  244. Nummer två? Nummer tre?

  245. Tack. Var det nån som ändrade sig?

  246. Ett par stycken vacklade.
    Jag vill föreslå en sak.

  247. Jag ska gå tillbaka till...
    Det är nummer ett. Bra gjort.

  248. Men jag förstår
    att några trodde på nummer tre.

  249. Det kan ju vara en optisk illusion.

  250. Ni tänker: "Jag är ju utbildad.
    Jag vet att jag kan bli lurad."

  251. Tur att ingen valde nummer två.
    I stora grupper kan en person göra det.

  252. Det är en djärv människa
    som tänker: "Tänk om jag har rätt!"

  253. "Då verkar jag smart."
    Skälet till att jag nämner det här...

  254. Det finns ett experiment
    som man har gjort många gånger.

  255. Psykologen hade betalat alla
    utom en person att välja nummer två.

  256. En person hade ingen aning,
    och alla andra hade fått betalt.

  257. Men bara 25 procent
    höll sig till det rätta svaret.

  258. Tre fjärdedelar tänkte:
    "Det kanske är nummer två?"

  259. Så stark är den sociala påverkan. De
    tänker att det är fel, men gör det ändå.

  260. Man vill inte skämma ut sig. Det här
    är ändå nåt man kan se med egna ögon.

  261. Sociala normer är starka. När vi ser nåt
    som händer tror vi att det är normalt.

  262. Har ni sett hur skräpigt vi har det
    i Storbritannien?

  263. Det är helt otroligt.
    Min fru, som är polska, är helt bestört.

  264. Folket i Polen plockar upp allt skräp
    och bygger hus av det.

  265. Det kommer från Sovjet-tiden.

  266. Men efter en vecka i Storbritannien
    börjar folk skräpa ner.

  267. Det gör mig arg.
    Vi lär oss av andra människor.

  268. En skolledare sa till mig:
    "Om man vill lära barn goda vanor"-

  269. -"försök att inte
    låta dem se den dåliga vanan."

  270. Barnen kommer från de lägre klasserna,
    och uppför sig jättebra.

  271. Sen börjar de i den stora skolan-

  272. -och inom två veckor röker de
    och lyssnar på rock.

  273. Rocken är inte ens
    speciellt rockig längre.

  274. Skolan bör använda normativa budskap
    och visa vad som är normalt.

  275. När vi ser nåt som normalt
    härmar vi det.

  276. Vi tycker också att det är moraliskt
    bra. Vi godkänner "normala" saker.

  277. Det är därför ordet "normal"
    kan vara problematiskt.

  278. Vad betyder "normal"? Inom psykologin
    betyder det "det som är vanligt".

  279. På biografer i Storbritannien...
    Jag svartmålar landet.

  280. På biograferna där
    lämnar folk sitt skräp på golvet.

  281. Det var det jag trodde var normalt.

  282. Men folk från andra länder tycker
    att det är äckligt.

  283. Eftersom jag såg det som normalt
    blev jag irriterad. "Det finns städare."

  284. Jag rättfärdigade det,
    trots att jag vet att det är äckligt.

  285. Det kan ju dra till sig möss.

  286. Vissa elever
    har ett stort inflytande på andra.

  287. Man har frågat lärare vilka elever
    i klassen som har mest inflytande.

  288. Alla sa
    att det var de som snackade mest.

  289. Folk som är stora i käften
    och vill ha uppmärksamhet.

  290. Sen frågade de eleverna vem de
    vände sig till om de behövde råd-

  291. -vem de ville vara som
    och vem de tyckte bäst om.

  292. Listorna var helt olika.
    Lärarna och barnen var inte överens.

  293. Om man driver en skola vill man
    göra vissa elever till förebilder.

  294. Har ni nåt system med
    elevrepresentanter eller ordningsmän?

  295. Har ni elevråd? Tack och lov!
    Annars skulle jag inte komma nånstans.

  296. Vi har ett elevråd
    och en elevrepresentant.

  297. Det är gammaldags.
    Men man måste välja med omsorg.

  298. Man vill att de ska stötta skolkulturen
    och vara bra förebilder.

  299. Det får inte
    bara bli elever som är populära.

  300. Jag ska gå vidare.

  301. Kultur kan skapas,
    men man kan inte styra över det helt.

  302. Det är svårt, men vissa skolor har
    lyckats trots dåliga förutsättningar.

  303. Jag ville ju inte bara besöka
    skolor som hade tur med allt.

  304. Man kan skapa sociala normer genom
    att konstant utstråla-

  305. -och kommunicera
    vad skolkulturen består av.

  306. Man måste jobba förebyggande. Det är
    nyckeln till att skapa bra beteenden.

  307. Förebygg dåliga beteenden.
    Vänta inte på att det ska uppstå.

  308. Det gör man genom
    att främja bra beteenden.

  309. I stället för att barnen
    ska uppföra sig dåligt, för det gör de.

  310. De är varken änglar eller djävlar.
    De är precis som vi.

  311. Tänka sig -
    barn är som vi, fast yngre och kortare.

  312. De har samma svagheter och drömmar
    som vi. De har bara färre rynkor.

  313. Och de kan vara uppe längre än vi.

  314. Skolledarna måste medvetet
    få med sig personalen.

  315. Man kan inte bara säga åt dem,
    utan man måste få med sig dem.

  316. De måste också tro på det.

  317. Kultur kan man inte bara kommunicera,
    utan man måste visa det.

  318. Lärare kan säga:
    "Räck upp handen om ni vill prata."

  319. Sen kan läraren fråga:
    "När började andra världskriget?"

  320. Lille Billy skriker: "1939!"

  321. Då gör läraren misstaget att säga: "Du
    får inte skrika, men det var rätt svar."

  322. Då blir det okej att skrika rätt ut.

  323. Barnen som räckte upp handen tänker:
    "Då kan vi också skrika rätt ut."

  324. Det är så lärarna skapar skolkulturen,
    men inte den de vill ha.

  325. Det är därför det är så svårt
    att vara lärare.

  326. Man måste vara den bästa versionen
    av sig själv. Så är jag inte hemma.

  327. Jag är en svag människa.
    Trots att jag bantar äter jag tårta.

  328. Ni vet... Men man måste
    göra bättre ifrån sig som lärare.

  329. Man kan även uttrycka det med rutiner.
    Visst, rutiner är tråkiga.

  330. Men mycket av det vi gör i skolan
    är tråkigt. Det oroar mig inte.

  331. Rutiner tillåter oss
    att göra det som är spännande.

  332. En rutin är
    ett beteende som ska vara automatiskt.

  333. Det fina är att ni kan välja
    vad som ska vara automatiskt.

  334. Jag ska inte bestämma det. Jag bryr
    mig inte om ni har skoluniformer.

  335. Jag struntar i om eleverna går på
    vänster eller höger sida i korridoren.

  336. Jag bryr mig inte. Gör er grej.
    Skapa den skolkultur ni vill ha.

  337. Men bestäm vilka rutiner som är viktiga.

  338. Barnen kanske ska gå in i klassrummet
    på ett visst sätt.

  339. Ni kanske vill att eleverna ska ställa
    sig på rad och rätta till uniformen.

  340. De kanske ska ta fram sina böcker.

  341. Eller så kanske de ska
    gå direkt in i klassrummet.

  342. Eller så ska de ta fram sin utrustning,
    sätta sig i grupper-

  343. -ta fram saccosäckar eller städa.

  344. Det viktiga är
    att ni har en rutin som passar er.

  345. Rutinerna ska gälla skolarbetet
    och den sociala samvaron.

  346. Det ska hjälpa folk
    att interagera med andra.

  347. Vad ska de göra när en vuxen
    kommer in? Ska de vara tysta?

  348. Ska de ställa sig upp? Gör det
    som är viktigt för er till en rutin.

  349. För att göra det till en rutin
    måste man informera barnen-

  350. -få dem att öva på det,
    och sen öva ännu mer.

  351. Öva tills det inte kan bli fel,
    tills det kommer automatiskt.

  352. Då behöver de inte ens tänka på det.

  353. Få dem att göra det flera gånger,
    tills ni är nöjda.

  354. Sen kan man glömma det.

  355. Vissa tycker att det är tyranni
    att få barn att göra saker.

  356. Men så är det inte
    när det gäller viktiga saker.

  357. Det kan handla om att ta med sig saker
    eller kunna skriva en uppsats-

  358. -eller hur man diskuterar.
    Där ska det finnas en struktur.

  359. När det går med automatik
    kan de tänka på annat.

  360. Ni ska få de här bilderna sen.

  361. Rutiner sparar tid
    och hindrar folk från att bryta regler-

  362. -för att barnen
    dras till en social norm.

  363. Det betyder inte att ingen kommer
    att bryta mot reglerna.

  364. Vi är ju som vatten...och eld.
    Det lät djupare än det var.

  365. Men om man har en rutin, en struktur-

  366. -kan de se vad de bör göra.

  367. Utan strukturer finns det ingen norm.

  368. Alla regler har så klart undantag.
    Livet är inte så enkelt.

  369. Men undantagen måste vara
    sällsynta och logiska.

  370. Man måste vara konsekvent.

  371. Om en elev med inlärningssvårigheter
    får extra tid för ett prov-

  372. -måste andra elever med samma slags
    inlärningssvårigheter också få det.

  373. Det betyder bara
    att strukturen måste vara mer komplex.

  374. Jag ska snabba på lite.

  375. Några av de rubriker vi stötte på...
    Ni får gärna ladda ner dokumentet.

  376. Det handlade om det här.
    Väldigt fasta rutiner-

  377. -och höga förväntningar. Tänka sig.

  378. När jag fråga lärare och skolledare
    om de är konsekventa säger alla ja.

  379. Det är nåt skumt med det,
    för alla kan inte vara lika konsekventa.

  380. Vi kalibrerar oss inte mot andra.
    Vi tycker alla att vi är konsekventa.

  381. Lärare säger ofta
    att de är hårda, men rättvisa.

  382. Det säger folk ofta. "Jag har tydliga
    gränser, men de kan prata med mig."

  383. Alla säger det, men vissa är stränga
    och vissa är mjukisar.

  384. Det är viktigt
    att kalibrera sig mot andra.

  385. Höga förväntningar betyder att tänka att
    barn alltid kan göra bättre ifrån sig.

  386. Man ska aldrig falla i fällan
    att ha förutfattade meningar.

  387. Man ska aldrig tro
    att barn inte kan göra bättre ifrån sig-

  388. -för att de är på ett visst sätt.

  389. Då kan man lika gärna
    sätta barnen i en bur.

  390. Även snälla lärare gör så.

  391. "Det här barnet är fattigt,
    så jag har inga förväntningar."

  392. Men självklart ska vi anpassa oss
    om barnen har det svårt.

  393. Men det får inte vara okej
    att de inte utvecklas.

  394. Det är viktigt. Ha riktiga förväntningar
    och var konsekvent. Det är svårt.

  395. Jag skulle kunna berätta mer,
    men tiden är snart ute.

  396. Vi har tid med två korta frågor.

  397. Jag är dålig på tidshantering.

  398. Är det nån som har frågor, invändningar
    eller uppenbarelser?

  399. Fördömanden? Orden tar slut.

  400. Ta en titt på nätet. Där finns det
    mer information om strategier.

  401. En sista sak...

  402. Jag blev glad över att se att skolornas
    strategier överlappade varandra.

  403. Det gällde alla årskurser, specialskolor
    och alternativa skolor.

  404. Till och med skolor
    med besvärliga och trasiga elever...

  405. De som nådde framgångar
    hade höga förväntningar på eleverna.

  406. De älskade dem, men de hade också
    höga förväntningar på dem.

  407. "Ni kan göra bättre ifrån er."
    Det är verkligen tuff kärlek.

  408. Man älskar dem, men man har
    höga förväntningar. Det är viktigt.

  409. Barns beteende i klassrummet är viktigt
    att studera.

  410. Det handlar om
    att frodas som människa och som elev.

  411. Tack för att ni kom.

  412. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skapa skolkultur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogisk forskning , Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Från forskning till praktik

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Minne och mening

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Tillförlitlig bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Skapa skolkultur

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Fråga oss