Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Ångest oro och depressionDela
  1. Om man har social fobi
    av den generaliserade karaktären-

  2. -säger man inte det.
    Det är pinsamt att säga det.

  3. Man tror att man är ensam och tittar
    på alla andra som ser så säkra ut.

  4. Legitimerad psykolog och
    psykoterapeut. Jobbar med kbt.

  5. Jag är också handledare. Jag
    handleder barn- och ungdomspsykiatri-

  6. -elevhälsovård och ungdomsmottagning.

  7. Jag har jobbat mycket inom barn- och
    ungdomsområdet inom bup och privat.

  8. Jag har jobbat hela tiden
    med både barn och vuxna.

  9. Så jag har hela livet.

  10. Men barn är ändå...

  11. Man blir snabbt specialist på barn,
    för det är få som jobbar med barn.

  12. Det ligger mig också
    extra varmt om hjärtat.

  13. I synnerhet barn med ångest
    gillar jag.

  14. För de här barnen går ju i skolan.
    De här barnen träffar ni varje dag.

  15. Även om de kanske inte alltid gör
    så mycket väsen av sig.

  16. Vi ska prata om rädsla, ångest
    och de vanliga ångeststörningarna-

  17. -och sen går vi över till depression.

  18. Jag vill börja med
    att definiera rädsla och ångest.

  19. Vi slänger oss med de här begreppen
    lite ospecificerat.

  20. Rädsla är en överlevnadsmekanism.
    Vi har ett larmsystem i våra kroppar-

  21. -som ska larma vid hot
    och göra oss snabba eller starka.

  22. En jättebra mekanism. Vi hade säkert
    inte funnits som art utan den.

  23. När vi blir rädda, det är
    när vi utsätts för ett verkligt hot.

  24. Om man blir jagad av en björn,
    kommer man att vara rädd.

  25. Ångest är
    när samma reaktion går i gång.

  26. Fast det finns inget hot. Det finns
    egentligen inget som är farligt.

  27. Det kan man säga är på samma sätt som
    ett sant larm mot ett falskt larm.

  28. Jag gissar att alla har brandlarm-

  29. -och har varit med om att det har
    gått när ni har rostat bröd.

  30. Larmet låter likadant.
    Det finns bara ett larm.

  31. Kommer det rök så låter det.

  32. När man har bränt nötter,
    som jag gjorde sist-

  33. -tänker man: "Helvete,
    snart kommer larmet att gå."

  34. Som om det inte räckte med
    att det luktar.

  35. Det kan man säga är ångest. Larmet
    låter, men det har inte hänt nåt.

  36. Hade man varit med om en brand - jag
    vet inte om nån av er varit det...

  37. Den som har varit med om en brand
    där larmet gått säger knappast sen:

  38. "Brandlarmet var det värsta.
    Fy fasen, vad det lät."

  39. Då upplever man bara larmet som:
    "Vilken tur att vi hade brandlarm."

  40. Så är det med rädsla och ångest.
    Rädsla är en adekvat reaktion på hot.

  41. Ångest är samma reaktion
    på en egentligen ofarlig situation.

  42. Då blir reaktionen plågsam. För
    vad händer vid rädsla eller ångest?

  43. Blod skickas till stora muskelgrupper
    så att vi blir snabba och starka.

  44. Pulsen och blodtrycket ökar för att
    förse muskelgrupperna med blod.

  45. Vi börjar andas snabbare för att
    dra i oss syre till musklerna.

  46. Och vårt fokus blir på överlevnad.

  47. När man är jagad av en björn,
    funderar man inte på dagishämtning.

  48. När det här går i gång,
    händer också andra saker.

  49. Matsmältningssystemet lägger ner.
    Det är inte prioriterat i det läget.

  50. Så när man får ångest,
    och inte den här reaktionen behövs-

  51. -känner man symtom från magen.
    Det känner ni säkert igen.

  52. "Jag mår illa, det gör ont i magen."

  53. Hjärtklappning, funktionellt.
    Men vi ska inte springa.

  54. Många upplever hjärtklappning
    som det värsta.

  55. "Det känns
    som om jag ska få en hjärtinfarkt."

  56. Andnöd, vilket är
    en följd av hyperventileringen.

  57. Att man andas för att syresätta
    blodet, som inte behöver syresättas.

  58. Eller man får en känsla av andnöd,
    som är muskulär.

  59. De här musklerna jobbar hårt. Det kan
    ge en tryckkänsla över bröstet.

  60. Man får också en obalans i kroppens
    ph-värde och den sortens reaktioner.

  61. Tunnelseende.
    Bra när man flyr från en björn.

  62. Inte så bra om man får
    en ångestattack under en skollektion.

  63. Många pratar om att de inte kan tänka
    och koncentrera sig.

  64. Det visuella tunnelseendet
    dyker också upp.

  65. Många beskriver att synfältet krymper
    och kanterna blir suddiga.

  66. Och sen: katastroftankar.
    Tankar på hotet är vad det är.

  67. Om jag springer från en björn är det:
    "Hur ska jag ta mig härifrån?"

  68. Inte jättebra i en lektionssal.

  69. Klaustrofobi illustrerar det här bra.

  70. Om en person med klaustrofobi står
    i en hiss och kroppen går i gång-

  71. -redo att springa från en björn -
    och så står man på en kvadratmeter...

  72. Då är inte den där reaktionen kul.
    Känner ni igen den?

  73. Så ska vi vara petiga, ska vi säga
    att det är ångest vi pratar om-

  74. -även om jättemånga säger "jag är
    rädd för att åka hiss" eller så.

  75. Varför får man ångest?
    Det enkla svaret är att vi inte vet.

  76. Det finns en massa förklaringar.
    Alla bidrar med ett förklaringsvärde.

  77. Det finns en biologisk förbereddhet.

  78. Vi är förberedda på att vara rädda
    för sånt som hotar oss.

  79. Väldigt mycket naturfenomen och djur.

  80. De specifika fobierna
    handlar ofta om dem.

  81. Vi har ingen specifik fobi för vapen,
    till exempel.

  82. Har ni hört talas om nån som inte
    vill se bilder eller texter om vapen?

  83. Eller inte vågar gå ut på gatan för
    att det skulle kunna komma en bil?

  84. En specifik bilfobi
    hade inte varit orimlig.

  85. Tusenkilosgrejer som kommer
    i 100 km/h en meter från oss-

  86. -hade man kunnat utveckla
    en fobi för. Det har vi inte.

  87. Vi har gamla hjärnor i en ny miljö.
    Våra rädslor är för gamla saker-

  88. -som vi är biologiskt förberedda
    att vara rädda för.

  89. Ni har säkert skolelever som klipper
    ut spindelbilder i biologiböckerna.

  90. Men de har inga problem med
    att se pangpangfilm.

  91. De skulle aldrig våga titta på
    naturfilmer.

  92. Genetik spelar roll. Vi vet
    att barn till föräldrar med ångest-

  93. -i större utsträckning
    också har ångest, och tvärtom.

  94. Hos enäggstvillingar är det vanligare
    att båda har det än bara en.

  95. Så det finns genetiska faktorer.

  96. Vi har nervsystem som är olika
    reaktiva hos olika individer.

  97. Sen behövs det stressorer i vardagen.
    Nåt som sätter i gång det här.

  98. Vad som är stressande
    varierar mellan individer.

  99. För nån är det nåt som vi alla skulle
    uppleva som väldigt stressande.

  100. För nån annan är det nåt vi kanske
    tycker: "Det var väl inte jobbigt?"

  101. Man kan få en ångeststörning baserat
    på egna traumatiska erfarenheter.

  102. Med traumatiska menar jag inte
    trauman, utan jobbiga erfarenheter.

  103. Man kan modellinlära när man ser
    en annan person vara rädd för nåt.

  104. En förälder som är rädd för spindlar
    kan göra att man själv blir det.

  105. Och informationsinlärning.
    Vi hör talas om att saker är farliga.

  106. Flygfobi är vanligt.

  107. De flesta som är med om en flygolycka
    berättar inte mycket om den efteråt.

  108. Det vi vet om flygolyckor är det vi
    läser. Men många blir rädda av det.

  109. Kom också ihåg att i vårt
    mediesamhälle får vi information-

  110. -som inte alltid står i proportion
    till verkligheten.

  111. Vi läser om nåt litet tvåsitsigt
    propellerplan i Sibirien som störtar.

  112. Det står ju i tidningarna. Tänk om vi
    hade rapporterat så om bilolyckor.

  113. Fatta hur våra morgontidningar skulle
    se ut. Så det finns många orsaker.

  114. Exakt hur de hänger ihop eller vad
    som ligger bakom vet vi inte.

  115. Vi behöver inte veta för individen
    vad som ligger bakom.

  116. Behandlingen hänger inte på
    att vi förstår.

  117. Vissa människor vet, andra vet inte.
    Det gör ingenting.

  118. 20 % av alla barn
    har en ångeststörning.

  119. Visst sa du
    att det var den vanligaste...

  120. Ja, okej. Ja. Det vet jag inte.

  121. Men 20 %. Fundera på hur många på era
    skolor som har en ångeststörning.

  122. Eller fler. Det är inte ovanligt
    att man har en komorbiditet.

  123. Vanligare hos flickor
    efter 11 års ålder.

  124. Vi ska gå igenom ångeststörningarna
    för att se hur de ser ut.

  125. Vi börjar med specifik fobi som är-

  126. -en stark rädsla för ett avgränsat
    objekt eller en avgränsad situation.

  127. Det finns hur många specifika fobier
    som helst. Det är vanligt med djur.

  128. Hund, katt och insekter
    av olika slag.

  129. Råttor, ormar.

  130. Sen finns det
    specifika fobier för höjder.

  131. Flyga.
    Hiss, alltså ofta klaustrofobi.

  132. Vatten. Naturfenomen som åska,
    stormar, kraftiga regnoväder och så.

  133. Att kräkas och blod. Den stöter ni
    nog på mycket inför vaccinationer.

  134. Och så lite mer udda varianter
    som svampar, regn och silverfiskar.

  135. Och höga ljud.
    Det är inte udda. Det är vanligt.

  136. Känner ni igen dem?

  137. Fästingar? Ja, jag tänker att...
    De räknas väl till insekter?

  138. Man vet aldrig.

  139. Specifik fobi
    är tacksamt att behandla.

  140. De allra flesta går att behandla
    med en ensessionsbehandling-

  141. -där man träffar barnet under
    en förlängd session. Ofta tre timmar.

  142. Man jobbar med exponering.
    Man närmar sig rädslan gradvis-

  143. -och stannar kvar i situationen
    eller med objektet-

  144. -så att ångesten får ha sitt
    naturliga förlopp: att den går över.

  145. När man har tid på sig,
    hinner man uppleva det många gånger.

  146. Ofta är det enorm skillnad
    före och efter behandlingen.

  147. Så det här är väldigt tacksamt.

  148. Andelen barn som blir i princip
    eller helt symtomfria är väldigt hög.

  149. Hos vuxna ger denna behandling
    runt 90 % symtomfrihet.

  150. Hos barn är det lite lägre. Det finns
    också mycket färre studier på barn.

  151. De här barnen mår i regel bra
    på alla andra sätt.

  152. De har den här grejen.
    Den är jättejobbig.

  153. I övrigt är det välfungerande barn.

  154. Ni träffar dem säkert
    när deras fobier yttrar sig i skolan.

  155. Getingfobikerna får panik
    när det kommer in en geting.

  156. Men i övrigt mår de ganska bra,
    helt enkelt.

  157. Paniksyndrom. Det som verkligen
    är typiskt är panikattacken.

  158. En plötslig
    och intensiv ångestreaktion-

  159. -som når sin kulmen inom tio minuter.

  160. Den som är drabbad upplever
    att det är mycket längre tid.

  161. Men det är faktiskt så. Symtomen
    är de som jag gick in på tidigare:

  162. Hjärtklappning, tryck över bröstet,
    yrsel, svaghetskänsla och så.

  163. Paniksyndrom är den återkommande
    rädslan för nya attacker.

  164. Rädsla för att det ska hända.
    Panikattacker har i princip alla.

  165. Det är en normal reaktion.
    Det har man.

  166. Alla blir inte rädda för det,
    men vissa utvecklar rädsla för det.

  167. Vissa lägger till
    agorafobiskt undvikande.

  168. Man undviker situationer då risken
    för en panikattack upplevs större-

  169. -och där man, om det skulle hända,
    inte vet hur man skulle få hjälp.

  170. Det kan göra
    att man inte vill gå till skolan.

  171. Eller inte vill ta sig till skolan.

  172. Många kan uppleva att i skolan är det
    okej. Där finns lärare man gillar.

  173. Men vägen till skolan är inte kul.
    Känner ni igen det?

  174. Det är också tacksamt
    att behandla med kbt.

  175. Man räknar med ungefär tio entimmes-
    sessioner. Så det går ganska snabbt.

  176. Alla såna behandlingar är tuffa, för
    man utsätts för det man är rädd för.

  177. Men det ger snabba resultat
    och är oftast positivt för patienten.

  178. Så man kommer stärkt ur det.

  179. Social ångest kallade vi förut
    social fobi.

  180. Det är en stark rädsla
    för sociala situationer.

  181. Alla sociala situationer. En grupp
    har en begränsad social fobi-

  182. -där man framför allt är rädd för
    att föreläsa för andra och läsa högt.

  183. I övrigt är de här barnen
    är de ofta supersociala.

  184. De pratar med sina kompisar, men de
    gillar inte att hålla föredrag.

  185. Känner ni igen dem? Sen finns
    kategorin där det bara är en del.

  186. Det är det värsta, men nästan alla
    sociala situationer tillkommer.

  187. Att småprata, skriva så att andra
    kan se och lämna ifrån sig prov.

  188. Skaka hand med folk
    och tala med flera barn.

  189. Prata i t.ex. ett grupparbete
    och äta med andra.

  190. Då är skolan en jobbig miljö.
    Det är bara så hela tiden för dem.

  191. De barnen har viss frånvaro. Inte
    mycket, men de är tystlåtna i skolan.

  192. De upptäcks av den anledningen
    inte alltid. Det här är viktigt.

  193. Därför att vi vet att 13 % av alla
    människor drabbas av social fobi.

  194. Det är vanligt. Har man social fobi
    av den generaliserade karaktären-

  195. -säger man inte det.
    Det är pinsamt att säga det.

  196. Man tror att man är ensam och tittar
    på alla andra som ser så säkra ut-

  197. -och fattar inte att i en klass på 30
    är det 3 stycken.

  198. "Vem skulle det vara?
    Ingen ser ut som jag känner mig."

  199. Vi kan göra mycket nytta
    bara genom att normalisera.

  200. Det som jag också tycker är
    en viktig poäng är det här.

  201. 70 % är kvinnor. Det vet vi.

  202. Tittar man bland dem som söker hjälp-

  203. -är det 50/50.

  204. Så när flickor är tysta
    är det lite vad man kan förvänta sig.

  205. Men när pojkar är tysta,
    är det avvikande. De ska ha hjälp.

  206. Den här siffran ska vara 70 %
    i kliniska sammanhang också.

  207. Vi ska upptäcka de här tjejerna,
    se att de har problem och hjälpa dem.

  208. Behandlingen är här också exponering.
    Man utsätter sig för sin rädsla.

  209. Ofta jobbar man med
    varianter av videofeedback.

  210. Det brukar hjälpa för de här barnen
    att få ett objektivt öga.

  211. Att få se: "Din upplevelse av
    hur du presterar eller tar dig ut"-

  212. -"stämmer inte med hur det ser ut."
    Och att vänja sig vid den bilden.

  213. Behandlingslängden
    är ungefär tio sessioner här också.

  214. När man slutar
    behandlingen för social fobi-

  215. -är ungefär 70 % diagnosfria,
    vilket är en väldigt hög siffra.

  216. Sen har man gjort uppföljningar
    upp till åtta år efter behandlingen.

  217. Resultaten blir bättre
    för varje uppföljning.

  218. Det handlar om att social fobi...
    När barnen väl har lärt sig-

  219. -hur de ska hantera sociala
    situationer, får de öva jättemycket.

  220. För de behöver bara gå till skolan
    och så får de öva jättemycket.

  221. Det gäller att få de här barnen
    på rätt spår. Sen rullar de på.

  222. Så det här är också
    en tacksam behandling.

  223. Man pratar ibland om vad som är
    blyghet och social ångest.

  224. Det är ett kontinuum. Nästan
    alla barn har perioder av blyghet.

  225. Nånstans blir blygheten
    väldigt problematisk.

  226. Den går inte över snabbt, ger stark
    rädsla och håller i sig lång tid.

  227. Nånstans där går en gräns för
    social fobi.

  228. Så det är inte artskillnad,
    men det är gradskillnad.

  229. Social ångest är jobbigt att ha.
    Det är mycket lidande.

  230. Separationsångest är en annan grupp
    som handlar om rädsla för-

  231. -att vara ifrån föräldrar
    och ibland syskon.

  232. Och om man inte lever med sina
    föräldrar, de som har föräldrarollen.

  233. Barnen är rädda för att nåt ska
    hända dem eller föräldrarna.

  234. Eller att föräldrarna inte kommer
    tillbaka. Det är vanligt hos småbarn.

  235. Alla bebisar går igenom
    en fas av separationsångest.

  236. Den kan man bortse från. Många barn
    har separationsångest som går över.

  237. De som vi brukar se kliniskt
    är de som har det här i...

  238. ...låg- och mellanstadieåldern.

  239. När det inte har släppt då,
    blir det problem.

  240. Då har de svårt
    att gå till skolan och bli lämnade.

  241. Ofta har de långa haranger
    och ritualer på morgonen.

  242. "Vi älskar varann,
    jag hämtar dig då och då."

  243. De vill ringa föräldrarna under dagen
    för att kolla att allt är okej.

  244. Det som är typiskt är...
    Säg att de ska hämtas tre.

  245. Halv tre nånstans tappar de fokus
    och kollar bara på klockan.

  246. "Kommer mamma eller pappa i tid?"

  247. Om mamma eller pappa kommer 15.01,
    är det inte så bra.

  248. De här barnen går inte hem
    med andra kompisar.

  249. Nånstans i mellanstadiet
    brukar det märkas på det sättet.

  250. De andra barnen drar ifrån.
    De här barnen törs inte.

  251. De sover inte borta och åker bara
    på skolresor om föräldrarna är med.

  252. Så det blir ett problem i den åldern.
    Känner ni igen dem?

  253. Det här att det växer bort
    är ett forskningsdilemma.

  254. Det har gjort det svårt
    att studera hur behandlingen funkar.

  255. Men behandlingen är mycket
    densamma.

  256. Det handlar om
    att gradvis tänja på gränserna.

  257. Men också att ge föräldrarna stöd i
    hur de hjälper barnet på bästa sätt.

  258. Så att man inte fastnar i en snurr
    som vidmakthållet problemet.

  259. När man gör det,
    ger det ofta snabbt resultat.

  260. Om barnen är äldre, snappar de snabbt
    idén med behandlingen.

  261. Då går det ofta enkelt.

  262. Det gäller att ge dem nycklar till
    hur de förhåller sig till det här.

  263. Generaliserad ångest är en
    så gott som konstant närvarande oro.

  264. Det är oro som i sitt innehåll
    är realistisk oro.

  265. Det är inte att spindeln ska äta upp
    mig. Det kommer inte att hända.

  266. Det kan vara att föräldern förlorar
    jobbet eller att huset måste säljas.

  267. Eller att det blir krig.
    Det är på nåt sätt...

  268. ...potentiellt möjligt,
    men inte för det barnet.

  269. De här grejerna byts ofta av, men
    oron är mer eller mindre konstant.

  270. De här barnen skiljer sig lite från
    de andra. De har inte panikpåslaget.

  271. Generaliserad ångest är-

  272. -en lågintensiv
    och ständigt närvarande anspänning.

  273. De här barnen tror jag
    att ni träffar först.

  274. De söker för att de har ont i magen
    eller är trötta.

  275. För det sätter sig.
    De är hela tiden lite på sin vakt.

  276. De har ofta svårt att somna.

  277. För på kvällen, när inget annat
    distraherar, växer de här tankarna.

  278. Då är det svårt att somna.

  279. Ofta när vi träffar dem kommer de
    från skolhälsovården eller en läkare.

  280. De har uteslutit somatiska orsaker
    och ser att det beror på stress.

  281. De här barnen söker lugnande besked
    från omgivningen.

  282. "Det blir inte krig, va?
    Det går bra, va?"

  283. De har också svårt att hantera
    tidningsrubriker.

  284. Såg ni att fågelinfluensan är
    tillbaka? Det får ni bita i snart.

  285. Det är sånt som de här barnen...
    "Vad då? Kan... Har jag rört...?"

  286. Inte på det tvångsmässiga sättet,
    men såna här saker väcker mycket oro-

  287. -och de vill att vuxna ska säga
    lugnande saker.

  288. Lugnet varar oftast
    kortare och kortare tid.

  289. Det är som att...
    Det funkar inte så bra längre.

  290. Det liknar separationsångest.
    Det är sökandet efter lugn.

  291. Behandlingen är också ganska lik.
    Dels jobbar man med avslappning-

  292. -för att hjälpa kroppen
    att få en chans.

  293. Men också att bryta försäkringsfällan
    som de har fastnat i.

  294. Och att lära sig stå ut med oro
    utan att tänka att det är på riktigt.

  295. Jag har oro och kan göra mitt.

  296. Tvångssyndrom. Tvångsmässigt
    upprepande av vissa ritualer.

  297. Oftast för att hantera
    påträngande tankar.

  298. Det vanligaste som vi ser hos barn
    är tvätt av händerna eller kroppen-

  299. -tills ofta händerna spricker.

  300. Städa. Det kan vara både städa rent
    men också ordna och organisera.

  301. Röra saker.
    Röra dörrposter och trösklar.

  302. Röra sig på tvångsmässiga sätt. Gå in
    och ut genom dörren flera gånger.

  303. Backa om det blir fel och göra om.

  304. Och kontrollera. "Är spisen avstängd,
    är fönstret stängt?" Så.

  305. De här barnen ser ni nog i skolan,
    men ni ser nog färre än det finns.

  306. För en del barn har många ritualer
    innan de lämnar hemmet.

  307. Sen kan de stänga av i skolan.
    "Det här är okontrollerbar tid."

  308. Där kan de skita ner sig och så.
    Sen tar de igen det hemma.

  309. Så väl i skolan
    är det inte mycket problem.

  310. Men det är stor risk att de kommer
    i säng sent och är sena på morgonen.

  311. I all synnerhet när barn
    på högstadiet lämnar hemmet sist-

  312. -är en mardröm för de här. Att vara
    ansvarig för att inget börjar brinna.

  313. Då kan det bli många varv
    för att kolla att spisen är avstängd.

  314. Tics eller tvångssyndrom?

  315. Tics har inte katastroftankarna
    kopplade till sig.

  316. Ett barn ticsar inte
    för att avvärja en katastrof.

  317. Det är en mycket mer automatiserad...

  318. Ja, vad ska man säga?
    Rastlös process.

  319. Barn som ticsar har inte exakt
    kontroll på hur de gör.

  320. De ticsar inte enligt en ritual
    som måste bli rätt.

  321. Ett barn med tvångssyndrom gör så.
    Det ska göras rätt, annars gör de om.

  322. Sen har vi ptsd, som blir vanligare.

  323. Den enda ångeststörning
    som vi vet orsaken till: ett trauma.

  324. Däremot vet vi inte varför vissa får
    det. Alla med trauman får inte ptsd.

  325. Det är viktigt att komma ihåg.
    Tidigare har man pratat mycket om-

  326. -att före behandlingen ska de här
    personerna vara i skydd och säkerhet.

  327. Det har man gått ifrån.
    Det är inte möjligt.

  328. För folk på flykt kan vi inte invänta
    uppehållstillstånd och ordnade liv.

  329. De behöver hjälp tidigare än det.

  330. Det är viktigt med
    psykologisk första hjälp.

  331. Förut pratade man om debriefing.
    Nu vet vi att vi inte ska göra det.

  332. Utan det handlar om lugn och ro
    och omhändertagande av nära och kära.

  333. Man får diagnosen ptsd
    några veckor efter ett trauma.

  334. Så att man inte går vilse i:

  335. "Finns ett trauma,
    är man traumatiserad." Nej.

  336. Utan är personen traumatiserad,
    är man traumatiserad.

  337. Vad leder det till att ha ångest?

  338. Barn med ångest har det ofta även som
    vuxna och kan bli deprimerade av det.

  339. Prestationsförmågan påverkas.
    Svårt med koncentration och trötthet.

  340. De utnyttjar inte sin potential,
    utan begränsas av sin rädsla.

  341. Ökad sjukfrånvaro hos föräldrar
    och lidande hos syskon.

  342. Så det finns all anledning
    att behandla de här barnen.

  343. Det ska man göra
    när vi inte kan nå barnen-

  344. -bara genom lite sunt förnuft.
    "Det är ingen fara, det går bra."

  345. De här barnen
    är inte mottagliga för det.

  346. När rädslan tar orimliga proportioner
    och stör barnets vardag-

  347. -då ska de söka behandling.

  348. Tänk på... Ni hamnar ofta i ett läge
    att ni rekommenderar till behandling.

  349. Ta reda på att den de vänder sig till
    är legitimerad, att skydd finns-

  350. -i form av patientförsäkring
    och tystnadsplikt.

  351. Kolla att den som erbjuder behandling
    har rätt utbildning.

  352. Kbt erbjuds i allt från helgkurser
    till riktiga, långa utbildningar.

  353. En helgkurs räcker inte.

  354. Och vi vet att kbt ger bra resultat
    för de här barnen-

  355. -vid en rad olika problem.

  356. Avslutningsvis: Det är bra
    att upptäcka de här barnen tidigt.

  357. För ångest är ingen rolig krydda
    i livet. Det är inte så kul.

  358. Men det är inte så
    att har man haft ångest länge-

  359. -är det svårt
    att få effekt av behandling.

  360. Behandlingen är effektiv
    även om man har haft det länge.

  361. Men låt inte en massa liv gå åt
    till att ha ångest. Det är tråkigt.

  362. -Vad sa vi? Vi kör på?
    -Kör på.

  363. Vi tar frågor i slutet. Om ni har
    frågor, kommer det tid för det.

  364. För vi tittar lite på dystymi
    och depression hos barn.

  365. Skillnaden mellan dystymi
    och depression är lite grann...

  366. ...som influensa och förkylning.

  367. Dystymi är mer långvarig
    och lågintensiv nedstämdhet.

  368. Depression är mer intensivt.
    Det är viktigt att komma ihåg-

  369. -att sorg, nedstämdhet och ledsenhet
    är vanliga känslor.

  370. Det hör till livet.
    Men när det inte ger sig-

  371. -då börjar vi prata om det
    som nån av de här diagnoserna.

  372. Varför blir man deprimerad?
    Det finns flera skäl.

  373. Ofta samverkar de. Vi vet inte exakt.

  374. Vi vet att ärftliga faktorer
    kan ligga bakom.

  375. Kroppsliga sjukdomar
    kan ge depression.

  376. Hormonella rubbningar likaså.
    Och olika negativa livserfarenheter.

  377. Allt ifrån kompisproblem till
    förlust, psykisk ohälsa i familjen-

  378. -missbruk och misslyckanden i skolan.

  379. Så det finns flera saker
    som ofta samverkar.

  380. Om man har en sårbarhet, behövs ändå
    nånting som gör att det utlöses.

  381. Sekundär depression är vanligt
    hos barn med ångeststörning.

  382. Det är ett resultat
    av ångeststörningen.

  383. Livet blir så begränsat av att ha
    störningen att man blir deprimerad.

  384. Då vill man nästan alltid
    börja jobba med ångeststörningen.

  385. Får man bukt med den,
    lättar depressionen.

  386. Om inte depressionen blivit så djup
    att den sätter sig i vägen för annat.

  387. Då får man jobba först
    med depressionen.

  388. Livstidsprevalensen
    är högre hos kvinnor.

  389. Depression är
    en vanligare problematik för kvinnor.

  390. Om vi tittar hos barn,
    drabbas 1-2 % av skolbarn.

  391. Hos tonåringar 3-8 %.

  392. Det här är mycket.
    Men ibland när man läser i media-

  393. -kan man få en känsla av
    att det är 50-60 %. Så är det inte.

  394. Alla barn är inte deprimerade.

  395. Det finns absolut en grupp.
    Dem ska vi se. Men alla är inte det.

  396. Könsskillnader. Det är nästan
    tre gånger vanligare hos kvinnor.

  397. Det handlar om att risken för
    återfall är högre hos kvinnor.

  398. Kvinnor återfaller mer. Det tror man
    är framför allt könsrollsberoende.

  399. Att våra könsroller
    sätter oss i livssituationer-

  400. -som gör kvinnor mer sårbara
    för depression.

  401. Och att det har hormonella orsaker.

  402. Jag tänker inte ta upp suicid.

  403. Men det här med självskada är
    ett beteende som förekommer mycket.

  404. Det förekommer hos barn som både
    är deprimerade och har ångest.

  405. Men kanske mer hos ångestbarn
    än vad man tidigare har trott.

  406. De flesta som självskadar gör det
    för att lindra sin ångest, inte dö.

  407. Utan för att snabbt
    få minskad ångest.

  408. Men vi vet att tröskeln
    att självskada minskar successivt.

  409. Det är potentiellt farligt.

  410. Om man skulle hamna i en livskris-

  411. -är steget att göra sig mer skada
    än bara det här inte lika långt.

  412. Därför är det även i suicidpreventivt
    syfte bra att fånga upp dessa barn.

  413. Nu forskar man mer på behandling
    för ungdomar med självskador.

  414. Om ni vill läsa mer, kolla
    nationellasjalvskadeprojektet.se.

  415. Det finns också internetbehandling.

  416. Så det finns flera vägar att gå.

  417. När det gäller kbt vid depression
    jobbar man framför allt med-

  418. -det man kallar för
    beteendeaktivering.

  419. Att aktivera barnen
    med meningsfulla saker.

  420. Det här kan låta paradoxalt. En del
    deprimerade barn är superaktiva.

  421. Fortfarande ska man hitta aktiviteter
    som känns meningsfulla.

  422. Att inte bara göra för att prestera.
    "Vad är viktigt för dig?"

  423. Och hitta den sortens aktiviteter.

  424. Man försöker lära dem att förhålla
    sig till negativa tankar av typen-

  425. -"jag tillför ingenting". Sen
    jobbar man med återfallsprevention.

  426. Försöka hitta tidiga tecken.

  427. Hur man ska reagera om man känner av
    det igen och vart man ska vända sig.

  428. Så att vi förhoppningsvis
    minskar risken för återfall.

  429. Generellt har barnen med ångest
    och depression...

  430. Märks de? Nej. De här barnen
    är inte så tydliga med sitt lidande.

  431. Utan de tar hand om det
    ganska mycket själva.

  432. De lider i tysthet.

  433. Man kan vara uppmärksam på
    skolfrånvaro. Specifik och generell.

  434. Börjar ett barn vara borta från
    samma sorts lektioner återkommande?

  435. När barnen avviker från tidigare
    beteenden, varför gör de det?

  436. När man börjar göra anpassningar
    i skolan, ska man vara på sin vakt.

  437. Varför ska barnet befrias från nåt
    och slippa få frågor?

  438. Det är vanligt för social ångest.
    Innan man gör sånt... Det är nånting.

  439. Vi löser inte det här genom att sluta
    ställa frågor. Det behövs mer.

  440. Försämrade prestationer.
    Barnet presterar inte som förr.

  441. När de beter sig annorlunda socialt-

  442. -vilket ofta handlar om att de byter
    umgänge eller drar sig undan umgänge.

  443. Och uppenbara tecken.
    Ett barn som får en panikattack.

  444. Då är det uppenbart
    att det finns nåt där.

  445. Nu är inte ni här som föräldrar,
    men ni möter föräldrar också.

  446. Vad kan föräldrar göra? Skaffa
    information är en viktig grej.

  447. Att läsa på.
    Vad har mitt barn hamnat i?

  448. Att tala med andra.
    Vänner, kollegor och lärare.

  449. Och att söka professionell hjälp.
    Vad kan ni på skolan göra?

  450. Det finns mycket ni kan göra
    övergripande förebyggande för alla.

  451. Att minska skam och tabu
    är en otroligt viktig grej.

  452. Att vi pratar om att det är själv-
    klart att drabbas av psykisk ohälsa-

  453. -och det är ingenting
    som är skamligt.

  454. Att uppmärksamma de här barnen när ni
    märker tecken på att nåt är fel.

  455. Ni kan göra stor nytta i att guida
    familjer till att söka rätt hjälp.

  456. För det är ofta svårt för folk.
    De vet inte vart de ska vända sig.

  457. I synnerhet inte när man är orolig.

  458. Hjälpa till med barn med skolfrånvaro
    att återgå till skolan.

  459. Med "skydda" menar jag barn som blir
    utsatta i skolan p.g.a. sin ångest.

  460. De ska inte få frågor
    som de inte vill svara på.

  461. Många vill inte till skolan för att
    de tänker: "Vad ska alla säga?"

  462. Skolan kan hjälpa till med det.

  463. Uppmuntra barn i behandling
    och följ med i behandlingen.

  464. Prata med behandlaren
    om vad skolan kan göra-

  465. -så att man samarbetar runt barnet.
    Då kan man ofta snabba upp processen.

  466. Ni hade en föreläsning
    om fysisk aktivitet.

  467. En sund själ i en sund kropp.
    Det är så.

  468. Man mår inte psykiskt bra
    om man inte också mår fysiskt bra.

  469. Vi behöver ha barn
    som rör på sig mycket-

  470. -som får god kost och har god sömn.

  471. Barnen spenderar en stor del
    av sin vakna tid i skolan.

  472. Sova ska de inte göra hos er,
    men röra på sig och äta bra mat.

  473. Vi behöver lära våra barn
    och ungdomar kritiskt tänkande.

  474. Att kritiskt värdera den värld och
    det mediaflöde som de utsätts för.

  475. Det är också ett sätt
    att stärka dem mot-

  476. -det som vi i dag vet ligger bakom
    en hel del psykisk ohälsa.

  477. Hantera mobbning är superviktigt.
    Och att hantera stress.

  478. Många ungdomar är stressade
    av sin skolgång-

  479. -och behöver strategier
    för att hantera det.

  480. Jag träffar många stressade ungdomar
    som har dålig studieteknik.

  481. Man kan hjälpa många ungdomar
    att lära sig studieteknik-

  482. -så att de kan prestera
    utan att jobba ihjäl sig.

  483. Vad kan vi alla göra? Förmedla
    rimliga förväntningar på livet.

  484. Det gör ont att leva.

  485. Det är okej
    att man inte alltid är på topp.

  486. Man träffar folk
    som vill att det ska vara 100 % bra.

  487. Då blir det 100 % dåligt. Det är
    svårt om man har den förväntningen.

  488. Vuxna behöver föregå med gott
    exempel. Att leva som vi lär.

  489. Att bara våga prata om psykisk ohälsa
    är en viktig grej.

  490. Förmedla viktiga värderingar.
    Prata om och förmedla dem till barn.

  491. Me too-kampanjen
    är som ett koncentrat av det-

  492. -som är väldigt värdefullt
    på väldigt många sätt.

  493. Och: "It takes a village
    to raise a child."

  494. Vi behöver hjälpas åt.
    Alla barn är allas ungar.

  495. Och ska man ingripa? Ska man det fast
    man inte känner sig bekväm med det?

  496. Jag har inget svar. Det kan vara
    en diskussion att ha på skolor.

  497. Jag pratade på en skola om det här
    för en föräldragrupp.

  498. Alla var eniga om att det ska man.

  499. "Gör ni det, då?" "Nja..." Så där.

  500. Då kan man tänka att i en skola
    har man nån beröring med alla ungar.

  501. De flesta bor nära varann och deras
    barn delar vardag med varann.

  502. Det är extra angeläget
    att alla ungar där har det bra.

  503. Det blir aktuellt i skolans miljö.
    Hur ska man ta hand om allas ungar?

  504. Vi ska strax ha tid för frågor.

  505. Den här föreläsningen
    är baserad på min bok-

  506. -"Rädslor, fobier och nedstämdhet
    hos barn och unga".

  507. Vill man läsa om social fobi
    finns boken "Mer än blyg"-

  508. -som jag skrivit med Ulrika Thulin-

  509. -som vänder sig till behandlare,
    skolpersonal och föräldrar.

  510. Där är jag klar. Lite frågor.

  511. Vi inledde med att Socialstyrelsens
    siffror före jul visade-

  512. -att barns psykiska ohälsa
    har ökat med 100 % på tio år.

  513. Vad tror du att det beror på?

  514. Det där är svårt. En orsak
    är inte illavarslande egentligen.

  515. Tabut håller på att luckras upp.

  516. Vi pratar om de här sakerna. Det är
    mer okej att ha psykiska problem.

  517. Då kommer vi att få fler som berättar
    att de uppfyller diagnoskriterier.

  518. Där har vi
    en ganska positiv utveckling.

  519. Men samhället
    ställer tuffa krav på barn i dag.

  520. Det är också så
    att Sverige leder den där ligan.

  521. Vi behöver säkert se över
    både skolsystem och...

  522. ...just hur vi förhåller oss till
    barn och ungdomar i samhället.

  523. Vad vi som vuxna gör
    och hur vi lever våra liv.

  524. Det finns nog många bitar i det här
    som vi behöver se över.

  525. När du kommer i kontakt med barn,
    vad är din vanligaste-

  526. -"om bara nån hade"
    innan de har kommit till dig?

  527. Oj... Det vet jag faktiskt inte.
    Det var en spännande fråga.

  528. Det jag kan önska ibland
    är att vi hade mer av...

  529. Att föräldrar hade mer koll på ångest
    och vad det är.

  530. Och att man hade mer kunskap om
    hur man ska hantera barnets ångest.

  531. Där tror jag att man hade kunnat
    stoppa ganska mycket.

  532. Där föräldrarna famlar och inte får
    särskilt bra råd när de söker.

  533. Det gäller den gruppen.
    Där kan jag känna:

  534. "Om ni hade styrt rätt från början,
    hade det inte behövt bli så mycket."

  535. Öka kunskapen
    att det är behandlingsbart?

  536. Och sök hjälp fort.
    Det är inte farligt-

  537. -men så här kan man jobba med det.

  538. Liv Svirsky,
    stort tack för att du kom hit!

  539. Du är kvar i pausen
    om man vill prata mer med dig.

  540. Men för nu säger vi stort tack!

  541. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ångest oro och depression

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Depression hos barn, Depression hos ungdomar, Elever, Elevvård, Oro, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykisk hälsa, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning, Ångest hos barn, Ångest hos ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss