Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Suicidalitet hos barn och ungaDela
  1. Det är viktigt att skilja på
    att allting som ungdomar berättar-

  2. -behöver man inte
    tala om för föräldrar-

  3. -men jag har aldrig träffat en ungdom
    som är mogen nog-

  4. -att ensam hantera en suicidalitet.

  5. Jag ska den här halvtimmen en fredag
    eftermiddag vara väldigt konkret-

  6. -och att ni förhoppningsvis
    får med er nånting-

  7. -om hur man kan göra när man träffar
    barn och ungdomar som är suicidala.

  8. Det är ett angeläget ämne. Inom
    barnpsykiatrin är det femton procent-

  9. -av alla patienter som söker för att
    nån i omgivningen eller de själva-

  10. -signalerar kring suicidalitet eller
    tankar om att vilja ta sitt liv.

  11. Det här är en viktig signal
    på att nåt inte står rätt till.

  12. Jag går igenom lite teori,
    bara nämna lite statistik-

  13. -men också vara väldigt konkret
    med förslag på hur man kan göra.

  14. Jag lägger ut alla exempel
    på hur man kan formulera sig-

  15. -som inte på nåt vis är det enda
    sättet, men ändå nåt att utgå från-

  16. -och också nämna lite riskfaktorer.

  17. Jag tror att de flesta av er
    har en penna i handen.

  18. Har ni inte det
    så försök att tänka igenom.

  19. Den första här: Hur många tror ni
    dog i trafiken år 2016?

  20. Det gäller alla åldrar i Sverige.
    Skriv ner a, b eller c-

  21. -eller kom ihåg det.

  22. Hur många som omkom i trafiken...

  23. Hur många tog sitt liv
    i vårt land 2016? A, b eller c?

  24. Är det kring 1 000 eller nånstans
    mitt emellan 1 000 och 2 000-

  25. -eller är det mer än 2 000?

  26. Att höja staketet på en bro där många
    har hoppat kan förhindra självmord.

  27. Ni får avgöra om det är
    sant eller falskt. Lönar det sig?

  28. Det fick vi höra lite om
    av föregående talare.

  29. Och sen om vi tittar på antalet
    ungdomar som tar sitt liv i Sverige.

  30. Det är oförändrat under
    de senaste åren. Sant eller falskt?

  31. Vi återkommer till det här senare.

  32. Det första handlar om orden.
    Vad ska jag säga för nåt?

  33. "Har du nån gång tänkt
    att du inte vill finnas längre?"

  34. "Har du tänkt att du vill
    komma bort?" Det är väldigt otydligt.

  35. Vi ska använda ord
    som man förstår vad det är.

  36. Är det självmord
    eller suicid att ta livet av sig?

  37. Förr i tiden använde vi ordet
    självspilling-

  38. -att man spillde bort sitt liv.

  39. Det är bra om man har tänkt igenom
    vilket ord som känns bra att använda.

  40. Skadlig handling, det kan vara
    lite olika typer av handlingar.

  41. Vi har hört om självskadehandling.
    Teoretiskt är det lätt att skilja åt.

  42. En suicidal handling,
    där finns en avsikt att vilja dö-

  43. -och man tror att handlingen
    kommer att leda till döden.

  44. Problemet är att de här
    olika beteendena går in i varandra.

  45. När vi tittar på självskadegruppen
    där vi ofta kan se-

  46. -att man skär sig och bränner sig,
    man river och rispar och nyper sig-

  47. -och det här sker utan avsikt att dö-

  48. -och syftet är
    att reglera starka affekter.

  49. I den här gruppen är ofta
    de här ungdomarna också suicidala.

  50. Då kan det vara svårt att avgöra
    när det är självmordsrisk-

  51. -och när det är
    ett självskadande beteende.

  52. Sen har vi
    självdestruktiva handlingar.

  53. Det är missbruk eller ätstörningar
    eller negativa relationer-

  54. -eller sexuella erfarenheter
    som inte är omsorgsfulla.

  55. Här kommer... Jag som barnpsykiater
    jobbar också mot barnkliniken-

  56. -och träffar ungdomar som aktivt
    missköter till exempel sin epilepsi-

  57. -eller sin astma eller sin diabetes.

  58. Ni kan tänka er själva att en flicka
    med negativ självkänsla-

  59. -självskadebeteende, som får diabetes
    får ett kraftfullt instrument-

  60. -för att skada sig själv, och där
    det kan leda till ätstörning också.

  61. Om vi tittar i normalbefolkningen
    på 3 000 ungdomar-

  62. -så ser vi
    att nästan 40 procent rapporterar-

  63. -att de har gjort
    nån form av självskadebeteende.

  64. Nästan sex procent
    rapporterar självskadebeteende-

  65. -tillsammans med suicidförsök och
    nästan en procent ett suicidförsök.

  66. Det är inte alls så att alla
    kommer till oss inom sjukvården.

  67. En bra siffra att veta om
    är att i Stockholm är tio procent-

  68. -av alla sexton- och sjuttonåringar
    aktuella på BUP. Tio procent.

  69. Då är inte Första linjen inräknad.

  70. Om vi tittar på hur vanligt det är
    tog nästan 1 500 sitt liv i Sverige-

  71. -och av dem är 136
    i åldern 10 till 24 år.

  72. Jag kommer att bryta ner de siffrorna
    för att se på skolungdomar.

  73. Det är nästan sex gånger så många
    som avled i trafiken.

  74. Ni kan bara ana
    att de satsningar man har gjort-

  75. -för att minska
    dödsfall i trafiken är enorma-

  76. -jämfört med de satsningar vi gör
    vad gäller psykisk ohälsa.

  77. I Sverige har Riksdagen tagit beslut
    om nolltolerans vad gäller självmord-

  78. -men pengarna har inte följt efter.

  79. Så här ser det ut. Jag vill
    att ni tittar på den gröna linjen.

  80. Det är 15- till 24-åringar.
    Det har legat väldigt konstant.

  81. Den här kurvan börjar 1980
    och sträcker sig fram till 2016.

  82. Det vi kan se i alla andra
    åldersgrupper är att det har minskat.

  83. Där har suicidtalen legat
    långt över 2 000-

  84. -och har sakta gått ner
    till 1 500 ungefär.

  85. Det kan bero på en ökad användning
    av antidepressiva läkemedel-

  86. -och en ökad uppmärksamhet
    kring behandling av depression-

  87. -men vi har inte sett samma minskning
    bland unga människor.

  88. Det är allvarligt nog.
    Vi har däremot inte sett en ökning.

  89. Det är viktigt, men det är allvarligt
    nog att vi inte har en minskning.

  90. Här är många siffror,
    men det är viktigt att ta med.

  91. Det ni behöver veta är att vi har ca
    50 fall av ungdomar upp till arton-

  92. -som tar sitt liv varje år.

  93. När jag började
    arbeta med suicidala ungdomar-

  94. -var det svårt att få fram statistik
    på grupperna tio till fjorton.

  95. De dolde sig ofta bland olycksfall
    och där det var oklara dödsfall.

  96. I dag har vi flera år, även om
    de är mellan fyra och åtta stycken-

  97. -så har man 100-procentigt självklara
    suicid i åldern tio till fjorton år.

  98. Vi har ungdomar som har skjutit sig,
    som har hängt sig-

  99. -som har lämnat avskedsbrev, och där
    man vet att de har tagit sina liv.

  100. Vi ser även i Västeuropa i övrigt
    och i USA att suicidtalen kryper ner.

  101. De är fortfarande låga,
    och den senaste statistiken från USA-

  102. -visar att den grupp som ökar mest
    var flickor tio till fjorton år.

  103. Det är fortfarande en liten grupp,
    men det är den som ökar allra mest-

  104. -de senaste statistikperioderna.

  105. Det är också dubbelt så många
    pojkar som flickor som tar sitt liv.

  106. I de allra flesta länder,
    utom i Indien och Sri Lanka-

  107. -är pojkar och män i majoritet
    jämfört med flickor och kvinnor.

  108. Vi har länder där det är tio gånger
    så många pojkar som män-

  109. -jämfört med flickor och kvinnor,
    Östeuropa till exempel.

  110. Man kan undra om vi i Sverige
    har höga tal bland flickorna-

  111. -eller låga tal bland pojkarna
    som ger proportionen två till ett.

  112. Men tittar vi på suicidförsök
    så råder det omvända.

  113. Här är flickor mycket mer
    vanligt förekommande än pojkar.

  114. Vi har ca 1 000 flickor och pojkar
    som har gjort suicidförsök-

  115. -i åldern femton till nitton år.

  116. Där ska det ju vara pojkar
    som är de låga talen.

  117. Ca 75 procent är flickor
    vad gäller suicidförsöken.

  118. Varningssignaler. Nu hoppas jag
    att vi har fått fram budskapet.

  119. Skolfrånvaro ska uppmärksammas
    från allra första stund.

  120. Det är så ofta jag får in patienter
    med en lång period av skolfrånvaro.

  121. Gör orosanmälningar, signalera.

  122. Det är mycket bättre för barn
    och ungdomar att vara i skolan-

  123. -och göra ingenting,
    än att inte vara i skolan.

  124. Skolfrånvaro ger ökad risk
    för psykisk ohälsa som vuxna-

  125. -kriminalitet, missbruk, dåligt
    med arbete och dålig familjebildning.

  126. Det är en enormt viktig faktor
    att man är i skolan.

  127. Att man inte sover eller inte äter,
    märkliga beteendeförändringar-

  128. -med aggressivitet och utbrott,
    drar sig tillbaka, isolerar sig-

  129. -att man pratar om självmord, att
    man kanske gör självskadebeteende-

  130. -att man missbrukar
    alkohol eller droger-

  131. -att man inte har lust att göra saker
    längre, hoppar av kören-

  132. -inte går och tränar längre,
    inte gör det man brukar-

  133. -och andra tecken på depression
    som ni fick höra om tidigare.

  134. När vi tittar på de barn och ungdomar
    som har gjort suicidförsök-

  135. -eller tagit sina liv, så förvånas
    många över att det ofta är små saker.

  136. Nån pojkvän eller flickvän,
    mobbning eller...

  137. Men det är just de här
    små vardagssakerna-

  138. -som gör att man tippar över.

  139. Det är inte alltid de som har haft
    de mest dramatiska symtomen-

  140. -som sen tar sitt liv eller
    gör ett allvarligt suicidförsök.

  141. Mobbning är också nåt
    som vi vet mycket mer om i dag.

  142. Det är viktigt att det kommer
    i samarbetet med barnpsykiatrin.

  143. Vi kan inte lämna mobbning
    till nån kamratstödjarverksamhet.

  144. Mobbning är oerhört traumatiserande.

  145. Mobbning under barn- och ungdomsåren
    ökar risken för allvarlig depression-

  146. -i vuxenlivet, och det måste vi
    ta tag i och värna om tidigt.

  147. Nåt annat är skamfyllda händelser.

  148. Vi har flera suicid
    även bland väldigt unga-

  149. -som har blivit fotograferade eller
    filmade och där man lagt ut på nätet-

  150. -där de är nakna
    eller i nån sexuell situation-

  151. -eller har blivit omtalade
    utifrån sexuella händelser-

  152. -och som får förödande konsekvenser.

  153. Det här när man har blivit avslöjad
    och kanske ertappad med nånting-

  154. -men inte vet påföljden är också
    en oerhört riskfylld situation.

  155. Man kanske har fuskat i skolan eller
    snattat eller gjort nåt normbrytande-

  156. -och där påföljd väntar,
    men man vet inte vad som ska hända.

  157. Det är en riskelev
    som man måste fånga upp.

  158. Har nyligen en elev
    som har blivit varnad i skolan-

  159. -och fått polisanmälan från skolan,
    men utan att få veta vad det gäller-

  160. -och där det är ett polisförhör
    om en månad, det är en högriskungdom-

  161. -och absolut
    ingen som skolan får släppa.

  162. Vi har många ensamkommande eller barn
    och ungdomar som väntar på besked-

  163. -när det gäller asylansökan.

  164. Ungdomar som brottas med HBTQ-frågor,
    som Hannah ska prata om efter mig.

  165. Okej, vad gör man då? Det finns vissa
    saker som är bra att fundera på.

  166. Det finns inte några strukturerade
    instrument eller intervjuer-

  167. -utan det handlar om
    att skapa nån form av allians.

  168. Det är grunden
    för att ha förtroendefulla samtal-

  169. -oavsett om man jobbar
    inom elevhälsan eller är lärare-

  170. -eller fritidsledare eller
    socialpedagog eller olika delar.

  171. "Jag vet att andra
    i en liknande situation som din"-

  172. -"kan tänka att det skulle vara
    bättre att vara död."

  173. "Hur har du tänkt? Hur blir det
    för dig när jag säger så?"

  174. Att försöka skapa nån form av brygga
    till att närma sig det här.

  175. Bekräfta det som ungdomen säger.
    Uppmuntra, men våga lyssna aktivt-

  176. -och inte komma med en massa råd.

  177. "Du är väldigt modig som berättar
    det här. Berätta gärna mer."

  178. "Det är viktigt för mig
    att jag förstår vad du menar."

  179. Det här visar också att jag klarar
    att härbärgera det som du kommer med.

  180. Var respektfull.

  181. Försök verkligen möta den unga.

  182. "Vad har hjälpt dig att orka med
    ditt liv ända fram till nu?"

  183. "Vad är det som har gjort
    att du har kämpat på så här?"

  184. Att med respekt visa att man förstår
    att det är tungt och kämpigt.

  185. Det är svårt att inte döma:
    "Inte ska väl du tänka så här..."

  186. "Du har ju kompisar
    och är duktig i skolan..."

  187. Att genast börja värdera. Försök
    i stället att tänka icke-dömande-

  188. -och försök att inte värdera.

  189. "Det du berättar
    låter både svårt och smärtsamt."

  190. Inte pracka på nån att "jag vet
    minsann hur du borde känna"-

  191. -utan nu förmedlas
    nånting som är förtvivlat.

  192. "Du låter förtvivlad. Jag är glad
    att du berättar det här för mig."

  193. Glöm inte också
    att helt vanlig medmänsklig omsorg-

  194. -är väldigt, väldigt användbart.

  195. "Jag tror att du behöver
    nåt att äta och dricka."

  196. "Har du sovit i natt? Hur har du
    haft det? Hur har det känts?"

  197. "Fick du nåt i dig i morse?
    Jag har lite mjölk. Vill du ha det?"

  198. Att man verkligen visar
    helt vanlig medmänsklighet.

  199. Det är en balansgång att förmedla
    hopp utan att bagatellisera.

  200. "Vad brukar du tycka om att göra?"

  201. "När kan du känna längtan? När var
    senaste gången du kände hopp?"

  202. "Som det pirrade till
    och du tyckte att det var roligt?"

  203. Inför ett samtal är det bra
    att planera lite grand.

  204. Ska man träffa nån för första gången?
    Hur ska man göra?

  205. Finns det nån kollega
    man kan ta hjälp av?

  206. Det är bra att veta vart man kan
    skicka den ungdom som man ska träffa.

  207. Är det Första linjen, är det BUP,
    ska man åka till akutenheten?

  208. Att man är lite orienterad i hur
    det ser ut lokalt där man arbetar.

  209. Vilka instanser har man runt sig?

  210. Hur gör man med föräldrar?
    Vad ska hända sen, efter mötet?

  211. Det kanske är spontant som man
    ska träffa nån och vill följa upp-

  212. -men att man ändå har
    lite klart för sig vad som ska hända.

  213. Väldigt ofta träffar jag ungdomar
    som kommer med nån i skolan-

  214. -och som kanske har haft en längre
    kontakt med skolkurator eller lärare-

  215. -och där man har sagt att den unga
    inte behöver berätta för föräldrarna.

  216. Där kan det bli en väldig krock
    när man kommer till oss.

  217. Vi har inte rätt att lämna föräldrar
    utanför, och det har inte ni heller.

  218. Det är viktigt att skilja på
    att allting som ungdomar berättar-

  219. -behöver man inte
    tala om för föräldrar-

  220. -men jag har aldrig träffat en ungdom
    som är mogen nog-

  221. -att ensam hantera en suicidalitet.

  222. Det är viktigt att skilja på det här.
    Är det risk för nåns liv-

  223. -så måste vi ta med föräldrar.
    Den enda gången som vi inte gör det-

  224. -är om det skulle finnas
    en hotsituation runt den unge-

  225. -och då är det
    akut socialtjänst som gäller-

  226. -men att man inte lämnar en ungdom
    ensam med suicidalitet-

  227. -och tänker att det inte är bra
    att blanda in föräldrarna.

  228. Det betyder inte
    att föräldrar måste veta allt.

  229. Vi har både Föräldrabalken
    och Sekretesslagen-

  230. -som kan skydda barnet eller ungdomen
    för väldigt mycket-

  231. -men inte när det gäller suicidalitet
    och där det finns en risk.

  232. Ibland behöver vi gå
    till oss själva och fundera:

  233. Hur ser jag på ungdomar som
    självskadar sig eller suicidhotar?

  234. "De manipulerar
    och de vill ha uppmärksamhet..."

  235. "Det är bara ett rop på hjälp..."

  236. Försök ta hjälp av varandra.

  237. "Jag blir så irriterad
    när den här tjejen säger"-

  238. -"att hon vill ta livet av sig igen.
    Jag undrar minsann..."

  239. Försök att bolla med nån.
    "Varför är du så irriterad på henne?"

  240. "Hur skulle du kunna möta henne
    och faktiskt lyssna?"

  241. Det här är inte att klandra sig själv
    för att man känner så. Vi gör det.

  242. Det är svårt,
    och i synnerhet om man hjälper nån-

  243. -och får veta
    att de tog 40 Alvedon i helgen.

  244. "Nej, jag satt ju hela fredag
    eftermiddag och försökte hjälpa."

  245. Det är viktigt att vi är uppmärksamma
    på hur vi också reagerar.

  246. "Jag är osäker på om du tänker på att
    ta livet av dig och jag blir orolig."

  247. "Hur tänker du när jag säger det?"

  248. Uttryck er så att man
    undviker missförstånd.

  249. "Jag blir orolig när du har tankar på
    att ta livet av dig."

  250. Var tydliga.

  251. "Jag läste på Internet
    att du har skrivit om självmord."

  252. "Det vore en katastrof om det hände."

  253. "Jag vill gärna att du berättar, så
    att jag får en chans att hjälpa dig."

  254. Inte otydligheter.

  255. Glöm inte att fråga om det finns nåt
    som gör att det är extra svårt nu.

  256. Finns det nån utlösande faktor?

  257. Finns det aktuella påfrestningar?
    Vad är allra svårast just nu?

  258. Bedöm om den här unga
    har en förmåga att kommunicera.

  259. Det är lite som "Slap",
    som ni fick höra om tidigare.

  260. Finns det möjlighet... "Kan du prata
    med mig igen om du får såna tankar?"

  261. "Finns det nån annan
    du kan höra av dig till?"

  262. Väldigt viktiga saker som kan avgöra
    hur pass akut det här är-

  263. -det är just planering. "Har du tänkt
    ut en plan för att ta ditt liv?"

  264. "Hur ser den planen ut?"

  265. Vi vet att allvarliga suicidplaner...

  266. Där finns en större risk
    att de leder till fullbordad suicid-

  267. -men med barn och ungdomar
    behöver det inte vara så.

  268. Här är suicidala handlingar
    mycket oftare impulsiva-

  269. -och det är också så att ju yngre de
    är så är det inte säkert att de vet-

  270. -hur många tabletter man måste ta,
    eller vilka bär som är giftiga.

  271. Här måste man undersöka avsikten,
    vilket vi gör inom barnpsykiatrin-

  272. -men också tillgänglighet.
    Det handlar inte bara om broar, utan:

  273. "Har du tillgång till alkohol hemma?"

  274. "Har du redan nu skaffat
    ett vapen eller nåt farligt redskap?"

  275. "Jag måste veta det. Det oroar mig"-

  276. -"och jag måste se till att vi
    skaffar den hjälp som du behöver."

  277. Barn och ungdomar
    har kortare självmordsprocess-

  278. -oftare impulsiva handlingar, vilket
    inte betyder att det inte är farligt.

  279. Yngre barn
    har svårare att verbalisera-

  280. -och här är det väldigt viktigt
    att ställa ännu mer konkreta frågor.

  281. Yngre barn reagerar med kroppsliga
    symtom när de blir deprimerade.

  282. De får ont i magen,
    ont i huvudet och ont i benen.

  283. Också beteendeförändringar.
    De rymmer, de springer ut i gatan-

  284. -de gör allvarliga lekar,
    våldsamma lekar-

  285. -och de råkar ut för olyckor.

  286. Här behöver vi tänka mer
    på föräldrafunktionen. Sviktar den?

  287. Vad får man göra om en suicidal
    ungdom rusar i väg från skolan?

  288. Här är det viktigt
    att man har rätt att springa efter.

  289. Man har rätt att hålla kvar.
    Det har man utifrån nödrätten.

  290. Man har rätt att ta tag i,
    hålla fast och hålla kvar individen.

  291. Det har man
    om det finns risk för någons liv.

  292. Den rätten har ni inte
    för att ni jobbar i skolan.

  293. Den rätten har vi
    för att vi lever i det här landet.

  294. Om jag kommer cyklande
    som privatperson på Sankt Eriksbron-

  295. -så har jag rätt att hålla kvar nån,
    om det är så att det verkar lämpligt-

  296. -eller prata med nån eller...
    Nödrätten finns.

  297. Det finns även nödvärn. Är det så att
    nån slår mig eller slår nån annan-

  298. -så får jag lov
    att hålla kvar den här personen-

  299. -med så lite våld som nöden kräver.

  300. Det är viktigt att vi dokumenterar
    och att vi tillkallar polis-

  301. -och vårdnadshavare
    när man har gjort ett ingripande.

  302. Naturligtvis är det jättedramatiskt
    när det händer-

  303. -men man ska ändå veta att man får
    lov, men man har ingen skyldighet.

  304. Det viktiga är ju att man ringer
    efter hjälp. Då ringer man 112.

  305. Jag nämner orosanmälan. Det viktiga
    är att man ringer om det är akut-

  306. -annars så skriver man. Man ska inte
    ha långa samtal med Socialtjänsten-

  307. -där de skriver ner allt man har sagt
    och man har dålig koll-

  308. -på vilken information
    man har lämnat.

  309. De riskfaktorer jag vill lyfta fram
    är depression-

  310. -och det är pojkar
    och det är alkohol.

  311. Har vi den kombinationen
    så är det en högriskgrupp.

  312. Har vi en ungdom som dessutom
    har gjort ett suicidförsök-

  313. -så är det ännu större risk
    vad gäller framtiden.

  314. Dem behöver vi hålla ett öga på.

  315. Jag vill kolla med tiden.
    Vi började lite sent, hur vill du...?

  316. -Det är bra om du börjar avsluta.
    -Ja.

  317. De riskfaktorer som vi ser som är
    viktiga att lyfta fram, det är:

  318. Låg självkänsla, och även
    aggressivitet och impulsivitet.

  319. Ni pratar om smitta.
    Det är viktigt att tänka på.

  320. Både självskadebeteende
    och suicidalt beteende smittar-

  321. -när det presenteras
    i en kontext som innebär dramatik.

  322. Det smittar inte
    när det presenteras i en kontext-

  323. -som innebär information:
    "Var kan man söka hjälp?"

  324. "Det här är ett problem.
    Du kan få hjälp."

  325. Det kan inspirera andra, men det är
    inte farligt att prata om det.

  326. Det smittar inte om jag pratar om det
    på ett informativt sätt.

  327. Där är det lite annorlunda
    med ätstörningar-

  328. -som har visat sig att
    om man pratar om det i en stor grupp-

  329. -så är det nåt
    som har en negativ effekt-

  330. -och de redan sårbara individerna
    kan inspireras.

  331. Där är det mycket viktigare
    att försöka bygga på självkänslan.

  332. Det sista som jag vill nämna
    innan jag avslutar-

  333. -är vad som händer på nätet.
    Det är ett av de stora hoten just nu-

  334. -att väldigt mycket i form av hot
    kommer på Snapchat-

  335. -mobbning kommer på sociala medier-

  336. -och då kan ungdomar tycka
    att det är för svårt att hantera.

  337. Vi vuxna vet för lite om hur barn
    och ungdomar kommunicerar på nätet.

  338. Det kryper
    längre och längre ner i åldrarna

  339. Jag har just nu en fjärdeklass
    där man har fruktansvärda-

  340. -exklusionsdialoger på Snapchat,
    med barn som inte får vara med-

  341. -och som uttrycker:
    "Jag vill inte leva längre."

  342. Att lyfta fram hur nätet både är
    en källa till mycket bra saker-

  343. -men som också innebär ett riskområde
    för de här barnen och ungdomarna-

  344. -som är sårbara.
    Ni kommer att få alla de här tipsen-

  345. -på hur man kan formulera sig,
    inte för att lära er dem utantill-

  346. -men ibland är det skönt
    med några exempel.

  347. Sen kan man forma det efter eget
    huvud och vad som känns bra. Tack.

  348. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Suicidalitet hos barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Barn, Människan inför döden, Psykiatri, Psykologi, Självmord, Självmordsförsök, Självmordsprevention, Tillämpad psykologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.