Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Ett mänskligt varumärkeDela
  1. Du är en jätteviktig del
    i er gemenskap som dietister-

  2. -i er gemensamma roll
    för att utveckla dietisternas värld.

  3. Vi är på dietisternas årskongress.

  4. Jag heter Anna-Karin Lingham
    och jobbar med varumärken-

  5. -både för oss som individer men också
    för organisationer och produkter.

  6. Vi ska ägna en stund åt att titta på-

  7. -ert gemensamma varumärke
    Dietisternas Riksförbund-

  8. -men allra mest dig som person
    och ambassadör för er roll.

  9. Vi ska titta på det vi kan kalla
    ditt personliga varumärke.

  10. Ordet "varumärke" kan klinga konstigt
    om man inte är van att prata om det.

  11. Jag brukar tänka
    att ett varumärke är-

  12. -det intryck vi ger, oavsett om vi är
    en organisation eller en person.

  13. Jag har jobbat med Axfood,
    Hästens sängar och Apotek Hjärtat.

  14. Där är det affärsmässiga varumärken-

  15. -men när vi pratar människa
    är det intrycket vi ger dagligen-

  16. -till vänner, kollegor och familj-

  17. -som påverkar hur vi möter andra
    och vad vi får tillbaka.

  18. Det påverkar våra resultat och vårt
    välbefinnande. Vi ska prata om det.

  19. Det finns några platser i världen
    som kallas för blå zoner.

  20. I de blå zonerna lever människor
    längre än på andra ställen.

  21. Man lever också gladare, piggare
    och friskare.

  22. Det är fler än vanligt
    som blir över 100 år gamla.

  23. Det sägs att det beror på
    en god livsstil-

  24. -en bra hälsa på olika sätt,
    en god kost och en låg stressnivå.

  25. Att man rör sig mycket och har
    ett positivt sammanhang att tillhöra.

  26. I en av de blå zonerna,
    Okinawa i Japan-

  27. -har man satt ett namn
    på det långa livet, "ikigai"-

  28. -en anledning att leva eller en
    anledning att kliva upp på morgonen.

  29. De har koll på er vision, "Hållbar
    nutrition för hälsa genom hela livet.

  30. Det måste vara mycket
    som ligger i deras sätt att leva.

  31. I en annan del av världen, på andra
    sidan jordklotet från Okinawa-

  32. -finns ett land där 16 procent
    säger att man är engagerad på jobbet.

  33. 16 procent! Det är här i Sverige.

  34. Det är mindre än en femtedel
    som säger att vi är engagerade.

  35. Den här delen...

  36. Det är klart att engagemang
    leder till högre effektivitet-

  37. -och mer lojalitet med vårt arbete.

  38. Det leder till mer arbetsglädje-

  39. -och mer glädje i livet och jobbet.

  40. Det kanske finns nån koppling
    mellan "ikigai" i Okinawa-

  41. -och engagemang
    som fler av oss känner på jobbet.

  42. Vad skulle vi kunna lära oss?

  43. "Ikigai" består av fyra delar.

  44. Den ena delen
    är nånting som jag är skicklig på-

  45. -och som jag går till jobbet för att
    utföra. Ni är skickliga dietister.

  46. Ni får också betalt
    för det som ni är skickliga på.

  47. Kanske är det så att de som inte
    känner sig engagerade nöjer sig.

  48. Jag går till jobbet,
    gör det jag är bra på och får betalt.

  49. För att komma närmare vårt "ikigai"-

  50. -behöver vi hitta
    nåt vi älskar att göra.

  51. Vi behöver också känna att vi
    gör nytta för världen på nåt sätt.

  52. Antingen i den lilla världen
    eller i världen som helhet.

  53. Ni har otroligt viktiga roller.

  54. För att nå längre med engagemanget
    så att fler känner att vi bidrar-

  55. -har roligt på jobbet
    och når närmare "ikigai"-

  56. -brukar jag koppla det
    till varumärken.

  57. Det finns organisationens varumärke
    som Susann har pratat om.

  58. Det var spännande att se
    varifrån ni kommer, vad ni gör-

  59. -och vad ni har för professioner
    i era jobb.

  60. Den delen är väldigt viktig att ha
    koll på för att man ska trivas-

  61. -men det är lika viktigt
    att du har koll på dig själv-

  62. -vad du står för, vad du vill
    och vart du är på väg.

  63. Var ligger din passion
    och det du älskar att göra?

  64. Jag vill berätta en saga för er.

  65. En kvinna var ute och gick
    och kom fram till en stenhuggare.

  66. Han såg sur ut och högg, men det
    var inte mycket energi i slagen.

  67. Kvinnan blev nyfiken och undrade.

  68. "Jag måste fråga
    vad den här stenhuggaren gör."

  69. Hon gick fram till den här sura
    personen och frågade vad han gjorde.

  70. Han tittade knappt upp, fortsatte
    att hugga oengagerat och sa:

  71. "Jag hugger sten."

  72. Kvinnan förstod
    att det inte var idé att stanna.

  73. Efter en stund
    fick hon se ännu en stenhuggare.

  74. Den personen
    såg varken sur eller glad ut-

  75. -men högg med nån slags energi
    och tittade inte upp.

  76. Hon gick fram
    och frågade vad han gjorde.

  77. "Jag försörjer min familj
    och har inte tid att prata", sa han.

  78. Kvinnan förstod att hon skulle gå
    vidare och inte störa stenhuggaren.

  79. Hon gick vidare och råkade på en
    tredje stenhuggare som såg glad ut.

  80. Det strålade energi om den här
    personen. Han högg frenetiskt-

  81. -svettades och reste sig
    för att torka av svetten.

  82. Då passade hon på att gå fram
    och fråga vad han jobbade med.

  83. Stenhuggaren log med hela ansiktet
    och ögonen glänste.

  84. Man såg hur det strålade energi
    om den här personen.

  85. Han svarade och sa:

  86. "Jag hjälper till
    att bygga en katedral."

  87. Vi kan jobba med nästan samma saker-

  88. -men vår syn
    på hur vi deltar i en helhet-

  89. -och är en pusselbit
    i det stora pusslet-

  90. -påverkar hur vi känner oss
    på jobbet. Hur engagerade vi är.

  91. Hur vi kan utföra våra uppgifter-

  92. -och hur vi känner
    att vi bidrar till världen.

  93. Hugger du sten,
    försörjer du din familj-

  94. -eller hjälper du till
    att bygga en katedral?

  95. För att du ska kunna vara
    den engagerade personen-

  96. -som känner att det är härligt att gå
    till jobbet och känner att du bidrar-

  97. -och blir den goda ambassadören
    för dietister som skrå...

  98. Oavsett om ni har olika roller
    och områden är ni en helhet-

  99. -som bidrar till världens utveckling
    på ett gemensamt sätt.

  100. Du är en ambassadör för ert yrke.

  101. Har du koll på
    vad ni tillsammans står för-

  102. -och samtidigt har koll på dig själv-

  103. -då känns rollen att bygga katedralen
    härlig och leder till mycket.

  104. Jag har lyssnat på Susann,
    och ni har koll på vad ni står för-

  105. -men vi ska ägna en stund
    åt dig som individ-

  106. -och ditt personliga varumärke.

  107. Det går inte att bara lägga på
    en yta och vilja se bra ut-

  108. -umgås med rätt personer
    eller uttrycka rätt åsikter.

  109. Om det bara är så du tänker, att fixa
    till ytan där ute och din image-

  110. -kan det bli platt
    när man börjar prata med dig-

  111. -och märker att det inte hänger ihop.

  112. För att vi ska få starka
    och trovärdiga varumärken-

  113. -som ger ett trovärdigt intryck
    behöver vi bygga inifrån och ut.

  114. Jag vill be dig fundera på några
    saker. Du behöver inte säga nåt.

  115. Är du en synlig eller osynlig person,
    och vad skulle du vilja vara?

  116. Har du tydliga värderingar
    som hjälper dig att gå i en riktning-

  117. -och som hjälper dig att ta beslut?

  118. Känner du dig inspirerad
    och inspirerande för andra människor?

  119. Det är säkert en dagsformsfråga,
    men generellt.

  120. Tror du att andras syn på dig
    stämmer med din syn på dig själv-

  121. -eller skiljer det mellan hur jag ser
    på dig och hur du ser på dig själv?

  122. Jag brukar använda
    en enkel varumärkesmodell.

  123. När andra förhåller sig till dig
    och det du står för-

  124. -är det din image,
    omgivningens bild av dig.

  125. Där finns det alltid ett brus med
    förutfattade meningar, värderingar-

  126. -och saker som gör att jag associerar
    till dig på ett visst sätt.

  127. Min tanke och mitt brus drar i gång
    och ger mig associationer till dig.

  128. Det ligger ju mest hos mig
    som möter dig.

  129. Du kan känna till att bruset finns,
    men kan inte påverka det.

  130. Du behöver veta
    att var och en av oss har ett brus.

  131. När du tänker på dig själv, kallar vi
    det din identitet, din självbild.

  132. Hur du ser på dig själv. Vad det är
    som gör att du tar vissa beslut.

  133. De två, din identitet och din image,
    är sällan lika, egentligen aldrig.

  134. De kan likna varandra
    men är inte lika.

  135. Ändå är det omgivningens bild av dig
    som påverkar hur du blir bemött-

  136. -om man ser dig, om man gillar dig-

  137. -eller om man väljer dig
    som kollega, vän eller familjemedlem.

  138. Mycket av ditt personliga varumärke
    bedöms här ute-

  139. -och du kan inte bestämma vad jag
    ska tycka, men du kan påverka mig.

  140. Det kan du göra genom att ha
    en tydlig identitet och självbild-

  141. -att din inre kompass är tydlig.

  142. Då kan du kliva ut med rak rygg
    och självförtroende-

  143. -och stå för den du är
    och det du tycker-

  144. -och bidra på ett starkt
    och konstruktivt sätt.

  145. För att du ska nå ut
    med den självbilden-

  146. -behöver du skicka ut tydliga
    signaler. Kalla det din profilering-

  147. -nästan som en brygga mellan det
    jag står för och det du uppfattar.

  148. När du har kompassen på plats,
    blir det ganska enkelt.

  149. I din identitet
    ligger några olika delar.

  150. Jag ser det som en plattform som du
    kan utgå från i olika sammanhang.

  151. En av de viktigaste delarna
    är dina värderingar-

  152. -det som du har lärt dig är sant-

  153. -av dina föräldrar, skola, fröken,
    magistern och media.

  154. Olika kulturer och områden, allt
    som vi har bestämt att så är det.

  155. Vi kommer tillbaka till det.
    Dina mål.

  156. Du kanske har personliga och privata
    mål men också professionella mål.

  157. Hur ser de ut
    och hur förhåller du dig till dem?

  158. Har du den kompetens du behöver
    eller behöver du bygga på-

  159. -som du gör i dag genom att komma hit
    och lyssna och nätverka?

  160. Hur ser du på utmaningar?

  161. Stannar du gärna
    i bekvämlighetszonen-

  162. -eller kliver du utanför ibland och
    doppar tån i det okända och lär dig?

  163. Det är viktigt att kliva
    fram och tillbaka mellan det-

  164. -att våga vara i utmaningsläge
    men också gå tillbaka och vila.

  165. Dina "triggers", motivationsfaktorer.

  166. Hur ser du på din egen glädje?

  167. Känner du till vad det är
    som ger dig glädje och energi?

  168. Är du duktig på att söka dig till dem
    så ofta som möjligt?

  169. Gör du det, höjs din
    välbefinnandenivå och det sprids-

  170. -så att du bidrar i ett rum
    till att höja den generella nivån.

  171. Då arbetar ni tillsammans bättre.

  172. Vi är värda att hitta
    våra motivationsfaktorer-

  173. -och få energin som vi behöver.

  174. Din hälsa. Som ni är experter på.

  175. Även din attityd, din mentala hälsa.
    Din mentala inställning.

  176. Det här är delar i den identitet. Vi
    ska titta på ett par av de delarna.

  177. Dina värderingar är det viktigaste-

  178. -det du tror på
    och är övertygad om är sant.

  179. Det kan vara inom olika områden.

  180. Kanske har dina föräldrar lärt sig
    saker inom politik eller religion.

  181. Det kanske handlar om etik och moral
    som du har fått med dig.

  182. Det kan vara frågor inom hälsa och
    kost, som ni är specialiserade inom.

  183. Inom makt.

  184. Du kanske har värderingar
    kring människor-

  185. -med annan bakgrund, ålder, åsikt
    eller läggning.

  186. Den är lite "spooky"
    för den är lätt att tränga undan.

  187. Jag kan påstå att jag tycker alla är
    lika värda, men behandlar jag dem så?

  188. Eller gör jag skillnad
    mellan olika åldrar och bakgrund?

  189. Det finns medvetna värderingar
    och undermedvetna värderingar.

  190. Båda styr oss.

  191. De styr hur jag bemöter dig
    och hur du bemöter mig.

  192. De ligger där och skvalpar.

  193. Vissa saker som mina föräldrar och
    skolan lärde mig när jag var barn-

  194. -är inte aktuella för mig, men jag
    agerar fortfarande utifrån dem.

  195. Det kan vara värt
    att fundera på sina värderingar-

  196. -och märka när jag reagerar starkt.

  197. När får jag känslomässiga kopplingar?

  198. När känner jag ilska, frustration
    eller glädje?

  199. Då är det sannolikt kopplat
    till en stark värdering hos mig.

  200. Var uppmärksam på det
    och se var det sticker ut hos dig!

  201. Handlar det om frågor kring
    etik, makt, religion eller politik?

  202. Var finns dina starka värderingar?

  203. Skulle det vara så att du märker att
    du reagerar på ett sätt som förvånar-

  204. -skulle du kunna lyfta upp
    den värderingen i ljuset och se.

  205. Stämmer det här fortfarande? Vill jag
    agera som jag lärde mig som barn?

  206. Har jag och tiderna förändrats och är
    det dags att skruva lite på det-

  207. -och åstadkomma nya saker i mitt
    förhållande till andra människor?

  208. En annan viktig del i din identitet
    är hur du ser på utmaningar.

  209. Utmaningar är ett ord
    som klingar olika.

  210. Några går i gång på det,
    men för några känns det jobbigt.

  211. Det finns både ofrivilliga
    och frivilliga utmaningar.

  212. De ofrivilliga kommer till oss
    i form av bekymmer, sorg och saknad.

  213. Det kan vara ekonomiska-
    eller hälsobekymmer-

  214. -sånt som livet ger oss
    som vi behöver förhålla oss till-

  215. -och när vi kommer ut på andra sidan
    har vi har lärt oss nåt och vuxit.

  216. Om man ser
    på de frivilliga utmaningarna-

  217. -finns där stor potential att växa.

  218. Om vi stannar i bekvämlighetszonen-

  219. -som vi känner till och det är varmt
    och skönt och inget överraskar...

  220. Vi känner oss bekväma
    och känner till alla förutsättningar.

  221. Det skulle kunna vara en dålig plats
    om vi stannar för länge-

  222. -men det skulle kunna vara
    en bra plats-

  223. -om du har
    en bekväm bekvämlighetszon-

  224. -som består av en vilsam plats,
    en god miljö-

  225. -människor du gillar, god kost
    och du rör på dig.

  226. Du ser till att bekvämlighetszonen
    är en plats att vila och tanka kraft.

  227. När den finns där
    är den en fantastisk förutsättning-

  228. -för att kunna ge sig utanför
    och ge sig på utmaningar.

  229. Det är där du växer.

  230. Om du stannar i bekvämlighetszonen
    växer du långsamt-

  231. -men du vill ta större steg, både
    som person och tillsammans med andra.

  232. Det skulle kunna vara
    geografiska utmaningar.

  233. Det kan bestå i att du väljer
    en annan plats eller väg.

  234. Du kan flytta, välja annat semester-
    mål eller annan väg till jobbet.

  235. Små förändringar
    kan göra att du får nya intryck-

  236. -och känner att där hände nåt
    som jag har glädje av.

  237. Det kan vara mentala utmaningar.

  238. Många av oss tänker samma tankar
    dag efter dag. Vi hamnar i en spiral.

  239. När du tänker en ny tanke-

  240. -ifrågasätter
    dina förutfattade meningar-

  241. -eller lyssnar på nån
    som har helt annan syn på saker-

  242. -utmanar du dig mentalt och kan ta
    nya steg och utvecklas på annat sätt-

  243. -än om du väljer att stanna
    i de luddiga tankarna-

  244. -som gnager till slut.

  245. Mentala utmaningar
    är viktigt för utveckling.

  246. Också sociala utmaningar-

  247. -att vi träffar andra människor
    eller umgås med andra grupper-

  248. -eller visar nyfikenhet att prata
    med andra och få nya intryck.

  249. Ni träffar människor dagligen.

  250. En del i er profession
    är säkert den nyfikenheten-

  251. -där ni behöver lära er saker om
    kunden eller patienten för att bidra.

  252. Den nyfikenheten är värd att ha
    med sig även i andra sammanhang.

  253. När du kliver utanför
    din bekvämlighetszon växer den.

  254. Du kommer att känna
    att du kan ta nya steg.

  255. Det blir inte läskigt. Vissa tycker
    att det är läskigt att stå på scen.

  256. Det har jag tyckt.
    Nu tycker jag att det är roligt.

  257. Lite pirrigt men det ger mig energi.

  258. Din utmaning och min utmaning
    behöver inte vara samma sak.

  259. Det gäller att du har koll på ditt
    och inte funderar på vad andra gör.

  260. "Det är mitt liv jag ska jobba med."

  261. Rör dig mellan bekvämlighet
    och utmaningar-

  262. -så hittar du nåt slags "flow"-

  263. -i det du gör
    och i livet i stort.

  264. För att du ska känna balans-

  265. -mellan dina resurser
    och din kompetensnivå-

  266. -finns den här matrisen
    som beskrivning.

  267. Vi tänker att du har
    en väldigt stor utmaning-

  268. -som du känner blir tuff att klara av
    och som sträcker sig över tid.

  269. Jämfört med din kompetensnivå och
    förmåga är det nästan oöverstigligt.

  270. Om du befinner dig där
    under lång tid-

  271. -kommer du att känna dig överhettad,
    kanske utbränd.

  272. Där ska du inte vara.

  273. Du ska inte heller vara i den plats
    där din kompetens är för hög-

  274. -för den uppgift du har.

  275. Där riskerar du att bli uttråkad,
    ljummen, grå och apatisk.

  276. Det finns ingen energi.
    Där ska du inte heller vara.

  277. Jag har varit nära båda,
    men jag är duktigare på-

  278. -att hitta en balans mellan
    min kompetens och min utmaning-

  279. -så att jag hittar "flow-läge".
    Ni vet hur det känns då.

  280. Man tappar koll på tiden. Man
    jobbar mer effektivt och med glädje.

  281. När du hittar balansen kommer du
    att märka skillnad i ditt arbete.

  282. Det finns många delar
    i din identitet och självbild.

  283. Vi har pratat om dina värderingar
    och din syn på utmaningar.

  284. Där ute har andra människor
    en bild av vem du är, din image.

  285. Det kan vara nån som tänker på dig.

  286. Du kanske möter nån på gatan
    och får en ögonblickskontakt med nån.

  287. Eller nån som är förälskad i dig
    och tänker på dig dygnet runt.

  288. Det kan vara nån som pratar om dig.

  289. Förhoppningsvis har du en god image
    bland kollegor, vänner och familj.

  290. Det kan finnas neutrala bilder
    och otydliga bilder.

  291. Det är det folk relaterar till som
    gör att de bemöter dig på visst sätt.

  292. Du vill se till att den bild du har
    skickas ut till dem du möter.

  293. Då kommer vi till din profilering-

  294. -en brygga mellan dig
    och dem du möter.

  295. I din profilering
    finns många olika delar.

  296. Det är viktigt att du förmedlar det
    som är viktigt att jag känner till.

  297. Det beskrivs i Joharifönstret
    som säkert några av er känner till.

  298. Det jag vet om mig själv och det du
    också vet är ett öppet fält.

  299. Det är egentligen det enda
    som vi tillsammans kan relatera till.

  300. Det gäller att jag ser till
    att det öppna fältet-

  301. -är så relevant, korrekt
    och lagom stort som möjligt.

  302. Det är inte säkert
    att det ska vara vidöppet.

  303. Vissa människor bjuder på så privata
    saker att jag nästan är för nära.

  304. Se till att ditt öppna fält
    innehåller det som är viktigt.

  305. Det finns saker som jag vet
    om mig själv som du inte vet.

  306. Du kanske vet nåt om mig, nåt rykte,
    som inte jag känner till.

  307. De sakerna har vi inte gemensamt-

  308. -men det öppna fältet
    ska ha relevant information.

  309. Vi skickar ut det i olika kanaler.

  310. De profileringskanalerna
    skulle kunna kännas ytliga-

  311. -men det finns djupare delar.

  312. Alla ska skicka liknande signaler-

  313. -så att du är konsekvent, trovärdig
    och genuin i allt.

  314. Då kommer du att kännas konsekvent
    och som om det finns substans-

  315. -om det så är i sociala medier
    eller som här i verkligheten.

  316. För...

  317. Till det goda syftet att få möta
    varandra och se varandra i ögonen.

  318. Det kan vara
    att du syns i olika nätverk.

  319. Man tar ställning till hur du ser ut,
    dina berättelser och var du bor.

  320. Allt blir en gryta man förhåller sig
    till. Vem är den här personen?

  321. Alla signaler samspelar.

  322. En av de viktigaste delarna, både
    i privatlivet men också som dietist-

  323. -är hur du kommunicerar och möter
    dina kunder, patienter och kollegor.

  324. Jag har gjort en modell
    med olika ytterligheter i ändarna.

  325. På den översta skalan står det
    "tydlig" och "otydlig".

  326. Hur kommunicerar du?
    Upplevs du som tydlig?

  327. Eller kan du vara lite mer flummig-

  328. -så att man måste fråga om
    några gånger innan man förstår?

  329. Var på skalan befinner du dig?

  330. Jag tror inte
    att du kan pricka in dig exakt.

  331. Du rör dig i ett spann
    beroende på sammanhang.

  332. På den andra skalan står det
    "faktaorienterad" och "känslomässig".

  333. Är du en sån som bjuder på analyser,
    siffror och fakta-

  334. -eller pratar du mer i känslor
    med passion, glädje och frustration?

  335. Man märker vad du har för känsloläge
    och det finns inte så mycket fakta.

  336. Var på skalan befinner du dig?

  337. "Pessimistisk" kontra "optimistisk".

  338. Det märks både i minspel och ordval.

  339. Pratar du mycket i negationer,
    i inte-form?

  340. Talar du mer om vad som är dåligt
    än vad som är positivt?

  341. Det kan vara lätt att tänka
    att man är positiv-

  342. -men drar vi för långt åt ett håll
    kan det kännas orealistiskt.

  343. Ni vet när det slår över, nån som är
    extremt positiv eller negativ.

  344. Det känns inte trovärdigt.
    Var befinner du dig på skalan?

  345. "Avvaktande" kontra "drivande".

  346. Är du den som väntar
    tills alla har sagt sitt?

  347. Väntar du tills nån annan ska ta tag
    i nåt innan du säger vad du tycker-

  348. -eller är du den som driver framåt
    och går först?

  349. "Så gör vi. Jag tycker så här."

  350. Var på skalan befinner du dig?
    Säkert olika i olika sammanhang.

  351. "Informerande" och "kommunicerande".

  352. Är du en sån som talar om hur det är
    och har en envägskommunikation?

  353. Eller är du ofta i ett samtal
    med flervägskommunikation-

  354. -där ni utbyter åsikter
    och kommunicerar med varandra?

  355. "Specifik" och "generell".

  356. Är du den som ger
    väldigt detaljerad information-

  357. -och berättar om
    varenda skruv i bokhyllan-

  358. -eller berättar du
    på en generell nivå-

  359. -om att bokhyllan
    ska stå i ett hus på landet?

  360. Där skiftar du säkert,
    men många är väldigt specifika.

  361. Du kan märka när du pratar med nån
    och tappar kontakten.

  362. Blicken far i väg åt ett annan håll.

  363. Fundera då på om du är för specifik
    och borde höja blicken-

  364. -och ge en helhetsbild
    för att fånga in personen.

  365. Eller är du uppe i så höga bilder
    att personen inte hänger med?

  366. Du måste ge exempel.
    Dyk då ner i en mer detaljerad nivå.

  367. Det kallas för "chunk up",
    gör bitarna större-

  368. -eller "chunk down", gör dem mindre.

  369. Ni är säkert duktiga på,
    när ni träffar någon i ert jobb-

  370. -att känna av vilken nivå
    ni ska ha kommunikationen på.

  371. Ska vi vara specifika eller ge
    en överblick och skifta däremellan.

  372. Har du fokus
    på talspråk eller kroppsspråk?

  373. Vissa pratar
    och har inte mycket kroppsspråk-

  374. -varken i ansiktet med mimik
    eller i kroppsspråk över huvud taget.

  375. Andra pratar inte så mycket utan
    lägger allt i gesterna. Var är du?

  376. Ibland får jag höra att jag är olika
    på jobbet och privat.

  377. Det kanske gäller dig också, att du
    har en roll på jobbet och en privat.

  378. Men din personlighet styr
    var du befinner dig.

  379. Om du skulle kunna åstadkomma bättre
    resultat med din kommunikation-

  380. -genom att dra åt ena eller andra
    hållet, är det värt att testa.

  381. Tänk dig att du prickar in
    ungefär var du befinner dig-

  382. -och funderar på hur du kan förflytta
    dig för att få bättre resultat.

  383. Jag jobbade med en chef i en kommun.

  384. Han har ett stort antal medarbetare
    och kollegor-

  385. -och skickar ut nyhetsbrev
    varje vecka.

  386. Han berättade att han kände
    att nyhetsbreven var för torra.

  387. Det var väldigt faktaorienterat och
    bara ett sätt att få ut information.

  388. Han bestämde sig för att dra lite
    på den känslomässiga skalan-

  389. -och lägga in ett mer blommigt språk,
    mer känsloord och mer värme i brevet.

  390. Han testade det-

  391. -och det dröjde inte länge
    förrän folk började ge respons.

  392. Plötsligt hade han
    ett annat sätt att kommunicera.

  393. Det var en liten ändring,
    men det gav en helt annan effekt.

  394. Finns det nåt du kan göra
    för att nå längre fram?

  395. Mitt förslag är att inte dra
    hela vägen åt nåt håll.

  396. Testa! Du fortsätter att vara
    trovärdig, men det händer nåt.

  397. Du kommer att märka nåt
    i din kommunikation och i resultaten.

  398. Det finns en annan del, den mest
    ytliga i vårt personliga varumärke-

  399. -och det är utsidan,
    det första intrycket.

  400. Vad är det första ni tänker på
    när ni möter en ny person?

  401. Vad är det som ingår
    i det första intrycket?

  402. Vad tänker ni på?

  403. Förlåt? Leendet.

  404. Blicken.

  405. Hållningen.

  406. Handslag.

  407. Kroppsspråk, hörde jag det?

  408. Utstrålning.

  409. Kläder.

  410. Det finns massor av saker
    vi uppmärksammar.

  411. Vi gör det på ett ögonblick.
    På nån sekund har vi ett intryck.

  412. Ni säger många av de här sakerna.

  413. När jag föreläser för tandläkare
    ropar de "tänder".

  414. Det är inte så konstigt.
    Nån sa "leende" och det hör ju ihop.

  415. Några saker är extra viktiga.

  416. Även om det första intrycket
    är ytligt-

  417. -gör det att vi blir vänligt
    inställda eller kanske tvärtom.

  418. En grej är hållningen som ni nämnde.

  419. Om jag skulle göra mig liten, skulle
    ni inte uppfatta mitt budskap samma.

  420. Ni skulle uppfatta
    att jag inte tror på mig själv.

  421. Men om jag öppnar upp-

  422. -och står med rak rygg
    och självförtroende i min kropp-

  423. -kommer ni att tänka
    att jag tror på vad jag säger.

  424. Det finns en punkt
    som heter "glada punkten."

  425. Om man lyfter fram den, känner jag
    mig gladare och jag utstrålar glädje.

  426. Det är så roligt när jag säger det
    för publiken bara...

  427. Det är som om hela rummet lyfts
    och blir två centimeter högre.

  428. En annan del är blicken.

  429. Om du möter en person som tittar
    åt sidan och inte möter din blick-

  430. -kommer du att uppfatta den
    antingen som blyg och osäker-

  431. -eller helt ointresserad av dig.
    Det påverkar ert möte.

  432. Tänk på att möta blicken! Men det
    finns ju gränser för hur länge.

  433. Tänk att du behöver möta blicken
    och bekräfta den andra.

  434. Du skapar också en kontakt.

  435. Handslag. Det finns fiskar,
    skruvstäd och nåt däremellan.

  436. Allt det här spelar roll.

  437. Jag reagerar mycket på röst.

  438. Vi är många kvinnor i rummet.

  439. Vi har en tendens som kvinnor,
    mer än män-

  440. -att prata lite högre
    och kanske med lite mer ostadig röst.

  441. Det ger ett mindre säkert intryck.

  442. Bara genom att andas,
    dra ner rösten och hitta pondus-

  443. -och kraften i kroppen
    så att du får med dig rösten-

  444. -får du en styrka och ett annat sätt
    att få fram ditt budskap.

  445. Jag lyssnar också på dialekter.
    Det är underbart. Behåll er dialekt!

  446. Jag kommer från Fagersta men har bott
    nästan halva livet i Stockholm.

  447. Då börjar det påverkas, men så fort
    jag åker dit kommer det tillbaka.

  448. Jag vill ha dialekten kvar, för det
    är en viktig del av vår image.

  449. Den utstrålar nåt. En dialekt säger
    nånting om var du har vuxit upp.

  450. Det är viktiga signaler,
    så var rädd om dem.

  451. Vi har pratat om identitet med dina
    värderingar och syn på utmaningar.

  452. Vi har pratat om din image,
    hur du uppfattas-

  453. -och hur människors tankar påverkar
    hur de uppfattar och bemöter dig.

  454. Du behöver skicka tydliga signaler.

  455. Hitta din inre kompass
    som gör att du känner dig säker-

  456. -och skickar tydliga signaler.

  457. Då kommer det att landa här,
    och det påverkar hur du uppfattas.

  458. Det är du, den du är
    och det du står för.

  459. Du är en jätteviktig del
    i er gemenskap som dietister-

  460. -i er gemensamma roll
    för att utveckla dietisternas värld.

  461. Du kliver in i rollen som ambassadör
    utifrån vad du känner till om er-

  462. -er etiska kod, er vision,
    er värdegrund och all de delarna.

  463. Du kliver också in utifrån dig själv.

  464. Du behöver tänka att du är dig själv-

  465. -och relatera till gemensamma delar
    på det sätt som funkar för dig.

  466. Då kommer du att vara
    i ambassadörsrollen.

  467. Du kommer att känna dig säker och
    utstråla det på ett positivt sätt.

  468. Vad är det första ni associerar till?

  469. Vi har ägnat en halv dag
    åt er profession och er roll-

  470. -men vad associerar ni till
    kring ert förbund?

  471. Vad är det viktigaste och bästa
    som ligger längst fram i tanken?

  472. Förlåt? Kunskap.

  473. Gemenskap.

  474. Samhörighet.

  475. Viktiga grejer.

  476. När du är en representant,
    vilket du är dagligen-

  477. -inte bara på jobbet
    utan även på en middag med vänner-

  478. -är det viktigt att du känner
    trygghet i din ambassadörsroll.

  479. Det finns tre dimensioner. Dels
    behöver du intellektuellt förstå.

  480. Vad är det jag förhåller mig till?

  481. Ni har pratat mycket om det.

  482. Ni vet er etiska kod, vad ni står för
    när det gäller forskning-

  483. -trovärdighet och etisk grund.

  484. De delarna känner du till, men du
    behöver koppla det till din roll.

  485. Vad innebär det där jag är,
    i mina dagliga möten-

  486. -och i det jag åstadkommer löpande?

  487. När du har den på plats blir
    den teoretiska delen väldigt tydlig.

  488. Den är viktig,
    men det finns en känslomässig del-

  489. -där du känner lojalitet,
    gemenskap och ansvar.

  490. Där du känner nån slags passion.

  491. "Passion" är ett stort ord,
    men när man känner att man är stolt.

  492. "Den här gemenskapen vill jag ingå i
    och utveckla."

  493. Då kommer det stråla i ögonen.
    Det är inte bara det intellektuella.

  494. Du kommer att utstråla det genom
    ditt kroppsspråk och det du säger.

  495. Glimten i dina ögon.

  496. De delarna slussas tillsammans
    in i ditt beteende.

  497. Det kan vara ett verbalt beteende.

  498. Hur du berättar om din roll. Hur du
    förhåller dig till dem utanför.

  499. Det kan också vara icke-verbalt.
    Dit hör kroppsspråk.

  500. Dit hör också hur du syns i sociala
    medier. Vad du gillar och skriver.

  501. Alla dina beteenden slussas in
    och blir en del av din roll.

  502. Det kan vara spännande att diskutera.

  503. Hur beter vi oss bäst
    i vår roll som ambassadörer?

  504. Vad bygger trovärdighet? Vad
    hjälper till att bygga nyttan vi gör?

  505. Hur gör vi på bästa sätt tillsammans,
    och hur gör jag som individ?

  506. När man pratar om dig som ambassadör
    och personligt varumärke-

  507. -finns det olika världar.

  508. Ibland är du privat med dig själv,
    familjen eller de bästa vännerna.

  509. Eller så är du personlig och bjuder
    på en del kring din personliga värld-

  510. -men du går inte in i privat läge.

  511. Professionell är du på jobbet
    i dina möten.

  512. Det kan ha en personlig del,
    men huvudfokus är det professionella.

  513. Det kanske är talesperson
    i olika sammanhang och syns i media.

  514. Du kanske bloggar om din roll.
    Du är publik och syns för många fler.

  515. Det är viktigt att känna
    var gränserna går mellan de delarna.

  516. Jag har ett exempel på en som inte
    kände var gränsen var, Justine Sacco.

  517. Hon var kommunikationsdirektör i New
    York och skulle åka hem över julen-

  518. -och fira jul i Kapstaden.

  519. Hon var lite aktiv på Twitter
    och hade kanske 120 följare.

  520. Det var mest hennes vänner och
    bekanta, så det var ingen stor grej.

  521. När hon var på väg och landade
    skickade hon lite tweets.

  522. När hon mellanlandade i Paris-

  523. -skickade hon en tweet som hon tyckte
    var härlig, kul och ironisk.

  524. Ni kan googla hur den lät,
    men den var väldigt rasistisk.

  525. Hon skickade i väg den
    och satte sig på flyget.

  526. Under timmarna hon befann sig
    på flyget blev hennes tweet viral.

  527. Folk skrev att de inte ville jobba
    på företaget om hon var kvar.

  528. Det var en galen respons
    utifrån den tweeten som spred sig.

  529. Folk ville inte lämna sina datorer-

  530. -för de ville se när hon landade
    och såg stormen av kommentarer.

  531. Det skapades en hashtag som sa:
    "has Justine landed yet".

  532. Nån åkte ut till flygplatsen för att
    se vad som hände när hon såg det.

  533. Hon kom ut med solglasögon
    och hade upptäckt stormen.

  534. Det dröjde inte många dagar
    innan hon var uppsagd.

  535. Företaget bedömde
    att de inte kunde hantera stormen.

  536. "Det blir för negativ koppling
    till vårt företag."

  537. Nu, fem år senare,
    är hon återanställd i samma koncern.

  538. Man anser med tidsperspektiv på det-

  539. -att hon är en driven, uthållig
    och tålmodig person. Det vred sig.

  540. Just i den här flygresan
    från New York till Kapstaden-

  541. -hade Justine dålig koll
    på de här gränserna.

  542. Med sociala medier
    behöver vi ha koll på det.

  543. Vad kan jag säga? Var går gränsen
    för vad som är privat?

  544. Vad händer om jag skickar ut saker-

  545. -som jag tror
    bara kan tolkas på ett sätt?

  546. Det är ett exempel
    där det gick lite tokigt-

  547. -som illustrerar det här flödet.

  548. Det finns ett annat exempel
    som är mer positivt.

  549. Det är kille som heter Petter som har
    jobbat länge i en butik i Stockholm.

  550. Till hans kassa var det alltid kö.
    Alla ville prata med Petter-

  551. -få service av honom, få känna
    hans humor och få en komplimang.

  552. Alltid kö,
    trots att andra kassor var lediga.

  553. Det spreds ett rykte och skapades
    en Facebook-grupp i hans ära.

  554. -med tusentals följare som hyllade
    honom och hans glada humör.

  555. Han blev kallad till talk-shows i tv
    och blev intervjuad i tidningar.

  556. Han fick komma till huvudkontoret
    och jobba i "repan"-

  557. -för att tjänstemännen skulle få en
    god känsla av hans humör och service.

  558. Petter känner så klart
    en arbetsglädje på jobbet-

  559. -men tillförde värde
    i sin roll som ambassadör.

  560. Han var genuin rakt igenom.

  561. Han kanske inte hade nån gräns
    mellan privat och personlig.

  562. Han var transparent och blev gillad-

  563. -men han hade koll på att han behövde
    veta hur han skulle föra sig-

  564. -men på ett sätt
    som passade hans personlighet.

  565. Du ska inte vara nån annan än du.

  566. Du är dietist som profession
    men ska vara den personlighet du är.

  567. Du behöver bara ha koll på var
    gränserna går, så att du är smart.

  568. Ta hänsyn till förutsättningarna
    men på ditt personliga sätt.

  569. Ni är alla viktiga delar i pusslet-

  570. -i katedralen som bygger dietist-
    rollen där ni är en helhet.

  571. Så länge var och en av er
    har en tråd in till ert förbund-

  572. -och håller med om det förbundet
    och er roll står för...

  573. Så länge den tråden finns,
    kan du vara den du är.

  574. Tillsammans skapar ni en mångfald som
    blir stark utåt och breddar gruppen.

  575. Ni blir ambassadörer på ert sätt-

  576. -och representerar alla
    samma förbund och samma roll.

  577. En forskare på 70-talet,
    Henri Tajfel, forskade på rasism.

  578. Han myntade begreppen
    "innegrupp" och utegrupp".

  579. Vi som tillhör samma roll-

  580. -som jobbar på den här avdelningen
    på den här orten, vi är bra.

  581. Vi känner varann.

  582. Sen finns de där ute,
    utegruppen, konkurrenterna-

  583. De på den andra avdelningen
    som jag inte förstår hur de funkar-

  584. -och som jag känner misstanke mot.
    Vill jag ha med dem att göra?

  585. Tänk om vi tar bort gränsen
    mellan innegrupp och utegrupp-

  586. -och ser de där ute
    på den andra avdelningen-

  587. -som ett sätt att växa, om de kan
    vara en förlängning av vår innegrupp.

  588. Jag kan lära mig nåt av dig
    som har en annan kompetens.

  589. I stället för att känna
    att du konkurrerar, lyfter du mig-

  590. -genom att jag får
    en sparringpartner.

  591. Vi kommer att låta innegruppen
    bli större och större-

  592. -och bli en gemenskap
    som får kraft tillsammans.

  593. Här finns också era kunder, patienter
    och leverantörer-

  594. -alla som hjälper till att bygga
    er roll och ert värde som dietister.

  595. Det är inte bara du, utan ni
    som gemenskap behöver göra det.

  596. Det finns stor potential,
    för tänk om du och jag...

  597. Tänk om du och jag utifrån den du är
    och den som jag är-

  598. -kan hjälpa till att skapa fler
    blå zoner i världen-

  599. -om vi kan skapa den där platsen-

  600. -där man lever längre, gladare,
    friskare och piggare.

  601. Det är inte bara 5-6 såna zoner
    i världen.

  602. Världen ser ut så här,
    den är blå hela vägen.

  603. Jag tror att vi är på gång. Jag tror
    att du är på gång med din profession.

  604. Jag gör det på mitt sätt och det
    kommer att skapa skillnad i världen.

  605. Jag tackar er för det ni gör.

  606. Stort tack för att ni lyssnade
    med så glänsande ögon.

  607. Tack och lycka till!

  608. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett mänskligt varumärke

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Dietisternas riksförbund, PR, Reklam, Varumärken
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss