Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Förändra ohälsosamma levnadsvanorDela
  1. Det räcker inte med kunskapen. Man
    måste få stöd att ändra sina vanor.

  2. Om det här var lätt,
    skulle alla välja goda levnadsvanor.

  3. Iréne Nilsson Carlsson från Social-
    styrelsen. Jag är folkhälsoråd.

  4. Jag jobbar med
    att stödja hälso- och sjukvården-

  5. -har ett särskilt fokus på frågor
    kring hälsa, jobbar med primärvård-

  6. -och har kommit in på
    kommunal hälso- och sjukvård-

  7. -som är ett område som
    Socialstyrelsen kommer att satsa på.

  8. I dag kommer jag
    att prata utifrån ett hälsofokus.

  9. Det tycker jag är otroligt spännande.

  10. Jag kom till Socialstyrelsen
    från folkhälsoområdet-

  11. -och har jobbat med att bygga upp
    folkhälsopolitiken med dess elva mål.

  12. Målområde sex handlar om en
    hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

  13. Det är ju ett jätteviktigt målområde
    i folkhälsopolitiken.

  14. Mycket kan göras i hälso- och sjuk-
    vården så att vi får en bättre hälsa-

  15. -och för att vi ska få
    ett bra samhälle att leva i.

  16. Min utgångspunkt är Social-
    styrelsens nationella riktlinjer-

  17. -för prevention och behandling
    vid ohälsosamma levnadsvanor-

  18. -med rekommendationer
    hur man bör jobba-

  19. -för att stärka hälsan
    hos olika patientgrupper.

  20. Det här är ju viktigt.

  21. Vi har jättemycket att vinna på
    hälsosammare levnadsvanor:

  22. En studie som vi hänvisar till
    i våra nationella riktlinjer.

  23. Det här är mycket.
    Fjorton år av ett liv.

  24. Det är ju en väldigt stor del.

  25. Det kan handla om
    om du hinner få åren med guldkant-

  26. -om du hinner uppleva dina barnbarn
    och så vidare.

  27. Så att få de här åren i slutet
    på livet eller att inte få dem-

  28. -handlar om väldigt mycket för dig,
    din familj och samhället i stort.

  29. Man kan kanske tycka
    när man är väldigt ung-

  30. -att slutet på livet inte är viktigt.

  31. Men ju äldre man blir,
    desto viktigare blir åren.

  32. I ett familjesammanhang är det
    jätteviktigt att få vara tillsammans.

  33. Då är fjorton år en jättelång tid.

  34. Sen vet vi också
    att de här är ojämlikt fördelade.

  35. Det är en stark socioekonomisk
    gradient i det här.

  36. Personer med goda inkomster och
    lång utbildning lever mycket längre-

  37. -och har hälsosammare levnadsvanor.

  38. Det finns ett starkt samband mellan
    levnadsvanor, livslängd och hälsan.

  39. Så här måste vi ha ett samhälle
    som skapar förutsättningar för alla-

  40. -att få goda levnadsvanor och att
    kunna få ett långt, hälsosamt liv.

  41. Nånting som också är viktigt
    att ha med sig är-

  42. -att det inte är för sent
    att ändra ohälsosamma levnadsvanor.

  43. Den som redan har drabbats av sjukdom
    kan snabbt göra hälsovinster-

  44. -genom att förändra
    sina levnadsvanor.

  45. Den här studien säger-

  46. -att den som slutar röka, äter
    hälsosamt och motionerar regelbundet-

  47. -efter en akut hjärthändelse-

  48. -redan efter sex månader kan
    minska risken för nya hjärthändelser-

  49. -med 74 %.

  50. Det här är viktigt. Man kan göra
    skillnad i hälso- och sjukvården.

  51. Jag vet
    att Hjärt- och lungsjukas förening-

  52. -gjorde en studie bland sina
    medlemmar som haft hjärthändelser.

  53. Det de fick fram av den studien var-

  54. -att deras medlemmar
    inte hade fått information om-

  55. -att det här kunde bero på
    deras levnadsvanor.

  56. De flesta trodde att den här
    hjärthändelsen berodde på otur-

  57. -eller ogynnsamma gener.

  58. Men man missade.
    Antingen missade vården att berätta-

  59. -eller så berättade man det på ett
    sätt så att patienten inte förstod-

  60. -att man kan påverka risken för åter-
    insjuknande genom sina levnadsvanor.

  61. Det är en viktig roll
    för hälso- och sjukvården-

  62. -att på ett bra sätt ge kunskapen-

  63. -men också när man ger kunskapen
    också erbjuda ett bra stöd.

  64. Det räcker inte med kunskap. Man
    måste få stöd att ändra sina vanor.

  65. Om det här var lätt,
    skulle alla välja goda levnadsvanor.

  66. Men så enkelt är det inte.

  67. Det är bara att gå till sig själv
    om man vill ändra nånting-

  68. -att det är mycket
    man måste tänka igenom.

  69. Man måste vara aktiv
    i sitt förhållningssätt hela tiden.

  70. Man kan inte lita på sin magkänsla.

  71. Man måste ha strategier
    och ett stöd för det.

  72. I de uppdaterade riktlinjerna...

  73. De är till stora delar väldigt lika
    med de riktlinjer som kom 2011.

  74. De har bytt namn från Riktlinjer för
    sjukdomsförebyggande metoder till:

  75. Riktlinjer för prevention och behand-
    ling vid ohälsosamma levnadsvanor.

  76. Det signalerar
    ett lite bredare perspektiv.

  77. Man har med behandlingsperspektivet.
    Inte bara det förebyggande.

  78. Utan också att man med goda
    levnadsvanor kan påverka-

  79. -risken för andra följdsjukdomar-

  80. -men också minska risken att man blir
    sämre i den sjukdom man redan har.

  81. Vi har fokus på riskgrupper
    på ett annorlunda sätt.

  82. I den första hade vi en lång lista på
    olika sjukdoms- och hälsotillstånd.

  83. Nu pratar vi mer om vuxna
    med särskild risk, till exempel.

  84. I det här med särskild risk kan det
    ligga en underliggande sjukdom.

  85. Det kan också handla om
    att man tillhör-

  86. -en socioekonomiskt utsatt grupp. Att
    man lyfter det som en särskild risk.

  87. Vi har lite mer rekommendationer
    om barn och unga.

  88. Man hade nog gärna haft med mer,
    men det finns inte mycket studier-

  89. -kring åtgärder i hälso- och
    sjukvården för barn och unga.

  90. Men det får större fokus
    i de här riktlinjerna.

  91. Det är naturligtvis jättebra.

  92. Vi har också koncentrerat
    de här riktlinjerna på-

  93. -rekommendationer för rådgivande
    och kvalificerat rådgivande samtal.

  94. Den enklaste samtalsnivån
    kallar vi enkla råd.

  95. Det ligger i bassjukvården.

  96. Man ska, om man träffar en patient
    som har ohälsosamma levnadsvanor-

  97. -kunna ge ett enkelt råd
    om varför patienten behöver fundera-

  98. -och ändra sina levnadsvanor-

  99. -men också hänvisa vidare
    om man inte själv har kompetensen-

  100. -att ge mer avancerade samtal som är
    rådgivande eller kvalificerat dito.

  101. Att vi inte uttryckligen
    prioriterar det så-

  102. -har ingenting med
    att det inte ska göras.

  103. Vården ska fortsätta ge enkla råd.

  104. Men de rådgivande samtalen
    ger bättre effekt.

  105. Det ska vara första steget
    i en rådgivning.

  106. Men det är viktigt att det finns med
    i en vårdkedja.

  107. Slutversionen av riktlinjerna
    kommer till sommaren.

  108. Vi har haft dem ute på remiss
    och håller på och slutjusterar.

  109. Så det kommer att bli beslut
    i sommar nån gång.

  110. I vårt system är det så-

  111. -att när vi har beslutat om
    en remissversion av en riktlinje-

  112. -är det den som gäller.

  113. Det vi kallar remissversion har ändå
    trätt i stället för det vi hade.

  114. Vad har hänt sen sist?

  115. Här kan ni känna er lite stolta,
    tycker jag.

  116. Utvecklingen när det gäller åtgärder
    för mat och fysisk aktivitet-

  117. -har utvecklats bäst.

  118. Det har varit en successiv process-

  119. -med att dokumentera
    och följa upp våra riktlinjer.

  120. Särskilt de första åren har det varit
    lite skakigt med siffror.

  121. Men vi har sett efter hand-

  122. -att fler och fler landsting
    kan rapportera uppgifter till oss.

  123. Man har mer systematik också i sin
    dokumentation, är vår bedömning.

  124. Den här bilden visar-

  125. -hur stor andel av alla patienter
    i primärvården-

  126. -som har fått nån åtgärd
    när det gäller levnadsvanor.

  127. De nedre staplarna där
    handlar om 2013.

  128. De övre staplarna handlar om 2016.

  129. Så...
    Om det är svårt att läsa på håll.

  130. Den första stapeln högst upp
    handlar om ohälsosamma matvanor.

  131. Sen otillräcklig fysisk aktivitet,
    riskbruk av alkohol och rökning.

  132. Så bilden visar att rådgivningen
    för matvanor och fysisk aktivitet-

  133. -är det som flest patienter får
    och har ökat mest.

  134. Medan rådgivningen när det gäller
    alkohol ligger på lägst nivå-

  135. -och den ökar inte heller.

  136. Något fler får rådgivning
    när det gäller rökning.

  137. Men även där
    har utvecklingen stannat upp.

  138. Det vi ser är att man behöver
    göra mer för alla levnadsvanor.

  139. I riktlinjerna har man räknat ut-

  140. -ungefär vilka ytterligare åtgärder
    som behövs-

  141. -utifrån ett befolkningsperspektiv.

  142. Om vi börjar med att titta på
    vuxna med särskild risk, ser vi-

  143. -att för kvalificerat rådgivande
    samtal vid ohälsosamma matvanor-

  144. -skulle det behöva öka med
    123 000 patienter per år-

  145. -som skulle behöva få den åtgärden.
    Det är ganska mycket.

  146. Och så ser det olika ut i olika
    landsting och regioner, förstås.

  147. Men det här är nånting som...

  148. Vi uppmanar landsting och regioner
    att ta höjd för att klara-

  149. -att ge det här stödet
    till patienterna. Det ser vi behövs.

  150. Vi ser också behov av att öka
    insatserna för övriga levnadsvanor.

  151. För kvalificerat rådgivande samtal
    vid rökning pratar vi om-

  152. -36 000 fler personer per år.

  153. Rådgivande samtal vid riskbruk av
    alkohol: 100 000 patienter per år.

  154. Rådgivande samtal vid otillräcklig
    fysisk aktivitet: minst 42 000/år.

  155. Det här får man ta
    som ungefärliga siffror.

  156. Det är inte alldeles lätt
    att göra den här typen av beräkning.

  157. Men det ger en indikation om ungefär
    vilka ökade insatser som behövs-

  158. -och att det behövs satsas mer
    på det här arbetet ute.

  159. I de här riktlinjerna har vi också
    rekommendationer för barn och unga.

  160. När det gäller ohälsosamma matvanor-

  161. -pratar vi om familjestödsprogram
    till barn som är 0-5 år och 6-12 år-

  162. -med ohälsosamma matvanor
    eller otillräcklig fysisk aktivitet.

  163. De programmen handlar ofta
    om både mat och fysisk aktivitet.

  164. Då säger vi
    att 11 000 barn i åldern 0-5 år-

  165. -och 17 000 barn i åldern 6-12 år
    skulle behöva de här insatserna-

  166. -för att möta det behov som finns.

  167. Så det här är också ganska stora tal.

  168. Vad kan vi göra från Socialstyrelsen?

  169. Vi har jobbat med de här frågorna
    sen 2011.

  170. Vi försöker sprida kunskap om-

  171. -hur viktigt det är
    att jobba med levnadsvanorna.

  172. Vi har också diskuterat
    sjukvårdens roll.

  173. Som vi hörde inledningsvis-

  174. -var det en hel del diskussion
    när riktlinjerna kom 2011.

  175. Det var inte alldeles självklart
    att alla stod i startgroparna-

  176. -och bara skulle köra i gång och
    jobba. Det blev mycket diskussioner.

  177. "Är det här
    hälso- och sjukvårdens roll?"

  178. "Ska inte andra samhällssektorer
    ta tag i de här frågorna?"

  179. Vårt svar har varit att här måste
    alla goda krafter samverka.

  180. Vi måste jobba med det vi kan bäst
    inom alla olika samhällssektorer-

  181. -för att kunna stötta människor
    på bästa möjliga sätt.

  182. Det behövs socioekonomiska
    förutsättningar på olika sätt-

  183. -för att stärka
    alla befolkningsgrupper.

  184. Men vi kan heller inte släppa dem
    vi träffar i hälso- och sjukvården.

  185. Sjukvården har en unik roll-

  186. -att kunna samtala med människor
    och kunna förklara-

  187. -sambandet mellan levnadsvanor och
    de hälsoproblem som man söker för.

  188. Ingen annan sektor har kompetensen-

  189. -att knyta ihop ett hälsoproblem
    med levnadsvanor på det sätt de kan-

  190. -och har kompetensen
    att stötta med beteendeförändringar.

  191. Att också andra åtgärder behövs-

  192. -för att möjliggöra för människor
    att göra goda hälsoval är självklart.

  193. Det kan inte hälso- och sjukvården
    göra ensamma.

  194. Men man är en viktig pusselbit
    i hela pusslet-

  195. -för att vi ska lyckas stötta
    människor i goda hälsovanor.

  196. När det gäller att implementera det
    här, måste man ha ett helhetstänk.

  197. Med checklistor har vi försökt-

  198. -att peka på bredden av åtgärder
    som är viktiga för att lyckas.

  199. Vi har också tagit fram stöd
    för dokumentation med kodverk.

  200. Vi har jobbat med attitydmätningar
    och visat att befolkningen-

  201. -och hälso- och sjukvårdspersonalen
    tycker att det här är viktiga frågor.

  202. Vi jobbar också med
    utvärdering av arbetet.

  203. Det tror vi är en viktig drivkraft
    i ett förändringsarbete.

  204. Vi har tagit fram utbildning.

  205. Jag slår ett slag för utbildningen
    om samtal och råd om bra matvanor.

  206. Flera här i dag har hjälpt till
    att ta fram den här utbildningen.

  207. Vi följer upp
    vad man tycker om utbildningen.

  208. Vi får jättebra feedback.
    Många tycker att den är riktigt bra.

  209. En utmaning kan man tänka är
    att den är lång och omfångsrik.

  210. Men vi har tänkt att många
    inte måste gå hela utbildningen.

  211. Man kan välja ut de delar som passar.

  212. Ni dietister har säkert med er
    det som handlar om kostråden.

  213. Men ni kanske kan ha glädje av hur
    man kan jobba med beteendepåverkan-

  214. -och jobba i samtal med patienten.

  215. Men det är individuellt.

  216. Kopplat till utbildningen finns
    verktyg som vi har samlat ihop-

  217. -från oss och Livsmedelsverket.
    Vi samarbetar med Livsmedelsverket.

  218. Stort tack igen till er
    som har bidragit till utbildningen.

  219. Vi säger i vår guide att man får
    bäst resultat av utbildningsarbetet-

  220. -om man gör det här som en samlad
    aktivitet på sin arbetsplats-

  221. -eller inom sin region. Man kan ju
    samverka med flera arbetsplatser.

  222. Knyt också ihop det med det som
    gäller på den egna arbetsplatsen-

  223. -och dra nytta av den kompetens
    som ni och andra yrkesgrupper har-

  224. -hur man kan samverka
    kring de här patienterna.

  225. Sen lade jag också med
    exempel på filmer vi har-

  226. -när det gäller
    samtal om alkohol och rökning.

  227. Filmen om alkohol... Många tycker
    att det är jobbigt att prata alkohol.

  228. Jag är säker på
    att ni ofta stöter på frågan.

  229. Det är ju
    en del i mathållningen ibland.

  230. Jag har fått bra feedback
    på den filmen.

  231. Det handlar om att det är bra
    att ha ett personcentrerat samtal.

  232. Läkaren i det här fallet
    driver det här samtalet framåt.

  233. Det kan man ha glädje av
    att titta på.

  234. Materialet är ju bäst om man
    samtalar om det med sina kollegor.

  235. Jag ska nämna-

  236. -att vi är glada för samarbetet
    med professionsorganisationerna-

  237. -och att vi haft möjlighet
    att fördela statsbidrag.

  238. Det är jättemycket bra saker som är
    gjort av ert och andra förbund.

  239. Det här har stimulerat samverkan
    mellan professionsorganisationerna-

  240. -för många gånger måste man hitta-

  241. -bra sätt att samverka
    kring patientgrupperna.

  242. Ett samlat budskap pratade man om
    de första åren med riktlinjerna.

  243. Att man som patient kunde få
    motstridiga budskap.

  244. Det är naturligtvis inget bra sätt
    att stötta en beteendeförändring.

  245. Här har samverkan mellan professions-
    organisationerna varit viktig.

  246. Här är några exempel på bra material
    som organisationerna har tagit fram.

  247. Det kan ni botanisera i
    på organisationernas webbplatser.

  248. Här finns det exempel på
    hur man har jobbat med vårdprogram-

  249. -rutiner för patientgrupper-

  250. -hur man har jobbat övergripande från
    sjuksköterskors sida om jämlik hälsa-

  251. -och sjuksköterskerollen, materialet
    kring kroniskt sjuka och så vidare.

  252. Så det finns jättemycket bra material
    från alla organisationer.

  253. Det här är extra roligt:

  254. Ett material som man har samverkat
    med över organisationsgränserna.

  255. Det handlar om
    patienter inom reumatologin-

  256. -och hur kan jobba med alla levnads-
    vanor, tankegången i en process-

  257. -och vilken kompetens som behövs
    för att jobba med olika levnadsvanor.

  258. Vi har nu regeringsuppdrag för att
    jobba vidare med de här frågorna.

  259. Så vi kommer att kunna jobba med
    särskilda medel nu under fyra år.

  260. Vi ska fördela statsbidrag
    till professionsorganisationerna.

  261. Men vi ska också göra särskilda
    insatser från Socialstyrelsen.

  262. För statsbidragen säger man i detta
    uppdrag att det ska vara fokus-

  263. -på grupper som har störst behov
    medicinskt och socioekonomiskt.

  264. Professionerna bör också samverka-

  265. -med relevanta nationella och
    sjukvårdsregionala programområden-

  266. -och samverkansgrupper inom lands-
    tingens system för kunskapsstyrning.

  267. Det där handlar om
    de olika kunskapsstyrningsgrupper-

  268. -som finns inom SKL-

  269. -för att jobba med kunskapsstyrning
    av hälso- och sjukvård generellt.

  270. Signalen här är
    att det professionerna gör-

  271. -behöver knytas ihop tydligt
    med hälso- och sjukvården-

  272. -och med ledningarna
    för hälso- och sjukvården-

  273. -så att allt bra material
    och all kunskap som ni tar fram-

  274. -används systematiskt
    i vården i vardagen.

  275. Det hoppas vi jättemycket på.

  276. Socialstyrelsen kommer att fortsätta
    jobba för att stödja arbetet.

  277. Där ska vi jobba-

  278. -särskilt kopplat till tre av
    regeringens överenskommelser med SKL.

  279. Kvinnohälsa, barnhälsa
    och psykisk ohälsa.

  280. Vi har nyligen fått
    ytterligare ett uppdrag.

  281. Det är utvecklingsarbete i primär-
    vården för att vid psykisk ohälsa-

  282. -förebygga och behandla
    ohälsosamma levnadsvanor.

  283. Här kommer det då
    att vara möjligt för landsting-

  284. -att söka medel för att jobba med
    det här utvecklingsarbetet.

  285. Vi kommer att lägga ut information
    på Socialstyrelsens webb-

  286. -inom de närmaste veckorna.

  287. Håll gärna ett öga där
    om ni representerar nåt landsting.

  288. Jag ska avslutningsvis nämna att vi
    har gjort vetenskapliga studier-

  289. -där vi har jobbat med forskare.
    Bl.a. har vi tittat på-

  290. -viktiga åtgärder för styrning av
    arbetet med levnadsvanor.

  291. Vi har samverkat med
    Linköpings universitet.

  292. Mattias Elg med flera har tagit fram
    ett par rapporter till oss.

  293. De har varit väldigt värdefulla.

  294. Han har tagit fram den här bilden,
    som ju är ganska komplex-

  295. -men som jag tycker ändå
    beskriver väldigt väl...

  296. ...vad mycket man behöver tänka på
    för att man ska lyckas med-

  297. -en storskalig implementering av
    ett nytt sätt att arbeta.

  298. Det här är mer komplicerat än att
    byta ett läkemedel mot ett annat-

  299. -eller även att byta operationsmetod.

  300. I de här riktlinjerna handlar det om-

  301. -att ändra förhållningssätt
    och organisation-

  302. -och på ett genomgripande sätt ändra
    arbetet i hälso- och sjukvården-

  303. -för att uppnå
    den fullskaliga effekten.

  304. Då måste man jobba på många planer
    samtidigt och skapa förutsättningar.

  305. Det är lätt ute i vården att känna
    frustration för att saker tar tid.

  306. Men när man ser den här bilden-

  307. -och de olika delarna
    som behöver kunna komma på plats-

  308. -för att det här verkligen ska
    kunna fungera sömlöst och effektivt-

  309. -kan man få mer respekt för att man
    måste vara uthållig och envis-

  310. -och säkerställa att man inte glömmer
    nån bit i det här.

  311. Det som många lyfter fram handlar om
    dokumentationssystem och uppföljning.

  312. Att kunna visa på
    hur vi gör bra resultat-

  313. -och att få in
    ett lärande i organisationerna.

  314. Det här i en värld
    där det är brist på resurser-

  315. -och många slutar, man har mycket
    vakanser, chefer byter plats o.s.v.

  316. Trots alla de yttre utmaningarna-

  317. -tror jag att man måste jobba med
    gemensamma värderingar-

  318. -och se vikten av att det här arbetet
    kommer till stånd-

  319. -och att jobba stegvis inom områdena
    för att vi ska gå i samma riktning.

  320. Jag tror att min tid börjar ta slut.

  321. Det finns några råd från forskarna
    för en god fortsatt utveckling.

  322. Det handlar mycket om att man ska ha
    en gemensam strategisk vision.

  323. Man måste säkra resurser
    och ha en balanserad styrning.

  324. Man behöver arbeta
    utifrån patienternas behov-

  325. -lösa patienternas problem
    och utveckla kompetens långsiktigt.

  326. Och man behöver utvärdera
    kontinuerligt, följa upp-

  327. -få in ett lärande
    och bekräfta när man gör bra saker-

  328. -för att känna en fortsatt
    inspiration att man kommer framåt-

  329. -att det gör nytta och att vi gör
    nånting bra för våra patienter.

  330. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Hushåll och livsstil, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss