Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Hållbar nutrition för hälsaDela
  1. När över 50 procent av befolkningen
    har övervikt eller fetma-

  2. -är det inte ett individproblem
    utan ett samhällsproblem.

  3. Hej och varmt välkomna!

  4. I dag har Dietisternas Riksförbund
    en kongress-

  5. -där vi tar avstamp i vår nya vision-

  6. -som är "Hållbar nutrition
    för hälsa genom hela livet".

  7. Vi ska kunna ha
    en gemensam plattform och bild-

  8. -att jobba utifrån och emot-

  9. -för att kunna jobba
    med hela hållbarhetsfrågan.

  10. Jag heter Susann Ask, ordförande
    i Dietisternas Riksförbund.

  11. Jag jobbar i Region Kronoberg.
    Det är en liten region.

  12. Mitt uppdrag handlar om måltider-

  13. -folkhälsoarbete och levnadsvanor.

  14. I mitt arbete har jag försökt
    att ha ett engagemang som handlar om-

  15. -att skapa förutsättningar
    och göra skillnad-

  16. -för de personer som man jobbar för,
    befolkningen och individen-

  17. -och se individen i sitt sammanhang.

  18. När man har ett patientmöte
    har man ju individen framför sig-

  19. -men när jobbar med måltider eller
    folkhälsofrågor har man befolkningen.

  20. Att se individen i befolkningen-

  21. -är en av våra nyckelkompetenser som
    dietister. Att se individen oavsett.

  22. Vi har precis i går fått
    en liten presentation av vår vision-

  23. -så det här är premiärvisning.
    Jag hoppas att den fungerar.

  24. Den handlar om vår vision.

  25. Den talar om alla människors rätt att
    tillgodose energi- och näringsbehov-

  26. -för god hälsa och livskvalitet
    genom hela livet.

  27. Visionen tar hänsyn till en hållbar
    utveckling för miljö och ekonomi.

  28. Visionen värnar måltidens
    sociala och kulturella värde-

  29. -i individens välbefinnande.

  30. God nutrition och hälsa
    är en rättighet-

  31. -oavsett vem man är
    eller var man bor.

  32. Känns det som att vi kan ha den
    bakom oss i vårt arbete?

  33. Vi ska slipa lite till på den.
    Den kom i går eftermiddag.

  34. Men den känns bra.

  35. Tanken är att det nya materialet
    ska vara tillgängligt-

  36. -för alla våra medlemmar att använda
    i olika sammanhang.

  37. Jag ska se om jag lyckas.

  38. Det finns en del utmaningar,
    både i vårt land och globalt.

  39. Det handlar mycket om
    den ojämlika hälsan.

  40. Det var några som hade skrivit
    "Vad är hållbar nutrition för dig?"

  41. Jämlik hälsa.

  42. Det är en utmaning att få till-

  43. -eftersom det både i Sverige
    och globalt finns en ojämlik hälsa.

  44. Vi har mat och livsmedels
    klimatpåverkan på miljö och vatten.

  45. Vi lever
    som om vi hade flera planeter.

  46. Den ändrade demografin.
    Vi får en äldre befolkning.

  47. Vi får också fler äldre
    med kroniska sjukdomar-

  48. -som ställer andra krav på
    den kommunala hälso- och sjukvården.

  49. Betydelsen av levnadsvanor.

  50. Undernäringen. Tillgången till mat.

  51. Det finns tillräckligt med mat
    för alla jordens människor-

  52. -men det finns utmaningar
    i att fördela resurserna.

  53. I dag är de inte välfördelade,
    och dessutom har vi mycket matsvinn.

  54. Mycket kopplat
    till den jämlika hälsan-

  55. -handlar om kommunikation
    och litteracitet.

  56. I dag vet vi väldigt mycket. Det
    finns mycket forskning kring det här.

  57. Här i rummet sitter otroligt mycket
    kunskap, men hur förmedlar vi den?

  58. Till vår befolkning och dem vi möter.
    Kan de ta till sig budskapet?

  59. Det handlar om
    hur vi kommunicerar detta-

  60. -och skapar förutsättningar
    till jämlik hälsa-

  61. -och kan nå alla i det vi säger.

  62. Bara några...

  63. 30 procent av klimatförstörelsen
    är påverkat av mat och livsmedel.

  64. Då spelar det stor roll
    vad vi väljer, vad vi gör-

  65. -och hur mycket matsvinn vi har.

  66. Ungefär 20 procent av sjukdomsbördan
    i Sverige beror på våra levnadsvanor.

  67. Det är inte bara matvanor-

  68. -utan fysisk inaktivitet,
    tobaksbruk och alkohol.

  69. 20 procent.

  70. WHO säger att den mesta kranskärls-
    sjukdom skulle kunna förebyggas.

  71. 30 procent av cancersjukdomarna
    skulle kunna förebyggas.

  72. 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna
    är relaterade till levnadsvanor.

  73. Det är stora siffror. Här kan vi göra
    skillnad med den kunskap vi har.

  74. I höstas då folkhälsorapporten "Hälsa
    på lika villkor" presenterades-

  75. -var det första gången som vi hade
    siffror på över 50 procent i Sverige.

  76. Det har legat runt 47 innan.

  77. När över 50 procent av befolkningen
    har övervikt eller fetma-

  78. -är det inte ett individproblem
    utan ett samhällsproblem.

  79. Vilka förutsättningar finns det
    för individen?

  80. Det man ser också...

  81. Även Europa tittar på detta och
    EU-kommissionen gjorde en jämförelse.

  82. Nu ska vi se...
    En landrapport kom i december.

  83. Det man lyfter ut är att Sverige
    sticker ut när det gäller ökningen.

  84. Där vi sticker ut mest är 15-åringar.

  85. 15-åringar sticker ut
    när det gäller övervikt och fetma.

  86. För 15-åringar var det även
    låg fysisk aktivitet som stack ut.

  87. Man måste jobba brett.
    Vi måste jobba med alla åldrar.

  88. Det är stora siffror
    som får stora konsekvenser.

  89. Kopplat till jämlik hälsa är stor
    skillnad i livslängd mellan grupper.

  90. Det kan handla om skillnad
    mellan stadsdelar-

  91. -eller skillnad
    mellan stad och landsbygd.

  92. Det handlar om 10 eller 17 år.

  93. Skillnader
    som inte behöver vara skillnader.

  94. Det handlar om olika förutsättningar.

  95. Då måste vi
    som jobbar i hälso- och sjukvård-

  96. -kunna möta individer på olika sätt.

  97. Man kan inte möta alla på samma sätt,
    för då kan vi inte göra nåt med det.

  98. Vi behöver hitta sätt att jobba
    med riktade insatser i olika områden.

  99. Primärvården är jätteviktig här.

  100. Det här är även...

  101. Det här är en stor fråga när det
    gäller de globala målen. 2016...

  102. Den har ni fått i era mappar.

  103. 2016 samlades världens länder i Paris
    och man tog fram det här avtalet-

  104. -som alla ställer sig bakom.

  105. De här globala målen handlar om
    att utrota fattigdom och hunger-

  106. -förverkliga mänskliga rättigheter
    för alla-

  107. -att uppnå egenmakt och jämställdhet
    för kvinnor-

  108. -och säkerställa
    ett varaktigt skydd för planeten.

  109. Man säger att de här målen-

  110. -är integrerade och odelbara.

  111. Man kan inte jobba med ett mål, för
    det hänger ihop med de andra delarna.

  112. Det finns en tydlig helhet i detta.

  113. Tittar man utifrån dietistens område-

  114. -är det tydligt när det gäller "Ingen
    hunger". Där är undernäringsdelen.

  115. Det finns ett antal undermål också.

  116. Men också "Hälsa och välbefinnande".
    Där är hälso- och sjukvården.

  117. Titta på mål 12,
    "Hållbar konsumtion och produktion"!

  118. Det är också väldigt kopplat
    till vårt arbete.

  119. Vi skapar förutsättningar för 10,
    "Minskad ojämlikhet".

  120. "God utbildning för alla".

  121. Har man inte tillräcklig nutrition,
    brist på nutrition-

  122. -har man svårt
    att tillgodogöra sig utbildning-

  123. -en förutsättning för jämlik hälsa.

  124. De här delarna hänger ihop.

  125. Man kan fundera utifrån sin egen
    roll. Hur bidrar jag till det här?

  126. Det är också så att man jobbar
    med det här på nationell nivå.

  127. Alla kommuner och regioner
    har uppdrag-

  128. -att ta fram program
    eller handlingsplaner för hållbarhet-

  129. -som man ska redovisa uppåt.

  130. Hör efter där ni jobbar
    om ni kan bidra.

  131. Många byter ut miljöprogram
    till hållbarhetsprogram.

  132. Eftersom mat och nutrition
    kommer in i alla mål-

  133. -skulle vi kunna bidra där vi är.

  134. Även alla stora företag...
    Vi har några med oss här.

  135. Stora företag har också i uppdrag
    att jobba med de globala målen.

  136. Professor Johan Rockström har visat
    målen så här, ungefär som en tårta-

  137. -där man har biosfären
    och de förutsättningarna längst ner.

  138. De sociala delarna i mitten
    och hur det hänger ihop med ekonomin.

  139. Man jobbar inte med skikten
    var för sig, utan de hänger ihop.

  140. Man kan lyssna på Johans presentation
    på nätet.

  141. Man söker på "globala målen
    som en tårta" eller via EAT-forum.

  142. När det gäller nutrition
    finns det ett stort fokus.

  143. Visste ni att det är
    "nutrition decade"? Några nickar.

  144. Det är en jättestor och viktig fråga.

  145. Därför har FN utlyst
    "nutrition decade"-

  146. -2016 till 2025-

  147. -med fokus på...

  148. ...att få slut på all hunger och all
    form av undernäring och malnutrition.

  149. Man säger att det är
    den mest centrala frågan.

  150. "Urgent" som man beskriver den.
    Det här är bråttom.

  151. Man beskriver också...

  152. Det finns inga länder som inte
    är drabbade av malnutrition.

  153. Det man menar
    är någon form av malnutrition-

  154. -eller kostrelaterad
    icke-smittsam sjukdom-

  155. -NCD, "non-communicable diseases".

  156. Det är hjärt- och kärlsjukdom,
    diabetes, cancer...

  157. De stora sjukdomarna. Det hänger ihop
    med undernäring eller felnäring.

  158. WHO beskriver det så här.

  159. Malnutrition eller undernäring
    kan ha olika ansikten.

  160. Det kan handla om svält och tillväxt
    men också om övervikt och fetma-

  161. -där övervikt och fetma har blivit
    det nya ansiktet på undernäring.

  162. Många länder i världen
    har en 50 procentig ökning på få år-

  163. -när det gäller fetma
    hos barn och unga.

  164. I dag är det inte ett problem
    med kaloribrist.

  165. Det är problem med tillräckligt
    med näring i det man äter.

  166. Här har vi nummer två,
    de icke-smittsamma sjukdomarna.

  167. Hjärt- och kärlsjukdom, diabetes
    och cancer.

  168. Det kan vara en individ, en familj-

  169. -en grupp eller ett samhälle.

  170. Det kan drabba en familj,
    som vi vet som dietister.

  171. Man kan ha personer
    med olika typer av undernäring.

  172. Det kan finnas olika förutsättningar
    i en familj där någon är drabbad.

  173. Det handlar om hela livet.

  174. Vi har vår vision "Hållbar nutrition
    för hälsa genom hela livet".

  175. Vi knyter an
    till det globala arbetet i WHO.

  176. Därför har vi valt
    "genom hela livet".

  177. Dietister jobbar med människor
    genom hela livet.

  178. Att kunna vara ett stöd
    för gravida under barnhälsovården-

  179. -elevhälsan och primärvården.

  180. Hela livet fram till äldreomsorgen.

  181. Vi finns över den arenan.

  182. Känns det bra?

  183. Man kan liksom känna...

  184. Man kan inte vara
    på hela linjen när man arbetar-

  185. -men man har en del av linjen.

  186. Jag kanske finns inom
    mödrahälsovården eller äldreomsorgen.

  187. Då är jag där. Jag gör min del.

  188. Men vi som grupp
    kan jobba med hela livet.

  189. Vi kan ge support med vår kunskap
    hela livet.

  190. "Global burden of disease"
    känner många till.

  191. Det är en grupp som samlar data
    från alla världens länder-

  192. -och publicerar,
    vilket man har gjort ett tag.

  193. Man tittar på vilka faktorer som är
    störst risk för ohälsa, sjukdom-

  194. -för död
    och nedsatt funktionsförmåga.

  195. Ohälsosamma matvanor
    är den största riskfaktorn.

  196. Det har legat i topp.
    Det är svenska siffror.

  197. Det behöver man ju lyfta. Ni ser...

  198. BMI, "high body mass index",
    kommer en bit ner.

  199. Vi måste prata om ohälsosamma
    matvanor och BMI på olika sätt.

  200. De hänger ihop, men man kan lyfta
    "dietary risks", matvanedelen-

  201. -som en viktig fråga.

  202. Det pågår jättemycket i Sverige.

  203. Under mitt år som ordförande
    har man försökt att sätta sig in i-

  204. -vad som pågår på nationell
    och internationell nivå.

  205. Det hänger ihop med mitt arbete
    i Region Kronoberg.

  206. Det pågår mycket och det är mycket
    fokus kring nutrition och matvanor.

  207. Man lyfter in det på olika ställen.
    Det här är bara ett axplock.

  208. Jag tror att det kommer. Det gäller
    att haka på de här utredningarna.

  209. Det är många utredningar, men från
    en utredning kommer det förslag.

  210. Ett starkt förslag... Nu var det
    mycket här från primärvården.

  211. Det kommer ett nytt samlat uppdrag
    till primärvården i Sverige.

  212. Det pågår en utredning som heter "God
    och nära vård" med Anna Nergårdh.

  213. Den utredningen handlar om
    att utveckla en modern, jämlik-

  214. -tillgänglig och effektiv hälso-
    och sjukvård med fokus på primärvård.

  215. Där har dietister
    en väldigt viktig roll.

  216. Nästa delbetänkande
    kommer i början av juni.

  217. Det finns också ett stort fokus
    på psykisk ohälsa.

  218. Där kom för några veckor sedan
    ett tillägg där man nämner-

  219. -att man ska inkludera levnadsvane-
    arbetet i den psykiska hälsan.

  220. Där satsar man ganska mycket pengar.

  221. Man ger statsbidrag till regioner
    för att jobba med de frågorna.

  222. Det är ganska mycket pengar, så ni
    som jobbar i region och kommun-

  223. -försök att lista ut vem hos er
    som har fått den summan.

  224. Det finns möjlighet
    att söka interna projektpengar-

  225. -om man vill göra nåt kopplat
    till matvanor och psykisk hälsa.

  226. Nationella kunskapsstöd och
    kvalitetsregister är på upparbetning.

  227. Där behöver vi jobba mer aktivt-

  228. -för att lyfta in kompetensen
    och kunskapen kring nutrition.

  229. Vi har en svensk livsmedelsstrategi.

  230. Det var många som hade stora
    förhoppningar när den togs fram.

  231. Det var workshops runt om i Sverige-

  232. -och man hade möjlighet
    att lämna mycket förslag.

  233. Vi var många som lämnade förslag-

  234. -om att få en samlad strategi
    kring mat, matvanor och livsmedel-

  235. -nåt som vi inte har i dag.

  236. Det landade inte riktigt så.

  237. Det handlar om en strategi
    för svensk livsmedelsproduktion-

  238. -men den lyfter
    att ge konsumenter oavsett bakgrund-

  239. -bättre förutsättningar
    att göra medvetna val.

  240. Här kan vi bidra.

  241. Det finns också avsatt en matmiljard.
    Visste ni det?

  242. Det finns pengar, och de är fördelade
    ut i regioner till Länsstyrelsen-

  243. -för att implementera de nationella
    och alla regioners-

  244. -egna livsmedelsstrategier.

  245. Det finns möjligheter att haka på
    och kanske koppla till kommunikation.

  246. Hur kan vi stötta konsumenterna
    i att göra medvetna val?

  247. Det finns mycket möjligheter.

  248. Om man får i gång befolkningen och
    får en konsumentdriven förändring-

  249. -kan man skapa kraft.

  250. Tänk hur det var med ekologisk mat
    när det började.

  251. Det var jättesvårt och det var dyrt.

  252. I dag är det inte stora pris-
    skillnader och det finns efterfrågan.

  253. Många har svängt
    och är mer medvetna om miljön.

  254. Man väljer mer vegetariskt
    till exempel.

  255. Det kan handla om miljö, vatten
    eller näring.

  256. Det finns också
    ett upprop inom sociala medier-

  257. -som handlar om
    att man vill ha mer näringsrik mat-

  258. -i sjukhus eller offentlig sektor.

  259. Det är personer som inte är nöjda
    med maten de har fått.

  260. Uppropet gör att man måste ta tag
    och se hur vi kan jobba tillsammans.

  261. Hur kan vi möta det här?

  262. Att stärka egenmakten.

  263. Matsvinn är också en utmaning.

  264. Där handlar det
    om en utmaning i många led.

  265. Det kan handla om produktion,
    distribution, handel-

  266. -vad vi har i hemmen
    och vad vi gör i offentlig sektor.

  267. I dag mäter
    vi som jobbar i offentlig sektor-

  268. -i skola eller sjukhus...

  269. Man tittar på matsvinn i koldioxid
    eller i kronor man kastar-

  270. -men man tappar en viktig aspekt på
    matsvinn. Vad tror ni jag tänker på?

  271. Jag tänker på matsvinnet
    som inte kommer patienten till nytta.

  272. Vi kan mäta det i koldioxid
    eller kronor vi kastar-

  273. -men hur mäter vi effekten
    av det patienten inte har fått i sig?

  274. Eller om man jobbar
    med skolbarnsmat...

  275. Hur mäter vi effekten av att barnen
    inte får tillräckligt med näring?

  276. Det är lätt
    att mäta det man kan väga-

  277. -men att mäta effekterna av det andra
    som troligtvis kostar mer...

  278. De sociala effekterna.

  279. Det är en utmaning
    som vi diskuterar i morgon.

  280. Det här var Kajsa lite inne på.

  281. I dag finns det ju en stark trend
    kring hälsosamma livsmedel.

  282. Mandel är ett sånt exempel
    som är väldigt näringsrikt-

  283. -men det är ett livsmedel
    som kräver mycket vatten.

  284. Det är inte alltid bra. Hur
    påverkar det de sociala avtrycken?

  285. Vi har andra produkter
    som quinoa, chiafrö och avokado-

  286. -som har varit baslivsmedel
    i många länder-

  287. -där lokalbefolkningen inte har råd
    att köpa därför att man exporterar.

  288. Hur ska vi tänka där
    om man sitter i dialog?

  289. Hur formulerar vi informations-
    broschyrer kring livsmedel-

  290. som kanske påverkar
    andra människor mycket?

  291. Vilka livsmedel kan vi lyfta
    som inte har lika stor påverkan?

  292. Om inte annat ska man vara medveten.

  293. Vi behöver också vara medvetna
    när vi pratar om livsmedel-

  294. -att man har ett längre perspektiv
    än bara näringsperspektivet-

  295. -för det kommer att efterfrågas.

  296. Jag ska försöka knyta ihop lite.

  297. Den här bilden känner ni igen,
    hälsans bestämningsfaktorer-

  298. -en bild som Dalgren och Whitehead
    har tagit fram.

  299. Det visar de faktorer
    som är viktiga för hälsan.

  300. Individen är i mitten.

  301. Ålder, kön, arv och så vidare
    spelar ju roll-

  302. -men den sociala delen
    och barn- och vuxenkontakter-

  303. -är liksom kärnan i livet.

  304. I kärnan av livet ligger måltiden.

  305. Det finns mycket
    av de sociala aspekterna i måltiden.

  306. Det är en nyckelfaktor.

  307. Vårt arbetsområde är i den här delen.

  308. Sen har vi levnadsvanedelen
    utanför matvanorna.

  309. Det handlar om valet och näringen.

  310. Den sociala delen av måltiden-

  311. -är ju en del
    av kärnvärdet för folkhälsan.

  312. Beroende på var jag jobbar kan jag
    lyfta de frågorna på olika sätt.

  313. Att kunna stärka individens
    självkänsla och egenmakt-

  314. -handlar mycket om
    att jobba med den jämlika hälsan.

  315. Man pratar om hälsolitteracitet-

  316. -människors förmåga
    att kunna förvärva, förstå-

  317. -och tillämpa hälsoinformation.

  318. Ungefär 80 procent har inte förstått
    vad man har sagt när de lämnar en.

  319. Hur vet vi att man har förstått?

  320. Det är en jätteutmaning
    i vår kommunikation-

  321. -men också beroende på
    var man jobbar.

  322. Ni som jobbar inom industrin:
    Hur kommunicerar vi det här?

  323. Hur kommunicerar vi forsknings-
    resultat så att de blir tillämpbara?

  324. När man kan få det begripligt
    kan man påverka den jämlika hälsan.

  325. Man stärker en individs egenrätt.

  326. När man frågar patienter i studier-

  327. -så vill man ha kunskap.
    Man vill veta.

  328. Den europeiska patientorganisationen-

  329. -har skrivit
    ett kompendium runt nutrition-

  330. -om vad de vill veta.

  331. De går in i ett samarbete med Espen.

  332. De vill ha tillgång till
    vad man säger i Espens guideline.

  333. Det är lite spännande. Man vill veta.

  334. Där kan vi göra skillnad
    och göra det begripligt.

  335. Den här kände ni igen.

  336. Det är den rörliga illustrationen
    i en tidslinje.

  337. Det handlar om hela spannet.

  338. Vi som är här i rummet
    jobbar på olika nivåer.

  339. Man är i olika delar av livsfasen.

  340. Det handlar om att få ihop helheten,
    eller hur?

  341. Var är jag på den här linjen?

  342. Är det främjande arbete
    eller högst upp i behandlingsdelen?

  343. Vilken ålder?

  344. Vi hoppas att alla dietister
    i Sverige kan känna att de ryms här.

  345. Det här är vårt uppdrag. Det här kan
    vi jobba med. Jag har den delen där.

  346. I början pratade jag om utmaningar.
    Det finns möjligheter med utmaningar.

  347. Man ska se möjligheterna.
    Vilka möjligheter har vi?

  348. Vad gör dietister unika-

  349. -i att bidra till jämlik hälsa
    och hållbar nutrition?

  350. Nutrition och hälsa
    är en mänsklig rättighet.

  351. En av våra unika grejer är att kunna
    se individen i sitt sammanhang-

  352. -oavsett på vilken nivå jag jobbar.

  353. Man kan fundera över möjligheterna
    inom hälso- och sjukvården.

  354. Hur ser min organisation ut,
    min arbetsplats?

  355. De som kommer... Har vi sagt
    att det här gör vi, ni får komma?

  356. Eller är vi anpassade efter
    individens och befolkningens behov?

  357. I dag är det mycket så i sjukvården.

  358. Organisationen är riggad-

  359. -och man hoppas att det finns
    patienter som passar in.

  360. Vi kanske behöver tänka om.
    Hur ser det ut i befolkningen?

  361. Är vi riggade för att möta
    befolkningens behov, inte oss själva?

  362. Det kan man jobba med
    i sin egen organisation.

  363. Man får tänka nytt.
    Innovativa arbetssätt.

  364. Vi pratar mer om det i morgon.

  365. Multiprofessionella team.

  366. Inom slutenvården har det varit
    multiprofessionella team länge.

  367. Hur är det med multiprofessionella
    team i primärvården och i kommunen?

  368. Inte lika väl utbyggt.
    Det finns lite att jobba på.

  369. Att skapa möjligheter
    och hitta nya arenor och samarbeten-

  370. -på olika sätt och för att möta
    befolkningens behov.

  371. Kunna ge begriplig information.

  372. Så...

  373. Jag ska avrunda med att säga att
    den kompetens vi har som dietister-

  374. -kan göra skillnad
    både för individen och samhället.

  375. Vi kan bidra på olika sätt.
    Vi behöver kliva in på nya arenor.

  376. För att man ska kunna bidra behöver
    man känna att man står på nånting-

  377. -att man har en värdegrund
    och vissa kärnvärden.

  378. Det vi har är att vi är specialister
    inom nutrition och diet-etik.

  379. Vi är professionella där. Det kan vi.

  380. Vi har en legitimation.

  381. Vi har en etisk kod
    att förhålla oss till.

  382. Vi har en terminologi - NCPT,
    ett gemensamt språk.

  383. Det stärker också.

  384. Nu har vi också en gemensam vision.

  385. Det kan vara sånt som stärker oss,
    bilden av oss själva-

  386. -och hur vår bild blir av andra.

  387. Jag tror att vi kan ta steg framåt.

  388. Med den här kongressen tänker vi
    att vi ska kunna fylla på-

  389. -med hållbarhetsfokuset-

  390. -att man får lite nya perspektiv
    på det att ta med sig.

  391. Jag avrundar här.
    Tack för att ni har lyssnat.

  392. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hållbar nutrition för hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietisternas riksförbund, Medicin, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss